Skattefrågor. Statsandelarna järjestäminen

Transkript

1 4/2003 Oktober Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna 2004 Publikationen Alueellinen pelastustoimi taloudenhoidon järjestäminen Upphandling och konkurrens

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2003 Lehti ilmestyy n. 6 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 6 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntaliiton asiantuntijapalvelut>kuntatalous> Kuntatalous- tiedote >Handelsplats>Informationsblad och utredningar Vastuuhenkilöt / Ansvarspersoner Martti Kallio Jan Björkwall INNEHÅLL Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomins utsikter Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Skattefrågor 6 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2002 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2003 och 2004 Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande år 2004 (RP 49/2003 rd) Lag om skatteskalorna för 2004 (RP 48/2003 rd) Fastighetsskatten 2003 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Planerade ändringar i mervärdesskattelagen enligt budgetförslaget 2004 Skattestyrelsens anvisning om nya faktureringsbestämmelser för moms Statsandelarna Utjämningen av statsandelarna Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Kommunernas nya skyldigheter och uppgifter Tillägg i kommunens finansieringsandel per invånare Statsandelsgrunderna år 2004 Statsandelen för undervisning och kultur Finansieringsandelen per invånare år 2004 Morgon- och eftermiddagsverksamhet Förskoleskjutsar Övrigt om undervisnings- och kulturväsendet Publikationen Alueellinen pelastustoimi taloudenhoidon järjestäminen 19 Upphandling och konkurrens 20 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2004 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (bilaga 6) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2004 (bilaga 7) Grunder för beräkning av priset per enhet år 2003 för den grundläggande utbildningen (bilaga 8) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för den grundläggande utbildningen (bilaga 9) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasiet år 2003 (bilaga 10) Statsandelarna år 2004 (bilaga 11) Seminarium om statsandelar (bilaga 12) Bokföring av investeringsandelar (bilaga 13) Publikationsbeställning (bilaga 14) Sida Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade i fjol med 2,2 %. Nationalprodukten växte något mindre än väntat i början av året. I år ser produktionstillväxten ut att bli cirka 1,5 %, medan man för ett år sedan uppskattade att årets tillväxt skulle bli cirka 3 %. Den internationella ekonomin väntas återhämta sig så småningom och stimulera också Finlands ekonomi då exporten får ett uppsving. Enligt finansministeriets uppskattning kommer produktionsvolymen att öka med 2,4 % nästa år. Tillväxten beror utöver världsekonomins gynnsamma utveckling på en stimulerande finanspolitik och förväntningar på bättre köpkraft hos löntagarna. Produktionstillväxten gynnas också av en tillräckligt god konkurrenskraft mellan företagen och av låg räntenivå. Regeringen har satt som mål att höja sysselsättningsgraden. I år kommer antalet sysselsatta ändå att minska något, eftersom den ekonomiska tillväxten varit långsam. Arbetstillfällena minskar bland annat inom industrin, men ökar i serviceyrken inom offentliga och privata sektorn och i byggbranschen. I fjol var i snitt cirka personer arbetslösa, vilket ger en arbetslöshetsgrad på i medeltal 9,1 %. I år beräknas antalet arbetslösa öka så att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden blir 9,3 %. År 2004 uppskattas de arbetslösa vara ungefär lika många som i år. Arbetslöshetsgraden minskar bara en aning jämfört med detta år. Den allmänna prisnivån mätt i konsumentprisindex har stigit ytterst moderat i år. Den genomsnittliga inflationstakten väntas stanna vid en procent. Nästa års inflation motverkas av att alkoholskatten sänks i mars. Andra faktorer som påverkar konsumentprisindex nästa år är främst eurons kurs, världsmarknadspriset på råvaror och räntenivåns utveckling. Löneutvecklingen väntas inte medföra något större kostnadstryck. Enligt allmän uppskattning kommer den genomsnittliga inflationen år 2004 att stanna på en procent eller bli rentav lägre. Bilaga 1 innehåller preliminära uppgifter och uppskattningar av hur vissa för kommunalekonomin viktiga totalekonomiska variabler utvecklas under Siffrorna baserar sig på finansministeriets ekonomiska översikt, som bifogats regeringens budgetproposition för Uppgifterna finns också på finansministeriets webbsidor på adressen > Svenska > Ekonomiska utsikter och ekonomisk politik > Konjunkturöversikt 3/2003 ( ). Bilaga 2 innehåller beräkningar av hur vissa för kommunalekonomin viktiga makrovariabler utvecklas under Prognoserna har gjorts upp av olika institut som utarbetar prognoser för ekonomin som helhet. Höstens prognoser utgår från att totalproduktionen växer med cirka 2,5-3 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/03 3

4 Kommunalekonomins utsikter Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade med cirka 5 % i fjol. Inkomstnivån steg något över 3 % och övriga faktorer såsom personaltillväxt och strukturella förändringar ökade lönesumman med ett par procent. Förra hösten uppskattades kommunsektorns lönesumma öka med 3,8 % år Då visste man inte hurdan inverkan den inkomstpolitiska uppgörelsen skulle få. Under årets första hälft har lönesumman inom kommunsektorn vuxit något snabbare än vad man uppskattade förra hösten. Inkomstnivån har i genomsnitt stigit nästan så mycket som väntat, men övriga faktorer såsom arbetsinsatsen har i varje fall hittills ökat något snabbare än man räknat med. Enligt både Folkpensionsanstaltens statistik och Kommunernas pensionsförsäkring ökade lönesumman för kommunerna m.fl. under perioden januari augusti med 4,6 % jämfört med samma period i fjol. Lönesumman inom kommunsektorn beräknas stiga med 4,5 % i år. År 2004 uppskattas kommunsektorns lönesumma öka med cirka 4 %, vilket grundar sig på antagandet att inkomstnivån ökar med drygt 3 % och arbetsinsatsen med 1 %. De kommunanställdas inkomstnivå höjs till följd av det inkomstpolitiska avtalet och åtgärderna för utveckling av lönesystemet. Personalstyrkan väntas växa då kommunerna får fler skyldigheter inom bland annat undervisning, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Å andra sidan är det möjligt att personalökningen begränsas av kommunernas försämrade ekonomi. Bilaga 3 beskriver hur vissa faktorer inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn under Förändringarna i förtjänstnivåindex och lönesumman baserar sig på uppgifter som Statistikcentralen samlat in hos kommunerna och samkommunerna. Indelningen i andra faktorer baserar sig på separata utredningar. Uppgifterna för är uppskattningar. Kommunarbetsgivarens socialskyddsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier för 2004 antas bli desamma som i år. Däremot väntas arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KTAPL-avgift stiga från 22,76 till 23,10 %. Kommunernas pensionsförsäkring fastställer KTAPL-avgiften senare i höst. För närvarande ser arbetstagarnas andel ut att bli 4,7 %. Om arbetstagarnas slutliga avgiftsprocent avviker från detta, ändras arbetsgivarens andel i motsvarande grad. Arbetsgivarnas pensionsavgift för lärare blir nästa år i snitt 20,44 % av den lön som avgiften beräknas på. I kommuner med högst 50 lärare är avgiften 18,8 procent. I övriga kommuner varierar procentsatsen. Statskontoret fastställde i juni de avgiftsprocent för 2004 som uppbärs i förskott och kommunerna har informerats om dem. Arbetstagarens andel beräknades då vara 4,7 %. Om detta ändras, ändras också arbetsgivarens andel. I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Såsom framgår av texten ovan är siffrorna för 2004 preliminära. Vi kommer att informera kommunerna när de slutliga avgifterna fastställts. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Kommunernas skatteinkomster enligt boksluten uppgick år 2002 till närmare 14,1 miljarder euro, dvs. lika mycket som året innan. Kommunalskatten ökade 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

5 mycket, cirka 8 %. Kommunalskatteredovisningarna ökade till följd av högre förvärvsinkomster, de stora restskatterna för år 2000 och höjningar i kommungruppens andel för olika skatteår. Ändringen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskade däremot redovisningarna. Dessutom skars kommunernas samfundsskatteandelar ner bland annat till följd av det slopade återkravet av momsåterbäringar. De totala samfundsskatteinkomsterna minskade också något. Kommunernas skatteinkomstutveckling behandlas i två relativt nya publikationer. Kommunförbundets skatteprognosram skickades till kommunerna i slutet av juni. Prognosen har nu uppdaterats utgående från uppgifterna i början av september och den finns på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunalekonomi > Beskattning. Dessutom har delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning gett ut en utvecklingsprognos för kommunalekonomin Publikationen finns på inrikesministeriets webbsidor, /suomi/kehitysarvio > Kunnallistalous vuosina I utvecklingsprognosen granskas också utvecklingen av kommunernas skatteinkomster rätt ingående. I det följande behandlas därför endast viktiga ändringar i kommunernas skatteinkomstutveckling. Redovisningarna av kommunalskatt väntas öka med 1,6 % i år. Redovisningarna ökar till följd av större skatteunderlag, höjda inkomstskattesatser och större gruppandelar för kommungruppen. Ändringarna i förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande samt framför allt de minskade restskatterna och debiteringsredovisningen minskar å sin sida kommunalskatteredovisningarna. Kommunernas samfundsskatteinkomster minskar i år med nästan en tredjedel.. Kommungruppens samfundsskatteandel har sjunkit till 19,75 procent, och tidsförskjutningar i skatteredovisningarna minskar de influtna skatterna i år. Också de totala samfundsskatterna minskar något i år jämfört med fjolårets nivå. Kommunernas skatteinkomster beräknas år 2004 ligga ungefär på samma nivå som i år. Även om förvärvsinkomsterna väntas stiga med 3,5 4 % kommer höjningen av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande samt de faktorer som inverkar på hur skatteredovisningarna infaller att påverka slutresultatet så att kommunalskatteredovisningarna knappast alls förändras jämfört med årets nivå. Också samfundsskatteinkomsterna kommer enligt uppskattning att bibehållas på detta års nivå år Osäkerhetsfaktorerna i skatteinkomsternas utveckling gäller den här gången främst uppskattningen av enskilda kommuners skatteinkomster. På makronivå finns mindre osäkerhet än vanligt. Regeringens föreslagna skattegrunder är kända. Även förvärvsinkomsternas utveckling kan uppskattas ganska exakt. Däremot kan det ske överraskningar i enskilda kommuners skattegrund. I bilaga 5 anges hur redovisningarna av kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003 5

6 Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2002 Beskattningen för skatteåret 2002 blir färdig inom oktober Kommunerna har i september fått förhandsuppgifter om beskattningen. Uppgifterna har också publicerats på skattestyrelsens webbsidor, (skatteredovisningar > 2002 preliminära skatteuppgifter > 2002 preliminära skatteuppgifter, kommunerna) enligt debiteringen i november, då de skatter som redovisats för skatteåret 2002 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret Uppgifterna är i det här skedet endast riktgivande. Resultatet av den egentliga redovisningen kommer i större eller mindre utsträckning att avvika från de preliminära uppgifterna. Stora skatteökningar beror i allmänhet på höjningar av inkomstskattesatsen eller i vissa enskilda fall på större optionsvinster. Betydande skatteminskningar beror oftast på att de beskattningsbara inkomsterna utvecklats dåligt eller i vissa fall, särskilt i små kommuner, att skatteberedningen inte är klar. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2003 och 2004 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2003 rättas i redovisningen i december Då ändras fördelningsandelarna för enskilda kommuner och för skattetagargrupperna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Nya gruppandelar och fördelningsandelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret 2004, och dessa tillämpas för första gången i redovisningarna i februari När fördelningsandelarna för enskilda kommuner beräknas för skatteåren 2003 och 2004 används den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2002 som grund. Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och avdraget för inkomstens förvärvande år 2004 (RP 49/2003 rd) I regeringens proposition föreslås att inkomstbeskattningen år 2004 lindras genom höjning av förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande vid kommunalbeskattningen. I propositionen föreslås att det maximala avdraget för inkomstens förvärvande höjs med 30 euro, vilket betyder att maximiavdraget stiger från 590 till 620 euro. Maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen föreslås bli höjt från euro till euro. Den första procentsatsen för avdraget höjs då från 40 till 47 och den andra från 14 till 23. Den minskning av 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

7 avdraget som görs för förvärvsinkomster som överstiger euro föreslås bli 4 procent i stället för nuvarande 3,5 (se bilaga 6). Höjningen av avdraget för inkomstens förvärvande minskar kommunernas skatteinkomster med 13 miljoner euro på årsnivå, och höjningen av förvärvsinkomstavdraget innebär förlorade skatteinkomster på 343 miljoner euro per år. I regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 18 och 45 a lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (RP 64/2003 rd), vilken anknyter till budgetpropositionen 2004, föreslås att kommunerna kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna till fullt belopp genom en höjning av statsandelsprocenten för driftskostnaderna inom social- och hälsovården. Lag om skatteskalorna för 2004 (RP 48/2003 rd) Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen med förslag till lag om skatteskalorna för 2004 (RP 48/2003). I propositionen föreslås en inflationsjustering på en procent i statens progressiva inkomstskatteskala. Ändringen av inkomstskatteskalan medför genom underskottsgörelsen att kommunalskatten inbringar cirka 3 miljoner euro mindre för kommunerna. Fastighetsskatten 2003 Enligt skattestyrelsens preliminära uppskattning inbringar fastighetsskatten år 2003 ca 678 miljoner euro till kommunerna. Det är 29 miljoner euro mera än i fjol. Största delen av fastighetsskatten, cirka tre fjärdedelar, härstammar liksom under tidigare år från byggnader. Markområdenas andel är ungefär en fjärdedel av avkastningen. Grunden för fastighetsskatten utgörs av beskattningsvärdena för år 2002 och av de skatteprocentsatser som den kommun där fastigheten är belägen fastställt för år Den allmänna fastighetsskattesatsen har höjts i 78 kommuner, medan skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende har höjts i 63 kommuner och skattesatsen för övriga bostadsbyggnader i 65 kommuner. I 67 kommuner fastställdes en separat skattesats för obebyggda byggplatser och i 279 kommuner en skattesats för allmännyttiga samfund. Grunderna för beräkning av byggnadernas återanskaffningsvärde år 2002 har räknats om till euro. Några andra ändringar har inte gjorts. Också områdesprisen på tomter har till största delen hållits oförändrade, med undantag för vissa kommuner där priserna höjts för enskilda områden, till exempel i huvudstadsregionen och semesterorter i Lappland. Även om områdespriset inte har höjts kan beskattningsvärdet för en tomt ändå ha stigit om det tidigare beskattningsvärdet har understigit normvärdet (73,5 % av områdespriset). För ca 70 procent av fastigheterna understiger den skatt som ska betalas 170 euro. Om skatten är mindre än 17 euro fastställs ingen fastighetsskatt. Detta gäller ca 10 procent av fastighetsägarna. En fastighetsskatt på mindre än 170 euro betalas i en rat på den första förfallodagen och en större skatt betalas i två rater. Förfallodagen för den första raten var och för den andra Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003 7

8 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna 2004 uppskattas enligt budgetpropositionen öka med ca 11 % jämfört med år Kommunernas andel av beskattningskostnaderna beräknas uppgå till cirka 115,7 miljoner euro. År 2003 är andelen ca 104,1 miljoner euro. Beskattningskostnaderna ökar bland annat på grund av systemet med webbaserad betalningstjänst och skattekonton för små arbetsgivare. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Aktuellt om mervärdesskatt Planerade ändringar i mervärdesskattelagen enligt budgetförslaget 2004 Glidande undre gräns för momsskyldighet I det budgetförslag för 2004 som finansministeriet publicerat föreslås lättnader i mervärdesskatten enligt en glidande skala för omsättning som överstiger den undre gränsen på euro. Förslaget skulle innebära att skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och att den slutliga redovisade skatten småningom stiger till fullt belopp Skatten skulle nå sitt fulla belopp vid en omsättning på euro. Skattelättnaden inverkar på de influtna skatterna så att momsen för 2004 uppbärs till bruttobelopp och skattelättnaden återbärs till de skattskyldiga år De näringsidkare som är berättigade till momslättnader får alltså inte genast nytta av lättnaderna, utan de positiva verkningarna på näringsidkarens kassaflöde blir retroaktiva. Hur skattelättnaderna genomförs i praktiken (ska skatten till exempel återbäras på ansökan eller på myndigheternas initiativ) klarnar när regeringen avlåter sin proposition i ärendet till riksdagen. När detta informationsblad skrevs hade regeringspropositionen ännu inte avlåtits. Höjning av den nedre gränsen för eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav I propositionen föreslås också att mervärdesskattelagen ändras så att den nedre gränsen för skattskyldighet i anslutning till beskattningen av eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav höjs från euro till euro Beskattningen av eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav (bl.a. byggtjänster, renhållning och annan fastighetsskötsel samt ekonomiska och administrativa tjänster) tillämpas bland annat på näringsidkare som bedriver momsfri och icke avdragsgill verksamhet och på samfund som idkar annan verksamhet än affärsverksamhet, t.ex. kommuner, samkommuner, bostads- och fastighetsaktiebolag, föreningar och stiftelser, om de själva producerar sina 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

9 fastighetsinnehavstjänster för de fastigheter de äger eller besitter. Avsikten med beskattningen av eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav är att neutralisera momsbehandlingen av tjänster som utförts för egen hand och tjänster som köpts av en utomstående. Skattestyrelsens anvisning om nya faktureringsbestämmelser för moms Mervärdesskattelagen och 2 kap. 9 bokföringslagen har fått nya faktureringsbestämmelser (lagändringar 325/2003 och 326/2003). Skattestyrelsen har gett anvisningar (Dnr 1731/40/2003) om kraven på fakturan i momsbeskattningen. Anvisningarna bygger på den ändring av mervärdesskattelagen som träder i kraft (325/2003). Ändringarna gäller bl.a. skyldigheten att utfärda en faktura, vilka uppgifter fakturan ska innehålla, elektronisk fakturering och förvaring av fakturor. Frågan har behandlats tidigare i Kommunalekonomi 2/2003, s Eftersom bristfälliga eller felaktiga uppgifter i en faktura kan leda till att man förlorar rätten till återbäring eller avdrag, har kommunerna allt skäl att i god tid och med omsorg förbereda sig inför förändringarna. Skattestyrelsens anvisning ger på många punkter nyttig information om de nya bestämmelserna och tilllämpningen av dem. Viktiga frågor i anvisningen I anvisningen behandlas i princip alla nya faktureringsbestämmelser ingående, så i det här sammanhanget redogör vi inte för anvisningen i sin helhet. Vi ger ändå exempel på frågor som särskilt betonas i anvisningen: Anvisningen upphäver skattestyrelsens anvisning av den 2 juni 1997 om vidaredebitering av kostnader, vilket torde föranleda ändringar i faktureringspraxis. Eftersom den verklige köparen ska framgå av fakturan, torde inte till exempel en originalfaktura som skrivits ut för någon annan och en av denne utfärdad skattefri faktura för vidaredebitering längre duga som grund för återbäring eller avdrag. Om en anställd under en arbetsresa betalar en hotellfaktura för arbetsgivarens räkning, är det arbetsgivaren som är den verklige köparen. Om arbetsgivaren får hotellräkningen i eget namn, uppstår däremot inget problem med återbäring eller avdrag. Arbetsgivaren kan också har rätt till återbäring eller avdrag för små fakturor på mindre än euro även om namnet inte alls framgår. När det gäller större fakturor torde kravet på att den verklige köparens namn ska framgå vara ovillkorligt. Säljaren ska i regel utfärda en separat faktura för villkorliga rabatter som man kommit överens om vid faktureringstidpunkten när köparen får dem till godo. Ett undantag är dock s.k. kassarabatt (t.ex. 14 dagar 2 %, 30 dagar netto) såvida den momspliktiga slutsumman för bägge förfallodagarna eller åtminstone kassarabattens momspliktiga värde antecknats i fakturan. Rätten till återbäring eller avdrag för energinyttigheter som ingår i momsfri hyra eller momsfritt vederlag förutsätter en utredning enligt 111 MomsL. Av lagen och anvisningen framgår i detalj vilka uppgifter som ska framgå av ut Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003 9

10 redningen. Hyresvärdarna och fastighetsbolagen har skäl att överväga hur en utredning som uppfyller de nya kraven bäst ska kunna ges. Skattestyrelsens anvisning om de nya faktureringsbestämmelserna finns på skatteförvaltningens webbsidor: > På svenska > Skatteinfo > Skattestyrelsens anvisningar > Kraven på fakturan i momsbeskattningen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Statsandelarna år 2004 Utjämningen av statsandelarna Den uppskattade utjämningen av statsandelarna 2004 bygger på debiteringsuppgifterna för den beskattning som verkställs för Beskattningen är ännu inte klar. Beräkningarna bygger på de uppgifter som fanns att tillgå Efter det har det kommit nya uppgifter som kan ändra situationen för enskilda kommuner. Den kommunvisa kalkylen kan därför behöva uppskattas på nytt. Den kommunvisa kalkyl som bygger på beskattningsuppgifterna per finns på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Närmare upplysningar om eventuella ändringar och om skatteberedningssituationen kan också fås hos de lokala skattemyndigheterna. Beskattningen slutförs , varefter utjämningen av statsandelarna preciseras. Att döma av uppgifterna från augusti stiger kommunalskatten med 3,6 procent och fastighetsskatten med 5,0 procent, medan samfundsskatten sjunker med 36,3 procent. Den markanta minskningen av samfundsskatten beror förutom på lägre avkastning av skatten också på att återkravet på momsåterbäring slopades vid ingången av Enligt situationen i augusti är grunderna för beräkning av statsandelsutjämningen följande: invånarantal : (hela landet exklusive Åland) genomsnittlig inkomstskattesats 17,79 % kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns 2 293,22 euro/invånare (90 % av den kalkylerade skatteinkomsten) genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,68 % stadigvarande bostad 0,26 % annan bostad 0,80 % kraftverk 1,39 % kärnkraftverk 2,20 % allmännyttiga samfund 0,40 % obebyggd byggplats 2,09 % 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

11 Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för socialoch hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Utjämningen har inte beaktats i de statsandelskalkyler som behandlas nedan. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelens belopp per invånare år 2003 är 27,55 euro. År 2004 höjs den allmänna statsandelen med en indexjustering på 1,8 procent (75 % av det fulla beloppet). Indexförhöjningen är cirka 3 miljoner euro, vilket är en miljon mindre än vad en full indexjustering skulle innebära. Statsrådet har fastställt beloppet per invånare för år 2004 till 27,64 euro. I beloppet ingår ett avdrag på 2,32 miljoner euro med anledning av att kretsalarmcentralerna förstatligats. Vissa kommuner får dessutom tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortstillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen på Kommunförbundets webbsida, och grunderna anges i lagar och förordningar (1147/1996, 1360/2001, 1271/1996, 1448/2001 och 810/2002). Dessutom avdras från statsandelen 7,53 euro per invånare (nedskärningar från 90-talet). En förhandsuppskattning av den allmänna statsandelen för de enskilda kommunerna finns på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Statsandelsutjämningen har inte beaktats. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelarna för social- och hälsovård Grunderna för statsandelarna för social- och hälsovård 2004 indexjusteras med 1,8 procent. Indexförhöjningen blir cirka 55 miljoner euro, men på grund av den ofullständiga indexförhöjningen (75 % av det fulla beloppet) fattas cirka 18 miljoner euro. Dessutom höjs statsandelsprocenten, grunderna för statsandelen enligt åldersgrupp och kommunernas finansieringsandel per invånare. Statsandelsprocenten höjs från 28,06 till 31,89 (höjning 3,83 procentenheter). Av den höjande effekten på totalt cirka 420 miljoner euro föranleds största delen, 357 miljoner euro, av att de förhöjda avdragen vid kommunalbeskattningen kompenseras i statsandelarna för social- och hälsovården. Kompensationen utgör ingen extra inkomst för kommunerna, utan är en ersättning för de inkomster som kommunerna går miste om på grund av avdragen. En annan betydande post är den statsandel som anvisats det nationella hälsovårdsprojektet. Även om projektfinansieringen beaktats endast som en förhöjning av statsandelsprocenten, ska kommunerna i praktiken satsa åtminstone ett motsvarande belopp på projektet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 Statsandelsprocenten för social- och hälsovården höjdes redan för detta år från 27,01 till 28,06 procent i statens tilläggsbudget för Statsandelens höjdes för att kommunerna skulle få kompensation för förlorade skatteinkomster på 113 miljoner euro. Förhöjningen har betalats fr.o.m. september. Förhöjning av statsandelsprocenten för 2004: - kompensation för förlorade skatteinkomster 357 miljoner euro (3,25 %) - finansiering för det nationella hälsovårdsprojektet (0,49 %) - återföring av den särskilda finansieringen för barn och unga som hotas av marginalisering, 5 miljoner euro (0,05 %) - justering av statsandelstillägget på grund av ändringen i utjämningssystemet år 2002, 9 miljoner euro (0,03 %) - återföring av slutraten för kvittningar av moms för anläggningsprojekt, 0,9 miljoner euro (0,01 %) Kommunernas nya skyldigheter och uppgifter Utöver indexjusteringen har kommunernas nya skyldigheter och uppgifter beaktats i statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp. På basis av dessa får kommunerna cirka 38 miljoner mer i statsandelar enligt följande: statsandelar på 14 miljoner euro för utveckling av äldrevården utifrån kvalitetsrekommendationerna kostnadstillägg på 44 miljoner euro i de två äldsta åldersgrupperna inom social- och hälsovården, tyngdpunkt på socialvården statsandelar på 12,8 miljoner euro för fortbildning inom hälso- och sjukvården till följd av lagändring (RP 65/2003) kostnadstillägg på 40 miljoner euro för samtliga åldersgrupper inom hälsovården, tyngdpunkten på personer i arbetsför ålder statsandelar på 10 miljoner euro för införande av servicesedlar inom hemtjänsten för äldre med anledning av lagändring (RP 74/2003) kostnadstillägg på 32 miljoner euro för de två äldsta åldersgrupperna inom socialvården, tyngdpunkten på åringar statsandelar på 1,5 miljoner euro för förhöjning och utvidgning av det partiella vårdtillägget kostnadstillägg på 3,8 miljoner euro för personer i arbetsför ålder inom socialvården Tillägg i kommunens finansieringsandel per invånare Med stöd av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården har kommunernas finansieringsandel av olika anledningar höjts i år med sammanlagt 25,73 euro per invånare. Detta minskar kommunernas lagstadgade statsandel och statsandelsprocent. De största höjande posterna har varit minskningen av kommunernas utgifter för utkomststöd (17,16 euro per invånare) till följd av sammanjämkningen av bostadsbidrag och sociala förmåner samt finansieringen av utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet (7,25 euro per invånare). För 2004 stiger ökningen av finansieringsandelen till 29,92 euro per invånare, dvs. till ett totalt belopp av cirka 155 miljoner euro. Det belopp som behövs för utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet stiger till 9,12 euro 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

13 per invånare. Det särskilda stöd som fr.o.m betalas till invandrare minskar kommunernas utgifter för utkomststödet, vilket beaktas som avdrag i statsandelen. Under detta år beaktades minskningen i statsandelarna för tre månader. Under 2004 beaktas den genom att finansieringsandelen nästa år höjs med 2,99 euro per invånare (RP 64/2003) mot 0,67 euro per invånare i år. De höjda finansieringsandelarna minskar kommunernas statsandelar med 12 miljoner euro jämfört med i år. Vissa öronmärkta statsunderstöd slopas I budgeten 2004 slopas statsunderstöd på sammanlagt cirka 28 miljoner euro som kommunerna tidigare kunnat ansöka om separat. Statsunderstöden har gällt psykiatri för barn och unga (4,7 miljoner euro), narkomanvård (8 miljoner euro) och tjänster för barn och unga som hotas av marginalisering (15 miljoner euro). Nästa år kan man alltså antagligen inte längre anhålla om dessa understöd. Statsandelsgrunderna år 2004 De kommunvisa statsandelarna, där ovan nämnda förhöjningar och avdrag beaktats, finns på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Statsandelsutjämningen har inte beaktats. Statsandelarna har bestämts utifrån följande kalkylerade grunder (Statsrådets förordning om resurser för social- och hälsovården 807/2003): Åldersgrupp Socialvård ( /invånare) Socialvård ( /invånare) år 2003 år 2004 år 2003 år åringar 4 214, ,02 523,99 538, åringar 301,46 307,88 596,14 612, åringar 561,64 571, , , åringar 3 288, , , ,77 85 år fyllda 9 287, , , ,85 Övriga kalkylerade grunder ( /invånare): år 2003 år 2004 Enligt antal arbetslösa 384,36 391,28 Enligt arbetslöshetsgrad 35,09 35,72 Enligt sjukfrekvens 260,12 264,80 Kommunens finansieringsandel per invånare 1 522, ,95 (innehåller höjningarna av finansieringsandelen, se ovan) Övriga grunder Arbetslöshetsprocent 12,0 % 11,6 % Invånarantal Fjärrortskoefficient 1,05 eller 1,15 (SRb 1364/1996) Skärgårdskoefficient 1,10 i stället för ovanstående Statsandelsprocent 28,06 % 31,89 % Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och subtrahera resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Den kalkylerade kostnaden för åldersgruppen 0 6-åringar inom socialvården får man genom att multiplicera sysselsättningskoefficienten med invånarantalet i åldersgruppen och det kalkylerade beloppet för åldersgruppen. De kalkylerade kostnaderna för övriga åldersgrupper får man genom att multiplicera invånarantalet med motsvarande belopp. Den kalkylerade kostnaden enligt sjukfrekvens får man genom att multiplicera kommunens sjukfrekvenskoefficient med invånarantalet och beloppet enligt sjukfrekvensen. Det kalkylerade beloppet enligt arbetslöshet räknas i två delar. Den ena delen är antalet arbetslösa multiplicerat med beloppet enligt arbetslösa. Den andra är arbetslöshetskoefficienten multiplicerad med beloppet enligt arbetslöshetsgraden. Arbetslöshetskoefficienten är kommunens arbetslöshetsprocent dividerad med hela landets arbetslöshetsprocent. Om kommunen fått ett fjärrorts- eller skärgårdstillägg enligt Statsrådets beslut 1364/1996 får man den kalkylerade kostnaden genom att multiplicera denna koefficient med de totala kalkylerade kostnaderna enligt ovan. De sysselsättningskoefficienter och sjukfrekvenskoefficienter som använts i den kommunvisa kalkylen följer statsandelskalkylen för detta år. Koefficienterna för 2004 räknas ut senare i höst, varefter kalkylerna räknas om och uppgifterna uppdateras också på Kommunförbundets webbsidor. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Hur statsandelen och priserna per enhet fastställs De priser per enhet som ligger till grund för statsandelen för undervisningsoch kulturväsendet år 2004 (exkl. priserna per enhet inom ramen för statsbudgeten) indexjusteras med 1,8 procent. För den kommunala verksamheten blir resultatet av indexjusteringen 39 miljoner euro, vilket är cirka 13 miljoner mindre än vad en full indexjustering skulle innebära (justering till 75 %). Priserna per enhet för kommuner och samkommuner fastställs utan moms. Finansieringen till samkommuner bestäms utgående från det fastställda priset per enhet (elevantalet gånger priset per enhet). Till finansieringen läggs ett investeringstillägg och ett eventuellt hyresbelopp som fastställs genom ett särskilt beslut. Statsandelen till kommunerna bestäms utgående från den verksamhet som kommunen är huvudman för, som skillnaden mellan de kalkylerade statsandelsgrunderna (antalet elever/studerande gånger priset per enhet) och kommunens finansieringsandel per invånare. Resultatet kan också vara negativt, varvid kommunen ska betala det negativa beloppet till staten, såvida re 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

15 sultatet inte blir positivt när statsandelarna utjämnas (kommunen debiteras för skillnaden två gånger om året). Också investeringstillägget och en eventuell hyra räknas kommunen till godo, såvida kommunen anordnar yrkesutbildning och/eller är huvudman för en yrkeshögskola. Priserna per enhet år 2004 baserar sig på 2001 års kostnader för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, bibliotek, medborgarinstitut och timbaserad grundläggande konstundervisning (i huvudsak musikundervisning). I priserna per enhet görs således endast indexjusteringar och eventuella ändringar i undervisningens omfattning (nya eller utvidgade uppgifter, t.ex. förskoleskjutsar). Priserna per enhet för kultur, idrott, ungdomsarbete och grundläggande konstundervisning per invånare indexjusteras inte, liksom heller inte priserna per enhet som för teatrar baserar sig på årsverken. De riksomfattande genomsnittliga pris per enhet som används som kalkylerad grund för statsandelarna fastställdes (bilaga 7). Bilagan innehåller också de priser per enhet som inte föreslås att ska indexjusteras. Eftersom priserna per enhet bestäms enligt nuvarande grunder (ingen s.k. tvåårsjustering görs i och med att 2002 inte är ett år som bildar kostnadsbas), beräknas priserna per enhet inte på nytt. Detta innebär att till exempel formlerna för priset per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet inte ändras (bilagorna 8, 9 och 10 innehåller formler för priset per enhet för grundläggande utbildning, beräkning av nyckeltal och formeln för priset per enhet för gymnasiet). Innan beslut fattats om priserna per enhet (november) och finansieringsandelen fastställts (december) kan en uppskattning göras enligt följande, varvid besluten om priserna per enhet år 2003 och uppskattningen av finansieringsandelen år 2004 används som grund: Om den struktur som ligger till grund för priserna per enhet (t.ex. grundskolenätet och mängden special- och handikappundervisning) i stort sett hålls oförändrad räcker det om man till det nuvarande priset per enhet i detta skede lägger en indexjustering på 1,8 %. Om man kan anta att det sker väsentliga förändringar i strukturen för priserna per enhet borde dessa beräknas/uppskattas på nytt enligt 2003 års grunder och koefficienter, men med 2004 års förändrade struktur (t.ex. beräkning av priset per enhet för grundläggande utbildning med formlerna för år 2003). Därefter höjs priset per enhet som är på 2003 års nivå med en indexförhöjning på 1,8 procent. Elevantalet uppskattas till ett så korrekt genomsnitt/vägt genomsnitt som möjligt för finansåret (höjt/sänkt elevantal på beräkningsdagarna). Finansieringsandelen per invånare uppskattas för närvarande till 595 euro (se den preliminära kalkylen nedan). Det är skäl att iaktta försiktighetsprincipen eftersom kalkylerna endast kan ge ett ungefärligt resultat. Finansieringen för statsandelen under finansåret fastställs t.ex. inom den grundläggande utbildningen enligt det genomsnittliga antalet elever under finansåret och året innan (i september). Inom övrig verksamhet fastställs finansieringen enligt antalet studerande i januari och september under finansåret. Den Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 preliminära finansieringen fastställs utifrån tidigare elevantal, varvid den preliminära finansieringen kan komma att avvika från den slutliga. I samband med förfrågan om elevantalet i september har utbildningsanordnarna kunnat ansöka om undantag för elevantalet, om den sökande har ansett det vara nödvändigt. Finansieringen korrigeras i alla fall efter finansårets slut så att den överensstämmer med elevantalet under finansåret. Finansieringsandelen per invånare år 2004 Kommunens beräknade finansieringsandel per invånare för år 2004 läggs fram i statens budgetproposition. Den baserar sig på en indexjustering på 1,8 % som beaktats i tabellen nedan. Finansieringsandelen fastställs i början av december. Den preliminära finansieringsandelen för år 2003 finns också i tabellen och den fastställs som slutlig i december, cirka en vecka senare än den preliminära finansieringsandelen för år Preliminär Uppskattning (Budget) Kalkyl över finansieringsandelen år 2003 år 2004 Kalkylerade kostnader (milj. ) kommunernas andel (cirka 43 %) investeringstillägg Sammanlagt Kostnader per invånare ( /invånare) 460, tillägg för skolskjutsar och tilläggsutbildning 6, tillägg för nedskärningar i statsandelarna 113, Sammanlagt 579, Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 579, Ökning jämfört med året innan (%) 4,24 2,61 När statsandelarna fastställs för 2004 används invånarantalet Uppskattning av statsandelarna per kommun år 2004 Eftersom statsandelarna för de enskilda kommunerna inte i detta skede kan beräknas på central nivå, måste uppskattningen göras i kommunerna och samkommunerna på basis av tillgängliga uppgifter, till exempel på ovanstående sätt. Exakta uppgifter fås enligt följande: Priserna per enhet för enskilda kommuner och samkommuner i slutet av november Kommunens preliminära finansieringsandel i början av december Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet i enskilda kommuner i slutet av december När statsandelen uppskattas kan som hjälpmedel användas t.ex. 6VOSrapporten om statsandelsbesluten år Rapporten innehåller de verksam 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

17 heter för vilka kommunen får statsandel. I uppskattningen beaktas det uppskattade elevantalet för nästa år (medeltal), det förändrade invånarantalet, de uppskattade priserna per enhet och finansieringsandelen per invånare som dras av. Utjämningen av statsandelarna har presenterats i ett eget avsnitt ovan. Utjämningen har heller inte beaktats i de övriga kommunvisa statsandelarna för de andra verksamheterna i kommunerna (den allmänna och social- hälso- och sjukvården). Vid behov kan den tas från tabellen och bifogas. När den slutliga statsandelen betalas har utjämningen av statsandelarna givetvis beaktats. Strukturen på statsandelskalkylen 6VOS för i år finns i bilaga 11. Eftersom nästan alla verksamheter har angetts i strukturen ska endast de verksamheter som kommunerna är huvudmän för tas med när den används. Elevantalet för 2004 (medeltal) och invånarantalet, uppskattade priser per enhet eller pris per enhet som fastställs direkt på basis av statsbudgeten. De senare priserna per enhet har tagits med, eftersom det redan finns sådana uppgifter om dem som bygger på statsbudgeten. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Budgetpropositionen år 2004 innehåller anslag för inledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet En regeringsproposition (RP 57/2003) om frågan har avlåtits För verksamheten har reserverats 20 miljoner euro i statsandelar. Statsandelen utgör 57 procent av en handledd timme, som är 20 euro år Att inleda verksamheten är frivilligt. Statsandel betalas endast till de kommuner som uppger att de från och med den kommer att inleda verksamhet i enlighet med lagförslaget. Statsandelen betalas inte till privata verksamhetsidkare, utan endast till kommunerna. Kommunen kan ta ut en avgift på högst 60 euro i månaden av dem som deltar i verksamheten. Några andra avgifter bör inte tas ut. Det uppskattade statsandelsbeloppet baserar sig på tre verksamhetstimmar och en gruppstorlek på tolv barn. Varje år fastställer undervisningsministeriet inom ramarna för statsbudgeten antalet handledda timmar och priset per enhet för en handledd timme. År 2004 och år 2005 fördelas statsandelen på de kommuner som tillhandahåller verksamheten efter antalet elever i första och andra årskursen och efter antalet antagna och överförda elever till specialundervisning i också de andra årskurserna. Antalet handledda timmar som fastställs inom ramarna för statsbudgeten fördelas från år 2006 i förhållande till de faktiska timmarna i kommunerna. Enligt lagförslaget binds inte priset på handledda timmar till index och statsandel tilldelas nödvändigtvis inte all verksamhet som genomförs. Från och med kan kostnaderna för morgon - och eftermiddagsverksamhet inte inkluderas i kostnaderna för grundläggande utbildning. En uppskattning av statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet kan göras på följande sätt. Eftersom statsandelen fördelas mellan de kommuner som inleder verksamheten år 2004 kan statsandelen från och med uppskattas efter antalet barn och statsandelsbeloppet på 20 miljoner euro. Man har uppskattat att det totala antalet barn som kommer att delta i verksamheten blir , vilket utgör 70 procent av hela antalet. I så fall blir statsandelen cirka 200 euro per barn. Antalet barn fastställs utifrån antalet elever i första och andra årskursen och antalet elever inom specialundervisningen i övriga årskurser. Statsandelen kan uppskattas med hjälp av följande formel: Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 VOS år 2004 = 70 % av antalet barn x 200 euro VOS år 2005 = 70 % av antalet barn x 480 euro År 2006 bestäms statsandelen efter antalet handledda timmar. Om statsandelen baserar sig på priset för en handledd timme som är 20 euro, antalet handledda timmar är tre per dag och gruppstorleken är i snitt 12 barn, blir en jämnt fördelad statsandel: VOS år 2006 = 57 % x 20 euro x antalet handledare x 3 timmar x antalet skoldagar under läsåret Från och med år 2006 fastställer undervisningsministeriet det totala timantalet för kommunerna, varvid statsandelen är 57 procent av det totala antalet timmar gånger priset per enhet. Förskoleskjutsar Budgetpropositionen år 2004 innehåller anslag för förskoleskjutsar från och med En regeringsproposition om förskoleskjutsarna (RP 58/2003) har avlåtits För förskoleskjutsarna har reserverats statsandelar på 5 miljoner euro. Därför höjs priset per enhet för förskoleundervisningen. Det nuvarande priset per enhet för förskoleundervisningen är 85 procent av det fastställda priset per enhet för grundläggande utbildning i kommunen. De nya priserna per enhet för förskoleundervisning är: år 2004 är priset per enhet 88 % av priset per enhet för grundläggande utbildning och år 2005 är priset per enhet 91 % av priset per enhet för grundläggande utbildning. Skjutsförmånen gäller skjuts från hemmet direkt till förskolan eller från dagvården till förskolan och från förskolan hem eller till dagvården. Enligt lagförslaget är det fråga om en sträcka som är längre än fem kilometer eller att det med beaktande av omständigheterna är för svårt, för ansträngande eller för farligt för eleven att ta sig till och från förskolan. Ett alternativ till förskoleskjuts är ett tillräckligt bidrag för att skjutsa eller ledsaga eleven. Övrigt om undervisnings- och kulturväsendet I budgeten för år 2004 föreslås yrkesutbildningen bli utbyggd genom att antalet studerande inom den läroavtalsbaserade yrkesinriktade tilläggsutbildningen utökas med studieplatser till sammanlagt Detta har inte någon egentlig betydelse för finansieringen till kommunerna, eftersom tilläggsutbildningen inte räknas till kommunens finansieringsandel. Verksamhetsunderstödet för yrkesutbildningscentrer för vuxna år 2004 föreslås följa det som bestämdes i samband med budgetlagen 2003: understödet utgör då 66 % av nivån år 2003 (16,2 miljoner euro). Minskningen i verksamhetsunderstödet höjer i motsvarande grad statsandelen och utvecklingsbidraget för yrkesinriktad tilläggsutbildning. Med utvecklingsbidragen stöds det kvalitets- och utvecklingsarbete för tilläggsutbildningen som genomförs i samarbete med arbetslivet i regionen. Vuxenutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen hör inte heller till kommunens finansieringsandel. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2003

19 Programmet Noste som syftar till att höja utbildningsnivån för vuxna har föreslagits få ett extra anslag på 19,5 miljoner euro i statsbidrag. Statsrådet utfärdar en förordning om grunderna för beviljande av bidrag efter att statsbudgeten godkänts. Vi kommer senare att ge närmare information om tiden och grunderna för ansökan av statsbidraget. Reformen av statsandelssystemet för medborgarinstitut avgörs i samband med reformen som genomförs tidigast vid ingången av år Antalet kalkylerade timmar som berättigar till statsandel för medborgarinstitut ökar år 2004 med totalt timmar, varvid timantalet blir timmar. Antalet årsverken för teatrar, orkestrar och museer föreslås bli flera jämfört med i år. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Seminarium om statsandelar Kuntakoulutus ordnar tillsammans med Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet ett finskspråkigt seminarium om statsandelar på en kryssning mellan Helsingfors och Stockholm den november I regeringsprogrammet ingår en revidering av statsandelssystemet. Vi söker svar på följande frågor: Vilka är riktlinjerna? Sker det förändringar redan vid ingången av 2004? Hur förändras statsandelen för din kommun? Hur bestäms statsandelarna i de övriga nordiska länderna? Dessa och andra statsandelsfrågor dryftas under seminariet. Vid seminariet presenteras också kommunvisa uppgifter om statsandelarna. I seminariet medverkar välmeriterade sakkunniga från ministerierna, Kommunförbundet och kommunerna. Ett detaljerat program finns i bilaga 12. Det finns ännu lediga platser. Kuntakoulutus tar emot bindande anmälningar t.o.m Det enklaste sättet att anmäla sig är att fylla i en anmälningsblankett på Kuntakoulutus webbsidor. Närmare upplysningar: Jouko Heikkilä, tfn (09) , Pertti Laitinen, Kuntakoulutus Oy, tfn (09) Outi Kanerva, Kuntakoulutus Oy, tfn (09) Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/