Eurekas historik. Gunnel Berlin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eurekas historik. Gunnel Berlin"

Transkript

1 Eurekas historik Kapitel 4 Gunnel Berlin Projekt Eureka startade på Åsenskolan i Kungshamn hösten 2002 med syfte att värna om konsten som en bro mellan konkret och abstrakt tänkande. Det skedde med stöd av Stiftelsen Framtidens Kultur och Sotenäs Kommun. Projektet har utvecklats och vuxit under de sju år som det har pågått, från att från början omfatta en halvtidstjänst till att sedan 2005 två halvtidstjänster. Åsenskolan byggdes i anslutning till mellan- och högstadieskolan i Kungshamn och invigdes år Tidigare hade det funnits två lågstadieskolor i samhället och det förde med sig en del praktiska komplikationer avseende bl.a. slöjd- och idrottsundervisning samt bespisning. Därför, eftersom samhället är litet och avstånden korta, så beslöt man att slå ihop de båda. Man tog bort lågstadieklasserna från Kungshamns skola, som är belägen nedanför backen i förhållande till Åsenskolan och lade alla årskurser från 0 till 2 på Åsenskolan. Inför skolans start ansökte Sotenäs kommuns kulturansvarige, Britt Wall och projektets initiativtagare Gunnel Berlin om stöd för projektidén hos Stiftelsen Framtidens Kultur. Detta beviljades emellertid inte och idén fick två år på sig att gro innan det var dags för nästa ansökan. Denna gång beviljades projektet och Eureka startade i augusti 2002 genom att Gunnel anställdes på halvtid och inledde ett samarbete med skolans samtliga åtta klasslärare. Under de första två åren fanns det pengar i budgeten för att ta in musiker, dansare och skådespelare under kortare perioder. En av dem som arbetade då var skådespelerskan Eva Dal, som senare anställdes 2005, även hon på halvtid. Vi har besökt andra skolor och fått inspiration. Mycket av det vi gör med käppar och koreografier har vi fått av Ewa Olsson och Barbro Rydin på Pilängsskolan i Landskrona. Efter den inledande projekttidens slut, 2004, gjordes en utvärdering av Karin Thörne vid Karlstads Universitet, samt en dokumentation av Gunnel Berlin. Den senare ledde så småningom fram till en inspirationsbok om arbetssättet med titeln Eureka en idébok om konstens väg till matematiken och tvärtom. (2005) Projektet skulle alltså läggas ner i oktober 2004, men andra möjligheter infann sig. I april 2004 övertogs ett hotell i kommunen av nya ägare, Lars och Helena Ericson. De bjöd in kommunens kulturarbetare till en diskussionskväll om hur man skulle kunna använda den konsthall som de disponerade i Kungshamns hamn. Vi föreslog då att man skulle kunna visa de arbeten som barnen gjort under åren. Ericsons blev intresserade och Eureka kunde alltså avslutas med att alla elever som deltagit, visade var sin bild, inramad och med passepartout. Utställningen uppskattades, inte minst av Ericsons, som föreslog att man skulle göra en liknande nästa år. Under ett flödande samtal, i vilket Gunnel förklarade att projektet skulle avslutas, erbjöd sig Lars Ericson att sponsra projektet, vilket gjorde att man kunde göra en förfrågan hos kommunen om möjligheterna att fortsätta verksamheten. Den dåvarande kommunchefen, Lars Fröding, skrev ett tjänstutlåtande och detta resulterade i att kommunen beslutade att tillskjuta en knapp halvtidstjänst till utbildningsnämndens budget. Under ett års tid fortsatte projektet utan materialbudget och utan möjlighet att ta in övriga kulturpedagoger, men med den bildkonstnärliga verksamheten intakt. Genom Sparbanksstiftelsen Västs stöd fick projektet 251

2 medel till ytterligare en halvtidstjänst och Eva Dal kunde anställas i augusti 2005 för en period av tre år. Projektet omfattar idag framför allt konstarterna drama, rörelse, rytm och bild och delas dels mellan arbete direkt med elever och klasslärare som tidigare och dels med fortbildningsarbete och handledning för pedagoger runt om i kommunen som vill arbeta med Eurekas metod. Utställningarna på Havsnära ägde rum varje år från , tills hotellet bytte ägare. De gav föräldrar, barn och allmänhet en inblick i hur vi arbetar med konst i skolan och fick även en del publicitet genom pressen i området. Eva är scenkonstnär i grunden, med en nära koppling till musik och ljud. Eva introducerade dessutom Ronnie Gardiners Rythm Method, RGRM, på skolan. Kort kan metoden beskrivas som en multisensorisk rytmträning som aktiverar synsinnet genom färg, form och text, hörselsinnet genom att man lyssnar till rytm och takt, det kinestetiska genom rörelser man utför och talförmågan genom att man benämner de olika rörelserna vid namn. Metoden innebär att man måste vara helt koncentrerad på uppgiften, annars har man inte en chans att följa med. Vi använder den som ett sätt att träna koncentration, rytmkänsla och lyssnande. Eftersom metoden kräver en speciell utbildning, beskriver vi den inte närmare i vår praktiska del, utan intresserade hänvisas till metodens hemsida se. Eftersom rytmen är en viktig del av vår verksamhet och vi är sju pedagoger på skolan som har RGRM-utbildningen, har vi en nära relation till RGRM Nordic, som är det bolag som driver den verksamheten vidare. Gunnel Berlin sitter i styrelsen för RGRM Nordic, ansvarig för det som har med metodens kopplingar till skolarbete att göra. Projektet har kunnat följa Åsenskolans klasser till mellanstadiet, eftersom eleverna fortsätter i sina klasser, ofta med samma lärare när de kommer till årskurs 3 på Kungshamns skola. Åsenskolan och Kungshamns skola är förbundna genom en liten väg som är cirka 150 meter lång. Däremot kan projektet inte följa med eleverna upp på högstadiet, eftersom klasserna splittras upp inför årskurs 7 och blandas med elever från hela kommunen. 252 Vi har inte arbetat i samtliga klasser, två halvtider räcker inte till för det. Vi har valt ut ett antal, främst beroende på schematekniska aspekter samt lärarnas engagemang och vilja att arbeta utifrån Eurekas målsättning. Vi jobbar i cirka åtta klasser per år. I några klasser har vi arbetat samtidigt med drama, rytm, rörelse och bild, i de flesta var för sig. Det är väldigt spännande att arbeta med alla disciplinerna parallellt, eftersom en övning i en disciplin ofta ger inspiration i en annan. Samarbetet med klasslärarna är av största vikt, och även om det ibland är svårt att få till planering, uppföljning och reflektion i en fulltecknad vardag, så kan vi inte nog betona hur viktigt det är att knyta an det klassen arbetar med, så att vi får in olika aspekter på det område som eleverna arbetar med. Vi har inga avsikter att vara någon slags gubben-i-lådan, som kommer inhoppande och gör något kul utan övrigt sammanhang och mening. De första årens arbete handlade mycket om bildkonstens koppling till matematiken, eftersom det är ett möte mellan områden som intresserar oss mycket. Det har gjort att vi har deltagit i Matematikbiennaler och mässor som Skolforum. Vid matematikbiennalen i Malmö 2006 mötte vi universitetsadjunkten och matematikdidaktikern Anita Sandahl från Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping. Hon höll ett föredrag med titeln Konst som matematik och matematik som konst och efteråt insåg vi att vi tillsammans hade både praktisk och teoretisk kompetens. Det har lett till att vi arbetar tillsamman i kurser där lärarstudenter upptäcker olika sätt att använda konstarterna inom matematikundervisningen. Anita har gjort oss uppmärksamma på frågandets betydelse i didaktiska

3 situationer, vilket har varit mycket viktigt för våra tankar. Hon är också en av de fem som på uppdrag av Skolverket arbetar med den nya kursplanen i matematik. Vi arbetar även med fortbildning för pedagoger och andra som är intresserade av konstarterna i lärandet genom studiedagar, workshops, osv., dels i enskilda skolor, men också på högskolor och vid olika evenemang som har med skolutveckling att göra. Att vetenskapligt forska på hur kulturella uttryck och dess effekter påverkar lärandet verkar vara en uppgift lika omfattande som omöjlig. Genom professor Rolf Ekman vid Sahlgrenska Akademin har Eureka fått kontakter med forskare inom olika områden, främst neurologer och pedagoger. Projektet har även blivit föremål för en pilotstudie i Fyrbodalinstitutets regi. Syftet var att undersöka hur arbetssättet påverkar elevernas koncentration, uthållighet och motivation samt känsla av sammanhang. Slutsatserna från den studien är ännu inte helt sammanställda. Naturligtvis funderar vi på hur man kan med bestämdhet påstå att elevers möjlighet att uttrycka sig konstnärligt har påvisbara effekter på deras förmåga att förstå sammanhang och begrepp. Hur vet vi om en förbättring hos en elev beror på att det för tillfället är bättre hemma, om eleven trivs bättre med sin nya lärare, har fått en god vän eller tycker om att dansa? Komplexiteten i våra liv är så stor att det kan synas omöjligt att skilja ut olika faktorers påverkan. Forskningens tradition står att finna i analysen medan kulturen ofta handlar om syntes. Behöver det innebära stängda dörrar dem emellan? Vi hoppas innerligt att så inte är fallet och ser fram emot studier som kan visa vilka tendenser som framträder inom vårt område. Eureka har också tagit initiativet till några större seminarier om kultur, pedagogik och hjärnan. Det första ägde rum på Havsnära i Kungshamn i samarrangemang med kulturkonsulenterna i Västra Götaland. Syftet var att sammanföra konstnärer, konstpedagoger och andra som arbetar med konstarterna i skolan i regionen. Senare samma år gjordes en fortsättning i Göteborg. Vidare bjöd vi under 2008 in, med stöd av stiftelsen Framtidens Kultur, till två konferenser på temat Kultur, skola och forskning. Människor med kunskap på kulturområdet, pedagogiken och neurologin föreläste och samtalade med över 180 deltagare från skola och kulturliv. Intresset var stort, många som har arbetat med kultur inom skolan värld under decennier brinner av iver att se de här frågorna komma upp på agendan. Vi är också för närvarande delaktiga i arrangemanget av en rektorsutbildning som anordnas på Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn, även den med stöd av Stiftelsen Framtidens Kultur. Det är av stor vikt att skolledare är engagerade i kulturella frågeställningar, för att dessa skall kunna bli fruktbara och berika skolans arbete. Det finns gott om både hinder och möjligheter när det gäller att arbeta med konstnärliga uttryck i skolan. Att förneka hindren nyttjar föga, de kvarstår vare sig vi vill se dem eller inte. Att förneka möjligheterna har gjorts länge nog. Vårt arbete förutsätter att vi tror på möjligheterna, annars skulle vi inte befinna oss mitt i denna dynamiska process. Inte så att vi tror att kulturella uttryck i skolan skulle kunna frälsa skolan från dess problem, men för att vi erfar den stora potentialen för utveckling hos individen och i gruppen. 253

4 254

5 Litteratur: Alfons, H. red. (1983). Poesiboken. Stockholm: Natur och Kultur Altschuler, S. & Nordqvist, S. (1994). Begynnelsen. Stockholm: Bokförlaget Opal Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner. Stockholm: Natur och Kultur. Barcsay, J. (1965). Anatomia per l artista. Milano: A. Vallardi Editore Balfe Arbman, C. (2006). Saga lär sig japanska. Stockholm: Kokoro books Beech, R. (2001). A Handbook of origami. London: Southwater Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar. Kaos och ordning i hjärnan om det lekande barnet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bergström, M. (1997). Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Berlin, G. (2005). Eureka konstens väg till matematiken och tvärtom. Sundbyberg: Ekelunds förlag. Biedermann, H. (1991). Symbollexikon. Stockholm: Bokförlaget Forum. Bischoff, U. (1990). Edvard Munch. Köln: Taschen Bjerke, Björn: Björk. I. & Lofterud, C. (1983). Vårens blommor. Stockholm: Natur och Kultur Björklund, L.-E. (2008). Från novis till expert. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Curre (1970). Homo sapiens. Lund: Bokförlaget Corona AB Dahl, K & Nordqvist, S. (1994). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta bokförlag Dahlman, Y. (2004). Kunskap genom bilder. Uppsala: SLU service. Damasio, A. (2004). På spaning efter Spinoza. Stockholm: Natur och Kultur. Damasio, A. (1999). Descartes misstag. Stockholm: Natur och Kultur. Deicher, S. (2004). Mondrian. Köln: Taschen Düchting, H. (1990). Wassily Kandinsky. Köln: Taschen Enzensberger, H.M. (2001). Sifferdjävulen. Stockholm: Alfabeta Ericsson, C. & Lindgren, M. (2007). En start för tänket, en bit på väg. Karlstad: Region Värmland. Escher, M.C. (2002). M.C. Escher. Köln: Taschen Fogel, A. (1993). Developing through relationships. Chicago: The University of Chicago Press. Fromm, E. (1971). Flykten från friheten. Stockholm: Natur och kultur. Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books. Goldberg, E. (2003). Den civiliserade hjärnan. Lund: Studentlitteratur. Goldberg, E. (2006). Visdomens paradox. Lund: Studentlitteratur. Gripe, M. (1962). Hugo och Josefin. Stockholm: Bonniers juniorförlag. Gärdenfors, P. (2000). Hur Homo blev Sapiens. Nora: Nya Doxa Hart, T. & Hellard, S. (1994). Leonardo da Vinci. Skällinge: Beta Pedagog Hassler, G. red. (1993). Kosmisk hembygd. Stockholm: En bok för alla Healy, J. M. (1999) När hjärnan börjar skolan. Jönköping: Brain Books. Hellsing, L & Ströyer, P. (1966). Boken om bagar Bengtsson. Stockholm: Rabén & Sjögren Henrikson, A. (1982), Verskonstens ABC. Höganäs: Bra Böcker Hoberg A. & Friedel, H. (1992). Gabriele Münter. München: Prestel-Verlag Jackson, P. (2000) Origami och papperskonst. Stockholm: Valentin Förlag Kruse, A. (1914). Åskådningsmatematik. Stockholm: Norstedts Liedman, S.-E. (2002). Ett oändligt äventyr. Stockholm: Bonnier Pocket. 255

6 256 Lindgren, B. (2000). Vi leker att du är en humla. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag Lindqvist, C. (1989) Tecknens rike. Stockholm, Bonnier Fakta AB Läsförlaget (2006). Gaudí. Trångsund: Läsförlaget Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. Mayo, M & Brierly, L. (1996). Skapelsemyter. Stockholm: Alfabeta bokförlag Millroth, T. (1989). Lennart Rodhe. Stockholm: Sveriges Allmänna Konstförening Nationalencyklopedin. (1991). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker Néret, G. (2002). Matisse cut-outs. Köln: Taschen Nordström, G. (2005). Skapelsemorgon. Sävedalen: Warne förlag Norelius, E. (1989). Petter och hans fyra getter. Stockholm: Valentin Förlag Ohlsson, K. Forget about blank slates, artikel från Olsen, S. (2006). Gyllene snittet. Stockholm: Schibsted Förlagen Purce, J. (1974). The Mystic Spiral. Journey of the Soul. London: Thames and Hudson Robinson, Ken: Rodari, G. (1973), Fantasins grammatik. Göteborg: Bokförlaget Korpen Ryberg, K. (1991). Levande färger. Västerås: Ica Bokförlag Rådbo, M. (1996). Rymdens gåtor! Stockholm: Bokförlaget Opal Rådbo, M. (1998). Runt i rymden. Stockholm: Bokförlaget Opal Scagell, R. (2004). Atlas över stjärnhimlen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag Schattschneider, D & Walker, W. (1991). M.C. Escher Kalejdocykler. Köln: Taschen Schilhab, T.S.S. & Steffensen, B. (red.) Nervpirrande pedagogik. Stockholm: Liber Skolverket (2006). Lpo 94. Stockholm. Stensman, M. (1995). Rodhe som textilare. Stockholm: Norstedts förlag Svenska Haiku Sällskapet, (2004). Haiku förvandlingar. Stockholm: Östasieninstitutet Thörne, K. (2004). Utvärdering av projekt Eureka. Sotenäs kommun Tudor Sandahl, P. (2001). Ordet är ditt. Stockholm: Wahlström & Widstrand Wade, D. (2006). Symmetri. Stockholm: Schibsted Förlagen Walther, I. (1990). Pablo Picasso. Köln: Taschen Zull, J. E. (2002) The art of changing the brain. Sterling: Stylus publishing. Zweite, A. (1991). Der Blaue Reiter. Munchen: Prestel-Verlag

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

ATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt 2004-2006. Pedagogiskt centrum Linköpings kommun

ATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt 2004-2006. Pedagogiskt centrum Linköpings kommun ATTRAKTIV MATEMATIK förskoleklass gymnasieskola Utvecklingsprojekt 2004-2006 Pedagogiskt centrum Linköpings kommun Projekt Attraktiv Matematik F-12 Erfarenheter och resultat från 5 skolor i Linköpings

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Schackmatte för framtidens skola

Schackmatte för framtidens skola Schackmatte för framtidens skola Schack4an Schack i skolan Internationell utblick Idén Resultat Forskning och utvärdering Schackmatte Praktiska exempel Vad är på gång? Schack4an Schack4an är världens största

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle

Schack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och

Läs mer

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Brogårdens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Brogårdens förskola har rymliga, ljuddämpande lokaler. Vi arbetar aktivt med ljudmedvetenhet bland barnen. Vi

Läs mer

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar

Läs mer

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng 1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

TONSPRÅK FORTBILDNING OCH INSPIRATION VÄNERSBORG 27 OKTOBER 2014

TONSPRÅK FORTBILDNING OCH INSPIRATION VÄNERSBORG 27 OKTOBER 2014 TONSPRÅK FORTBILDNING OCH INSPIRATION VÄNERSBORG 27 OKTOBER 2014 Lärande med musik, dans, konst och teater Konst, kultur och skapande verksamhet är en viktig del av livet. Tonspråk är konferensen som kopplar

Läs mer

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG513 MATEMATIK I FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM OCH DE TIDIGA SKOLÅREN, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics in the Preschool, Preschool class, School-age Childcare Centre,

Läs mer

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt: 1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? att sakta in. Hur kommer framtiden egentligen se ut? Vad kommer vi att jobba med? Vad är viktigt att våra barn blir

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Några anteckningar i studieteknik

Några anteckningar i studieteknik Några anteckningar i studieteknik CJU Christer Johansson Utbildning E-post: info.cju@telia.com Hemsida: www.cju.se 2 Innehåll Några fakta om minnet 3 Inlärning vid olika åldrar. 3 Läshastighet. 4 Att läsa

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Göteborg 2013-09- 09 Q Franker/Irène Emanuelsson Göteborgs universitet Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium Center för skolutveckling erbjuder i samarbete

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25 1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Specialpedagogik Special Education Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514 Beslutsdatum 2007-09-25 Beslutande organ Institutionsstyrelsen för Institutionen för pedagogik

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Hur kan du studera effektivt? Studieteknik

Hur kan du studera effektivt? Studieteknik Hur kan du studera effektivt? Studieteknik En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning

Läs mer

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan 2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg

Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare

Läs mer

Övningsskoleprojektet

Övningsskoleprojektet Övningsskoleprojektet Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Projektledare Annelie Bodén

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det

Läs mer

Institutionen för Kultur och Kommunikation (IKK) 2010-06-17 Nationellt centrum för utomhuspedagogik, NCU

Institutionen för Kultur och Kommunikation (IKK) 2010-06-17 Nationellt centrum för utomhuspedagogik, NCU Magisterutbildning i Utomhuspedagogik 2010 2012 Litteraturlista I den följande litteraturlistan finns först all obligatorisk kurslitteratur. Därefter följer några teman där studenten kan välja mellan olika

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m..2010-01-01 Mitt i City förskolor Ingress Varje barn har rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och ständigt uppmuntras och stärkas

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Moderna Museet Malmö / Gisela Fleischer bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn

Barn och unga hörs och syns i Simrishamn MOTTAGARE AV Barn och unga hörs och syns i Simrishamn BARN OCH UNGA HÖRS OCH SYNS I SIMRISHAMN Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barns och ungas lärande varenda dag. Verksamheten vilar

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008

Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008 Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap

DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA. om dans konst och kunskap DÄR ORDÖRONEN FÅR VILA om dans konst och kunskap Ord och meningar omgärdar oss dagligen. Dans är kroppens rörelsespråk och kan ta oss till en plats där ordöronen får vila. Kultur i Väst 2014 Text: Madeleine

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013.

Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. Lingonets kvalitetssäkring 2012-2013. 1 Normer och värden. 1. Vi vill att vi tillsammans, både barn och vuxna ska ta ansvar för att alla trivs i gruppen och att vi är rädda om våra leksaker och vår närmiljö.

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola

argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust

Läs mer

Brukets skola där idéer blir till handling

Brukets skola där idéer blir till handling Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans

Läs mer

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund

Läs mer

Rapport Skapande Skola

Rapport Skapande Skola Rapport Skapande Skola 2014-15 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2014-15 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur gick

Läs mer

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända

Läs mer

Birgitte Christiansen

Birgitte Christiansen Birgitte Christiansen Medie- och kommunikationsvetare (har även läst nordiska språk och litteratur). Har jobbat sju år vid Göteborgs Universitet och på Högskolan Väst sedan 2002. Är dansk medborgare. Har

Läs mer

Matematik i förskolan 2007-2010

Matematik i förskolan 2007-2010 Matematik i förskolan 2007-2010 Litteratur mm som nämndes vid matematikutvecklarträff i Växjö 2010 03 11 Matematik från början Nämnaren Tema (NCM) Matematik från början, Studiecirkelmateriel, (PRIM-gruppen)

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Ekologisk lek och gestaltning

Ekologisk lek och gestaltning Demokratiövningar Så kan man synliggöra demokrati, rättvisa och jämställdhet i skolan! Vi sitter i ring på golvet, och olika berättelser växer fram. Jag håller elevernas koncentration. Fokus är på känsla

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Brügge, B.,Glantz, M. & Sandell, K. (1999): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber.

Brügge, B.,Glantz, M. & Sandell, K. (1999): Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Malmö: Liber. Litteraturlista Period 1; Jag Ute; Trygghet & Hälsa Alsegård, H. (2007): Samarbetsövningar. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Bryman, A. (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Brügge, B.,Glantz,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer