Perifer kärlsjukdom - arteriell och venös insufficiens
|
|
- Cecilia Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Perifer kärlsjukdom - arteriell och venös insufficiens Olga Nilsson Forskningssjuksköterska, doktorand Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna
2 Läromål Förklara bakomliggande orsaker och uppkomstmekanismer till perifer kärlsjukdom Beskriva basala sjukliga förändringar och hur de påverkar kroppens funktion i akut eller kronisk form Beskriva sjukdomsbilden samt ge exempel på diagnostiska metoder och behandlingar.
3 Upplägg föreläsning Definitioner och terminologi Etiologi (riskfaktorer/uppkomst) Anatomi (var och hur) Symtom Prevalens och epidemiologi (hur vanligt, vem drabbas?) Diagnostik och utredning Behandling och komplikationer Uppföljning
4 Arteriella kärlsystemet Perifer arteriell insufficiens Ateroskleros
5 Perifer arteriell insufficiens Omfattar kroppens samtliga artärer förutom hjärta, aortabåge och hjärnans intrakraniella kärl. Den främsta orsaken till perifer arteriell insufficiens är ateroskleros.
6 Den aterosklerotiska processen 1. LDL-partiklar tränger in i kärlväggen 2. Oxidation av fettsyror 3. Attraherar monocyter som omvandlas till makrofager 4. Makrofagerna attraherar fler LDLpartiklar En inflammatorisk, kronisk process som underhåller sig själv och progredierar genom vissa riskfaktorer Hansson et al. Atherosclerosis An immune disease. The Anitschkov Lecture Atherosclerosis 202 (2009) 2 10
7 Riskfaktorer Rökning Hypertoni Diabetes Hyperlipidemi Övervikt Stress Inaktivitet Kön (BAA) Fowkes et al. Comparison of global estimates of prevalence and risk factors for peripheral artery disease in 2000 and 2010: a systematic review and analysis. Lancet 2013; 382:
8 Olika manifestationer av kärlsjukdom Aterosklerotiskt plack förträngning Aneurysm - vidgning Trombos - koagel Emboli migrerande tromb eller plack
9 Kärlkirurgins historia 1897 JB Murphy rekonstruerar skottskadad femoralisartär 1920-talet Första angiografin genomförs i Portugal 1958 Michael DeBakey introducerar dacrongraft 1991 första endovaskulära aortarekonstruktionen 1912 Einar Key utför The Swedish operation, embolektomi 1955 Seldingertekniken 1960 Fogartykatetern
10 Seldingertekniken
11 Öppen vs endovaskulär behandling
12 Carotisstenos Bukaortaaneurysm Extremitetsischemi Trauma
13 Akuta och kroniska tillstånd AKUT Akut ischemi BAA ruptur Trauma ELEKTIV Kronisk extremistetsischemi BAA Carotisstenos
14 Kärlkirurgi disposition 1. Carotisstenos elektiv / akut 2. Bukaortaaneurysm elektiv / akut 3. Extremitetsischemi kronisk / akut 4. Trauma 5. Venös insufficiens Öppen kir åtgärd AKUT ELEKTIV Endovaskulär åtgärd
15 Carotisstenos
16 Definition och terminologi Förträngning i halspulsådern Carotis interna, externa och communis Aterosklerotisk stenos kan ge sänkt blodflöde distalt om förträngningen (>75 % reduktion av lumendiametern) Microembolisering Trombpålagring och embolisering => Ischemiska skador i hjärnvävnaden inom carotisterritoriet
17 Formation av aterosklerotiskt plack Turbulent flöde, shear stress Riskfaktorer: Hypertoni (60-70%) Hyperlipidemi Diabetes (25-35%) Hereditet Rökning Etiologi
18 Patogenes Koagulationsaktivering Plackinstabilitet TIA = 13-falt ökad risk för stroke inom 1 år, störst risk de första 14 dagarna efter insjuknande.
19 Prevalens Stroke är den 3:e vanligaste dödsorsaken i Sverige >20% av patienterna med manifest perifer kärlsjukdom har förträngningar på halskärlen fall av ischemisk stroke/år i Sverige, ¼ embolisering från aterosklerotiska plack 8000 TIA/år.
20 Prevalens forts. Stroke Ischemisk infarkt 85 % Blödning 10% Subaracnoidalblödning 5% Storkärlsemboli Kardiell emboli Lakunär infarkt Oklar genes 25 % 25 % 25% 25 %
21 Amaurosis fugax Symtom övergående retinal ischemi TIA (transitorisk ischemisk attack) övergående cortical ischemi med ensidig svaghet/sensoriskt bortfall, talsvårigheter (85% övergående inom 15 min) Stroke (minor eller major) Neurologiska symtom som varar i mer än 24 h Minor Stroke Diskret funktionsbortfall utan betydande påverkan på ADL Major Stroke Betydande funktionsbortfall med påverkan på ADL
22
23 Utredning Symtomdebut Husläkare eller akuten Neurologspecialist och inläggning Auskultera carotis (osäker metod) Ultraljud (duplex för morfologi, läge och stenosgrad) Datortomografi Finns adekvat cirkulation till hjärnan? Trombolys?
24 Utredning forts. Kontrollera neurologiska avvikelser före operation Kirurgi som sekundärprofylax Evidensbaserad kirurgi ECST, NASCET(European Carotid Surgery Trial, NA Symtomatic Carotid Endarterectomy Trial) studier från 1991 < 7 % komplikationsrisk => värt att operera Carotiskonferens (neurolog, neuroradiolog, klinfys, kärlkir) Slutsatser av ECST och NASCET Symptomgivande instabila - stenoser Ju tätare stenos, desto större nytta (>80%) Ju tidigare op, desto större nytta (helst inom 48h!) >12 v försening tveksam effekt 6 mån ingen effekt! Kvinnor har mindre nytta än män
25 Diagnostik - duplex Symtomatisk stenos < 50% Asymtomatisk stenos < 70% kirurgi Total ocklusion ingen åtgärd
26 CEA Carotis Endarterektomi Behandling Risk för stroke efter op 3-5% Risk för stroke utan op 25-60%
27 Carotisoperation
28 Neurologisk påverkan Kranialnerv Facialisnerven Glossopharyngealnerven Vagusnerven Assesorusnerven Hypoglossusnerven Plexus brachialis Symtom Sned mun, svårt att le Svårt att svälja Svårt att svälja, rösten blir hes och trött Skuldrorna hänger, svårt att lyfta arm och axel Svårt att tala Pares i ansikte och öra
29 Postoperativa omvårdnadsåtgärder Puls och blodtryck Blödning Andning Förvirring: Cerebralt trauma TIA Elektrolyt-obalans Nutrition: kontrollera sväljfunktion; om OK, fri mat och dryck Smärtbehandling Information
30 Endovaskulär carotisstentning (CAS)
31 Carotisstentning (CAS)
32 Carotisstentning (CAS)
33 Carotisstenos frågor?
34 Kärlkirurgi disposition 1. Carotisstenos elektiv / akut 2. Bukaortaaneurysm elektiv / akut 3. Extremitetsischemi kronisk / akut 4. Trauma 5. Venös insufficiens Öppen kir åtgärd AKUT ELEKTIV Endovaskulär åtgärd
35 Bukaortaaneurysm
36 Definition och terminologi Normal aortadiameter män: cm kvinnor: cm Bukaortaaneurysm: vidgning till > 3 cm (alt. 2,7 cm för kvinnor) diameter > 50% större än aorta ovan vidgningen
37 Etiologi Aterosklerotisk process Högt, turbulent flöde Försvagning och vidgning av kärlväggen till >30 mm Nedbrytning av kollagen och elastin Oxidation av LDL Migration av glatta muskelceller Celldöd (apoptos) OBS! Medfödda aneurysm har annan etiologi.
38 Riskfaktorer Ärftlighet Ålder Kön Hypertoni Rökning Ateroskleros
39 Prevalens Prevalens: ca 2-4% i befolkningen >65 år. 4-6 ggr vanligare hos män. Hos >75% av patienterna förekommer inga symptom. I sällsynta fall kan patienten känna smärta i buk, flank eller rygg. 1. Thompson et al. Final follow-up of the Multicentre Aneurysm Screening Study (MASS) randomized trial of abdominal aortic aneurysm Screening. British Journal of Surgery, Bengtsson H, Bergqvist D, Ekberg O, Janzon L. A population based screening of abdominal aortic aneurysms (AAA). Eur J Vasc Surg 1991;5(1):53-7
40 Prevalens forts. Vardulaki et al. Incidence among men of asymptomatic abdominal aortic aneurysms: estimates from 500 screen detected cases. J Med Screen. 1999;6(1):50-4
41 Rupturrisk under en 5-årsperiod Aneurysmruptur orsakar ca 2% av alla dödsfall hos män >55 år. Endast 20% av de drabbade överlever % Op vid diameter >55 mm (52 mm för kvinnor) Op-indikation Bengtsson, H. and D. Bergqvist, Ruptured abdominal aortic aneurysm: a population-based study. J Vasc Surg, Diameter (cm)
42 Diameter (cm)
43 Diagnostik Sedan 2010 erbjuds alla 65-åriga män inom SLL elektiv screening av bukaorta med ultraljud. Övriga landsting har liknande screeningprogram.
44 Diagnostik och utredning Anamnes Ultraljud Datortomografi Magnetkamera Kardiologkonsult Lungfunktionsprov Njurprover Medicinkonsult
45 Diagnostik - Ultraljud
46 Diagnostik - Datortomografi
47 Farmakologisk behandling Trombyl Trombocythämmare Sekundärprofylax Simvastatin I tillägg till korrigering av riskfaktorer Sänker LDL (och höjer HDL måttligt) OBS muskelvärk/-svaghet! Inflammationshämmande läkemedel är under testning
48 Kirurgisk behandling Öppen kirurgi Endovaskulär aortarekonstruktion (EVAR) Val av operationsmetod avgörs av riskfaktorprofil (komorbiditet), anatomiska faktorer och patientens önskemål.
49 Val av operationsmetod Operationsmetod Fördelar Nackdelar Öppen operation Beprövad metod med goda resultat Ingen långtidsuppföljning Stor operation med 5% mortalitet Lång återhämtningstid EVAR Relativt litet ingrepp, kort vårdtid. Lägre mortalitet på kort och medellång sikt 2 Bunden till livslång uppföljning med CT 1 Anatomiska begränsningar 10% reintervention Oklar långtidsprognos 1. Trit Garg et al. Adherence to postoperative surveillance guidelines after endovascular aortic aneurysm repair among Medicare beneficiaries. J. Vasc. Surg Stather et al. Systematic review and meta-analysis of the early and late outcomes of open and endovascular repair of abdominal aortic aneurysm. Br J Surg Mar 8.
50 Bukaortaaneurysm öppen kirurgi OR
51 Bukaortaaneurysm öppen kirurgi OR
52 Bukaortaaneurysm öppen kirurgi
53 Olika rekonstruktioner Rakt graft Aortobiiliakalt graft
54 Postoperativa omvårdnadsåtgärder Smärtbehandling Nutritionsbedömning/behandling Andningsträning Tarmfunktion Förebygga trycksår/infektioner Mobilisering Information och undervisning, behandla riskfaktorer! Vårdplanering
55 EVAR endovaskulär aortarekonstruktion Video EVAR
56 Stentgraft
57 57
58 58
59 Svår buk/ryggsmärta Aneurysmruptur kan likna njursten, pancreatit, appendicit, perforerat ulcus, hjärtinfarkt, lumbago mm Cirkulationspåverkan svimning hypotoni, tachykardi chock Pulserande resistens i buken
60 Aneurysmruptur - initial handläggning Syrgas Två intravenösa grova nålar IV vätska, tillåtande hypotension (SBP: mmhg) EKG monitorering Smärtmedicinering KAD (kan vänta till op) Lab och BAS-test Beställ blod 1:1 Kontakta kärlkirurg, CT?, Transportera patienten? 60
61 Bukaortaaneurysm frågor?
62 Kärlkirurgi disposition 1. Carotisstenos elektiv / akut 2. Bukaortaaneurysm elektiv / akut 3. Extremitetsischemi kronisk / akut 4. Trauma 5. Venös insufficiens Öppen kir åtgärd AKUT ELEKTIV Endovaskulär åtgärd
63 Extremitetsischemi
64 Definition och terminologi Kronisk ischemi (benartärsjukdom) Claudicatio Kritisk ischemi Vilovärk Sår/gangrän Akut ischemi Viabel Hotad marginellt omedelbart Irreversibelt skadad extremitet
65 Claudicatio Intermittens Kronisk ischemi Gångrelaterad smärta, trötthet, dysfunktion i definierad muskelgrupp Lokalisation (höft-lår-) vad Gångsträcka Kritisk Ischemi Vilovärk» Framfoten/tårna» Lägesberoende Sår» Tå, fotrand, häl» Distalt u-ben arteriovenösa sår
66 Etiologi Ateroskleros är oftast orsaken Oftast lokaliserad till bifurkationer eller adduktorkanalen Anamnes och status ställer ofta både diagnos och anger lokalisation
67 Claudicatio - symtom och prevalens Nedsatt gångsträcka Smärta/kramp i höft, lår eller vad vid gång Nedsatt hälsorelaterad livskvalitet! 6-7% i befolkningen >65 år har symtom, upp till 19% asymtomatisk benartärsjukdom. * * Diehm C, Schuster A, Allenberg JR, Darius H, Haberl R, Lange S, et al. High prevalence of peripheral arterial disease and co-morbidity in primary care patients: cross-sectional study. Atherosclerosis 2004;172:
68 SF-36 hos friska och sjuka
69 Kronisk kritisk ischemi ABI <0.3 Nedsatt kapillär och venös fyllnad Nedsatt sensorik och motorik Ev frånvaro av behåring och/eller tånaglar Vilovärk och/eller sår
70 Prevalens och epidemiologi Drygt 5000 opereras årligen på basis av benartärsjukdom, 10-20% av alla pensionärer drabbade Incidens och prevalens ökar med åldern 4% drabbade i åldern 60-69, 10% vid ålder över 70 år
71 Prevalens och överlevnad Prevalens och överlevnad hos patienter med benartärsjukdom. IC intermittent claudication; CL - critical limb ischemia.
72 Förlopp
73 Extremitetsischemi - ateroskleros Typical overlap in vascular disease affecting different territories. Based on REACH data. PAD peripheral arterial disease. TASC 2007
74 Diagnostik och utredning Distalstatus: Kontroll av färg och temperatur Pulspalpation ABI (Ankel-brachial-index)
75 Ankeltrycksmätning med doppler Ankelbrachialindex (ABI) = ankeltryck / brachialistryck
76 Ultraljud/duplex Kärlväggens utseende Intima och medias tjocklek Plackuppbyggnad (stenos eller ocklusion? Ulceration?) Kärllumen Blodflödets hastighet och riktning Antal stenoser/lesioner
77 Extremitetsischemi - behandling Konservativ Gångträning Rökavvänjning Hälsofrämjande samtal Farmakologisk behandling mot riskfaktorer som hypertoni och hyperlipidemi Kirurgisk Angiografi med/utan PTA By-pass (längre förträngning) Trombendartärektomi
78 Livsstilsförändring Rökstopp Minskar risken för kardiovaskulära händelser Minskar risken för sjukdomsprogress Gångträning Ökar smärtfri gångsträcka Kollateralutveckling Effektivare metabolism 1. >3 tillfällen / vecka 2. Gå längre än 30 min 3. Håll på i >6 mån
79 Farmakologisk behandling av claudicatio Trombyl (23% minskad risk för kardiovaskulära händelser) Simvastatin Intensiv diabetesbehandling Pletal (Cilostazol) Trombocythämmare Ordineras efter rökstopp och gångträning (inget substitut) Förlänger maximala gångsträckan vid claudicatio (ca 50 m) * Kräver uppföljning med snart återbesök Otillräckligt vetenskapligt underlag *
80 Farmakologisk behandling av kritisk ischemi Trombyl och Simvastatin VEGF (vascular endothelial growth factor) -> angiogenes? Hyperbar oxygenbehandling för förbättrad sårläkning
81 Endovaskulär åtgärd - ballongvidgning Angiografi med PTA (perkutan transluminal angioplastik)
82 Post PTA 5mm
83 Subintimal angioplastik
84 Läkemedelsavgivande stentar och ballonger Cytostatika (tex Paclitaxel) administreras lokalt Förebygger intimal hyperplasi Tros minska risken för stenttrombos och restenos Kostnadsfråga Randomiserad studie för att utvärdera långtidseffekten pågår
85 By-pass Med egen ven eller kärlprotes i syntetmaterial Venmaterial tas vanligen från v. Saphena magna
86 Öppen åtgärd Aortobifemoral Iliacofemoral Extraanatomisk fem-fem
87 Femoro-popliteal bypass Öppen åtgärd Femoro-distal bypass
88 Omvårdnadsåtgärder Smärtbehandling Cirkulationsbedömning Nutritionsbedömning/-behandling Sårvård Förebygga trycksår och infektioner Mobilisering Information Vårdplanering
89 Sammanfattning kronisk extremitetsischemi Generell ateroskleros, kardiovaskulär komorbiditet medicinsk behandling Symtom: claudikatio, kritisk ischemi Klinisk diagnostik: pulsar, ankeltryck bilat Utredning: Duplex, CTa, MRa Behandling: endovaskulär eller öppen kirurgi 89
90 Akut ischemi Definition Plötslig (< 2 veckor) försämring av blodflödet till en extremitet ledande till ett hot mot extremitetens överlevnad Etiologi Emboli (80-90% kardiell genes) förmaksflimmer, färsk hjärtinfarkt, aneurysm Dissektion aortadissektion, trauma, iatrogen Trombos ateroskleros, tidigare kärlop, tumörsjkd, lågt blodtryck
91 Diagnostik och utredning (akut ischemi) Komplett kärlstatus (inkl andra benet!) pulspalpation, ankeltryck, sensorik, motorik De fem P:na Pain (smärta) Pallor (blekhet) Pulselessness Paresthesia (känselbortfall) Paralysis (nedsatt rörlighet)
92 Ischemigradering Viabel extremitet Normal sensorik och motorik, hörbar dopplersignal Marginellt hotad Begränsad sensorikpåverkan, normal motorik, hörbar dopplersignal Omedelbart hotad Utbredd sensorikpåverkan, nedsatt motorik, inga dopplersignaler Irreversibelt hotad Ingen sensorik eller motorik, inga dopplersignaler
93 Behandling Primär revaskularisering Trombolys Operation; embolektomi Åtgärd mot ev underliggande orsak PTA Operation Compartmentsyndrom? Fasciotomi
94 Trombolys Kateterledd lokal infusion direkt i tromben rtpa (Actilyse) 1-1,5 mg/tim tim (på vårdavd eller IVA/uppvakningsavdelning) Kombinerat med mekanisk trombolys (AngioJet)
95 Embolektomi Arteriotomi Fogartykateter
96 Fasciotomi Primärt om lång ischemitid! Vid symtom Smärta Svullnad Palpömhet Nedsatt motorik/sensorik
97 Extremitetsischemi frågor?
98 Kärlkirurgi disposition 1. Carotisstenos elektiv / akut 2. Bukaortaaneurysm elektiv / akut 3. Extremitetsischemi kronisk / akut 4. Trauma 5. Venös insufficiens Öppen kir åtgärd AKUT ELEKTIV Endovaskulär åtgärd
99 Trauma - kärlskada Blödning hål, avslitning Ischemi intimaskada, trombos frakturer
100 Orsaker till kärlskada vid trauma Frakturer Luxationer Klämskador Skottskador Knivskador Iatrogena skador (op, rtg)
101 Aktiv blödning Kliniska tecken på kärlskada Expanderande/pulserande hematom Blåsljud Pulsbortfall Distal ischemi: Motorik Sensorik Sänkt ankeltryck Smärta, blekhet & temperaturskillnad
102 Ocklusionsballong
103 Traumahybridsal RAPTOR- Room for Angiography and Percutaneous Treatment and Operative Resuscitation Angio/Endovaskulär Anestesi Operation Annan teknik tex. ECMO
104 Kärlkirurgi disposition 1. Carotisstenos elektiv / akut 2. Bukaortaaneurysm elektiv / akut 3. Extremitetsischemi kronisk / akut 4. Trauma 5. Venös insufficiens Öppen kir åtgärd AKUT ELEKTIV Endovaskulär åtgärd
105 Venös insufficiens
106
107 Orsaker Ärftlighet Ålder Graviditet Stående arbete Övervikt DVT (djup ventrombos)
108 Patogenes Till stor del okänd Försvagad kärlvägg Ökad mängd bindväv och minskad elasticitet Vidgning leder till otäta venklaffar Ökat ventryck inflammatorisk reaktion i kärlvägg och vävnad
109 Venklaffens funktion
110 Förekomst av varicer och venösa hudförändringar Varicer (åderbråck) 30-40% Venösa hudförändringar 7% Öppet eller läkt venöst bensår 0,5-1% Behandlingen av venösa sjukdomar står för c:a 2% av sjukvårdskostnaderna i Europa. Asymtomatiska varicer är ingen sjukdom!
111 Venösa bensår De flesta varicerpatienter får inte bensår Venösa bensår orsakas ofta av ytlig insufficiens som är behandlingsbar Venösa sår leder sällan/aldrig till amputation till skillnad från arteriella sår
112 Venös insufficiens - symtom Ospecifika symtom: tyngdkänsla, pirrningar, värk, kramper, klåda. Kan vara svårt att skilja från andra vanliga krämpor som artros, ischias, restless legs, hudsjukdomar etc.
113 Inspektion Palpation Fick-doppler Duplex Venös insufficiens - diagnostik
114 Behandlingsval Ingen behandling alls Stödstrumpor el kompressionslindor Varicerkirurgi Laser/radiovågsbehandling Injektionsbehandling Stentning/djupa rekonstruktioner i specialfall
115 Prevention vid varicer Kompressionsbehandling Sårvård Livsstilsförändring
116 Viktigt att veta om varicer Varicer är inte farliga, och behöver bara opereras om man har besvär Patienter med varicer +/- bensår blir bättre av kompression Venösa bensår är mycket vanligt - alla patienter med bensår ska utredas avseende sin cirkulation Många bensårspatienter kan bli botade med enkel kirurgi
117 Venös insufficiens - behandling Behandling sker av varicer som medför: 1. Bensår 2. Eksem, missfärgning av huden eller förhårdnad hud 3. Bensvullnad, inflammationer eller blödning 4. Symtom som avsevärt påverkar arbetsförmåga och livskvalitet Rekommendation från Specialist-sakkunnig i kirurgi Stockholms Läns Landsting
118 Kirurgisk behandling Magnaresektion eller stripping
119 Behandling forts. Oblitererande behandling med laser, radiovågor, elkoagulation
120 Sammanfattning Arteriell insufficiens vs Venös insufficiens En förträngning orsakad av ateroskleros hindrar blodflödet i artären För lite blod fördelas till perifer vävnad Sår kan uppstå Ett klaffel eller en trombos leder till att för stor mängd blod stannar kvar i det perifera vensystemet Sår kan uppstå
121 Övrig kärlkirurgi Dialysaccesser (AV-fistlar och CDKer) Port-a-cath Tumörkirurgi Arteriovenösa missbildningar
122 Tack!
Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Läs merCirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merGulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Läs merKärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Läs mer[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.......2 Epidemiologi......2 Etiologi och patogenes.....3 Symtom......
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merAbdominal Aorta Aneurysm (AAA)
1 Abdominal Aorta Aneurysm (AAA) Copyright the33 Den här artikeln behandla Abdominal Aorta Aneurysm i allmänt och även: ICD:10 (Sida 1) Epidemiologi (Sida 1-3) Etiologi och patogenes (Sida 3) Symptom (Sida
Läs merKärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund
Läs merVårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Läs merartärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion
arteriella Kärlsystemets struktur och funktion Perifer arteriell kärlsjukdomk Ocklusiva kärlsjukdomark Inflammatoriska kärlsjukdomark Vasospastisk artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion Kärlsystemet
Läs merVårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Läs merPerifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Läs merKODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)
KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8) KODNUMMER. Du är AT-läkare på vårdcentral. Idag kommer Evert Karlsson 72 år på sitt första besök till vårdcentralen. Han har flyttat från en annan del av landet och du har
Läs merULTRALJUD ANGIOGRAFITEKNIK INDIKATIONER ANGIOGRAFITEKNIK. CT-angiografi. CT-angiografi. Angiografi och perifer kärlintervention. Fördelar.
Angiografi och perifer kärlintervention Karin Zachrisson Överläkare UroGastroKärlsektionen Röntgen, SU/S ANGIOGRAFITEKNIK Ultraljud CT-angiografi MR-angiografi Konventionell angiografi - jodkontrast -CO2
Läs merVenös insufficiens 2010
Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning
Läs merVardulaki et al
Bukaortaaneurysm Behandling Prevalence AAA Vardulaki et al 1999 2 Resultat 5% mortalitet 50% sjukhus 50% mortalitet mortalitet utanför sjukhus Elektiv op Ruptur 3 Målsättningen är att diagnosticera aneurysmet
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merBukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala
Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala Definitioner, lokaler Vi skiljer på äkta aneurysm (hela kärlväggen) och ett pseudoaneurysm (post-traumatmiskt,
Läs mer1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merVÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merSTROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
Läs merGångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när
Gångtoleranstest Görs det 2015 och i såfall när Torsdag den 22 oktober 2015 Anita Wisén Bakgrund Tidigare var gångtoleranstest en relativt vanlig undersökning bl. a. för objektiv värdering av patientens
Läs merStentinläggning som alternativ till kirurgi
Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste
Läs merCT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg
CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt
Läs merAortadissektion - patofysiologi
Aortadissektion Aortadissektion - patofysiologi Intimarift => blödning under tryck in i media => dissektion med falska och äkta lumina separerade av intimaflap Ruptur av vasa vasorum i media => intramuralt
Läs merStudiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se )
1 Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 (hämtas från www.gul.gu.se ) Innehåll Kursbeskrivning. 1 Lärandemål...... 2 Former för bedömning och kriterier för godkänt.... 3 Litteraturlista.. 3 Kontaktinformation.....
Läs merBenartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling
Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling Gun Jörneskog Karolinska Institutet Danderyd Hospital Stockholm Namn Efternamn 18 mars 2013 1 Benartärsjukdom (PAOD) PAOD ökar med åldern; hög
Läs merVaricer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1
Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs mer1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).
Du vikarierar i väntan på AT-tjänst på vårdcentralen i Korpilombolo. Din första patient på måndag morgon visar sig vara en manlig renskötare, 66 år, som klagar över att han sedan två veckor tillbaka får
Läs merStroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merPerifer cirkulation T3
1 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik / modifierad 050215 /EF TL IE Perifer cirkulation T3 Under laborationen
Läs merFaktadagar. Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län
Faktadagar Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län Ämne för dagen Venös insufficiens Arteriell insufficiens Carotis sjukdom Dessa 2 patienter har sår som inte läker. Behöver
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merPREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Läs merPerifer cirkulation T3
Sida 1 av 6 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping C.Lassvik /mod 050215/EF TL IE modifierad 111028 / IE Perifer cirkulation
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs mer1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7
Du har fått AT-tjänst i Lycksele, där man har gemensam medicin och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56- årig man har just anlänt med en halvtimmes anamnes
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merIntroduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö
Introduktion till graftinfektioner Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö 3cm Aortaaneurysm - Definition 1,5 X normal diameter Epidemiologi Vanligare hos män ( 6 : 1 ) " debut " ca 10 år senare
Läs merFemoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner
2018-04-18 22353 1 (5) Femoro-popliteal by-pass omvårdnadsrutiner Sammanfattning Rutinen omfattar pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder, utskrivningskriterier och uppföljning gällande för patienter
Läs merAAA-screening Diagnostik med UL. Anders Wanhainen
AAA-screening Diagnostik med UL Anders Wanhainen Aνεύρισμα (Aneurysma) gr. utvidgning 30 mm 50% 5 mm Steinberg 1965, McGregor 1975, Sterpetti 1987, ISCVS / SVS Ad Hoc Committee 1991 Prevalens 5% 5:1 Rökning
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merCoarctatio aortae. GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping
Coarctatio aortae GUCH-kurs Lund 2012-10-05 Niels Erik Nielsen Kardiologiska kliniken US Linköping 31-årig kvinna med känt lätt för högt BT sedan 20-års ålder Bröstsmärtor Coarctatio aortae allmänt Generaliserad
Läs merKarotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS)
VO hematologi och kärl PM 1 (6) Utfärdat/uppdaterat av: T. Mätzsch/K.Björses G. Asciutto Utgåva: Nr 6. Godkänt av: Tim Resch, sektionschef Ersätter: 5/2012-02-10 Dokumentnamn: Karotiskirurgi och stentning
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs merArteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm
Arteriella och venösa sår Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Dessa två patienter har sår som ej vill läka behöver de antibiotika? Ben och
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merDel 6_7 sidor_19 poäng
Del 6_7 sidor_19 poäng Du har fått AT-tjänst i Falun, där man har gemensam medicin- och kirurgjour. Klockan 01.20, när du precis har somnat, blir du kallad till akuten. En 56-årig man har just anlänt med
Läs merTIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merDel 2_7 sidor_14 poäng
Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs mer1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?
Omtentamensfråga HKII, HT 2015, maxpoäng 17,5 p Sonja Karlsson är 81 år gammal, och är tidigare frisk. Hon tar bara medicin för struma. När hon är ute och går med sin hund får hon plötsligt väldigt ont
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merDel sidor. 16,5 poäng
10 sidor. 16,5 poäng Edvin Karlsson är 79 år gammal, tidigare ganska frisk. Han tar bara medicin mot hypertoni. Men sista tiden har han känt sig lite hängig och tyckt att hjärtat har slagit lite konstigt.
Läs merVad är INR? Interventionell Neuroradiologi. Historik. Multi-disciplinärt samarbete. Behandlingsindikationer. Lab 32, Neuroröntgen/BFC
Interventionell Neuroradiologi Birgitta Ramgren Överläkare BFC/Neuroröntgen SUS/Lund Per Undrén Överläkare Vad är INR? Intervention Neuroradiologi Kallas också: endovaskulär behandling intraarteriell behandling
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merKlaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet
Klaudikation, kritisk ischemi och livskvalitet Michael Luther Aterosklerosen hör till de finländska folksjukdomar som belastar sjukvården med höga kostnader. Valet av vårdmetod för sjukdomen beror i första
Läs merSvimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!
Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merPATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm
PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer
Läs merDel sidor. 17 poäng
11 sidor. 17 poäng Femtioettårig man med måttlig övervikt. Ingen hjärt-kärlsjukdom i släkten förutom att modern hade ett blåsljud över hjärtat som aldrig närmare utreddes. Vid militärtjänst fann man ett
Läs merDIABETISKA FOTSÅR 2014-11-26. Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet
Diabetes, drabbar hela kärlträdet Den Diabetiska Foten Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Mikroangiopati Retinopati Neuropati Nefropati Makroangiopati Hjärtinfarkt
Läs merEnligt sjukhusets standardprocedur genomförs trauma-ct. Du frågar med tanke på patientens bröstsmärtor särskilt efter traumatisk aortadissektion.
8 sidor 21 poäng En 29-årig magerlagd man inkommer till akuten efter att ha voltat runt med bilen i halkan. Ingen på akuten behärskar hans hemspråk, och tolk finns inte att tillgå; han har svenskt nyss
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merVad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Läs merDel 7_10 sidor_16 poäng
Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har
Läs merPlackkarakteristik med ultraljud
Plackkarakteristik med ultraljud association med risk för stroke Göran Bergström Klinisk Fysiologi & Wallenberg laboratoriet Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Eid Evidensbaserad dikbdö
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merPerifera artärsjukdomar
Ändrad 2015-03-04, s 398 och s 403. Hjärta Kärl 393 Anders Gottsäter, Kärlkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Thomas Mätzsch, Kärlenheten, Skaraborgs Sjukhus Skövde, Skövde Hans Thulesius, Vårdcentralen
Läs merKörschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merDiagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler
Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler Med hjälp av anamnes, inspektion och fysikalisk undersökning läggs grunden till diagnos av bensårets orsaker. Klinisk diagnostik är dock otillräcklig
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merABC i kärlkirurgi. Handledning inför den kärlkirurgiska remissen. Fredrik Lundgren. Linköping 2006-10-25
ABC i kärlkirurgi Handledning inför den kärlkirurgiska remissen Fredrik Lundgren Linköping 2006-10-25 William Harveys a funderingar över venklaffarnas funktion ledde efter ett kvartssekels experiment och
Läs mer