KRINGTID.» Smartare planering ger mer tid för brukaren. Kringtid 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRINGTID.» Smartare planering ger mer tid för brukaren. Kringtid 1"

Transkript

1 KRINGTID» Smartare planering ger mer tid för brukaren Kringtid 1

2 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar 4 Potential 5 Processkarta 5 Kartläggning 6 Nuläget 6 Förbättringspotential 8 Analys 9 Orsaker som påverkar brukartiden 9 Implementering 12 Resultat 12 Säkerställa den nya processen 13 Fortsatt arbete 14 Diskussion 14 Projektledare Barbro Andréen-Rahm Johan Olovson Förvaltning Stadskansliet 2 Kringtid

3 KRINGTID Sammanfattning I Borås Stad har varje hemtjänstenhet en planerare som fördelar arbetet till omvårdnadspersonal. Planeraren hade vid kartläggningen stort ansvar för att planera arbetsdagen i hemtjänsten. Planerarna hade olika strategier, och olika arbetsuppgifter utöver planeringen. Tiden som lades ner på morgon- och eftermiddagsmöten, paus och lunch varierade. Planerarna tyckte det var svårt att planera effektiva scheman. De upplevde även tidsbrist och att de sällan fick arbeta ostört. Det krävdes en flexibel verksamhet som snabbt kunde planera om vid förändringar. Enheterna använde olika planeringsverktyg; några enheter var utan. Det var stor variation i gruppernas storlek och i chefernas erfarenhet. Omvårdnadspersonalen hade en tendens att arbeta fort Pauser hanterades olika och drog ut på tiden Luckor kunde ligga kvar på scheman en längre tid Planerarna hade olika sätt att tänka kring planering Cheferna hade olika inblick i planeringen Omvårdnadspersonalen var inte delaktig i att arbeta effektivt Kostnaden för hemtjänsten i kommunen ökade med ca 25 procent mellan 2009 och Kostnaden per hemtjänsttimme och brukartid varierade mellan stadsdelarna. Det var oklart vad skillnaderna berodde på. Önskan att jämföra skapade projektet Kringtid. Borås Stad hade i mars 2012 då projektet startade 23 hemtjänstenheter fördelade på tre stadsdelar. Brukartiden varierade mellan 40 och 74 procent. Kostnaden att producera en hemtjänsttimme varierade också, och räknades fram olika. För att öka andelen tid som personalen var hos brukaren behövde den så kallade kringtiden minska. Syftet blev därför att sänka kostnader inom hemtjänsten genom att minska kringtiden. I kringtid ingick APT, teammöten, brukarmöten, utbildning, fordonshantering, uppdatering av genomförandeplaner, kör- och gångtid mellan brukarna samt en del administrativt arbete. Den verkliga kringtiden varierade mellan 28 procent och 40 procent. Projektet har visat goda exempel och skapat förutsättningar för en bättre planering skapat en gemensam mapp för enhetschefer och planerare skapat en gemensam brukartidsrapport dokumenterat ett antal planeringsrutiner tagit fram en uppdragsbeskrivning för planerare genomfört pilotprojekt på 5 enheter skapat förutsättningar för en ökad kontroll på utförd tid och insatsscheman Kringtid 3

4 Projektet hade som mål att 31 september 2013 nå en genomsnittlig brukartid på 65 procent. Det har en potential på 23,4 miljoner kronor. Förutsättningar Bakgrund Kostnaden för hemtjänsten i Borås Stad ökade med ca 25 procent mellan 2009 och Kostnaden per hemtjänsttimme varierade. Det var oklart hur den beräknades och om den stämde med verkligheten. Brukartiden varierade mellan stadsdelarna och på de olika hemtjänstenheterna. Borås Stad hade 23 hemtjänstdistrikt fördelade på 3 stadsdelar. De olika hemtjänstenheterna hade olika sätt att planera sina insatsscheman, och de mätte brukartiden olika. Brukartiden varierade mellan 40 och 74 procent (april 2012). Enheterna hade olika planeringsverktyg, eller saknade det helt. Grupperna gjorde sin planering av turer olika och hade olika planeringsstrategier, vilket påverkade brukartiden. Vissa enheter hade tydligt uppsatta brukartidsmål, medan andra saknade det. Det var oklart vad dessa skillnader berodde på. Önskan att jämföra mellan stadsdelarna skapade projektet Kringtid. Problemformulering Kostnaden per hemtjänsttimme skiljde sig mellan stadsdelarna utan tillförlitlig förklaring. Det fanns stora skillnader i utförandet. Tidsåtgången mellan olika enheter kunde skilja upp till 20 procentenheter i brukartid. Problemformuleringen blev: skillnader i brukartid mellan enheterna gjorde att kostnaderna för varje enhet varierade olika metoder och sätt att planera på enheterna påverkade effektiviteten personalens förutsättningar för att utföra sitt arbete varierade Syfte För att öka andelen tid som personalen var hos brukaren behövde den så kallade kringtiden minskas. Syftet blev därför att sänka kostnader inom hemtjänsten genom att minska kringtiden. Avgränsningar Projektet inriktade sig på vad som skedde under kringtiden i hemtjänsten. Det berörde inte larm och natt, utom på de enheter som själva utförde detta. Projektet tittade inte på brukarbehov, utförd och beställd tid. 4 Kringtid

5 Potential Målet som styrgruppen satte för projektet var att öka den genomsnittliga brukartiden från 57 procent i september 2012 till 65 procent ett år senare. Det innebär en ökning på 2 procentenheter per kvartal. Målet på 65 procent frigör ca timmar (skillnaden mellan 57 och 65 procents brukartid) att använda hos brukarna. Baserat på ersättningen till externa utförare är det en potential på 23,4 miljoner kronor. Processkarta SIPOC Leverantörer Biståndshandläggare Hemsjukvårdspersonal Biståndshandläggare Hemsjukvårdspersonal Brukare Anhörig God man Omvårdnadspersonal Indata Meddelar planeraren om insatser som ska läggas till eller tas bort = Insats och tid Ringer och bokar tillfälliga ändringar på insatsschema som till exempel ett läkarbesök Process Utdata Kunder Planeraren fördelar ut brukartid och kringtid på insatsscheman Planeraren kopplar personal till insatsscheman Omvårdnadspersonal Enhetschef Meddelar om arbetsuppgifter som behöver utföras, så kallad kringtid som till exempel bilvård eller uppdatering av genomförandeplan Personalen kvitterar ut sitt insatsschema Personalen utför insats och kringtid Personalen återkopplar till planerare om Insatsschema inte fungerar Utförd insats Utförd kringtid Brukare Planeraren återkopplar till biståndshandläggaren och hemsjukvården Korrigerad tid Processkarta över planerarens arbete Processen för en hemtjänstenhet startade med beställning från biståndshandläggare eller hemsjukvårdspersonal. Planeraren lade in den beställda tiden på ett insatsschema. Det fanns insatsscheman för dagtid, kvällstid och helger. Planeraren planerade dagen innan för nästkommande dag och kväll. På fredagen planerades lördagens, söndagens och måndagens scheman. Kringtid 5

6 Omvårdnadspersonalen började sitt arbetspass och fick ett insatsschema, de kvitterade ut schemat och såg över eventuella oklarheter. Ute hos brukarna bockade de av varje besök och insats i ett system, Mobipen, som registrerade tiden för de olika insatserna. Omvårdnadspersonalen skulle återkoppla till planeraren om schemat inte fungerade eller om de hade en idé om ett effektivare sätt att lägga schemat. Planeraren måste i sin tur återkoppla till biståndshandläggaren och hemsjukvården om tider för insatser behövde ändras. Utöver insatser för brukarna hade omvårdnadspersonalen även kringtid. I den tiden ingick APT, teammöten, brukarmöten, utbildning, fordonshantering, uppdatering av genomförandeplaner, kör- och gångtid mellan brukarna samt en del administrativt arbete. Kartläggning Nuläget För att analysera problemet, basera beslut på fakta och följa upp gjorda förbättringar var det viktigt med en noggrann kartläggning. För en helhetsbild av problemen gjordes arbetsplatsbesök, intervjuer och arbete i referensgrupper samt arbetsgrupper. Projektledarna åkte också med omvårdnadspersonalen på turer för att följa upp insatsscheman. Personliga upplevelser, erfarenheter och konkreta fakta insamlades. Besök på enheterna visade att planerarna hade olika strategier att planera och olika arbetsuppgifter utöver planeringen tiden som lades ner på morgonmöten, paus, eftermiddagsmöten och lunch varierade stort enheterna använde olika planeringsverktyg, och en del hade inget alls det var stor variation i gruppernas storlek det fanns stor variation i chefernas erfarenhet paus på förmiddagen hanterades olika. Gemensamt var att de hade svårt att planera insatsscheman med hög effektivitet de flesta planerarna upplevde tidsbrist och fick sällan arbeta ostört. Beställd tid Antalet timmar biståndshandläggarna beställde varierade från månad till månad. Därför fanns varje vecka enheter med för mycket eller för lite personal. Överbemanning belastade enhetens budget, och vid större underbemanning var det svårt att få tag på personal. Vissa enheter hade även problem med sjukfrånvaro. Det orsakade svårigheter och stress på morgnarna för att planera om insatsscheman, samtidigt som omvårdnadspersonalen be- 6 Kringtid

7 hövde komma iväg till brukarna. Enheter måste dagligen lägga tid på att planera om både insatsscheman och personalens arbetsscheman på grund av frånvaro. De enheter som hade färre beställda timmar än vanligt under en period, saknade ofta plan för att ta hand om överbemanningen. Det fanns dock enheter som samarbetade och lånade ut personal till varandra. Planeraren hade som uppgift att samordna SoL- och HSL-tider. Om till exempel en brukare fick hjälp med frukost där biståndshandläggaren beställt 10 minuter och samtidigt skulle få sitt insulin där sköterskan beställt 10 minuter drog planeraren ner tiden till en rimlig nivå, kanske totalt 15 minuter. Personal Omvårdnadspersonalen hade olika sätt att arbeta. En del följde insatsschemat, en del hann inte och blev stressade, medan en del kortade ner besök och blev klara med sina turer för fort, vilket påverkade brukartiden negativt. Det fanns personal som var osäker på hur de skulle göra sina registreringar i Mobipen, vilket orsakade rättningar i efterhand och att statistiken ibland blev missvisande. En del omvårdnadspersonal hade inte tillräcklig datakunskap, vilket på grund av dubbla system för journalföring och rapportering innebar extra kringtid. Brukartid i snitt april, maj, juni Procent Väster Öster Norr Stadsdel Brukartid i snitt per stadsdel april, maj, juni Väster 52 procent, Öster 51 procent, Norr 64 procent. Genomsnittligt medelvärde för alla stadsdelar låg på 57 procent. Kringtid 7

8 Brukartid Brukartiden mättes genom tre olika rapporter som fylldes i på olika sätt i stadsdelarna. Beräkningen jämförde tiden hos brukaren med den arbetade tiden. Det var skillnad i instruktioner, uträkningar och vad som skulle räknas med, vilket gjorde det svårt att jämföra stadsdelar och enheter. Den genomsnittliga brukartiden mättes till 57 procent. Siffran är snitt för april, maj och juni. De tre stadsdelarna hade varierande brukartid. Kringtid Kartläggning av kringtiden visade att den rimligtvis borde ligga mellan 28 och 40 procent. Tiden fördelade sig på administrativ tid, kör- och gångtid, samt paus. Arbetstider Personalens arbetsscheman skiljde sig åt mellan olika enheter. Det förekom tvättstugeschema, fem- eller sexveckorsschema, arbete två helger av fyra, två helger av fem eller två helger av sex och det fanns olika regler för semester på helgerna. Personalens tjänstgöringsgrad varierade också, vilket påverkade planeringen av insatsscheman. Avböjda besök Planerarna upplevde att enheterna hade svårt att hantera avböjda besök. När besök avböjdes samma dag var det svårt att på kort tid planera in en ny insats på den tiden. Det innebar en lucka i insatsschemat och att brukartiden sjönk. Det behövdes hjälp, stöd och strategier för att hantera detta på ett bättre sätt. Många faktorer att ta hänsyn till Vid planeringen av insatsscheman fanns det väldigt många faktorer att beakta. Olika anställningsformer, delegeringar, brukarbehov, utbildning och allergier m.m. försvårade planeringen. Rutiner Det fanns brister i rutiner. Det kunde gälla hantering av nycklar, hur personalen gör när en brukare inte öppnar, hantering av brukarnas privata medel m.m. Förbättringspotential Projektet undersökte hur Helsingborg, Ulricehamn, Falkenberg, Nacka och Södertälje arbetade med brukartid och kringtid. De mätte och definierade måtten olika. Verksamhet och planering på 11 enheter i Borås Stad har kartlagts. Det har också gjorts en kartläggning av rimlig kringtid. Stadsdel Norr hade uppnått en högre brukartid än de övriga två stadsdelarna, därför valdes att undersöka hur de gått tillväga. 8 Kringtid

9 Följande lösningsidéer och förbättringar presenterades: planerarna behövde få en tydligare roll med gemensamma uppdrag enhetscheferna behövde bli ett större stöd för planerarna och ta aktiv del i planeringen omvårdnadspersonalen behövde ta ett större gemensamt ansvar för att arbeta effektivt och få en hög brukartid det behövdes ett ökat samarbete mellan enheter. Mål Som mål sattes att nå en genomsnittlig brukartid i Borås Stad på 65 procent 31 september 2013 efter en ökning med 2 procentenheter varje kvartal. Med start 31 september 2012 skulle det höja brukartiden med 8 procentenheter. Analys Inom hemtjänsten ställdes stora krav på flexibilitet. Det skedde dagligen förändringar hos brukarna, och personalen måste kunna ändra i sin planering. För enheten gällde det att klara av alla upp- och nedgångar i beställningar och snabbt planera om scheman. Vid avbeställda timmar borde planeraren se om det gick att ta bort ett schema. Vid många nybeställda timmar gällde det att få in de nya insatserna på befintliga scheman, eller lägga ett nytt schema och kanske ta in en vikarie. Enhetschefen har en avgörande roll i att stötta både personal och planerare i att fatta bra beslut för effektiv planering. Brukartiden varierade mellan de olika enheterna och från månad till månad. Det var svårt att säga vilken brukartid respektive kringtid som var rimlig för en enhet. Kartläggningen av kringtid i stadsdel Norr 2011 visade att en enhet på landsbygden bör klara brukartid på 65 procent, i innerstan 67 procent och ett seniorboende 82 procent. Beroende på behov av utbildningar och möten, var brukarna bor m.m, gick siffran upp och ner. Oavsett förutsättningar borde alla enheter i Borås Stad kunna nå en brukartid på minst 60 procent. Det fanns enheter som under 2012 redan låg runt 70 procent. Orsaker som påverkar brukartiden Många faktorer påverkade brukartiden. Enheter med hög frånvaro kunde inte effektivisera scheman då det dagligen blev nödvändigt att planera om efter den personal som fanns. Enheter med många korta tillsyner tillsammans med långa körsträckor hade svårt att öka brukartiden. Enheter som fick in nya brukare på ett annat geografiskt område stördes i sin planering. Det krävde en totalöversyn av scheman och planering efter geografiska områden. Kringtid 9

10 » Hemtjänstenheternas olika arbetsscheman var ibland svåra att synkronisera med brukarnas behov och insatsscheman. En del enheter hade brukare som endast behövde hjälp morgon och kväll. Det var då svårt att hitta arbetsuppgifter för personalen på dagtid.» Beställd tid från till exempel sköterskor och biståndshandläggare ska samordnas så att det inte blir för mycket tid utlagd på schemat. Detta gjorde planerarna olika.» För att öka effektiviteten hade enheter infört en inköpsdag, lagt dusch och städ på eftermiddagar för att fylla scheman. En del hade också egen tvättstuga.» Planerarna hade inte alltid ett brukarperspektiv utan delvis ett medarbetarperspektiv. Personalen hade olika grad av inflytande på planeringen, vilket kunde skapa konflikter i gruppen. En del planerare vågade inte vara tuffa och lägga tidseffektiva scheman. Planerarna lyssnade olika mycket på synpunkter från omvårdnadspersonalen.» Planerarna blev ofta störda när kollegor ringde och frågade om scheman, brukare, telefonnummer, koder m.m. Detta innebar en risk att de gjorde missar och glömde bort var i planeringen de befann sig.» Det blev ofta diskussion ute på enheterna om tillgänglighet. Konflikten mellan att vara tillgänglig på telefon eller att kunna arbeta ostört var svår för många enheter. Om telefonen var avstängd på förmiddagen missades det att en brukare ville meddela om saker som skulle ske under dagen. Om telefonen var på kunde planeraren inte arbeta ostört. Planerarna upplevde att de själva fick lösa denna konflikt. Det krävs en ordentlig kartläggning av behovet att vara tillgänglig.» Planerarna hade olika förmåga att planera effektivt. Antalet scheman en planerare klarade varierade stort beroende på övriga arbetsuppgifter och hur verksamheten fungerade.» De flesta planerarna hade inte hade tillräckligt med tid att göra väl genomtänkta insatsscheman. Det fanns sällan tid att göra en totalöversyn och flytta insatser mellan scheman. Istället gjorde man som förra veckan med små förändringar. Om en brukare flyttade lät en del planerare luckan ligga kvar på schemat en längre tid, vilket orsakade lägre brukartid.» Hos enheter med många dubbelbemanningar kunde det vara effektivt att två personer följs åt hela dagen. Ofta var det dock bara vissa insatser som behövde vara dubbla, vilket kunde vara svårt att planera effektivt. Det orsakade ofta luckor i schemat då personalen fick vänta på varandra.» Då en brukare kom hem efter en tids vistelse på lasarettet beställde biståndshandläggarna ofta tid i överkant för att brukaren skulle känna sig trygg. Tiden minskades inte alltid i samma takt som brukaren blev bättre och behövde mindre hjälp. 10 Kringtid

11 » När en brukare avböjde besök dagen innan kunde planeraren lägga in en annan insats. När besöket avböjdes samma dag var det svårt att snabbt planera om schemat.» Omvårdnadspersonal kände sig ofta stressade. Mobipentiden visade att personalen ofta skyndade sig och jobbade undan i onödan. De kom in tidigare än beräknat både till sin rast och på eftermiddagen, vilket gav lägre brukartid.» Många oförutsedda händelser kunde påverka en hel dags planering. Exempel på detta var: - personal som ringde in frånvaro på morgonen - en bil som inte startade - en brukare som insjuknat och behövde åka till lasarettet - svårighet att få in vikarier från vikariebanken» På grund av tidsbrist hann biståndshandläggarna ibland inte ändra tiden i Mobipen eller skicka en ny beställning direkt då det fanns behov att ändra. Det skapade luckor i insatsschemat som ibland kunde ligga kvar i flera veckor och orsaka lägre brukartid. En del enheter löste detta genom regelbundna möten med biståndshandläggarna där de tillsammans såg över den beställda tiden och samordnade med den utförda.» Kommunikationen med biståndshandläggare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabiliteringsassistenter skedde via telefon eller mail. De enheter som mest använde mail tyckte det var effektivare, då ett telefonsamtal gärna drar ut på tiden.» Pausen på förmiddagen var hos en del enheter inplanerad på schemat, vissa tog ut den i mån av tid, vissa hade ingen paus alls. Pausen tenderade att dra ut på tiden då personalen arbetade undan snabbt för att hinna vila. Ibland kunde den ta upp till 40 minuter eftersom de skulle ta sig till och från enheten. Personalen kom inte alltid iväg i tid på morgonen, och lunchen blev längre än planerat. Det hände ofta också att personal kom in för tidigt på eftermiddagen.» Vissa planerare gick ut och arbetade på förmiddagarna, medan andra endast gick ut och arbetade vid behov. Detta bidrog till ökad stress och sämre planerade scheman då de på eftermiddagen hade ont om tid.» Hemtjänsten levererade mat till brukarna. Den kylda maten levererades en gång i veckan och den varma maten varje dag vid lunchtid. I januari 2013 var det endast Väster som fortfarande levererade varm mat. Leverans av varm mat i kombination med längre körsträckor påverkade brukartiden negativt. Enheter som arbetade utanför tätbebyggt område hade generellt lägre brukartid på grund av längre avstånd till och mellan brukarna. Undersökningarna visade dock att det inte var så stor skillnad på gång- och körtid på landsbygd jämfört med innerstad. Däremot gjorde avstånd det svårare att få till en bra planering. Kringtid 11

12 Stadsdel Norr skiljde sig med sina 70 procent brukartid (januari 2013) från de två övriga stadsdelarna, Väster 55 procent och Öster 60 procent. Detta förklarades av att Norr vid införandet av köp-och-sälj tvingats effektivisera sin verksamhet. Implementering Resultat Målet för projektet var att säkra en ökning i brukartiden. Under året från 31 september 2012 till 31 september 2013 skulle brukartiden öka från 57 procent till 65 procent. Projektet har lagt grunden för det fortsatta arbetet. Projektets förslag skulle frigöra ca timmar att använda hos brukarna, vilket når potentialen på 23,4 miljoner kronor. Följande lösningar har tagits fram. en gemensam mapp med dokument som rör planeringen gemensam brukartidsrapport gemensamma planeringsstrategier uppdragsbeskrivning för planerarna rutin för kontroll av utförd tid kontroll och uppföljning av insatsscheman Projektet har också gjort pilotstudier på utvalda enheter, och sammanställt och spritt goda exempel. Gemensam mapp För ökad samsyn och transparens har planerare, enhetschefer och områdeschefer en gemensam mapp med dokument om planeringen i hemtjänsten. Brukartidsrapport En gemensam brukartidsmall för samtliga enheter och stadsdelar har skapats. Alla enheter fyller i på samma sätt, vilket gör det möjligt att jämföra. Brukartiden sammanställs som ett snitt för respektive stadsdel, men också som ett snitt för hela Borås Stad. Planeringsrutiner När projektet startade saknades gemensamma planeringsrutiner. Planerarna hade inga dokument som kunde stödja och hjälpa dem. Projektet gjorde gemensamma planeringsrutiner för alla planerare och enhetschefer med råd och tips om effektiv planering. Syftet är att få en gemensam syn på planeringen och ett gemensamt arbetssätt. 12 Kringtid

13 Uppdragsbeskrivning planerare Planerarna hade väldigt olika uppdrag och ansvar. Styrgruppen beslutade därför om en gemensam uppdragsbeskrivning för alla planerare i Borås Stad. Pilotprojekt På de enheter som ingått i pilotstudien har projektet implementerat olika lösningar och stöttat dem i arbetet med deras planeringsverktyg. Då enheterna tagit till sig dessa lösningar har personalen fått ökad brukartid och minskad kringtid. Kontroll på utförd tid Projektet beslutade att alla enheter ska mäta den utförda tiden jämfört med tiden på insatsschemat. Syftet är att öka medvetenheten hos personalen om vikten av att följa insatsschemat och återkoppla till planeraren om ett schema inte fungerar. Mätningen görs två gånger om året. Kontroll och uppföljning av insatsscheman Planeringsrutiner, utbildningar, möten och diskussionsforum har skapat en snabbare uppföljning och en bättre kontroll av insatsschemana. Enheterna följer sin brukartid, och planerarna kontrollerar att planeringen och verkligheten stämmer överens. Goda exempel för en bättre planering Planerarna gjorde en mängd olika saker utöver planeringen och blev ofta avbrutna. Det påverkade i hög grad deras förmåga till smart planering, då de hela tiden fick börja om och fick ont om tid. I arbetsgrupper fick planerarna tillsammans ta fram förutsättningar för en smart planering. Dessa togs med till enheterna, som fick välja om de ville tillämpa dem. Många planerare tyckte att de fick bra tips. Enheter som ordnat en mer ostörd arbetssituation fick mer tid att se över och effektivisera sina insatsscheman. Säkerställa den nya processen För att säkerställa och förbättra den nya processen har en processägare på kommungemensam äldreomsorg utsetts. Områdescheferna ska sprida resultat och hur uppföljning ska ske på möten med enhetscheferna. Kringtid 13

14 Fortsatt arbete Vikariepool Vikariepoolen kunde inte alltid motsvara behovet från hemtjänsten. För att kunna effektivisera sin verksamhet behövde enheterna veta att de kunde få vikarier, oavsett antalet timmar och tid. Vid frånvaro på helgerna skulle omvårdnadspersonalen själva lösa planeringen och ringa in personal då det varken fanns en öppen vikariepool eller planerare som stöd. Det behövs en diskussion om var hemtjänstens pool ska finnas, hur den ska fungera och vilka behov den ska täcka. Minskad variation av beställningar Enheter med regelbunden kontakt med biståndet var mer flexibla att minska eller öka tiden på insatsscheman. Alla biståndshandläggare arbetade väldigt olika och gjorde sina beställningar olika. Stöd till enhetschefer Cheferna i hemtjänsten är hårt belastade och saknar tidvis stöd i sitt arbete. De som hade personalärenden saknade ofta stöttning och hjälp kring dessa.. En lösning för att underlätta för dem är en chefscoach som efter noggrann kartläggning handleder och hjälper dem. Det kan också ses som ett led i att vara en attraktiv arbetsplats. Ett alternativ är ett mentorskap där enhetschefer hjälper varandra mer strukturerat än idag. Diskussion I projektets inledning var det stora skillnader i brukartid mellan de olika stadsdelarna. Detta mycket för att stadsdel Norr haft köp-och-sälj och arbetat för att få bort luckorna ur sina scheman, de fick därmed betydligt högre brukartid. Stadsdelarna Öst och Väst hade inte arbetat på samma sätt, och där fanns luckor i många insatsscheman. Personalen arbetade in tid och stannade inte tiden ut hos alla brukare. Mobipen visade detta i långa pauser och lunchraster som blev dubbelt så långa som tänkt. Projektledarna försökte tidigt belysa problemen för enhetscheferna. Vissa blev förvånade, vissa skulle se över det och vissa tyckte inte att det var konstigt alls utan blev snarare irriterade över att vi påtalade det. Enheterna valde att agera olika kring detta. Vissa menade att eftersom de höll sin budget behövde de inte göra något åt det. En effektiv verksamhet var inte lika viktigt som att hålla budgeten. Projektet visade tydligt att enheterna kommit olika långt i att effektivisera. Stadsdel Norr har varit tidigare ute än stadsdelarna Öster och Väster. Planerarna och enhetscheferna på Norr kan vara ett bra stöd för sina kollegor. 14 Kringtid

15 Det är av yttersta vikt att initiativet och styrningen av förbättringarna kommer uppifrån. I Öster, där områdesledningen prioriterat detta, kan projektledarna se stora positiva förändringar i både brukartid och tankesätt kring denna. Vid avvikelse i tid på insatsschemat skulle personalen direkt återkoppla till respektive planerare. Tyvärr missades detta ofta, vilket skapade luckor i scheman och gjorde att en del personal fick en tyngre arbetsbörda än andra. Detta ledde i sin tur till lägre brukartid och sämre gruppdynamik. Pausen påverkade i hög grad brukartiden negativt, speciellt då den tillbringades på enheten. Vid paus på enheten tillkom transporttid, som i vissa fall blev dubbelt så lång som själva pausen. Stadsdelarna hanterade pausen olika trots att referensgrupper tyckt att det viktigaste inte var att den fanns, utan att det var lika för alla. Försök att ta upp pausen via facket centralt lyckades inte. Arbetet som omvårdnadspersonal är krävande. De möter brukare med många varierande behov - äldre med demens, psykiskt sjuka som kräver ett visst bemötande, personer som inte vill ta emot hjälp m.fl. Det är inte alltid lätt att följa schemat, och det krävs lyhördhet för att urskilja brukarnas verkliga behov kontra önskemål och klara att arbeta professionellt utan att lägga in personliga värderingar. Känslan av stress blandas med känslan av otillräcklighet. Då planerarna var tvungna att planera om scheman på grund av ökad beställd tid flyttade de ofta städinsatser. Ibland kunde det dröja ganska länge innan brukaren fick sin städning. Med tanke på att kommunen konkurrerar med privata utförare behöver denna fråga lyftas. Hemtjänstenheterna löste bemanningen olika. En del hade en väldigt slimmad organisation och tog in hjälp vid behov, en del hade en viss överbemanning för att lösa frånvaron själv. Den ökade efterfrågan på flexibilitet kräver en diskussion om vilken arbetsmodell som är bäst, och hur vikariepoolerna ska komplettera denna. Sammanfattningsvis har projektet visat en mängd olika saker som påverkar brukartiden. Det handlar framför allt om flexibilitet, effektiv planering och att personalen ska följa schemat och stanna hos brukaren den tid som behövs, och återkoppla till planeraren om den planerade tiden behöver korrigeras. Kringtid 15

16 16 Kringtid

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1

FLEXIBELT. fordonsutnyttjande. » smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året. Flexibelt fordonsutnyttjande 1 FLEXIBELT fordonsutnyttjande» smartare användning av fordonen kan spara 2 miljoner om året Flexibelt fordonsutnyttjande 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 4 Avgränsningar

Läs mer

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden

Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Revisionsrapport Granskning av anskaffning av vikarier inom äldreomsorgens särskilda boenden Övertorneå kommun Christina Karlsson December 2012 Övertorneå kommun Granskning av anskaffning av vikarier inom

Läs mer

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid

Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid Hållbar Hemtjänst ett arbetssätt som ökar kvaliteten hos både kund och personal och som är hållbar över tid 2 Fakta om Leksands kommun Antal invånare: 15 157 Antal invånare över 65 år: 3998 (26%) Omsättning:

Läs mer

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Rev. 2015 02 13 Omsorgsförvaltningen Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Innehåll Innehåll... 2 1 Insats- och närvaroregistrering i hemtjänst genom Phoniro Care...

Läs mer

HELA BILEN.» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1

HELA BILEN.» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1 HELA BILEN» Smartare fordonshantering ger miljonbesparing! Hela bilen 1 Sammanfattning 3 Six Sigma 5 Förutsättningar 6 Bakgrund 6 Problemformulering 6 Syfte 6 Avgränsningar 7 Potential 7 Processkarta 8

Läs mer

SYN- PUNKTER.» En väg in för synpunkter. Synpunkter 1

SYN- PUNKTER.» En väg in för synpunkter. Synpunkter 1 SYN- PUNKTER» En väg in för synpunkter Synpunkter 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte 5 Avgränsningar 5 Potential 5 Processkarta 6 Kartläggning 7 Nuläget 8 Metod

Läs mer

Hemvårdens effektivitet

Hemvårdens effektivitet Arvika kommun Socialnämnden Hemvårdens effektivitet KPMG Offentlig sektor 2006-09-26 Antal sidor 10 Hemvårdklar.doc Socialnämnden Arvika kommun Hemvårdens effektivitet Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

AVGIFTER. i äldreomsorgen. » Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning. Avgifter i äldreomsorgen 1

AVGIFTER. i äldreomsorgen. » Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning. Avgifter i äldreomsorgen 1 AVGIFTER i äldreomsorgen» Gemensam process gav förutsättningar för en rättssäker avgiftshandläggning Avgifter i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 4 Syfte

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network

Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network Hur kommer man igång med effektiviseringsarbetet? Fredrik Davidsson ECE Network ECE Network Start i denna form 2001 i Ronneby Kärnverksamhet - verksamhetsutveckling med logistik i fokus Primärt inom vård

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care?

Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care? Vilka insatser skall registreras som kundtid i Phoniro Care? Kundtiden utgår ifrån beviljade insatser enligt SoL av biståndshandläggare och beställda delegerade insatser av legitimerad personal. Observera

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet.

Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet. Samordningsrutin och ansvarsfördelning för sjuksköterskeinsatser hela dygnet. Dokumentet framtaget av: Erika Björklund, EC kväll/natt organisationen. Fastställt av och datum: Erika Björklund 2014-04-07

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Personec Självservice - Flex

Personec Självservice - Flex Personec Självservice - Flex När man loggar på i självservice visas stämplingsbilden direkt. Instämpling : Klicka spara. Typ In ska vara vald, datum och klockslag kommer automatiskt. Stämpling för lunch

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network

Dagens program. 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network Dagens program 10.00 Samling och fika (Kaffe, Thé och frukostbulle) 10.15 Välkomna Fredrik Davidsson ECE Network 10.20 Inledning Hur arbetar HM Skåne med transportplanering? Britt Carlsson-Green, Hållbar

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Handbok för dig som ska sommarjobba

Handbok för dig som ska sommarjobba Handbok för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats: Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats: Adress: Chef på arbetsplatsen Handledare: Telefonnummer: Annan kontaktperson: Telefonnummer:

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011

Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011 Redovisning kvalitetsuppföljning LOV-leverantörer 3 oktober 2011 Besök hos Modus Vivendi och samtal med Astrid Kontaktmannaskap Företaget har vuxit i antal medarbetare och därför har arbete lagts ner för

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter

60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Ljungbackens vård- och omsorgsboende Särskilt boende för äldre över 65 år 60 lägenheter Plan 2 2 bgr för personer med demensdiagnos á 9 lägenheter 1 bgr s.k. omvårdnadsboende 9 lägenheter Plan 3 3 bgr

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Välkomna 2014-01-17. The Capital of Scandinavia

Välkomna 2014-01-17. The Capital of Scandinavia Välkomna The Capital of Scandinavia Nytt tidregistrerings- och ersättningssystem Utförare Hemtjänst Utbildning del 2 The Capital of Scandinavia Agendan för dagen Uppföljning av hur förberedelsearbetet

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Välkommen till Kungsbacka

Välkommen till Kungsbacka Framgångsrikt kvalitetsarbete i offentlig verksamhet En långsiktig och gemensam satsning på förbättringsarbete inom Kungsbackas äldreomsorg Välkommen till Kungsbacka 1 Kungsbacka en del av Halland och

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Logistik i hemtjänst frigör resurser. Malmö 131129. Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se

Logistik i hemtjänst frigör resurser. Malmö 131129. Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se Logistik i hemtjänst frigör resurser Malmö 131129 Per Schillander per.schillander@ trafikverket.se Logistik i hemtjänst frigör resurser Pilotprojekt på Orust Logistik i hemtjänsten LOV och logistik Avslutande

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset

Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset Kvalitetsplan 2015 Kärnhuset Inledning Beskrivning Kärnhuset är en enhet för behovsbedömning. Beslut om heldygnsbedömning på Kärnhuset fattas av Biståndshandläggaren inom Äldreomsorgen. Heldygnsbedömningen

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Rutin Serviceinsatser LOV inom hemtja nst

Rutin Serviceinsatser LOV inom hemtja nst Ansvarig för rutin Ann Magnusson Lundkvist Ut Utfärdat (av vem och datum) Ann Magnusson Lundkvist 2015-07-22 Beslutad (av vem och datum) Carina Pihlwret 2015-07-22 Uppdaterad och version Giltig till och

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Uppdragsidé ehälsa 2013

Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 1 (9) Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 2 (9) Innehåll 1. Mål Dokumentera och komma åt information mobilt...3 1.1 Bakgrund och uppdragsidé...3 1.2 Avgränsningar...5 1.3 Kompetensbehov...5

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Information till dig som vårdnadshavare

Information till dig som vårdnadshavare Dnr 5.3.1-587/2015 Ekonomi och styrning, Sida 1 (5) Planeringsenheten 2015-03-09 Information Information till dig som vårdnadshavare Frågor & svar gällande skolskjuts för fristående skola eller för kommunal

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Socialförvaltningen Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Lokal värdighetsgaranti i Krokoms äldreomsorg Den 1 januari 2014 införs lokala värdighetsgarantier i Krokoms kommun. Värdighetsgarantierna

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Vi hjälper transportföretag att jobba smartare

Vi hjälper transportföretag att jobba smartare Vi hjälper transportföretag att jobba smartare I den här foldern kan du läsa hur transpa AB 0524 48 00 10 marknad@transpa.se www.transpa.se Med transpa får du bättre koll samtidigt som du jobbar mindre

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Feriepraktik. information till sökande

Feriepraktik. information till sökande Arbetslivskontoret Feriepraktik information till sökande Kontaktuppgifter Mejl: feriepraktiken@sodertalje.se Telefon: 08-523 017 05 Besöksadress: Järnagatan 12, 151 89 Södertälje Postadress: Södertälje

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Instruktion Genomförandewebb TRESERVA

Instruktion Genomförandewebb TRESERVA VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN INSTRUKTION Sid: 1 (16) GENOMFÖRANDEWEBB -16 Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 1 2014-11-25 Chef utföraravdelningen Instruktion Genomförandewebb Godkänd

Läs mer

Medarbetarenkät 2010

Medarbetarenkät 2010 Medarbetarenkät 2010 Kön Kön 1.Man 11(8%) 2.Kvinna 133(92%) Enhet 1.Vård och Omsorg 144(100%) Enhet Vård och Omsorg 1.Nybog/brandkårsg 5(3%) 2.Pers. assistans 13(9%) 3.Skogsdungen/Solglänta Daglig verk.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Mejl och mobilpolicy

Mejl och mobilpolicy Mejl och mobilpolicy Tillgänglighet efter arbetstid blir allt vanligare och har många orsaker. Många tjänstemän har fått friare arbetstider och ges allt större möjlighet att utföra arbetsuppgifter på distans.

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Målinriktade arbetsplaner

Målinriktade arbetsplaner Målinriktade arbetsplaner Rubrik: Målinriktad arbetsplan Personnummer: Namn: Klarar: Behov: Hjälpmedel: Datum: 2008-11-10 Kontaktperson: Klarar sin hygien med påminnelser. Värma sin mat i mikron. Behöver

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer