KRINGTID.» Smartare planering ger mer tid för brukaren. Kringtid 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRINGTID.» Smartare planering ger mer tid för brukaren. Kringtid 1"

Transkript

1 KRINGTID» Smartare planering ger mer tid för brukaren Kringtid 1

2 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar 4 Potential 5 Processkarta 5 Kartläggning 6 Nuläget 6 Förbättringspotential 8 Analys 9 Orsaker som påverkar brukartiden 9 Implementering 12 Resultat 12 Säkerställa den nya processen 13 Fortsatt arbete 14 Diskussion 14 Projektledare Barbro Andréen-Rahm Johan Olovson Förvaltning Stadskansliet 2 Kringtid

3 KRINGTID Sammanfattning I Borås Stad har varje hemtjänstenhet en planerare som fördelar arbetet till omvårdnadspersonal. Planeraren hade vid kartläggningen stort ansvar för att planera arbetsdagen i hemtjänsten. Planerarna hade olika strategier, och olika arbetsuppgifter utöver planeringen. Tiden som lades ner på morgon- och eftermiddagsmöten, paus och lunch varierade. Planerarna tyckte det var svårt att planera effektiva scheman. De upplevde även tidsbrist och att de sällan fick arbeta ostört. Det krävdes en flexibel verksamhet som snabbt kunde planera om vid förändringar. Enheterna använde olika planeringsverktyg; några enheter var utan. Det var stor variation i gruppernas storlek och i chefernas erfarenhet. Omvårdnadspersonalen hade en tendens att arbeta fort Pauser hanterades olika och drog ut på tiden Luckor kunde ligga kvar på scheman en längre tid Planerarna hade olika sätt att tänka kring planering Cheferna hade olika inblick i planeringen Omvårdnadspersonalen var inte delaktig i att arbeta effektivt Kostnaden för hemtjänsten i kommunen ökade med ca 25 procent mellan 2009 och Kostnaden per hemtjänsttimme och brukartid varierade mellan stadsdelarna. Det var oklart vad skillnaderna berodde på. Önskan att jämföra skapade projektet Kringtid. Borås Stad hade i mars 2012 då projektet startade 23 hemtjänstenheter fördelade på tre stadsdelar. Brukartiden varierade mellan 40 och 74 procent. Kostnaden att producera en hemtjänsttimme varierade också, och räknades fram olika. För att öka andelen tid som personalen var hos brukaren behövde den så kallade kringtiden minska. Syftet blev därför att sänka kostnader inom hemtjänsten genom att minska kringtiden. I kringtid ingick APT, teammöten, brukarmöten, utbildning, fordonshantering, uppdatering av genomförandeplaner, kör- och gångtid mellan brukarna samt en del administrativt arbete. Den verkliga kringtiden varierade mellan 28 procent och 40 procent. Projektet har visat goda exempel och skapat förutsättningar för en bättre planering skapat en gemensam mapp för enhetschefer och planerare skapat en gemensam brukartidsrapport dokumenterat ett antal planeringsrutiner tagit fram en uppdragsbeskrivning för planerare genomfört pilotprojekt på 5 enheter skapat förutsättningar för en ökad kontroll på utförd tid och insatsscheman Kringtid 3

4 Projektet hade som mål att 31 september 2013 nå en genomsnittlig brukartid på 65 procent. Det har en potential på 23,4 miljoner kronor. Förutsättningar Bakgrund Kostnaden för hemtjänsten i Borås Stad ökade med ca 25 procent mellan 2009 och Kostnaden per hemtjänsttimme varierade. Det var oklart hur den beräknades och om den stämde med verkligheten. Brukartiden varierade mellan stadsdelarna och på de olika hemtjänstenheterna. Borås Stad hade 23 hemtjänstdistrikt fördelade på 3 stadsdelar. De olika hemtjänstenheterna hade olika sätt att planera sina insatsscheman, och de mätte brukartiden olika. Brukartiden varierade mellan 40 och 74 procent (april 2012). Enheterna hade olika planeringsverktyg, eller saknade det helt. Grupperna gjorde sin planering av turer olika och hade olika planeringsstrategier, vilket påverkade brukartiden. Vissa enheter hade tydligt uppsatta brukartidsmål, medan andra saknade det. Det var oklart vad dessa skillnader berodde på. Önskan att jämföra mellan stadsdelarna skapade projektet Kringtid. Problemformulering Kostnaden per hemtjänsttimme skiljde sig mellan stadsdelarna utan tillförlitlig förklaring. Det fanns stora skillnader i utförandet. Tidsåtgången mellan olika enheter kunde skilja upp till 20 procentenheter i brukartid. Problemformuleringen blev: skillnader i brukartid mellan enheterna gjorde att kostnaderna för varje enhet varierade olika metoder och sätt att planera på enheterna påverkade effektiviteten personalens förutsättningar för att utföra sitt arbete varierade Syfte För att öka andelen tid som personalen var hos brukaren behövde den så kallade kringtiden minskas. Syftet blev därför att sänka kostnader inom hemtjänsten genom att minska kringtiden. Avgränsningar Projektet inriktade sig på vad som skedde under kringtiden i hemtjänsten. Det berörde inte larm och natt, utom på de enheter som själva utförde detta. Projektet tittade inte på brukarbehov, utförd och beställd tid. 4 Kringtid

5 Potential Målet som styrgruppen satte för projektet var att öka den genomsnittliga brukartiden från 57 procent i september 2012 till 65 procent ett år senare. Det innebär en ökning på 2 procentenheter per kvartal. Målet på 65 procent frigör ca timmar (skillnaden mellan 57 och 65 procents brukartid) att använda hos brukarna. Baserat på ersättningen till externa utförare är det en potential på 23,4 miljoner kronor. Processkarta SIPOC Leverantörer Biståndshandläggare Hemsjukvårdspersonal Biståndshandläggare Hemsjukvårdspersonal Brukare Anhörig God man Omvårdnadspersonal Indata Meddelar planeraren om insatser som ska läggas till eller tas bort = Insats och tid Ringer och bokar tillfälliga ändringar på insatsschema som till exempel ett läkarbesök Process Utdata Kunder Planeraren fördelar ut brukartid och kringtid på insatsscheman Planeraren kopplar personal till insatsscheman Omvårdnadspersonal Enhetschef Meddelar om arbetsuppgifter som behöver utföras, så kallad kringtid som till exempel bilvård eller uppdatering av genomförandeplan Personalen kvitterar ut sitt insatsschema Personalen utför insats och kringtid Personalen återkopplar till planerare om Insatsschema inte fungerar Utförd insats Utförd kringtid Brukare Planeraren återkopplar till biståndshandläggaren och hemsjukvården Korrigerad tid Processkarta över planerarens arbete Processen för en hemtjänstenhet startade med beställning från biståndshandläggare eller hemsjukvårdspersonal. Planeraren lade in den beställda tiden på ett insatsschema. Det fanns insatsscheman för dagtid, kvällstid och helger. Planeraren planerade dagen innan för nästkommande dag och kväll. På fredagen planerades lördagens, söndagens och måndagens scheman. Kringtid 5

6 Omvårdnadspersonalen började sitt arbetspass och fick ett insatsschema, de kvitterade ut schemat och såg över eventuella oklarheter. Ute hos brukarna bockade de av varje besök och insats i ett system, Mobipen, som registrerade tiden för de olika insatserna. Omvårdnadspersonalen skulle återkoppla till planeraren om schemat inte fungerade eller om de hade en idé om ett effektivare sätt att lägga schemat. Planeraren måste i sin tur återkoppla till biståndshandläggaren och hemsjukvården om tider för insatser behövde ändras. Utöver insatser för brukarna hade omvårdnadspersonalen även kringtid. I den tiden ingick APT, teammöten, brukarmöten, utbildning, fordonshantering, uppdatering av genomförandeplaner, kör- och gångtid mellan brukarna samt en del administrativt arbete. Kartläggning Nuläget För att analysera problemet, basera beslut på fakta och följa upp gjorda förbättringar var det viktigt med en noggrann kartläggning. För en helhetsbild av problemen gjordes arbetsplatsbesök, intervjuer och arbete i referensgrupper samt arbetsgrupper. Projektledarna åkte också med omvårdnadspersonalen på turer för att följa upp insatsscheman. Personliga upplevelser, erfarenheter och konkreta fakta insamlades. Besök på enheterna visade att planerarna hade olika strategier att planera och olika arbetsuppgifter utöver planeringen tiden som lades ner på morgonmöten, paus, eftermiddagsmöten och lunch varierade stort enheterna använde olika planeringsverktyg, och en del hade inget alls det var stor variation i gruppernas storlek det fanns stor variation i chefernas erfarenhet paus på förmiddagen hanterades olika. Gemensamt var att de hade svårt att planera insatsscheman med hög effektivitet de flesta planerarna upplevde tidsbrist och fick sällan arbeta ostört. Beställd tid Antalet timmar biståndshandläggarna beställde varierade från månad till månad. Därför fanns varje vecka enheter med för mycket eller för lite personal. Överbemanning belastade enhetens budget, och vid större underbemanning var det svårt att få tag på personal. Vissa enheter hade även problem med sjukfrånvaro. Det orsakade svårigheter och stress på morgnarna för att planera om insatsscheman, samtidigt som omvårdnadspersonalen be- 6 Kringtid

7 hövde komma iväg till brukarna. Enheter måste dagligen lägga tid på att planera om både insatsscheman och personalens arbetsscheman på grund av frånvaro. De enheter som hade färre beställda timmar än vanligt under en period, saknade ofta plan för att ta hand om överbemanningen. Det fanns dock enheter som samarbetade och lånade ut personal till varandra. Planeraren hade som uppgift att samordna SoL- och HSL-tider. Om till exempel en brukare fick hjälp med frukost där biståndshandläggaren beställt 10 minuter och samtidigt skulle få sitt insulin där sköterskan beställt 10 minuter drog planeraren ner tiden till en rimlig nivå, kanske totalt 15 minuter. Personal Omvårdnadspersonalen hade olika sätt att arbeta. En del följde insatsschemat, en del hann inte och blev stressade, medan en del kortade ner besök och blev klara med sina turer för fort, vilket påverkade brukartiden negativt. Det fanns personal som var osäker på hur de skulle göra sina registreringar i Mobipen, vilket orsakade rättningar i efterhand och att statistiken ibland blev missvisande. En del omvårdnadspersonal hade inte tillräcklig datakunskap, vilket på grund av dubbla system för journalföring och rapportering innebar extra kringtid. Brukartid i snitt april, maj, juni Procent Väster Öster Norr Stadsdel Brukartid i snitt per stadsdel april, maj, juni Väster 52 procent, Öster 51 procent, Norr 64 procent. Genomsnittligt medelvärde för alla stadsdelar låg på 57 procent. Kringtid 7

8 Brukartid Brukartiden mättes genom tre olika rapporter som fylldes i på olika sätt i stadsdelarna. Beräkningen jämförde tiden hos brukaren med den arbetade tiden. Det var skillnad i instruktioner, uträkningar och vad som skulle räknas med, vilket gjorde det svårt att jämföra stadsdelar och enheter. Den genomsnittliga brukartiden mättes till 57 procent. Siffran är snitt för april, maj och juni. De tre stadsdelarna hade varierande brukartid. Kringtid Kartläggning av kringtiden visade att den rimligtvis borde ligga mellan 28 och 40 procent. Tiden fördelade sig på administrativ tid, kör- och gångtid, samt paus. Arbetstider Personalens arbetsscheman skiljde sig åt mellan olika enheter. Det förekom tvättstugeschema, fem- eller sexveckorsschema, arbete två helger av fyra, två helger av fem eller två helger av sex och det fanns olika regler för semester på helgerna. Personalens tjänstgöringsgrad varierade också, vilket påverkade planeringen av insatsscheman. Avböjda besök Planerarna upplevde att enheterna hade svårt att hantera avböjda besök. När besök avböjdes samma dag var det svårt att på kort tid planera in en ny insats på den tiden. Det innebar en lucka i insatsschemat och att brukartiden sjönk. Det behövdes hjälp, stöd och strategier för att hantera detta på ett bättre sätt. Många faktorer att ta hänsyn till Vid planeringen av insatsscheman fanns det väldigt många faktorer att beakta. Olika anställningsformer, delegeringar, brukarbehov, utbildning och allergier m.m. försvårade planeringen. Rutiner Det fanns brister i rutiner. Det kunde gälla hantering av nycklar, hur personalen gör när en brukare inte öppnar, hantering av brukarnas privata medel m.m. Förbättringspotential Projektet undersökte hur Helsingborg, Ulricehamn, Falkenberg, Nacka och Södertälje arbetade med brukartid och kringtid. De mätte och definierade måtten olika. Verksamhet och planering på 11 enheter i Borås Stad har kartlagts. Det har också gjorts en kartläggning av rimlig kringtid. Stadsdel Norr hade uppnått en högre brukartid än de övriga två stadsdelarna, därför valdes att undersöka hur de gått tillväga. 8 Kringtid

9 Följande lösningsidéer och förbättringar presenterades: planerarna behövde få en tydligare roll med gemensamma uppdrag enhetscheferna behövde bli ett större stöd för planerarna och ta aktiv del i planeringen omvårdnadspersonalen behövde ta ett större gemensamt ansvar för att arbeta effektivt och få en hög brukartid det behövdes ett ökat samarbete mellan enheter. Mål Som mål sattes att nå en genomsnittlig brukartid i Borås Stad på 65 procent 31 september 2013 efter en ökning med 2 procentenheter varje kvartal. Med start 31 september 2012 skulle det höja brukartiden med 8 procentenheter. Analys Inom hemtjänsten ställdes stora krav på flexibilitet. Det skedde dagligen förändringar hos brukarna, och personalen måste kunna ändra i sin planering. För enheten gällde det att klara av alla upp- och nedgångar i beställningar och snabbt planera om scheman. Vid avbeställda timmar borde planeraren se om det gick att ta bort ett schema. Vid många nybeställda timmar gällde det att få in de nya insatserna på befintliga scheman, eller lägga ett nytt schema och kanske ta in en vikarie. Enhetschefen har en avgörande roll i att stötta både personal och planerare i att fatta bra beslut för effektiv planering. Brukartiden varierade mellan de olika enheterna och från månad till månad. Det var svårt att säga vilken brukartid respektive kringtid som var rimlig för en enhet. Kartläggningen av kringtid i stadsdel Norr 2011 visade att en enhet på landsbygden bör klara brukartid på 65 procent, i innerstan 67 procent och ett seniorboende 82 procent. Beroende på behov av utbildningar och möten, var brukarna bor m.m, gick siffran upp och ner. Oavsett förutsättningar borde alla enheter i Borås Stad kunna nå en brukartid på minst 60 procent. Det fanns enheter som under 2012 redan låg runt 70 procent. Orsaker som påverkar brukartiden Många faktorer påverkade brukartiden. Enheter med hög frånvaro kunde inte effektivisera scheman då det dagligen blev nödvändigt att planera om efter den personal som fanns. Enheter med många korta tillsyner tillsammans med långa körsträckor hade svårt att öka brukartiden. Enheter som fick in nya brukare på ett annat geografiskt område stördes i sin planering. Det krävde en totalöversyn av scheman och planering efter geografiska områden. Kringtid 9

10 » Hemtjänstenheternas olika arbetsscheman var ibland svåra att synkronisera med brukarnas behov och insatsscheman. En del enheter hade brukare som endast behövde hjälp morgon och kväll. Det var då svårt att hitta arbetsuppgifter för personalen på dagtid.» Beställd tid från till exempel sköterskor och biståndshandläggare ska samordnas så att det inte blir för mycket tid utlagd på schemat. Detta gjorde planerarna olika.» För att öka effektiviteten hade enheter infört en inköpsdag, lagt dusch och städ på eftermiddagar för att fylla scheman. En del hade också egen tvättstuga.» Planerarna hade inte alltid ett brukarperspektiv utan delvis ett medarbetarperspektiv. Personalen hade olika grad av inflytande på planeringen, vilket kunde skapa konflikter i gruppen. En del planerare vågade inte vara tuffa och lägga tidseffektiva scheman. Planerarna lyssnade olika mycket på synpunkter från omvårdnadspersonalen.» Planerarna blev ofta störda när kollegor ringde och frågade om scheman, brukare, telefonnummer, koder m.m. Detta innebar en risk att de gjorde missar och glömde bort var i planeringen de befann sig.» Det blev ofta diskussion ute på enheterna om tillgänglighet. Konflikten mellan att vara tillgänglig på telefon eller att kunna arbeta ostört var svår för många enheter. Om telefonen var avstängd på förmiddagen missades det att en brukare ville meddela om saker som skulle ske under dagen. Om telefonen var på kunde planeraren inte arbeta ostört. Planerarna upplevde att de själva fick lösa denna konflikt. Det krävs en ordentlig kartläggning av behovet att vara tillgänglig.» Planerarna hade olika förmåga att planera effektivt. Antalet scheman en planerare klarade varierade stort beroende på övriga arbetsuppgifter och hur verksamheten fungerade.» De flesta planerarna hade inte hade tillräckligt med tid att göra väl genomtänkta insatsscheman. Det fanns sällan tid att göra en totalöversyn och flytta insatser mellan scheman. Istället gjorde man som förra veckan med små förändringar. Om en brukare flyttade lät en del planerare luckan ligga kvar på schemat en längre tid, vilket orsakade lägre brukartid.» Hos enheter med många dubbelbemanningar kunde det vara effektivt att två personer följs åt hela dagen. Ofta var det dock bara vissa insatser som behövde vara dubbla, vilket kunde vara svårt att planera effektivt. Det orsakade ofta luckor i schemat då personalen fick vänta på varandra.» Då en brukare kom hem efter en tids vistelse på lasarettet beställde biståndshandläggarna ofta tid i överkant för att brukaren skulle känna sig trygg. Tiden minskades inte alltid i samma takt som brukaren blev bättre och behövde mindre hjälp. 10 Kringtid

11 » När en brukare avböjde besök dagen innan kunde planeraren lägga in en annan insats. När besöket avböjdes samma dag var det svårt att snabbt planera om schemat.» Omvårdnadspersonal kände sig ofta stressade. Mobipentiden visade att personalen ofta skyndade sig och jobbade undan i onödan. De kom in tidigare än beräknat både till sin rast och på eftermiddagen, vilket gav lägre brukartid.» Många oförutsedda händelser kunde påverka en hel dags planering. Exempel på detta var: - personal som ringde in frånvaro på morgonen - en bil som inte startade - en brukare som insjuknat och behövde åka till lasarettet - svårighet att få in vikarier från vikariebanken» På grund av tidsbrist hann biståndshandläggarna ibland inte ändra tiden i Mobipen eller skicka en ny beställning direkt då det fanns behov att ändra. Det skapade luckor i insatsschemat som ibland kunde ligga kvar i flera veckor och orsaka lägre brukartid. En del enheter löste detta genom regelbundna möten med biståndshandläggarna där de tillsammans såg över den beställda tiden och samordnade med den utförda.» Kommunikationen med biståndshandläggare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabiliteringsassistenter skedde via telefon eller mail. De enheter som mest använde mail tyckte det var effektivare, då ett telefonsamtal gärna drar ut på tiden.» Pausen på förmiddagen var hos en del enheter inplanerad på schemat, vissa tog ut den i mån av tid, vissa hade ingen paus alls. Pausen tenderade att dra ut på tiden då personalen arbetade undan snabbt för att hinna vila. Ibland kunde den ta upp till 40 minuter eftersom de skulle ta sig till och från enheten. Personalen kom inte alltid iväg i tid på morgonen, och lunchen blev längre än planerat. Det hände ofta också att personal kom in för tidigt på eftermiddagen.» Vissa planerare gick ut och arbetade på förmiddagarna, medan andra endast gick ut och arbetade vid behov. Detta bidrog till ökad stress och sämre planerade scheman då de på eftermiddagen hade ont om tid.» Hemtjänsten levererade mat till brukarna. Den kylda maten levererades en gång i veckan och den varma maten varje dag vid lunchtid. I januari 2013 var det endast Väster som fortfarande levererade varm mat. Leverans av varm mat i kombination med längre körsträckor påverkade brukartiden negativt. Enheter som arbetade utanför tätbebyggt område hade generellt lägre brukartid på grund av längre avstånd till och mellan brukarna. Undersökningarna visade dock att det inte var så stor skillnad på gång- och körtid på landsbygd jämfört med innerstad. Däremot gjorde avstånd det svårare att få till en bra planering. Kringtid 11

12 Stadsdel Norr skiljde sig med sina 70 procent brukartid (januari 2013) från de två övriga stadsdelarna, Väster 55 procent och Öster 60 procent. Detta förklarades av att Norr vid införandet av köp-och-sälj tvingats effektivisera sin verksamhet. Implementering Resultat Målet för projektet var att säkra en ökning i brukartiden. Under året från 31 september 2012 till 31 september 2013 skulle brukartiden öka från 57 procent till 65 procent. Projektet har lagt grunden för det fortsatta arbetet. Projektets förslag skulle frigöra ca timmar att använda hos brukarna, vilket når potentialen på 23,4 miljoner kronor. Följande lösningar har tagits fram. en gemensam mapp med dokument som rör planeringen gemensam brukartidsrapport gemensamma planeringsstrategier uppdragsbeskrivning för planerarna rutin för kontroll av utförd tid kontroll och uppföljning av insatsscheman Projektet har också gjort pilotstudier på utvalda enheter, och sammanställt och spritt goda exempel. Gemensam mapp För ökad samsyn och transparens har planerare, enhetschefer och områdeschefer en gemensam mapp med dokument om planeringen i hemtjänsten. Brukartidsrapport En gemensam brukartidsmall för samtliga enheter och stadsdelar har skapats. Alla enheter fyller i på samma sätt, vilket gör det möjligt att jämföra. Brukartiden sammanställs som ett snitt för respektive stadsdel, men också som ett snitt för hela Borås Stad. Planeringsrutiner När projektet startade saknades gemensamma planeringsrutiner. Planerarna hade inga dokument som kunde stödja och hjälpa dem. Projektet gjorde gemensamma planeringsrutiner för alla planerare och enhetschefer med råd och tips om effektiv planering. Syftet är att få en gemensam syn på planeringen och ett gemensamt arbetssätt. 12 Kringtid

13 Uppdragsbeskrivning planerare Planerarna hade väldigt olika uppdrag och ansvar. Styrgruppen beslutade därför om en gemensam uppdragsbeskrivning för alla planerare i Borås Stad. Pilotprojekt På de enheter som ingått i pilotstudien har projektet implementerat olika lösningar och stöttat dem i arbetet med deras planeringsverktyg. Då enheterna tagit till sig dessa lösningar har personalen fått ökad brukartid och minskad kringtid. Kontroll på utförd tid Projektet beslutade att alla enheter ska mäta den utförda tiden jämfört med tiden på insatsschemat. Syftet är att öka medvetenheten hos personalen om vikten av att följa insatsschemat och återkoppla till planeraren om ett schema inte fungerar. Mätningen görs två gånger om året. Kontroll och uppföljning av insatsscheman Planeringsrutiner, utbildningar, möten och diskussionsforum har skapat en snabbare uppföljning och en bättre kontroll av insatsschemana. Enheterna följer sin brukartid, och planerarna kontrollerar att planeringen och verkligheten stämmer överens. Goda exempel för en bättre planering Planerarna gjorde en mängd olika saker utöver planeringen och blev ofta avbrutna. Det påverkade i hög grad deras förmåga till smart planering, då de hela tiden fick börja om och fick ont om tid. I arbetsgrupper fick planerarna tillsammans ta fram förutsättningar för en smart planering. Dessa togs med till enheterna, som fick välja om de ville tillämpa dem. Många planerare tyckte att de fick bra tips. Enheter som ordnat en mer ostörd arbetssituation fick mer tid att se över och effektivisera sina insatsscheman. Säkerställa den nya processen För att säkerställa och förbättra den nya processen har en processägare på kommungemensam äldreomsorg utsetts. Områdescheferna ska sprida resultat och hur uppföljning ska ske på möten med enhetscheferna. Kringtid 13

14 Fortsatt arbete Vikariepool Vikariepoolen kunde inte alltid motsvara behovet från hemtjänsten. För att kunna effektivisera sin verksamhet behövde enheterna veta att de kunde få vikarier, oavsett antalet timmar och tid. Vid frånvaro på helgerna skulle omvårdnadspersonalen själva lösa planeringen och ringa in personal då det varken fanns en öppen vikariepool eller planerare som stöd. Det behövs en diskussion om var hemtjänstens pool ska finnas, hur den ska fungera och vilka behov den ska täcka. Minskad variation av beställningar Enheter med regelbunden kontakt med biståndet var mer flexibla att minska eller öka tiden på insatsscheman. Alla biståndshandläggare arbetade väldigt olika och gjorde sina beställningar olika. Stöd till enhetschefer Cheferna i hemtjänsten är hårt belastade och saknar tidvis stöd i sitt arbete. De som hade personalärenden saknade ofta stöttning och hjälp kring dessa.. En lösning för att underlätta för dem är en chefscoach som efter noggrann kartläggning handleder och hjälper dem. Det kan också ses som ett led i att vara en attraktiv arbetsplats. Ett alternativ är ett mentorskap där enhetschefer hjälper varandra mer strukturerat än idag. Diskussion I projektets inledning var det stora skillnader i brukartid mellan de olika stadsdelarna. Detta mycket för att stadsdel Norr haft köp-och-sälj och arbetat för att få bort luckorna ur sina scheman, de fick därmed betydligt högre brukartid. Stadsdelarna Öst och Väst hade inte arbetat på samma sätt, och där fanns luckor i många insatsscheman. Personalen arbetade in tid och stannade inte tiden ut hos alla brukare. Mobipen visade detta i långa pauser och lunchraster som blev dubbelt så långa som tänkt. Projektledarna försökte tidigt belysa problemen för enhetscheferna. Vissa blev förvånade, vissa skulle se över det och vissa tyckte inte att det var konstigt alls utan blev snarare irriterade över att vi påtalade det. Enheterna valde att agera olika kring detta. Vissa menade att eftersom de höll sin budget behövde de inte göra något åt det. En effektiv verksamhet var inte lika viktigt som att hålla budgeten. Projektet visade tydligt att enheterna kommit olika långt i att effektivisera. Stadsdel Norr har varit tidigare ute än stadsdelarna Öster och Väster. Planerarna och enhetscheferna på Norr kan vara ett bra stöd för sina kollegor. 14 Kringtid

15 Det är av yttersta vikt att initiativet och styrningen av förbättringarna kommer uppifrån. I Öster, där områdesledningen prioriterat detta, kan projektledarna se stora positiva förändringar i både brukartid och tankesätt kring denna. Vid avvikelse i tid på insatsschemat skulle personalen direkt återkoppla till respektive planerare. Tyvärr missades detta ofta, vilket skapade luckor i scheman och gjorde att en del personal fick en tyngre arbetsbörda än andra. Detta ledde i sin tur till lägre brukartid och sämre gruppdynamik. Pausen påverkade i hög grad brukartiden negativt, speciellt då den tillbringades på enheten. Vid paus på enheten tillkom transporttid, som i vissa fall blev dubbelt så lång som själva pausen. Stadsdelarna hanterade pausen olika trots att referensgrupper tyckt att det viktigaste inte var att den fanns, utan att det var lika för alla. Försök att ta upp pausen via facket centralt lyckades inte. Arbetet som omvårdnadspersonal är krävande. De möter brukare med många varierande behov - äldre med demens, psykiskt sjuka som kräver ett visst bemötande, personer som inte vill ta emot hjälp m.fl. Det är inte alltid lätt att följa schemat, och det krävs lyhördhet för att urskilja brukarnas verkliga behov kontra önskemål och klara att arbeta professionellt utan att lägga in personliga värderingar. Känslan av stress blandas med känslan av otillräcklighet. Då planerarna var tvungna att planera om scheman på grund av ökad beställd tid flyttade de ofta städinsatser. Ibland kunde det dröja ganska länge innan brukaren fick sin städning. Med tanke på att kommunen konkurrerar med privata utförare behöver denna fråga lyftas. Hemtjänstenheterna löste bemanningen olika. En del hade en väldigt slimmad organisation och tog in hjälp vid behov, en del hade en viss överbemanning för att lösa frånvaron själv. Den ökade efterfrågan på flexibilitet kräver en diskussion om vilken arbetsmodell som är bäst, och hur vikariepoolerna ska komplettera denna. Sammanfattningsvis har projektet visat en mängd olika saker som påverkar brukartiden. Det handlar framför allt om flexibilitet, effektiv planering och att personalen ska följa schemat och stanna hos brukaren den tid som behövs, och återkoppla till planeraren om den planerade tiden behöver korrigeras. Kringtid 15

16 16 Kringtid

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1 FLEXIBELT fordonsutnyttjande» smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året Flexibelt fordonsutnyttjande 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning

Läs mer

Sammanträdesdatum Socialnämnden (1)

Sammanträdesdatum Socialnämnden (1) Gagnefs kommun Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Socialnämnden 2018-02-12 1 (1) 6 Redovisning av PUA - proaktiv uppföljning och analys i hemtjänsten (SN/2016:124) Socialnämndens beslut 1. Sammanställa

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef.

Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef. Södermalms stadsdelsförvalt Handlingsplan för SAM-systematisk Administrativa avdelen arbetsmiljö (ej på individnivå) Sida 1 (7) För att underlätta uppfölj av risker, åtgärder samt åtgärdens effekt används

Läs mer

Hantering i Viva och TES för Korttid i hemmet Trygg hemgång

Hantering i Viva och TES för Korttid i hemmet Trygg hemgång Hantering i Viva och TES för Korttid i hemmet Trygg hemgång Rutin kring förändrat arbetssätt, gäller för vård- och äldreförvaltningen Borås Stad Gäller för legitimerad personal, biståndshandläggare, avgiftshandläggare,

Läs mer

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Madeleine. Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef.

Madeleine. Dela upp gruppen utifrån verksamhetsområden vid ULG (utförarenhetens ledningsgrupp) i del av mötet med enhetschef. Handlingsplan för SAM-systematisk arbetsmiljö (ej på individnivå) Sida 1 (7) För att underlätta uppföljning av risker, åtgärder samt åtgärdens effekt används en gemensam handlingsplan för SAMsystematisk

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Rev. 2015 02 13 Omsorgsförvaltningen Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Innehåll Innehåll... 2 1 Insats- och närvaroregistrering i hemtjänst genom Phoniro Care...

Läs mer

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys

Läs mer

Uppdrag: Uppföljning av sommarn 2013

Uppdrag: Uppföljning av sommarn 2013 Uppdrag: Uppföljning av sommarn 2013 Innehåll Bakgrund Uppdrag och huvuduppgifter Beskrivning Under semesterperioden har det varit stora svårigheter och problem med bemanningen på sektor ÄO-HS enheter.

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 160701- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version Gäller fr.o.m

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version Gäller fr.o.m Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version 1.6.1 Gäller fr.o.m. 2018-02-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (15) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision. Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014 Granskningsrapport Brukarrevision Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014 Daglig verksamhet INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision Daglig verksamhet Café Kultan Norra Hisingen 2015

Granskningsrapport Brukarrevision Daglig verksamhet Café Kultan Norra Hisingen 2015 Granskningsrapport Brukarrevision Daglig verksamhet Café Kultan Norra Hisingen 2015 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m. 2015-05-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

HELA BILEN.» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1

HELA BILEN.» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1 HELA BILEN» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1 Sammanfattning 3 Six Sigma 5 Förutsättningar 6 Bakgrund 6 Problemformulering 6 Syfte 6 Avgränsningar 7 Potential 7 Processkarta 8

Läs mer

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016 Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version Gäller fr.o.m

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version Gäller fr.o.m Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, version 1.7.1 Gäller fr.o.m. 2019-09-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (15) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS (Lex Sarah) Bakgrund Den 23 januari

Läs mer

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016 Politisk handlingsplan Augusti 2015 juni Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet JUNI 2014 JUNI 2015 Förslag som kräver politiska beslut Skäl till förslaget Aktivitet Ansvar Tidplan Skapa tillgängliga

Läs mer

Kvalitetsobservationsrapport

Kvalitetsobservationsrapport Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (6) 2017-12-27 Hemtjänst Östermalm Öst Linnégatan Äldreförvaltningen stockholm.se Sida 2 (6) Verksamhet Hemtjänst Östermalm Öst är en kommunal hemtjänst

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅT GÄRDER SLUTRAPPORT Barnperspektivet och ekonomiskt bistånd Projekt Författare Dnr: 007-425-2008 Annelie Sjöberg Förvaltning/avdelning

Läs mer

En bra introduktion är en bra investering

En bra introduktion är en bra investering En bra introduktion är en bra investering Bakgrund Brist på vikarier stressig tillvaro, sjukskrivningar, minskad kvalitet på vården och patientsäkerheten. Enkäten till sommarvikarier 2015 visar att introduktionen

Läs mer

Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet.

Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet. Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet. Dokumentet framtaget av: Erika Björklund, EC kväll/natt organisationen. Fastställt av och datum: Erika Björklund 2014-04-07

Läs mer

Fjärdhundra hemtjänst

Fjärdhundra hemtjänst Fjärdhundra hemtjänst Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun 2019 Tack för att du valt att få din hemtjänst utförd av oss! Inom kommunen har vi lång erfarenhet av hemtjänst och vi har utbildade

Läs mer

Hemtjänst kr/brukare

Hemtjänst kr/brukare Hemtjänst kr/brukare Varför så olika? Varför?? Kommunen har så många äldre Kommunen är så stor och vi har glesbygd Det måste vara fel på siffrorna Politiken har beslutat om kvarboendeprincip Brukarna har

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Resultat och analys från enkät och intervjuer med utförare

Resultat och analys från enkät och intervjuer med utförare Resultat och analys från enkät och intervjuer med utförare Bilaga 1 Karlöf Consulting Marie Froment, Anna Westling och Hanna Melin Kungsbron 2, 111 22 Stockholm 08-242490 karlofconsulting.se Innehåll Inledning...

Läs mer

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad

Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 2017 Förbättrat arbetssätt för beställare och utförare av hemtjänst i Stockholms stad 1 Nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten Nu inför vi ett nytt förbättrat arbetssätt för hemtjänsten i Stockholms

Läs mer

Effektiv schemaläggning i primärvården

Effektiv schemaläggning i primärvården Effektiv schemaläggning i primärvården Innehåll Förord Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor Därför är schemaläggning vital för verksamheten Så ser du till att ha rätt antal medarbetare på plats

Läs mer

TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro Nilsson-Holmesten

TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro Nilsson-Holmesten Rutin för avvikelser inom Socialtjänstens område inom vården och omsorgen om äldre enligt föreskriften SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. TÖS rutin avvikelser SoL 2014 Barbro

Läs mer

Översyn av intern hemtjänst i Katrineholms kommun. Datum: Handläggare: Susanna Kullman, tillförordnad förvaltningschef.

Översyn av intern hemtjänst i Katrineholms kommun. Datum: Handläggare: Susanna Kullman, tillförordnad förvaltningschef. Översyn av intern hemtjänst i Katrineholms kommun Datum: Handläggare: Susanna Kullman, tillförordnad förvaltningschef www.katrineholm.se 2 (17) Innehåll Inledning... 3 Rapportens syfte... 3 Bakgrund...

Läs mer

SYN- PUNKTER.» En väg in för synpunkter. Synpunkter 1

SYN- PUNKTER.» En väg in för synpunkter. Synpunkter 1 SYN- PUNKTER» En väg in för synpunkter Synpunkter 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 5 Avgränsningar 5 Potential 5 Processkarta 6 Kartläggning 7 Nuläget 8 Metod

Läs mer

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för:

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för: 6. Regler för registrering av tid och ersättning Allmänt Denna bilaga reglerar ersättning för hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt

Läs mer

Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care?

Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care? Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care? Kundtiden utgår ifrån beviljade insatser enligt SoL av biståndshandläggare och beställda delegerade insatser av legitimerad personal. Observera

Läs mer

Hemvårdens effektivitet

Hemvårdens effektivitet Arvika kommun Socialnämnden Hemvårdens effektivitet KPMG Offentlig sektor 2006-09-26 Antal sidor 10 Hemvårdklar.doc Socialnämnden Arvika kommun Hemvårdens effektivitet Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda

Läs mer

Workshop vid MVT-mässa i Kista

Workshop vid MVT-mässa i Kista Workshop vid MVT-mässa i Kista. 2018-01-24 1. Individens behov - Hur får vi fram individens faktiska behov? - Kartlägger vi individens behov även nattetid? - Vilka resurser har vi att möta individens behov?

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet Bilaga 3. Samtliga kommentarer till frågorna om DELAKTIGHET Härnösands kommun -Beror tyvärr ofta på hur påstridig o stark brukaren och dess anhöriga är. -vi är i minsta detalj planerad i tid och det gäller

Läs mer

Rutin. Diarienummer: VON 2016/

Rutin. Diarienummer: VON 2016/ Rutin 2017-05-17 Ersättningsmodell för hemtjänst som utförs inom ramen för valfrihetssystem (LOV) i Norrköping - inklusive instruktioner för utförarnas registrering i Treserva och TES Diarienummer: VON

Läs mer

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

2009-09-22. Situationen ohållbar. Bättre kommunala tjänsteresor Nybro 2009-09-16. Energikontor Sydost Vägverket Region Sydost

2009-09-22. Situationen ohållbar. Bättre kommunala tjänsteresor Nybro 2009-09-16. Energikontor Sydost Vägverket Region Sydost Omsorgsförvaltningen Karlshamn Socialnämnden 7 ledamöter Förvaltningschef Omsorgsnämnden 15 ledamöter Kansli Situationen ohållbar något måste göras Individ- och familjeoms Äldreomsorg org Barn och familje

Läs mer

AVGIFTER. i äldreomsorgen. » Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning. Avgifter i äldreomsorgen 1

AVGIFTER. i äldreomsorgen. » Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning. Avgifter i äldreomsorgen 1 AVGIFTER i äldreomsorgen» Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning Avgifter i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och

Läs mer

Klipptåget - 6x6 modellen

Klipptåget - 6x6 modellen Klipptåget - 6x6 modellen HGU 2008 Examensarbete Handledare: Göran Hansson Anders Hellberg Februari 2010 Inledning Jag har valt att arbeta med en variant av klipptåget, med anledning av utvecklingen inom

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Vår resa. Från medarbetarfokus till medborgarfokus. Sofie Öhman, Jennika Anderberg

Vår resa. Från medarbetarfokus till medborgarfokus. Sofie Öhman, Jennika Anderberg Vår resa Från medarbetarfokus till medborgarfokus Sofie Öhman, Jennika Anderberg Våra medborgare var inte helt nöjda Tänk om ni bara kom 4 eller fem stycken! Jag ska inte ha städat idag! (arg och smäller

Läs mer

Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011

Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011 Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011 Besök hos Modus Vivendi och samtal med Astrid Kontaktmannaskap Företaget har vuxit i antal medarbetare och därför har arbete lagts ner för

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Rapportering Rapporteringen sker via IntraPhone och koder för insatser finns och de redovisas på särskilt kort.

Rapportering Rapporteringen sker via IntraPhone och koder för insatser finns och de redovisas på särskilt kort. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR ERSÄTTNING TILL UTFÖRARE AV HEMVÅRD Gäller fr.o.m. 2011-03-01, reviderad 2015-01-21 IntraPhone är ett system som omsorgspersonalen snabbt och enkelt kan dokumentera utförda insatser

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Rapport: Avtalsuppföljning

Rapport: Avtalsuppföljning Rapport: Avtalsuppföljning ATTENDO 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattad bedömning... 3 Bedömning... 4 Underlag bedömning... 6 2 Inledning Verksamhetsbeskrivning Attendo har varit verksam

Läs mer

Plan och aktiviteter för att nå målet förbättrad personalkontinuitet i hemtjänsten, Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020

Plan och aktiviteter för att nå målet förbättrad personalkontinuitet i hemtjänsten, Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020 Handläggare 0480-450000 Datum 2017-05-29 Plan och aktiviteter för att nå målet förbättrad personalkontinuitet i hemtjänsten, Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år 2020 1. Bakgrund: Vikten av personkontinuitet

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Meddelande 2006:15 Verksamhetstillsyn av demensboenden i tre av länets kommuner. Utgiven av: Ansvarig enhet:

Läs mer

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011 Revisionsrapport Utveckling av timanställda Halmstads kommun Christel Eriksson Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund, revisionsfråga och genomförande 3 Granskningsresultat 4 Utveckling av antalet timanställda

Läs mer

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och

Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och Rapport Dnr VON16/48 Nämndansvarig tjänsteman Datum Marie Johnsson Vård- och omsorgsnämnden Rapport från tillsyn vid Mariebergsgårdens demensboende vån 2 och 3 Tillsynen Tillsynen genomförs som ett samtal

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Varbergs kommun. Granskning av resursfördelning, effektivitet, logistik och brukarperspektiv inom hemtjänsten.

Varbergs kommun. Granskning av resursfördelning, effektivitet, logistik och brukarperspektiv inom hemtjänsten. Granskning av resursfördelning, effektivitet, logistik och brukarperspektiv inom hemtjänsten. KPMG AB Antal sidor: 9 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016

Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter

Läs mer

Mot mobil dokumentation i Arvika kommun

Mot mobil dokumentation i Arvika kommun Mot mobil dokumentation i Arvika kommun Vård och omsorgs utveckling på bredden med ny teknik. Presenteras av: Ann-Katrin Johansson Arvika kommun Näst största kommunen i Värmland 26 175 invånare varav ca

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Information från avdelning äldreomsorg

Information från avdelning äldreomsorg Information från avdelning äldreomsorg 2018-10-10 Ny kommundirektör Katarina Kämpe Katarina börjar sin anställning i Täby den 7 januari Hon arbetar nu som kommundirektör i Sollentuna Lokalt valresultat

Läs mer

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet

Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet RAPPORT 1(6) 2011-11-02 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Uppföljning av åtgärdsplan utifrån Staffanstorps kommuns kvalitetsuppföljning den 2009-05-28 Ordinärt boende, Kommunal resultatenhet Våren 2009

Läs mer

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Riktlinjer för Bemanningscentrum. En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun

Riktlinjer för Bemanningscentrum. En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun Riktlinjer för Bemanningscentrum En rekryteringsbas för samtliga verksamheter i Leksands Kommun Organisation Kommundirektör Vård o omsorg Lärande & stöd Verksamhetsstöd & Service Samhällsbyggnad Personalavd.

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Medarbetarens ansvar i självservice

Medarbetarens ansvar i självservice Sida 1 av 9 Medarbetarens ansvar i självservice Avvikelser (frånvaro, extratid, turbyten mm) skall vara registrerade senast den 10:e varje månad. Registrera dina avvikelser så snart som möjligt Logga in

Läs mer

För dig som arbetar inom LSS Leksands Kommun Varmt välkomna till LSS-enheten

För dig som arbetar inom LSS Leksands Kommun Varmt välkomna till LSS-enheten För dig som arbetar inom LSS Leksands Kommun Varmt välkomna till LSS-enheten LSS enheten i Leksands kommun kännetecknas av att: Brukaren ges valfrihet i sin vardag Personalen arbetar på ett professionellt

Läs mer

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013

Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 EXAMENSARBETE 2013-05-23 Susanna Dagson Nordström Medicinsk Sekreterare, 400 yh-poäng Uteblivna besök Vårdcentralen Fröslunda År 2013 Stora torget 7 611 83 Nyköping Tfn 0155-24 87 85 info@campusnykoping.se

Läs mer

Karlshamns kommun invånare 491 km² 63 inv/km²

Karlshamns kommun invånare 491 km² 63 inv/km² Karlshamns kommun 31 000 invånare 491 km² 63 inv/km² Omsorgsförvaltningen rvaltningen Karlshamn Omsorgsförvaltningen Socialnämnden Socialnämnden 7 ledamöter 7 ledamöter Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden 15

Läs mer

Handbok för dig som ska sommarjobba

Handbok för dig som ska sommarjobba Handbok för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats: Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats: Adress: Chef på arbetsplatsen Handledare: Telefonnummer: Annan kontaktperson: Telefonnummer:

Läs mer

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S)

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning (S) 2015-08-02 Syfte Verktyget för psykosocial skyddsrond kan användas för att identifiera de psykologiska och sociala

Läs mer

Nytt resursfördelningssystem för hemtjänsten

Nytt resursfördelningssystem för hemtjänsten 2016-10-05 1(5) Socialförvaltningen Gunilla Johansson 0476-55041 Gunilla.johansson3@almhult.se Socialnämnden Nytt resursfördelningssystem för hemtjänsten Sammanfattning Syftet med ny resursfördelningsmodell

Läs mer

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få

Läs mer

Avtalsuppföljning av nattpatrullen och larmadministration

Avtalsuppföljning av nattpatrullen och larmadministration DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande 2011-04-14 1(5) Socialnämnden den 24 maj 2011 SN 2011/0028 Avtalsuppföljning av nattpatrullen och larmadministration

Läs mer