Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna

Transkript

1 UPPDRAG Kapacitetsberäkningar UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Annette Levedahl UPPRÄTTAD AV Andrew Cunningham DATUM VERSION 1.0 Kapacitetsanalys Trafikplats Tuna Bakgrund En ny planskild korsning är planerad för väg E16 och Järbovägen norr om Sandviken. I samband med byggandet av trafikplatsen byggs även en ny cirkulationsplats ca 200 meter norr om trafikplatsen på Järbovägen. Cirkulationsplatsen ska möjliggöra angöring till en planerad handelsplats väster om Järbovägen och en ny anslutning till den befintliga återvinningsstationen som finns öster om Järbovägen. Figur 1: Trafikplatsen Tuna och den planerade cirkulationsplatsen för handelsområdet. 1 (7) 14 Sweco TransportSystem

2 Syftet Syftet med detta är att redovisa resultat av en enklare kapacitetsanalys för de två cirkulationsplatserna som visas i Figur 1 ovan. Kapacitetsanalysen genomförs med dagens och den förväntade framtida (2030) trafikmängden. Metod Kapacitetsanalysen har genomförts i två huvudsteg: 1. Framtagning av trafikflöden 2. Kapacitetsanalys med CAPCAL Framtagning av trafikflöden Uppskattade trafikflöden kring den nya trafikplatsen för nuläget (med den nya utformningen) och prognosåret 2030 har tagits fram. Trafikflödena har uppskattats utifrån befintliga mätningar samt information om de framtida trafikförändringarna som finns beskrivit i Åtgärdsvalstudien för Gävlevägen från Andra viktiga underlag till trafikprognosen har varit den förväntade utbyggnad vid Kundsberget som ligger norrut på Järbovägen, samt informtation om omfattningen kring den planerade handelsplatsen nordväst om trafikplatsen. Kapacitetanalys med CAPCAL Kapacitetsberäkningar har utförts med beräkningsverktyget CAPCAL. Resultaten från CAPCAL redovisas i form av belastningsgrader per tillfart. Belastningsgrad är ett tal som visar hur stor andel av den tillgängliga kapaciteten som är utnyttjad, där ett värde på 1.0 betyder att det inkommande flödet är lika högt som den tillgängliga kapaciteten. Beräkningarna har utförts för den dimensionerande timmen, (Dh-DIM), för dagens (2013) och den framtida (2030) trafiksituationen. Trafikflöden Befintlig De uppskattade trafikflödena för nuläget med den nya trafikplatsen visas i Figur 2 nedan. Trafikflödena visas som årsdygnstrafik (ÅDT) totalt i båda riktningar. Den nya trafikplatsen innebär en avlastning av Järbovägen söder om E16; på den sträckan uppgår dyngsflödet till fordon. Öster om trafikplatsen har E16 ett flöde på fordon (ÅDT). Flödet på ramparna representerar dygnsflödet i både riktningar (dvs avfarts- och påfartsramp). Ramperna från västgående E16 mot Järbovägen har ett uppskattat flöde på fordon (ÅDT). Norr om E16 har Järbovägen ett dygnsflöde på fordon fram till den nya cirkulationsplatsen vid återvinningsstationen och ett flöde på fordon (ÅDT) norr om den cirkulationsplatsen. 2 (7)

3 Figur 2: Trafikflöden (ÅDT) kring den nya trafikplatsen för nuläget (med den nya utformningen). Prognos Enligt Trafikverkets prognoser förväntas trafiken öka i området med 0,6% per år fram till Detta motsvarar en total ökning på 12% från dagens nivå. Enligt uppgifter från kommunen innefattar det planerade handelsområdet en försäljningsyta på ca kvm (BTA) uppdelat mellan sällanköp- och dagligvaruhandel. Trafikasltringen för handelsområdet uppskattas till ca resor per dygn. Det planeras för ytterligare bäddar vid skidområdet Kungsberget, som ligger norrut på Järbovägen. Dessa beräknas generera ytterligare fordonsrörelser per dygn Utifrån ovanstående uppgifter förväntas de framtida trafikmängderna se ut som i Figur 3 nedan. Det planerade handelsområdet innebär mer en dubbelt så mycket trafik på Järbovägen söder om E16 ( fordon år 2030, jämfört med fordon idag). Trafikflödet på ramperna från västgående E16 ökar med faktor tre från fordon (ÅDT) till nästan fordon (ÅDT). Norr om trafikplatsen ökar flödet till fordon (ÅDT) år 2030, jämfört med fordon 3 (7)

4 (ÅDT) idag. Längre norrut på Järbovägen ökar flödet från fordon (ÅDT) idag till nästan fordon (ÅDT) år Figur 3: Trafikflöden (ÅDT) kring den nya trafikplatsen i framtiden Resultat Korsningsstorlek I länder som Storbritannien och Tyskland har det under många decennier byggts cirkulationsplatser i många olika storlekar och konfigurationer. Utifrån denna mångåriga erfarenhet har pålitliga empiriska modeller utvecklats som beskriver kapaciteten i cirkulationsplatser. Dessa modeller används inledningsvis i trafikstudier för att bedöma storleken på cirkulationsplatser utifrån en given trafikmängd. En sådan empirisk modell har använts i denna studie för att preliminärt bedöma storleksordningen på cirkulationsplatserna. Modellen (se Figur 4 nedan) beskriver vilken typ och diameter en cirkulationsplats bör ha utifrån det total inkommande trafikflödet (ÅDT). 4 (7)

5 Figur 4: Storlek på cirkulationsplats utifrån totalinkommande trafikmängd (ÅDT). Cirkulationsplatsen vid E16 har ett inkommande flöde på fordon (ÅDT) år 2030 vilket, enligt Figur 4, innebär en cirkulationsplats med ett körfält och en yttrediameter mellan 30 till 40 meter. Samma gäller för cirkulationsplatsen vid handelsområdet, som har ett uppskattat inkommande flöde på fordon Kapacitetsanalys Nedan presenteras resultat från kapacitetsberäkningarna utfört med beräkningsverktyget CAPCAL. För samtliga fyra korsningar redovisas antalet svängrörelser och tillhörande belastningsgrad. Belastningsgrad är ett tal som visar hur stor andel av den tillgängliga kapaciteten är utnyttjad och bedöms enligt följande: mindre än 0.6 motsvarar god standard mellan 0.6 och 0.8 motsvarar mindre god standard mer än 0.8 motsvarar låg standard. 5 (7)

6 Cirkulationsplats E16 Figur 5: Svängrörelser och belastningsgrader för cirkulationsplatsen vid E16 med dagens (vänster) och den framtida (höger) trafikmängd. Figur 5 ovan visar resultaten från CAPCAL för cirkulationsplatsen vid E16 för dagens och den framtida trafiken. Med dagens trafikmängd är belastningsgraderna mycket låga och uppgår som mest till 0.2 på tillfarten från Järbovägen norrifrån. Avfartsrampen från västgående E16 har en belastningsgrad på 0.1 och det finns ingen risk för köbildning på rampen. I framtiden (2030) ökar belastningsgraderna på avfartsrampen och Järbovägen söderifrån till 0.4 respektive 0.5 vilka fortfarande anses var låga. Det finns fortfarande ingen risk för köbildning på rampen från västgående E16. Belastningsgraden på Järbovägen norrifrån ökar, år 2030, till 0.8 motsvarande mindre god standard. Genom att ha en lokal breddning till två körfält på ca 15 meter på tillfarten från Järbovägen norrifrån skulle belastningsgraden kunna halveras till 0.4. Detta förutsätter att det finns plats för två fordon bredvid varandra i cirkulationen mellan Järbovägen norrifrån och utfarten mot södergående Järbovägen. Cirkulationsplats Handelsområdet Svängrörelser och belastningsgrader för cirkulationsplatsen vid handelsområdet visas i Figur 6 nedan. Även vid denna korsning är belastningsgraderna låga med dagens trafikmängd. Högsta belastningsgraden uppgår till 0.2, på Järbovägen norrifrån och söderifrån. Den extra trafiken som förväntas år 2030 medför ökade belastningsgrader på samtliga fyra tillfarter. Järbovägen norrifrån och anslutningen från återvinningsstationen har belastningsgrader under 0.6, motsvarande god standard. På tillfarten från handelsområdet uppgår belastningsgraden till 0.6, motsvarande mindre god standard. Högsta belastningsgraden finns på Järbovägen söderifrån och uppgår till 0.8 (låg standard). Även på denna tillfart finns det möjlighet att nästan halvera belastningsgraden genom en lokal breddning till två körfält om ca 20 meter från Järbovägen söderifrån. 6 (7)

7 Figur 6: Svängrörelser och belastningsgrader för cirkulationsplatsen vid handelsplatsen med dagens (vänster) och den framtida (höger) trafikmängd. Sammanfattning Kapacitetsanalysen visar att de två föreslagna cirkulationsplasterna vid Tpl Tuna torde kunna hantera de förkommande trafikmängderna idag och i framtiden (2030). År 2030 finns det risk med höga belastningsgrader (0.8) på ett par tillfarter men dessa bedöms kunna avhjälpas med lokalbreddning till två körfält på de berörda tillfarterna. Med de uppskattade trafikflödena tyder resultaten på att det inte finns någon risk för köbildning på avfartsrampen från västgående E16 varken i nuläget eller i framtiden (2030). Begränsningar Kapacitetsanalysen bygger på uppskattade trafikflöden och svängrörelser vilket är ett osäkerhetsmoment. Detta bör beaktas i tolkningen av resultaten. 7 (7)