Eurekas historik. Gunnel Berlin
|
|
- Ludvig Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eurekas historik Kapitel 4 Gunnel Berlin Projekt Eureka startade på Åsenskolan i Kungshamn hösten 2002 med syfte att värna om konsten som en bro mellan konkret och abstrakt tänkande. Det skedde med stöd av Stiftelsen Framtidens Kultur och Sotenäs Kommun. Projektet har utvecklats och vuxit under de sju år som det har pågått, från att från början omfatta en halvtidstjänst till att sedan 2005 två halvtidstjänster. Åsenskolan byggdes i anslutning till mellan- och högstadieskolan i Kungshamn och invigdes år Tidigare hade det funnits två lågstadieskolor i samhället och det förde med sig en del praktiska komplikationer avseende bl.a. slöjd- och idrottsundervisning samt bespisning. Därför, eftersom samhället är litet och avstånden korta, så beslöt man att slå ihop de båda. Man tog bort lågstadieklasserna från Kungshamns skola, som är belägen nedanför backen i förhållande till Åsenskolan och lade alla årskurser från 0 till 2 på Åsenskolan. Inför skolans start ansökte Sotenäs kommuns kulturansvarige, Britt Wall och projektets initiativtagare Gunnel Berlin om stöd för projektidén hos Stiftelsen Framtidens Kultur. Detta beviljades emellertid inte och idén fick två år på sig att gro innan det var dags för nästa ansökan. Denna gång beviljades projektet och Eureka startade i augusti 2002 genom att Gunnel anställdes på halvtid och inledde ett samarbete med skolans samtliga åtta klasslärare. Under de första två åren fanns det pengar i budgeten för att ta in musiker, dansare och skådespelare under kortare perioder. En av dem som arbetade då var skådespelerskan Eva Dal, som senare anställdes 2005, även hon på halvtid. Vi har besökt andra skolor och fått inspiration. Mycket av det vi gör med käppar och koreografier har vi fått av Ewa Olsson och Barbro Rydin på Pilängsskolan i Landskrona. Efter den inledande projekttidens slut, 2004, gjordes en utvärdering av Karin Thörne vid Karlstads Universitet, samt en dokumentation av Gunnel Berlin. Den senare ledde så småningom fram till en inspirationsbok om arbetssättet med titeln Eureka en idébok om konstens väg till matematiken och tvärtom. (2005) Projektet skulle alltså läggas ner i oktober 2004, men andra möjligheter infann sig. I april 2004 övertogs ett hotell i kommunen av nya ägare, Lars och Helena Ericson. De bjöd in kommunens kulturarbetare till en diskussionskväll om hur man skulle kunna använda den konsthall som de disponerade i Kungshamns hamn. Vi föreslog då att man skulle kunna visa de arbeten som barnen gjort under åren. Ericsons blev intresserade och Eureka kunde alltså avslutas med att alla elever som deltagit, visade var sin bild, inramad och med passepartout. Utställningen uppskattades, inte minst av Ericsons, som föreslog att man skulle göra en liknande nästa år. Under ett flödande samtal, i vilket Gunnel förklarade att projektet skulle avslutas, erbjöd sig Lars Ericson att sponsra projektet, vilket gjorde att man kunde göra en förfrågan hos kommunen om möjligheterna att fortsätta verksamheten. Den dåvarande kommunchefen, Lars Fröding, skrev ett tjänstutlåtande och detta resulterade i att kommunen beslutade att tillskjuta en knapp halvtidstjänst till utbildningsnämndens budget. Under ett års tid fortsatte projektet utan materialbudget och utan möjlighet att ta in övriga kulturpedagoger, men med den bildkonstnärliga verksamheten intakt. Genom Sparbanksstiftelsen Västs stöd fick projektet 251
2 medel till ytterligare en halvtidstjänst och Eva Dal kunde anställas i augusti 2005 för en period av tre år. Projektet omfattar idag framför allt konstarterna drama, rörelse, rytm och bild och delas dels mellan arbete direkt med elever och klasslärare som tidigare och dels med fortbildningsarbete och handledning för pedagoger runt om i kommunen som vill arbeta med Eurekas metod. Utställningarna på Havsnära ägde rum varje år från , tills hotellet bytte ägare. De gav föräldrar, barn och allmänhet en inblick i hur vi arbetar med konst i skolan och fick även en del publicitet genom pressen i området. Eva är scenkonstnär i grunden, med en nära koppling till musik och ljud. Eva introducerade dessutom Ronnie Gardiners Rythm Method, RGRM, på skolan. Kort kan metoden beskrivas som en multisensorisk rytmträning som aktiverar synsinnet genom färg, form och text, hörselsinnet genom att man lyssnar till rytm och takt, det kinestetiska genom rörelser man utför och talförmågan genom att man benämner de olika rörelserna vid namn. Metoden innebär att man måste vara helt koncentrerad på uppgiften, annars har man inte en chans att följa med. Vi använder den som ett sätt att träna koncentration, rytmkänsla och lyssnande. Eftersom metoden kräver en speciell utbildning, beskriver vi den inte närmare i vår praktiska del, utan intresserade hänvisas till metodens hemsida se. Eftersom rytmen är en viktig del av vår verksamhet och vi är sju pedagoger på skolan som har RGRM-utbildningen, har vi en nära relation till RGRM Nordic, som är det bolag som driver den verksamheten vidare. Gunnel Berlin sitter i styrelsen för RGRM Nordic, ansvarig för det som har med metodens kopplingar till skolarbete att göra. Projektet har kunnat följa Åsenskolans klasser till mellanstadiet, eftersom eleverna fortsätter i sina klasser, ofta med samma lärare när de kommer till årskurs 3 på Kungshamns skola. Åsenskolan och Kungshamns skola är förbundna genom en liten väg som är cirka 150 meter lång. Däremot kan projektet inte följa med eleverna upp på högstadiet, eftersom klasserna splittras upp inför årskurs 7 och blandas med elever från hela kommunen. 252 Vi har inte arbetat i samtliga klasser, två halvtider räcker inte till för det. Vi har valt ut ett antal, främst beroende på schematekniska aspekter samt lärarnas engagemang och vilja att arbeta utifrån Eurekas målsättning. Vi jobbar i cirka åtta klasser per år. I några klasser har vi arbetat samtidigt med drama, rytm, rörelse och bild, i de flesta var för sig. Det är väldigt spännande att arbeta med alla disciplinerna parallellt, eftersom en övning i en disciplin ofta ger inspiration i en annan. Samarbetet med klasslärarna är av största vikt, och även om det ibland är svårt att få till planering, uppföljning och reflektion i en fulltecknad vardag, så kan vi inte nog betona hur viktigt det är att knyta an det klassen arbetar med, så att vi får in olika aspekter på det område som eleverna arbetar med. Vi har inga avsikter att vara någon slags gubben-i-lådan, som kommer inhoppande och gör något kul utan övrigt sammanhang och mening. De första årens arbete handlade mycket om bildkonstens koppling till matematiken, eftersom det är ett möte mellan områden som intresserar oss mycket. Det har gjort att vi har deltagit i Matematikbiennaler och mässor som Skolforum. Vid matematikbiennalen i Malmö 2006 mötte vi universitetsadjunkten och matematikdidaktikern Anita Sandahl från Högskolan för Lärande och Kommunikation i Jönköping. Hon höll ett föredrag med titeln Konst som matematik och matematik som konst och efteråt insåg vi att vi tillsammans hade både praktisk och teoretisk kompetens. Det har lett till att vi arbetar tillsamman i kurser där lärarstudenter upptäcker olika sätt att använda konstarterna inom matematikundervisningen. Anita har gjort oss uppmärksamma på frågandets betydelse i didaktiska
3 situationer, vilket har varit mycket viktigt för våra tankar. Hon är också en av de fem som på uppdrag av Skolverket arbetar med den nya kursplanen i matematik. Vi arbetar även med fortbildning för pedagoger och andra som är intresserade av konstarterna i lärandet genom studiedagar, workshops, osv., dels i enskilda skolor, men också på högskolor och vid olika evenemang som har med skolutveckling att göra. Att vetenskapligt forska på hur kulturella uttryck och dess effekter påverkar lärandet verkar vara en uppgift lika omfattande som omöjlig. Genom professor Rolf Ekman vid Sahlgrenska Akademin har Eureka fått kontakter med forskare inom olika områden, främst neurologer och pedagoger. Projektet har även blivit föremål för en pilotstudie i Fyrbodalinstitutets regi. Syftet var att undersöka hur arbetssättet påverkar elevernas koncentration, uthållighet och motivation samt känsla av sammanhang. Slutsatserna från den studien är ännu inte helt sammanställda. Naturligtvis funderar vi på hur man kan med bestämdhet påstå att elevers möjlighet att uttrycka sig konstnärligt har påvisbara effekter på deras förmåga att förstå sammanhang och begrepp. Hur vet vi om en förbättring hos en elev beror på att det för tillfället är bättre hemma, om eleven trivs bättre med sin nya lärare, har fått en god vän eller tycker om att dansa? Komplexiteten i våra liv är så stor att det kan synas omöjligt att skilja ut olika faktorers påverkan. Forskningens tradition står att finna i analysen medan kulturen ofta handlar om syntes. Behöver det innebära stängda dörrar dem emellan? Vi hoppas innerligt att så inte är fallet och ser fram emot studier som kan visa vilka tendenser som framträder inom vårt område. Eureka har också tagit initiativet till några större seminarier om kultur, pedagogik och hjärnan. Det första ägde rum på Havsnära i Kungshamn i samarrangemang med kulturkonsulenterna i Västra Götaland. Syftet var att sammanföra konstnärer, konstpedagoger och andra som arbetar med konstarterna i skolan i regionen. Senare samma år gjordes en fortsättning i Göteborg. Vidare bjöd vi under 2008 in, med stöd av stiftelsen Framtidens Kultur, till två konferenser på temat Kultur, skola och forskning. Människor med kunskap på kulturområdet, pedagogiken och neurologin föreläste och samtalade med över 180 deltagare från skola och kulturliv. Intresset var stort, många som har arbetat med kultur inom skolan värld under decennier brinner av iver att se de här frågorna komma upp på agendan. Vi är också för närvarande delaktiga i arrangemanget av en rektorsutbildning som anordnas på Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn, även den med stöd av Stiftelsen Framtidens Kultur. Det är av stor vikt att skolledare är engagerade i kulturella frågeställningar, för att dessa skall kunna bli fruktbara och berika skolans arbete. Det finns gott om både hinder och möjligheter när det gäller att arbeta med konstnärliga uttryck i skolan. Att förneka hindren nyttjar föga, de kvarstår vare sig vi vill se dem eller inte. Att förneka möjligheterna har gjorts länge nog. Vårt arbete förutsätter att vi tror på möjligheterna, annars skulle vi inte befinna oss mitt i denna dynamiska process. Inte så att vi tror att kulturella uttryck i skolan skulle kunna frälsa skolan från dess problem, men för att vi erfar den stora potentialen för utveckling hos individen och i gruppen. 253
4 254
5 Litteratur: Alfons, H. red. (1983). Poesiboken. Stockholm: Natur och Kultur Altschuler, S. & Nordqvist, S. (1994). Begynnelsen. Stockholm: Bokförlaget Opal Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner. Stockholm: Natur och Kultur. Barcsay, J. (1965). Anatomia per l artista. Milano: A. Vallardi Editore Balfe Arbman, C. (2006). Saga lär sig japanska. Stockholm: Kokoro books Beech, R. (2001). A Handbook of origami. London: Southwater Bergström, M. (1997). Svarta och vita lekar. Kaos och ordning i hjärnan om det lekande barnet. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Bergström, M. (1997). Neuropedagogik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Berlin, G. (2005). Eureka konstens väg till matematiken och tvärtom. Sundbyberg: Ekelunds förlag. Biedermann, H. (1991). Symbollexikon. Stockholm: Bokförlaget Forum. Bischoff, U. (1990). Edvard Munch. Köln: Taschen Bjerke, Björn: Björk. I. & Lofterud, C. (1983). Vårens blommor. Stockholm: Natur och Kultur Björklund, L.-E. (2008). Från novis till expert. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Curre (1970). Homo sapiens. Lund: Bokförlaget Corona AB Dahl, K & Nordqvist, S. (1994). Matte med mening. Stockholm: Alfabeta bokförlag Dahlman, Y. (2004). Kunskap genom bilder. Uppsala: SLU service. Damasio, A. (2004). På spaning efter Spinoza. Stockholm: Natur och Kultur. Damasio, A. (1999). Descartes misstag. Stockholm: Natur och Kultur. Deicher, S. (2004). Mondrian. Köln: Taschen Düchting, H. (1990). Wassily Kandinsky. Köln: Taschen Enzensberger, H.M. (2001). Sifferdjävulen. Stockholm: Alfabeta Ericsson, C. & Lindgren, M. (2007). En start för tänket, en bit på väg. Karlstad: Region Värmland. Escher, M.C. (2002). M.C. Escher. Köln: Taschen Fogel, A. (1993). Developing through relationships. Chicago: The University of Chicago Press. Fromm, E. (1971). Flykten från friheten. Stockholm: Natur och kultur. Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books. Goldberg, E. (2003). Den civiliserade hjärnan. Lund: Studentlitteratur. Goldberg, E. (2006). Visdomens paradox. Lund: Studentlitteratur. Gripe, M. (1962). Hugo och Josefin. Stockholm: Bonniers juniorförlag. Gärdenfors, P. (2000). Hur Homo blev Sapiens. Nora: Nya Doxa Hart, T. & Hellard, S. (1994). Leonardo da Vinci. Skällinge: Beta Pedagog Hassler, G. red. (1993). Kosmisk hembygd. Stockholm: En bok för alla Healy, J. M. (1999) När hjärnan börjar skolan. Jönköping: Brain Books. Hellsing, L & Ströyer, P. (1966). Boken om bagar Bengtsson. Stockholm: Rabén & Sjögren Henrikson, A. (1982), Verskonstens ABC. Höganäs: Bra Böcker Hoberg A. & Friedel, H. (1992). Gabriele Münter. München: Prestel-Verlag Jackson, P. (2000) Origami och papperskonst. Stockholm: Valentin Förlag Kruse, A. (1914). Åskådningsmatematik. Stockholm: Norstedts Liedman, S.-E. (2002). Ett oändligt äventyr. Stockholm: Bonnier Pocket. 255
6 256 Lindgren, B. (2000). Vi leker att du är en humla. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag Lindqvist, C. (1989) Tecknens rike. Stockholm, Bonnier Fakta AB Läsförlaget (2006). Gaudí. Trångsund: Läsförlaget Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur. Mayo, M & Brierly, L. (1996). Skapelsemyter. Stockholm: Alfabeta bokförlag Millroth, T. (1989). Lennart Rodhe. Stockholm: Sveriges Allmänna Konstförening Nationalencyklopedin. (1991). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker Néret, G. (2002). Matisse cut-outs. Köln: Taschen Nordström, G. (2005). Skapelsemorgon. Sävedalen: Warne förlag Norelius, E. (1989). Petter och hans fyra getter. Stockholm: Valentin Förlag Ohlsson, K. Forget about blank slates, artikel från Olsen, S. (2006). Gyllene snittet. Stockholm: Schibsted Förlagen Purce, J. (1974). The Mystic Spiral. Journey of the Soul. London: Thames and Hudson Robinson, Ken: Rodari, G. (1973), Fantasins grammatik. Göteborg: Bokförlaget Korpen Ryberg, K. (1991). Levande färger. Västerås: Ica Bokförlag Rådbo, M. (1996). Rymdens gåtor! Stockholm: Bokförlaget Opal Rådbo, M. (1998). Runt i rymden. Stockholm: Bokförlaget Opal Scagell, R. (2004). Atlas över stjärnhimlen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag Schattschneider, D & Walker, W. (1991). M.C. Escher Kalejdocykler. Köln: Taschen Schilhab, T.S.S. & Steffensen, B. (red.) Nervpirrande pedagogik. Stockholm: Liber Skolverket (2006). Lpo 94. Stockholm. Stensman, M. (1995). Rodhe som textilare. Stockholm: Norstedts förlag Svenska Haiku Sällskapet, (2004). Haiku förvandlingar. Stockholm: Östasieninstitutet Thörne, K. (2004). Utvärdering av projekt Eureka. Sotenäs kommun Tudor Sandahl, P. (2001). Ordet är ditt. Stockholm: Wahlström & Widstrand Wade, D. (2006). Symmetri. Stockholm: Schibsted Förlagen Walther, I. (1990). Pablo Picasso. Köln: Taschen Zull, J. E. (2002) The art of changing the brain. Sterling: Stylus publishing. Zweite, A. (1991). Der Blaue Reiter. Munchen: Prestel-Verlag
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Läs merDu kan bli vad du vill!
Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merATTRAKTIV MATEMATIK. förskoleklass gymnasieskola. Utvecklingsprojekt 2004-2006. Pedagogiskt centrum Linköpings kommun
ATTRAKTIV MATEMATIK förskoleklass gymnasieskola Utvecklingsprojekt 2004-2006 Pedagogiskt centrum Linköpings kommun Projekt Attraktiv Matematik F-12 Erfarenheter och resultat från 5 skolor i Linköpings
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merSkolan med arbetsglädje Montessori
Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? att sakta in. Hur kommer framtiden egentligen se ut? Vad kommer vi att jobba med? Vad är viktigt att våra barn blir
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merprojektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merSchackmatte för framtidens skola
Schackmatte för framtidens skola Schack4an Schack i skolan Internationell utblick Idén Resultat Forskning och utvärdering Schackmatte Praktiska exempel Vad är på gång? Schack4an Schack4an är världens största
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merLåt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:
1 Tal av Ragnwi Marcelind vid konferensen "Kulturen har en plats i vård och behandling på Smålands musik och teater i Jönköping den 13 oktober 2009. Tack Tack för att jag blivit inbjuden att tala vid den
Läs merFÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald
FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga
Läs merSchack4an. - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Schack4an - Vad händer sen? Författare: Peter Heidne Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman 1 Inledning I mitt deltagande i Nordens
Läs merAtt planera entreprenöriellt
Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merSpråkplan. Skolområde Vivalla Lundby
Språkplan Skolområde Vivalla Lundby Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merVerksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010
Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merLiteracy tillsammans med empatidockor
Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter
Läs merProjektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
Läs merSamband mellan räknesätt. Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola
Samband mellan räknesätt Lena Andersson Natur, miljö och samhälle Lärarutbildningen Malmö högskola Matematikundervisningens uppgift, Lgr 11 För att frångå att eleven uppfattar varje matematiskt moment
Läs merNyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013
Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Hej alla barn och föräldrar, Hoppas att ni alla har haft en trevlig Valborg. Vi jobbar på i full fart för att välkomna er till en spännande skolstart i höst. Maija
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merProjekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Läs merVad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning?
Vad kan vi i Sverige lära av Singapores matematikundervisning? Singapore tillhör sedan länge toppnationerna i internationella undersökningar som Pisa och TIMSS. Deras framgångar har gjort att många andra
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merProjektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola
Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3
Läs merLitteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken
SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merSmå barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Brogårdens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Brogårdens förskola har rymliga, ljuddämpande lokaler. Vi arbetar aktivt med ljudmedvetenhet bland barnen. Vi
Läs merKURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
MAH / Lärarutbildningen 2006-12-18 1(6) KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola Matematik från början 15p Exploring mathematics 15p Fastställande: Kod: Nivå: Fördjupning i förhållande till examensfordringarna:
Läs merNationellt utvecklingsprogram Dans i skolan
2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd
Läs merGRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9
GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut
Läs merUtbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG513 MATEMATIK I FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM OCH DE TIDIGA SKOLÅREN, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Mathematics in the Preschool, Preschool class, School-age Childcare Centre,
Läs merHabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen
Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merVälkommen till Nya Bagarmossens skola!
Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg
Läs merDRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP
DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP Drakamöllan en kraftkälla för skapande Dagens samhälle bjuder på ett överflöd av kommunikation, ett konstant brus och krav på tillgänglighet. Som kontrast
Läs merinbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret
inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merInbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Läs merWow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap
Wow, vilken resa! Att utvecklas som lärare i matematik och naturvetenskap Kerstin Pettersson, Anna-Karin Nordin & Maria Weiland Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms
Läs merBrukets skola där idéer blir till handling
Brukets skola där idéer blir till handling På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans
Läs merÄMNE TITEL ISBN FÖRLAG
HÖGSTADIET SVENSKA Ess i svenska 6 Lärobok 9789127762237 Natur & Kultur Ess i svenska 6 Studiebok 9789127762244 Natur & Kultur M. Gripe: Tordyveln flyger i 9789172217157 En bok för alla skymningen P Nilsson:
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merMIRA i Skolan. Reflektionsbok!
MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merBarn och unga hörs och syns i Simrishamn
MOTTAGARE AV Barn och unga hörs och syns i Simrishamn BARN OCH UNGA HÖRS OCH SYNS I SIMRISHAMN Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barns och ungas lärande varenda dag. Verksamheten vilar
Läs merFRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr
FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,
Läs merSTUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD10
STUDIEGÅNG OCH KURSINNEHÅLL LLBD10 KURSINNEHÅLL OCH STUDENT+ANT. MODUL 1 Bildkommunikation och digitala media: Kursmodulens bas är en ämnesteoretisk del där studenten får reflektera kring bildämnets roll
Läs merKvalitetsredovisning 2012
2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera
Läs merFredsborgskolans matematik och språkprofiler.
Fredsborgskolans matematik och språkprofiler. MATEMATIK OCH SPRÅKPROFILER EUs åtta nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet: förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar,
Läs merEn metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan
2016-03-14 En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan Vattnet i skolan är en samverkan med synergieffekter mellan vattenråd och skolor, som provats av Lygnerns vattenråd under 2013-2016. Detta
Läs merTjejer killar schack. En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund
er killar schack En jämförelse i årskurs 5. Rose Marie Öhlund er killar - schack Finns det någon skillnad mellan tjejers och killars förkunskaper och intresse till schack i årskurs fem på Bälinge skola?
Läs merUppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker
Maria Borda-Jaklin och Èmile Jaklin-Borda läser tillsammans på Malmö stadsbibliotek. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker LOTTA BERGMAN
Läs merKvalitetsredovisning 2012/2013
2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merHur kan vi arbeta med elevnära texter?
Hur kan vi arbeta med elevnära texter? Några tankar framförda av Carina Fast 7 september 2009 Skolverkets språk-, läs och skrivsatsning 5åriga Joel skriver sitt namn på matoranska (Fast, 2009) Förskolläraren:
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE
INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en
Läs merÖvningsskoleprojektet
Övningsskoleprojektet Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Projektledare Annelie Bodén
Läs merK U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514. Beslutsdatum 2007-09-25
1 Institutionen för pedagogik K U R S P L A N Specialpedagogik Special Education Kurskod GU2102 Dnr 244/2007-514 Beslutsdatum 2007-09-25 Beslutande organ Institutionsstyrelsen för Institutionen för pedagogik
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs merProgrammering i skolan!
Programmering i skolan! kunskap utveckling inspiration Didaktisk planering i klassrummet så arbetar du motiverande och inkluderande! Lärarens ansvar för undervisning i programmering utveckla din förståelse
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merMönster statiska och dynamiska
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 3: Fantasi, mönster och sannolikhet Mönster statiska och dynamiska Berit Bergius & Lena Trygg, NCM I många matematiska aktiviteter ska deltagarna
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merBildberättandet rullar ut över Sverige hösten 2019 och våren Inbjudan. Till konferens i Umeå 9 oktober 2019.
Bildberättandet rullar ut över Sverige hösten 2019 och våren 2020. Inbjudan Till konferens i Umeå 9 oktober 2019. Anmälan Onsdag 9 oktober 2019 kl. 09.00 16.30 Umeå Folkets Hus Lokal: Idun Vasaplan, Umeå
Läs merELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor
Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merUtbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS
HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merargument för att sätta sitt barn i en waldorfskola
11 argument för att sätta sitt barn i en waldorfskola 1 Waldorfskolan har ambitiösa kunskapsmål för varje enskild elev. Samtidigt är det pedagogiska syftet långsiktigt: avsikten är att skapa livslång lust
Läs merTEMA MATEMATIKENS SKÖNA VÄRLD
22 GRUNDSKOLETIDNINGEN 1/20171 / Nytänkande i undervisningen lyfte matteresultaten Burlövs kommun testar en ny strategi för att öka måluppfyllelsen i grundskolan ett ambulerande kvalitetsteam som kallas
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merFörskolechef Beskrivning av förskolan
Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merInformation om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19
PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.
Läs merPDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merTill dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby
Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort
Läs merNågra anteckningar i studieteknik
Några anteckningar i studieteknik CJU Christer Johansson Utbildning E-post: info.cju@telia.com Hemsida: www.cju.se 2 Innehåll Några fakta om minnet 3 Inlärning vid olika åldrar. 3 Läshastighet. 4 Att läsa
Läs merLärares arbete med elevnära texter i förskola och skola. Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg
Lärares arbete med elevnära texter i förskola och skola Margaretha Bengtsson Fredrik Lund Kommunala språkutvecklare i Varberg UT- VÄRDERING GENOM- FÖRANDE SYFTE OCH MÅL BAKGRUND Kartläggning bland lärprocessledare
Läs merBOKLISTA Klass 1 svenska
Klass 1 svenska HÖGSTADIET SVENSKA Ess i svenska 6 Lärobok 9789127762237 Natur & Kultur Ess i svenska 6 Studiebok 9789127762244 Natur & Kultur M. Gripe: Tordyveln flyger i 9789148000486 Bonnier Carlsen
Läs merSveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014
2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merLäsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?
Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.
Läs merÖvningsskoleprojektet
Övningsskoleprojektet Projektledare Annelie Bodén Med start ht-14 kommer Grundlärarprogrammets studenter på campus att ingå i en försöksverksamhet med övningsskolor för verksamhetsförlagdutbildning (VFU).
Läs mer