SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER
|
|
- Amanda Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1
2 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys och identifiering av grundorsaker 8 Resultat 10 Säkerställa projektresultat 11 Projektledare Andrea Andersson Marika Hacksell Förvaltning Stadskansliet 2 Läkemedel
3 SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER Sammanfattning Kommunens sjuksköterskor har i huvudsak uppdrag på vård- och omsorgsboenden, LSSboenden, korttidsenheter och i hemsjukvården. Patientens läkemedelshantering säkerställs i ett samarbete mellan läkaren, sjuksköterskan och omvårdnadspersonalen. Läkemedel kan levereras till patienten i originalförpackningar, i dosett eller i dospåsar; beroende på behovet hos patienten. Patienterna kan få hem sina läkemedel från apoteket på flera olika sätt, genom omvårdnadspersonal, vaktmästare, budfirma, anhöriga eller sjuksköterskan. Under 2012 minskade förskrivningen av dosexpedition då det nya ordinationsprogrammet Pascal krånglade. Det gjorde processen med läkemedel mer tidskrävande för sjuksköterskan, vilket tog tid från mer patientnära uppgifter. Ett projekt startade för att ge en gemensam bild av hela flödet kring läkemedel. Syftet med projektet var att: Minska kringtiden vid beställning och hämtning av originalförpackningar från apoteket. Projektet utfördes av en arbetsgrupp av omvårdnadspersonal och sjuksköterskor från de olika förvaltningarna. De fann tre saker som påverkade tidsåtgången: Dålig framförhållning av beställningar till patienten Recept är slutexpedierade och behöver förnyas Kontanthantering vid inköp Projektet resulterade i ett bättre stöd till verksamheterna i att utforma lokal läkemedelsinstruktion. Därtill ska förvaltningarna enas om en gemensam instruktion för läkemedelshanteringen. Läkemedel 3
4 Förutsättningar Bakgrund Borås Stad har ca 180 sjuksköterskor fördelade på tre stadsdelsförvaltningar och Sociala omsorgsförvaltningen (IFO Vuxen/Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten). De har i huvudsak uppdrag på vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden, korttidsenheter och i hemsjukvården. Med hemsjukvård avses sjukvård i ordinärt boende till enskild som har en diagnos eller ett funktionshinder som motiverar att sjukvården ges i hemmet. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingår bland annat att patienten får de läkemedel som ordinerats, uppdraget finns att läsa på Borås Stads hemsida för MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska). Där finns också Övergripande instruktion för läkemedelhantering inom kommunal hälso- och sjukvård. Utifrån den övergripande instruktionen skall varje enhet utforma en lokal instruktion för läkemedelshantering. Den ska skickas in till MAS minst en gång om året eller vid förändringar. Utifrån det medicinska ansvaret ordinerar läkare inom primärvård och sjukhus läkemedel till patienter inskrivna i den kommunala hemsjukvården. Läkare, som har det yttersta medicinska ansvaret, har andra huvudmän än kommunen. Läkemedel kan levereras till patienten i originalförpackningar, i dosett eller i dospåsar beroende på patientens behov. Förskrivning i dosexpedition innebär en kostnad per patient och dag för primärvård och sjukhus. Patienter i hemsjukvården kan ha olika behov av stöd, både för att få hem sina läkemedel och för att ta dem. Det krävs samarbete mellan läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal och biståndshandläggare för att ge rätt stöd. Sommaren 2012 infördes ett nationellt ordinationsprogram för läkemedel och dosexpedition, Pascal. Efter införandet gjorde problem i programmet att läkare inte satte in några nya patienter på dosexpedition. Vårdcentralernas förklaring var att så länge Pascal inte fungerade tillfredställande hade de fått direktiv om att inte förskriva dosexpedition. Enligt vårdinventeringen 2012 hade förskrivningen av dosexpeditioner minskat med 7 procent jämfört med Det motsvarar ungefär 200 dosettdelningar. Vid inventeringen framkom det att problemen med läkemedelshanteringen hade ökat under hösten Minskad dosexpedition innebar att läkemedel fick delas i dosett. Den proceduren är mer tidskrävande än dosexpedition. Mer tid går också åt att hantera recept, kontrollera med läkaren att ordinationerna stämmer och förnya recept, samt hämta läkemedel från apoteken. Den ökade dosettdelningen upplevs öka risken för fel. Dessutom kräver originalförpackningar mer lagerutrymme på sjuksköterskeexpeditionerna. 4 Läkemedel
5 Trots att Pascal började fungera var vissa läkare mer restriktiva med dosexpedition, även om patienter uppfyllde kriterierna för dosexpedition. Flera sjuksköterskor valde att fortsätta att beställa läkemedel (som övriga beställningar) via fax. I Pascal finns patientens samlade ordinationer för dosexpedierade läkemedel. Det ger vården kommunens sjuksköterska, vårdcentral och sjukhus en överblick och underlättar läkemedelshanteringen. För en del patienter kan dosexpedierade läkemedel bidra till att de klarar sin medicinering själva. Sjuksköterskornas uppgifter har förändrats de senaste åren med bl.a. mer dokumentation och avancerad vård i hemmen. Förutom tiden för delning av läkemedel i dosett går det även åt mer tid för att beställa och hämta originalförpackningar på apotek, med restid och väntetid. Problemformulering Problemen med Pascal hösten 2012 medförde minskad dosexpedition och därmed en ökning av den manuella delningen av läkemedel för sjuksköterskorna, som började egna rutiner för att hantera sitt arbete. Eftersom deras arbetssätt varierade var det svårt för flera enheter att komma fram till gemensamt tidssparande arbetssätt. Problemformuleringen blev således: De lokala instruktionerna för läkemedelshantering beskriver inte sjuksköterskornas tillvägagångssätt vid beställning och hämtning av originalförpackningar från apotek Syfte När Pascal började fungera som planerat var det ingen självklarhet för alla sjuksköterskor att åter använda sig av systemet. Processen från beställning av läkemedel till att patienten har sina läkemedel tar tid. Arbetssätten i hanteringen av läkemedel var varierande, och på flera enheter var den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen inaktuell. Därmed blev syftet med projektet: Minska kringtiden vid beställning och hämtning av originalförpackningar från apoteket. Avgränsningar Processen börjar med att patientens originalförpackningar behöver fyllas på och slutar när patienten har påfyllt lager av läkemedel. Det är här arbetsmomenten i läkemedelshanteringen görs, och påverkar sjuksköterskans andra uppgifter. Avgränsningen blev således: Projektets avgränsning blev att inrikta sig på arbetsgången för sjuksköterskan kring beställ ning av originalförpackningar samt leverans från apotek till patient, boendeenhet och hemsjukvård. Läkemedel 5
6 Kartläggning Eftersom den manuella dosettdelningen hade ökat och problemen kring beställning och hämtning av läkemedel tilltagit, ville MAS se över processen. En projektgrupp bildades med sjuksköterska från hemsjukvården, vård- och omsorgsboende och LSS, enhetschef för hemtjänst, omvårdnadspersonal från hemsjukvården och LSS-boende. Arbetssätten vid beställning av originalförpackningar av läkemedel, dosettdelning och läke medelsleveranser skiljde sig mellan förvaltningarna samt mellan verksamheterna inom förvaltningarna. Därtill hade enskilda sjuksköterskor egna rutiner och anpassat sitt arbete efter förutsättningarna. Projektgruppen tog fram en process för att utifrån den få förbättringsområden att arbeta med. Det visade sig att framförhållning ofta saknades när läkemedel tog slut hos patienten och när recept var slutexpedierat. Rutinerna för leveranserna såg olika ut. Vissa enheter hade en mer organiserad rutin, medan andra hämtade till sina brukare när det behövdes. Uthämtning gjordes av olika personer med fullmakt, t.ex. omvårdnadspersonal, vaktmästare, anhörig, transportföretag eller sjuksköterska. När patienten inte har kredit för inköp av läkemedel innebär det en tidsödande process med kontanthantering. Det finns situationer som försvårar framförhållning i läkemedelshanteringen. Det kan vara när läkaren ändrar läkemedelsordinationer, när patienten varit inlagd på sjukhus, eller när patienten själv ansvarar för läkemedlen och det är svårt att veta hur mycket denne använder. Till hjälp i planeringen ska sjuksköterskorna använda kalendern i verksamhetssystemet för bland annat att boka in planerade besök hos patienter, när det är dags för dosettdelning och andra återkommande behandlingar. Det saknades dock rutin för att komma ihåg förnyelse av recept innan receptet gått ut. 6 Läkemedel
7 Sjuksköterskorna på vård- och omsorgsboenden hade koll på när det var dags att beställa läkemedel, men det kunde missas när ordinarie sjuksköterska var frånvarande. I ordinärt boende var det oftast omvårdnadspersonalen som meddelade sjuksköterskan när läkemedel behövde beställas, vilket fungerade för en del. LSS-boendena hade samma rutin som hemsjukvården. En dialog med apoteket om beställning och hämtning var avgörande för hur smidigt processen löpte. De enheter som hade en daglig leverans av läkemedel av vaktmästare ansåg att det underlättade. Det fungerade även bra för LSS-boendena med leverans en gång i veckan. Vid arbetet med processkartan framkom fyra förbättringsområden. Framförhållning när läkemedel tar slut hos patient Framförhållning när recept är slutexpedierat Kontanthantering Hämtning av läkemedel För mer information om hur sjuksköterskorna upplevde beställning och hämtning av läkemedel besöktes några sjuksköterskor på olika enheter. De flesta såg det som en del i arbetet och hade hittat rutiner som fungerade. Gemensamt var ändå att administrationen kring läkemedel är tidskrävande och att dosexpedition är att föredra framför manuell delning. Dock finns det patienter där sjuksköterskan bedömer att det är mer praktiskt med manuell delning. För att få reda på varför det ofta saknades framförhållning vid beställning av läkemedel och tidsåtgången vid olika moment gjordes en mätning under 14 dagar. Sjuksköterskor på utsedda enheter, vård- och omsorgsboende, korttidsboende, hemsjukvård och LSS-boende, fick fylla i en enkät efter varje beställning under mätperioden. Vem som ansvarar för leveransen av läkemedel från apotek till den enskilda patienten har också hanterats på flera sätt i verksamheterna. Tolkning av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen påverkar en del, men också att det görs egna lösningar. Hämtning av läkemedel görs av omvårdnadspersonal, sjuksköterska, vaktmästare eller transportföretag. Det behövs ett samlat arbetssätt för en säker och fungerande process kring beställning och hämtning. För en inblick i hur andra kommuner arbetar kontaktades Alingsås, Helsingborg och Göteborgs kommuner. Samarbete mellan sjuksköterskeenheten och det lokala apoteket underlättade flödet i processen. Ytterligare en rutin som underlättade var att använda kalendern för att ha kontroll på patienternas läkemedel. En hjälp för sjuksköterskorna var också en lista att följa i valet vem som ska hämta läkemedel från apoteket till patienten. Läkemedel 7
8 Analys och identifiering av grundorsaker Alla enheter skulle ha gjort en lokal instruktion för läkemedelshantering. Det visade sig dock att flera sjuksköterskor inte kände till instruktionen, och i flera fall var den inte uppdaterad. Processen för beställning och hämtning av läkemedel visade tydligt att brist på framförhållning innebar slöseri av tid. När läkemedel tog slut utan förvarning blev det en akut situation och sjuksköterskan fick planera om dagsschemat. I bästa fall var receptet aktuellt, läkemedel fanns i lager och patienten hade kredit på apoteket. Hämtning av läkemedlet blev en extra uppgift för sjuksköterska eller omvårdnadspersonal. I vissa hemtjänstgrupper fanns en pärm som personalen fyllde i när läkemedelsbeställning behövde göras, som sjuksköterskan tittade över regelbundet. Andra hade en rutin där de faxade var 14 dag till sjuksköterskan vad som behövde beställas. Inom vård- och omsorgsboende och korttidsenheterna hade sjuksköterskan kontroll på när det är dags att beställa hem eller meddela anhöriga att hämta ut läkemedel till patienten. I LSS-boendena hade utsedd omvårdnadspersonal uppdrag att meddela när läkemedel behövde beställas. Brist på framförhållning av aktuellt recept krävde snabb kontakt med patientansvarig läkare och hela beställningen fick göras om. Hur snabbt sjuksköterskan fick kontakt med läkaren och nytt recept varierade. En del hade snabbnummer, andra fick gå via växel. Kontanthantering har flera enheter försökt komma ifrån. Det är tidsödande när patienten måste lämna kontanter till den som ska hämta ut läkemedel. En del enheter använder sig av rekvisition för att slippa kontanthantering. Det är dock inte något aktuellt alternativ. I hemsjukvården och vård- och omsorgsboenden hade flera köpt tid av vaktmästaren för en daglig leverans av läkemedel från apoteket. I hemsjukvården var det också vanligt att omvårdnadspersonalen hade en beställning på att hämta ut läkemedel, men lika vanligt att sjuksköterskan hämtade till sina patienter. Flera av de sjuksköterskorna ansåg att de hade bra kontakt med apoteket och sällan behövde stå och vänta. Patienter på korttidsboende fick oftast hjälp av anhöriga att hämta ut läkemedel. Annars hämtade sjuksköterskan eller vaktmästaren. I LSS-boendena hade omvårdnadspersonalen eller anhöriga ansvaret för att hämta ut läkemedel till patienten. Eftersom personalen inte hade tillgång till bil hade boendena valt att köpa tjänsten av ett transportföretag en gång i veckan. 8 Läkemedel
9 Att använda kalendern i verksamhetssystemet för att inte hamna i akuta situationer när läkemedlet tar slut hos patienten tillämpades inte i någon större omfattning. I vård- och omsorgsboende hade ansvarig sjuksköterska kontroll på hur mycket som var kvar i patientens originalförpackning och när det var tid att be läkaren om nya recept. Sårbarheten var om ordinarie sjuksköterska blir sjuk, då ersättare inte har samma koll. Mätperioden som pågick under 14 dagar skulle ge svar på fem frågeställningar. Akuta beställningar och planerade Tidsåtgången vid akuta beställningar och planerade Anledningen till akut beställning Tidsåtgången beroende på vem som hämtade läkemedel på apoteket Hur ofta sker finansiering med kontanter, kredit eller rekvisition Av 20 utsedda sjuksköterskor var det 18 som gjorde mätningen i vård- och omsorgsboende, hemsjukvården, korttidsenheter och LSS-boenden. Under dessa två veckor blev det 100 beställningar som sammanlagt tog 1741 minuter; nästan 29 timmar. Snittiden var 17 minuter. Några iakttagelser: Vid kontanthantering är det antingen sjuksköterskan eller omvårdnadspersonalen som hämtar ut läkemedel. 29 beställningar var akuta, varav 10 berodde på att det saknades framförhållning, 15 på nyinsatt läkemedel och 4 hade andra orsaker. Av de 100 beställningarna var det vid 6 tillfällen sjuksköterskan behövde förnya receptet och 1 gång behövdes läkaren kontaktas. Processen beställning och hämtning av läkemedel är komplex. Det finns många olika rutiner och situationer som påverkar flödet. Det gör det också svårt att följa upp de verkliga konsekvenserna av minskad dosförskrivning. Läkemedel 9
10 Resultat Alla enheter har utformat sina egna lokala instruktioner för läkemedelshantering utifrån den övergripande instruktionen. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring. Det fanns brister i hur man följde instruktionen, för vissa var den inte känd. Instruktionen behövde förtydligas på en del punkter och kompletteras. För att undvika nya rutiner, instruktioner och dokument blev förslaget att förbättra mallen till den befintliga lokala instruktionen för läkemedelshantering. Instruktionen vidgades till att även omfatta stöd i planeringen för att minska brådskande läkemedelsbeställningar och få med utförarna i framförhållningen. Inom stadsdelarna och sociala omsorgen kommer sjuksköterskor inom de olika områdena skriva ner och dokumentera den lokala instruktion som sedan gäller för deras enhet. Arbetsgruppen tog fram ett antal förslag till de fyra förbättringsområdena i processen. Det blev förslag för både sjuksköterskorna och omvårdnadspersonalen att i samarbete med apoteken minska tidsåtgången kring beställning och hämtning av läkemedel. Förslagen var ett stöd för förvaltningarna att forma nya lokala läkemedelsinstruktioner. Uppdraget var också att varje förvaltning inom vård- och omsorgsboende, korttidsboende, hemsjukvården och LSS-boende skulle enas om en gemensam instruktion. 10 Läkemedel
11 Säkerställa projektresultat Sedan tidigare fanns rutinen att enheterna skulle se över sina lokala instruktioner minst en gång om året och lämna in till MAS-enheten. Flera enheter följde inte denna rutin. MAS är processägare av projektresultatet. Det innebär till en början att diskutera läkemedelshanteringen utifrån de lokala instruktionerna på kontaktmötena mellan MAS och HSLcheferna. Dessa diskussioner underlättas av att förvaltningarna har i uppdrag att liknande enheter ska vara överens om gemensamma instruktioner för läkemedelshanteringen. Dokument för processägarskap finns för att säkerställa uppföljningen av projektresultatet och dess utveckling. Läkemedel 11
12 12 Läkemedel
Riktlinjer för Läkemedelshantering
Riktlinjer för Läkemedelshantering Antagen av: Utbildnings- och omsorgsnämnden, 2018-12-04 135 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Britta Gustavsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska.
Läs merHandlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel
Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel Dokumentägare: Vård-och omsorgschefer, Malmö Stad Framtaget av: Utsedd arbetsgrupp, Malmö Stad Beslutsdatum: 160520 Innehållsförteckning
Läs merHandlingsplan för utebliven levarans av dosdispenserade läkemedel.
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: respektive enhetschef Dokumentets namn: Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel. Utfärdad av: Margaret
Läs merFrågor och svar Dosdispenserade läkemedel
Läkemedelsavdelningen Frågor och svar Dosdispenserade läkemedel Frågor 1. När är det planerat att överflyttning (migrering) till ny dosleverantör sker? 2. Kommer man åt dosrecepten under överflyttningsperioden?
Läs merDagverksamhet och Daglig verksamhet
Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR UTEBLIVEN LEVERANS AV DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
1 (6) TYP AV DOKUMENT: HANDLINGSPLAN BESLUTAD AV: SOCIALCHEF ANTAGEN: 2016-10-31 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: HANDLINGSPLAN FÖR UTEBLIVEN LEVERANS AV
Läs merTID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1
TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merApodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården
Apodos mer än bara en påse med läkemedel Information till dig som arbetar inom vården Vad är Apodos? Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men Apodos är betydligt mer än bara påsar med
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLokal läkemedelsinstruktion
Dokumentnamn: Lokal läkemedelsinstruktion Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Läkemedelsgruppen, MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018-01-04 (MAS) Lokal läkemedelsinstruktion
Läs merRiktlinjer och rutiner för dosförpackade läkemedel i Skåne
Läkemedelsrådet Läkemedelsenheten Cecilia Tibell 040-675 39 53 cecilia.tibell@skane.se Datum 2014-06-02 Version 2014:01 1 (5) Riktlinjer och rutiner för dosförpackade läkemedel i Skåne Dosförpackade läkemedel
Läs merKommunala akutläkemedelsförråd KAF Tobias Carlsson, apotekare Närhälsan, Marie Elm, MAS
Kommunala akutläkemedelsförråd KAF 2017-05-30 Tobias Carlsson, apotekare Närhälsan, Marie Elm, MAS Innehåll Kommunala akutläkemedelsförråd KAF- rutiner Beställning KAF- Marknadsplatsen Sortimentet i KAF
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merPK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Trygg och säker hälso- och sjukvård Processägare: MAS Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterskor, chefer Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version:
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merVIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.
VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merSamverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)
Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan
Läs merRutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad
Läkemedelsgenomgångar Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad Läkemedelsgenomgångar 1 Ur Borås Stads Styr- och ledningssystem
Läs merRutin läkemedelsförråd/närförråd
2018-01-29 1 (5) Rutin läkemedelsförråd Ansvarig Helen Hansson Malmgren Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad av Helen Hansson Malmgren Upprättad den 2016-04-18 Reviderad den 2018-01-29 Rutin läkemedelsförråd/närförråd
Läs merCirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:
Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merNy föreskrift ordination och läkemedelshantering
Ny föreskrift ordination och läkemedelshantering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) Läkemedelskommittén Rim
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merRiktlinje och rutin för läkemedelshantering
Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för läkemedelshantering Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merHandlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade
Handlingsplan för utebliven leverans av dosdispenserade läkemedel Version 2015:1 Gunilla Marcusson,, 2015-11-19 Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Bakgrund sid 3 3. Aktivering av handlingsplanen sid 3 4. Aktiviteter
Läs merRiktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar
Läs merDosdispenserade läkemedel
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Susanne Carlsson Christina Ledin 2017-04-06 2019-03-31 Dosdispenserade
Läs merÅtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering
Medverkande Maclina Loyal, sjuksköterska Sara Kalmerlind, sjuksköterska Ida Lorenzson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska en skickad till: maclina.loyal@vardaga.se goran.forslund@vardaga.se sara.kalmerlind@vardaga.se
Läs merAnsvarsfördelning. Medicinskt ansvarig sjusköterska Reviderad
Medicinskt ansvarig sjusköterska Reviderad 2015-09-01 Läkemedelshantering riktlinje Den som förskriver läkemedel ska ta ställning till om patienten själv klarar att hantera sina läkemedel, så kallad egenvård,
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merLäkemedelshantering Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Dokumentansvarig Gäller för Senast reviderad Skribent
Läkemedelshantering Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2015-10-29 Senast reviderad 2019-04-01
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs merPraktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar
Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång
Läs merRutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter
Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2017-02-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merRutin. Rutiner hemsjukvård
Rutin 2017-04-04 Rutiner hemsjukvård Gäller för verksamhetsområde/enhet: Ordinärt boende Framtagen av: Enhetschefer i hemsjukvård och hemtjänst Godkänd av: Områdeschef ordinärt boende Diarienummer: VON
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merÅtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering
Medverkande Jenny Smedberg sjuksköterska Ida Lorenzson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska en skickad till: jenny.smedberg@temabo.se katarina.ruben@temabo.se ingrid.andersson@temabo.se ida.lorenzson@sollentuna.se
Läs merDokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad
Vård och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen,
Läs merFrågor & Svar dosdispenserade läkemedel
Frågor & Svar dosdispenserade läkemedel Frågor Kreditavtal 1. Måste patienten ha kreditavtal? Svar Nej, patienten kan även välja att betala kontant direkt på apoteket eller betala via faktura. Observera
Läs merRutin för dosdispenserade läkemedel
Redaktör och ansvarig utgivare:. Redaktion: Järpens hälsocentral. Skolvägen 29. 830 05 Järpen. per.magnusson@jll.se 1(5) De regionala anvisningarna för dosdispenserade läkemedel har nedan omsatts i lokal
Läs merKungälvs kommun
Kungälvs kommun 2012-02-16 Sektor Vård och äldreomsorg Sektor Arbetsliv och stöd Övergripande instruktioner för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård i Kungälvs kommun Allmänt Inom öppen
Läs merInformation om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms
SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merRiktlinjer för akuta läkarbesök
Riktlinjer för akuta läkarbesök gällande från 2009-01-12 Komplettering till SAMORDNAD VÅRDPLANERING Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Upprättad
Läs merGäller för Vård och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Karin Paust MAS. Godkänd av Monica Holmgren chef Vård och omsorgsförvaltningen
Riktlinje Diarienr VON 198/15 Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Version 3 Dokumentansvarig Karin Paust MAS Gäller från 2015-10-29 Vård- och omsorgsförvaltningen Godkänd av Monica Holmgren chef Vård
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merRapport. Enhet Gillbogården
Rapport 2017-10-30 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Läs mernyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen
2018-12-04 1 (5) Riktlinje för samverkan jul- och Bakgrund I år sammanfaller jul- och nyårshelgen med de vanliga helgerna vilket resulterar i att det i perioden 22 december till och med 1 januari endast
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Silkeborg gruppbostad Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning mars 2017 Johanna Bjurek, Enhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merDosförpackade läkemedel
Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som
Läs merDosförpackade läkemedel
Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som underlättar din läkemedelshantering och gör det lättare
Läs merBRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder
Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning
Läs merSamordnad vård- och omsorgsplanering Viola
Talarmanus Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola Fallbeskrivning somatik Rutin och IT tjänst SAMSA 2016-10-27 SAMSA AU Dokumentation Lena Arvidsson, Kjell Klint, Helena Nilsson, Marie Steffenburg
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merÖvergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun
1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merHjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.
Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING
Referensdokument Mall för lokal rutin/instruktion gällande läkemedelshantering Indikator Äldreförvaltningen Processindikator Läkemedelshantering Område SÄBO DAV Enhet Äldreboenden, dagverksamhet, korttidsboende
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merPersonnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.
Bilaga Exempel: 1. Utvecklingsstörd pojke 10 år har behov av hjälp med läkemedel och matning i knapp 6 ggr. dagligen. Ansvarig läkare på barnkliniken bedömer att insatserna är egenvård i hemmet, skolan
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. ORDINATION... 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ANSVAR... 5 1.1. Allmänt... 5 1.2. Övergripande ansvar... 5 1.3. Verksamhetens ansvar... 5 1.4. Farmacevtiskt ansvar... 6 1.5. Avdelningschefens ansvar... 6 1.6. Läkarens ansvar...
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merLäkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015
Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1
Läs merRiktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:
Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje
Läs merLäkemedel - Dosexpedition
Läkemedel - Dosexpedition Hitta i dokumentet Syfte Syfte med Dosexpedition Kriterier för Dosexpedition Nyinsättning Ordination i Pascal Ny ordination Dosrecept Helförpackning Akut ordination Förnya eller
Läs mer1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merLäkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad
Läkemedelshantering inom kommunal hemsjukvård Rutin Malmö stad Fastställd: 2012-04-13 Reviderad: 2014-05-21 Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Ansvarfördelning... 3 Processen vid läkemedelshantering
Läs merKVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN
KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merVaccinationer i primärvården efter R &
Vaccinationer i primärvården efter R8.1 171024 & 171026 Pia Leierdahl projektledare för Cosmic R8.1 i primärvård Standardrutin för läkemedelshantering Standardrutin för läkemedelshantering Centrala beslut,
Läs merDosförpackade läkemedel
Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett hjälpmedel som underlättar din läkemedelshantering och gör det lättare
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merÖverenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälsooch sjukvården i Partille från och med 2016-01 -01
Förutsättningar Överenskommelse om läkarmedverkan i den kommunala hälsooch sjukvården i Partille från och med 2016-01 -01 1. Bakgrund Västra Götalandsregionen har fr o m 2009-10-01 infört vårdvalsmodellen
Läs merHandlägga personer under 65 år i hemsjukvård
Sida 1 (7) Omsorgsförvaltningen Datum: Normerande styrdokument 2019-02-11 Beslutsfattare: Karin Brolin, avdelningschef hälso- och sjukvård omsorgsförvaltningen Version/Dokumentidentitet: OMF_RU-051-01
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20110531 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den 2011 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merÖverenskommelse avseende ansvar för den somatiska hemsjukvården mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Hemsjukvård Sidan 1 av 5 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Särskild arbetsgrupp
Läs merLokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och skötselanvisningar.
Lokala instruktioner för akutläkemedelsförråd och skötselanvisningar. Inledning Läkemedel som finns i akutläkemedelsförråd är fastställda av Västra Götalandsregionen.(VGR). Läkemedel i förrådet skall användas
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1. Innehållsansvarig: Katarina Patriksson, Sektionsledare, Avdelning 34 (kapat) Giltig från:
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1 Innehållsansvarig: Katarina Patriksson, Sektionsledare, Avdelning 34 (kapat) Giltig från: 2018-03-16 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt, Verksamhetschef,
Läs merHjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 317/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merDosförpackade läkemedel
Dosförpackade läkemedel Information för dig som dospatient i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro Välkommen som doskund hos Apotekstjänst Dosförpackade läkemedel är ett
Läs merRemissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag
Läs mer