Brukets skola där idéer blir till handling

Transkript

1 Brukets skola där idéer blir till handling

2 På Brukets skola är allt möjligt! Som rektor på Brukets skola är det mitt mål att varje elev ska känna trygghet, engagemang, inflytande och handlingskraft. Tillsammans med engagerade vuxna ska elevernas idéer bli till handling. Inflytandet över det egna lärandet ska vara stort. För oss är det viktigt att såväl elever som deras föräldrar har inflytande och känner att de kan påverka skolan. Vi anser att kopplingar till samhället i stort som smått leder till kunskaper för livet, därför genomsyras skolan och undervisningen av entreprenöriellt lärande som tar vara på elevernas idéer och kreativitet. En annan nyckel till framgång är att formulera konkreta och tydliga mål och prioritera uppföljning och reflektion för alla elever. Att fler och fler av våra elever når skolans mål visar att vi är på rätt väg. På Brukets skola har vi ett varmt och vänligt klimat välkommen att besöka oss och uppleva det du också! Michael Svenberg Rektor Brukets skola är en kommunal skola med barn från förskoleklass till skolår sex och med fritidshem och förskola i lokalerna. Skolan ligger i bostadsområdet Markbacken, en stadsdel på väster i Örebro. Vår vision De elever som går på Brukets skola har en god självkänsla, deras idéer blir till handling och inflytandet över det egna lärandet är stort. Tillsammans med engagerade vuxna och med tydliga mål och krav erövras kunskaper för livet. Engagerade lärare med rätt kompetens

3 Här säger vi JA! På Brukets skola säger vi ja till våra elever. Vi säger ja till elevernas idéer och till möjligheten att kunna påverka sitt eget lärande och skolans verksamhet. Vi tror på eleverna och det entreprenöriella lärandet. Vi säger ja till elevernas idéer och stöttar dem i processen att omvandla idéerna till konkreta projekt. Det stärker deras självkänsla och ger dem kunskaper för livet. Att säga ja till eleverna innebär också att ge dem stort inflytande och ansvar över sitt eget lärande, i nära samspel med skolans pedagoger. Ett exempel på elevernas inflytande är vårt aktiva elevråd som är med och påverkar skolans verksamhet. Det är kul att vara med i elevrådet för då kan man hjälpa alla elever på skolan. Jasmine Ring

4 När idéer blir till handling Ta-sig församhet, eller entreprenörskap i skolan, går ut på att stärka barns och ungdomars tro på sin egen förmåga. För oss handlar det om att ta tillvara på och uppmuntra elevernas idéer och kreativitet. Målet är att skolans arbete ska präglas av ta-sig-församhet och att eleverna ska vara engagerade, ansvarstagande och drivande. Hos oss ska de få den säkerhet och kunskap som krävs för att våga pröva och genomföra sina idéer. Det får de genom att driva egna projekt från idé till handling. Projekten sker i samarbete med barn och vuxna på skolan, men också med aktörer utanför skolan. Elever sköter miljöbodar Inom ramen för entreprenörskap i skolan har eleverna ett samarbete med bostadsföretaget Öbo (Örebrobostäder). Barnen är miljöbodsfaddrar, vilket betyder att alla klasser ansvarar för var sin miljöbod i området och ger förslag på förbättringar. Som sporre får de ett bidrag till klasskassan. Varje år delar Öbo även ut Ekopriset till den klass som bäst förbättrat miljöboden under året. Eleverna i årskurs 6 är ambassadörer i Markbacken. Det innebär att de en gång per vecka scannar av området. Eleverna skriver ett protokoll över sina iaktagelser som skickas till Öbo. Bland annat påpekade de att några parkbänkar var dåliga och det resulterade i att det kom nya.

5 Ett exempel på entreprenörskap i skolan är att elever tillverkar saker som de sedan säljer för att stödja barn i fattiga länder.

6 Inflytande över det egna lärandet Eleverna är delaktiga i planeringen av sitt eget lärande. Skolans mål ska vara tydliga och synliga för eleverna, vi tror på deras egen förmåga och drivkraft. Utgångspunkten i undervisningen är alltid att börja där eleverna befinner sig kunskapsmässigt. När vi börjar arbeta med ett nytt område är eleverna delaktiga i planeringen. Sedan kollar vi om det räcker för att nå målen i kursplanen. Alla har en individuell veckoplanering. Ibland behöver ditt barn arbeta hemma för att nå veckans mål. Det här arbetssättet ställer krav på dig som förälder, men det gör dig även delaktig i ditt barns arbete. Förutom individuella utvecklingssamtal, där du får reda på hur det går för ditt barn i skolan, har vi inför varje läsår även ett startsamtal tillsammans med dig och ditt barn. Grunden är att alla elever ska bli godkända enligt målen i kursplanen, men strävan är att alla ska vilja nå längre. Utifrån intresse får eleven föreslå ämnen där hon eller han vill satsa lite extra. För oss är det viktigt att alla känner att de arbetar i sin egen takt och efter sin egen förmåga. Vi som vuxna och pedagoger finns som stöd för att uppmuntra och sporra dem att nå sina mål. Strävan är att eleverna ska vilja nå längre.

7 Mångkultur en styrka Många på Brukets skola har sina rötter i andra länder. Cirka 20 olika modersmål finns representerade. Det är en stor fördel att ha elever och personal med olika kunskaper om sitt lands kultur, språk och traditioner. För oss är det naturligt att hantera olikheter och kulturskillnader. Mångfalden gör oss väl rustade för dagens och framtidens mångkulturella samhälle. Elevernas kunskaper om sitt ursprungsland är ett naturligt inslag i undervisningen. Oavsett ämne uppstår alltid samtal där de olika kulturerna tillför nya lärdomar och andra perspektiv. Hos oss får eleverna en globaliserad kunskap på köpet. Eleverna inspirerar även varandra. De vill gärna lära sig mer om kompisarnas ursprungsländer och kulturer. Genom en sådan naturlig koppling ökar barnens engagemang, motivation och förståelse för andra kulturer. Den mångkulturella prägeln på skolan gör det också naturligt att studera hur demokratiarbetet ser ut i olika länder. Likheter och olikheter blir extra konkreta och tydliga genom verkliga erfarenheter. För oss är mångkultur en styrka. Det går inte att hitta bättre lärare än de på Brukets skola. De är ödmjuka, duktiga på att lära ut och hjälper våra barn med allt. Maria Sabbagh förälder

8 En guldgruva till fritidshem Guldgruvan heter vårt fritidshem för skolår F 3. Fritidshemmet erbjuder en trygg och säker miljö där det alltid finns vuxna tillhands. Precis som i skolan utgår verksamheten från elevernas intressen och önskemål. På Guldgruvan prioriterar vi tiden för den fria leken, både ute och inne. Vi vill att barnen ska få tid att, tillsammans med andra eller själva, göra det de vill. För att den fria leken ska fungera bra krävs ett gott samspel mellan barnen och mellan barn och vuxna. Därför lägger vi mycket tid på att hjälpa barnen ta hänsyn, uppmuntra till att andra får vara med i leken, prata om hur man gör när man blir ovänner och hur viktigt det är att lyssna på varandra. På så sätt lär sig barnen att ta ansvar för sig själva och gruppen. En annan grundsten på Guldgruvan är, precis som i skolans verksamhet i övrigt, barnens delaktighet. För oss är det viktigt att barnen har inflytande, att de har möjlighet att forma sin dag. Vi lyssnar till barnen och tar deras idéer på allvar, så att deras självkänsla stärks. Fritidsrådet På fritidshemmet Guldgruvan har vi ett fritidsråd där barnen får tycka till om fritids och ge förslag på hur de vill ha det och vad de vill göra för någonting. Det är ett bra sätt att fånga upp och ta vara på barnens önskemål. Till exempel önskade ettorna att få hjälpa till med att laga mellanmål på eftermiddagarna och det gör de numera.

9 Att bry sig om andra När Guldgruvans fritidshem hade öppet hus, passade Ann Abeysekera och hennes vänner på fritids på att sälja lite av det de gjort i pysselverkstaden under hösten. För pengarna köpte de vaccin till barn i fattiga länder. För oss är det viktigt att lära barnen solidaritet och att skapa en vi-känsla. Även här har entreprenörskap visat sig vara ett bra verktyg. Ann och hennes vänner lyckades samla in tillräckligt med pengar för att köpa 300 doser stelkrampsvaccin till barn i fattiga länder via Unicef. Pysselverkstaden är ett bra exempel på lyckat entreprenörskap. Ann blev tack vare projektet utsedd till Årets skolentreprenör 2010, i Örebro kommun. Projektet visar på ett globalt engagemang och solidaritet där man bryr sig om andra människor. Att bry sig om andra behöver inte alltid handla om att hjälpa fattiga ute i världen. Ett exempel på kamratanda är när en av klasserna hade bakat kakor till ett föräldramöte där inte allt gick åt. Istället för att sälja kakorna valde barnen att bjuda grannklasserna på fika. Jag trivs jättebra på skolan och har schyssta kompisar Ali Mahmud

10 Trygghet och gemenskap På Brukets skola går det cirka 135 elever. En av fördelarna med att vara en mindre skola är att alla känner alla och att det är lättare att upptäcka eventuella problem. Det gör att vi kan erbjuda en trygg skolmiljö där gemenskapen får möjlighet att växa och utvecklas. På Brukets skola pratar vi om hur vi ska vara mot varandra och hur man löser konflikter. Det finns tydliga regler och gränser. På rasterna finns alltid vuxna ute bland barnen, och alla vet vart de ska vända sig om de upplever något problem. Vi har ofta gemensamma aktiviteter som stärker vi-känslan. Det gör att alla lär känna varandra väl och att man snabbt märker om någon känner sig utanför. Brukets dag är ett uppskattat arrangemang som engagerar alla på skolan. Det är en dag då vi tillsammans visar upp vår skola för föräldrar, syskon och andra intresserade. Välkommen att besöka Brukets dag du också. Håll utkik efter dag och tid på vår webbplats under våren. Trygghetsgruppen På skolan finns en trygghetsgrupp som har till uppgift att arbeta för en trygg miljö för alla på skolan. Om en elev känner sig utsatt för mobbning eller om eleverna ser att någon annan blir det, kan de vända sig till någon i trygghetsgruppen eller till någon annan vuxen de har förtroende för. Som förälder kan du alltid vända dig till trygghetsgruppen. Trygghetsgruppens arbete innebär även att t.ex. ta reda på platser som eleverna upplever som otrygga och hitta sätt att göra dessa platser mer trygga. Jag hade en underbar tid på Brukets skola. Det kändes verkligen som att skolan var mitt andra hem. Jag kände en trygghet, men framför allt upplevde jag att jag var i en miljö där jag utvecklades. Jiloan Hamad f.d. elev, numera fotbollsspelare i Malmö FF

11

12 Vill du veta mer om vår verksamhet? Kontakta Brukets skola Besöksadress: Lertagsgatan 12 Postadress: Box 31540, Örebro E-post: Telefon: (expedition) Michael Svenberg, rektor Telefon: E-post: Informationsavdelningen Örebro kommun Foto: Örebro kommun och Haris Lojo. Tryck: Edita Västra Aros, orebro.se/bruketsskola