KASPERI Utvecklingsprojekt för servicen för barn, unga och barnfamiljer

Transkript

1 KASPERI Utvecklingsprojekt för servicen för barn, unga och barnfamiljer INFOBREV Maj

2 KASPERI projektet nya tag i utvecklingen Utvecklingsarbetet för servicen för barn, unga och familjer i Mellanfinland inleddes i och med ministeriets positiva finansieringsbeslut våren Utgångspunkten var i många avseenden ny; i utvecklingsarbetet inom social- och hälsovården hade man tidigare vant sig vid mindre och regionalt mera begränsade projekt. I och med KASTEprogrammet kom verksamhetsområdet nu att omfatta hela Mellanfinland med fem landskap. I fråga om utvecklandet av socialbranschen fanns i bakgrunden även en stor besvikelse bland de kommunala aktörerna över att finansieringen av verksamheten inom socialbranschens utvecklingsenheter upphörde. Det hela blev mera utmanande genom att man i KASTE -utvecklingsarbetet strävat efter ett även till verksamhetsidén annorlunda utvecklingsarbete; målsättningen var inte utvecklandet av en enskild kommuns verksamhetsformer utan utvecklandet av servicen för barn, unga och familjer i sin helhet så att de bättre motsvarar klienternas behov och är klientorienterade. Under KASPERI projektets sista verksamhetsår kan konstateras att utvecklingsarbetet, som inleddes ur en utmanande utgångspunkt, har i delprojekten avancerat utmärkt och i riktning med målsättningarna. Och även om målsättningarna inte kan uppnås för varje mål i varje delprojekt, är det viktigt att veta vad detta beror på. Ofta är även detta ett bra resultat, i synnerhet om man kan klargöra för kommunerna vad det är som utgör hinder för utvecklingen av verksamheten. I våra projekt beror hindren mycket ofta på otillräckliga resurser på basnivån. Till exempel den konsulterande verksamhetsmodellen (t.ex. inom ungdomspsykiatri) förutsätter alltid även förstärkande av resurser och kunnande på basnivån. Praxis som sprids allt mer verkar vara "universala" verksamhetsmodeller, som kan tillämpas på alla organisationer. Ett exempel på dessa är t.ex. uppskattning av behovet av tjänster och service inom flera olika branscher, varvid grundidén är att alla väsentliga aktörer, i synnerhet barnet och familjen själv, är med redan vid uppskattningen av behovet av tjänster, en enkel modell som är lätt att sprida. Och man kan med fog tro att den som verksamhetsmodell minskar belastningen inom specialtjänster vid olika punkter av serviceorganisationen och för olika åldersgrupper. Även om det i olika delprojekt av projektet KASPERI alltid finns utmaningar vid skapandet av en mångprofessionell och sektoröverskridande verksamhetsmodell, skapas i samband med detta även nya strukturer som inte försvinner från kommunerna efter att projektet har slutförts. Det är i synnerhet fråga om att pröva på och skapa en ny verksamhetskultur genom projekten, enligt KASTE-programmets målsättningar. Via KASPERI har man kommit allt närmare en verksamhetsidé för organiserat utvecklingsarbete inom alla verksamhetsområden. I första skedet av projektet väckte verksamhetsmodellen, där projektarbetarens roll är mera att möjliggöra 2

3 och generera, även motstånd men nu börjar man dock se nyttan med detta arbetssätt även bland aktörerna. KASPERI-projektets nätverksbildande verksamhetssätt leder förhoppningsvis även till bestående strukturella lösningar, då man ser nyttan med det sektoröverskridande verksamhetssättet. Detta infobrev ger en bild av utvecklingsarbetet i sin helhet, i fem landskap och över 60 kommuner. Det fortsatta utvecklingsarbetet SHM stöder utvecklingsarbetet av servicen för barn, unga och familjer i Mellanfinland även efter denna projektperiod som tar slut. Tammerfors stad erhöll enligt det i början av året fattade belutet euro i statsunderstöd för projektet KASPERI II som startar i november 2011 och som fortsätter med och fördjupar det nuvarande utvecklingsarbetet samt utvidgar det även geografiskt på nya områden. Projektledare Juha Luomala förnamn.efternamn@pikassos.fi Projektplanerare Kirsi Mäkilä förnamn.efternamn@pikassos.fi ÖSTERBOTTEN Pohjanmaan perhekaste - Kaste familjeprojektet i Österbotten I det tvåspråkiga KASTE -familjeprojektet i Österbotten deltar 16 kommuner från Österbotten samt Vasa sjukvårdsdistrikt. Projektet omfattar tre stora utvecklingsobjekt; främjande av välmåendet hos barn, unga och familjer och utveckling av barnskyddet, pilotering av resursskola/team -modellen och intensivvårdsmodellen samt utvecklande av servicehelheten för mångkulturellt familjearbete. I Österbotten har man tagit i bruk arbetssättet med tidigt ingripande. Syftet med Kaste familjeprojektet i Österbotten är att öka delaktigheten och minska utslagning. Detta möjliggörs genom förebyggande arbete och genom ingripande i problemen i ett så tidigt skede som möjligt. I Österbotten har man satsat stort på att tillägna sig ett nytt förhållningssätt som hjälper dem som arbetar med barn, unga och familjer att ta upp bekymmer i ett tillräckligt tidigt skede. Kaste familjeprojektet i Österbotten har ordnat den första svenskspråkiga utbildarskolningen Ta Upp Oron med deltagare från olika sektorer (dagvården, skolan, hälsovården, socialvården, socialarbetet, organisationer) I den av THL ordnade finskspråkiga utbildarskolningen Huolen Puheeksi ottaminen deltar även tre personer från Österbotten. Av områdets 15 kommuner finns det i nio c. 30 utbildare, som har beredskap att dra Ta Upp Oron skolningar och sprida sitt kunnande på fältet. I detta skede har varje utbildarpar dragit sin första grupp. Nu är man i ett aktivt planeringsskede. Nya grupper finns ännu på våren och hösten Grupperna har varit mångsektoriella. Deltagarnas respons har visat att det är viktigt och ändamålsenligt att ordna sektoröverskridande skolningar. Samarbetet på fältet ökar och deltagarna har möjlighet att diskutera och lära sig det nya förhållningssättet tillsammans. När projektet är slutfört i oktober 2011 kommer hundratals människor att ha i bruk ett nytt arbetssätt med tidigt ingripande, som 3

4 de kan använda i samarbetet med familjerna och med andra sektorer. Utöver det ovan nämnda har man inom projektet utvecklat bl.a. familjearbetet och utvärderingen av föräldraskap samt tagit i bruk många andra arbetsmetoder (utredning över barnskyddsbehovet, Spegel -metoden, BAROfi mm.) Ett viktigt mål för Kaste -familjeprojektet i Österbotten är att förnya servcen för barn, unga och familjer som en större helhet som överskrider de traditionella sektorgränserna. Specialservice utvecklas för att stöda basservicen. För dessa mål svarar resursteam- och intensivvårdsmodellens pilotering inom Vasa sjukvårdsdistrikt. Till resursteamet hör 5 experter i barn- och ungdomspsykiatri inom Vasa sjukvårdsdistrikt, sammanlagt 1 heltids satsning. Under projekttiden har basvårdens personal i Österbotten möjlighet att utan remiss och med låg tröskel få stöd och konsultation av experterna inom psykiatri, som stöd för basservicen. Resursteamets målgrupp är barn och unga som riskerar utslagning i Österbotten. Genom tidigt ingripande kan man förebygga ytterligare problem och främja möjligheten att i rätt tid få hjälp för existerande svårigheter. Resursteamets projektarbetare ger specialkunnande och intensivvård till utvecklingsmiljöerna för barn, unga och familjer - hemmen, skolan, dagvården. En arbetstagare på basnivån som är bekymrad över ett barn/en ungdom kan ta kontakt med resursteamet och projektarbetarna träffar tillsammans med arbetstagaren barnet/ungdomen och familjen samt det övriga nätverket hemma eller i skolan. Projektarbetaren försöker tillsammans med basvårdens personal reda ut och hitta lösningar på barnets/ungdomens/familjens problem genom diskussioner och konkreta åtgärder under 1-5 gånger eller hjälper dem att hitta rätt vårdform. Man lyssnar på vad familjen själv tycker att den behöver stöd i och kommer överens om vem som kommer att stöda dem under färden. Varje samarbetspart medför sitt kunnande. Kunderna och samarbetsparternas respons fås,genom att samla in kundrespons från resursteamets kundfamiljer och samarbetsparter. Med stöd av projektet har man i Jakobstad öppnat Resursskolan. Resursskolan är avsedd för elever vars studier inte lyckas i den allmänna undervisningen och alternativet till skolan är hemundervisning, psykiatrisk anstaltvård eller relegering från skolan. Tiden som eleven tillbringar i resursskolan varierar beroende på individuella behov från en sex veckors stödperiod till studier hela året. Läsåret är indelat i sex veckors perioder och eleven kan inleda studierna i resursskolan alltid när en ny period börjar. Resursskolan kan fungera som undervisningsplats när barnet köar till psykiatriska sjukhusundersökningar eller skall övergå från sjukhusvård till skolan. I resursskolan kan högst sex elever studera åt gången. Där kan finnas elever från flera olika klassnivåer. Mångprofessionellt samarbete hör till resursskolans karaktär. I resursskolan arbetaren en lärare, en ungdomsledare, en familjearbetare och en psykiatrisk specialskötare. Eleverna i resursklassen behöver speciellt stöd bl.a. för att finna sitt självförtroende, beteende och sin skolmotivation. Eleverna behöver stark individuell handledning. Målet är att hjälpa och stöda en elev så att eleven kan fortsätta gå i sin egen skola. I samband med utvärderingen av resursskolan har det framgått att eleverna mår bättre när de får gå i resursskolan. Barnen vill fortsätta gå i resursskolan. Föräldrarna uppskattar att deras barn kan bo hemma och gå i skolan i sin egen stad. Enligt utvärderingen skulle 4

5 alternativet för många elever ha varit en vårdperiod på barnpsykiatriska avdelningen. Resursskolan fortsätter år 2011 som en del av den kommunala servicen i Jakobstad. Österbotten är ett av Finlands mest mångkulturella landskap. I Vasa har man inom Kaste - familjeprojektet i Österbotten utvecklat servicen för de mångkulturella familjerna i huvudsak i familjecentralstil vid den av projektet grundade öppna träffpunkten Helmi, som öppnades Syftet med verksamheten är bl.a. främjande av integrering,förbyggande av utslagning och kundernas integrering i det finländska samhället. I Helmi ordnar förvaltningsnämnderna, församlingen och olika organisationer verksamhet " enligt läsordningen". Projektarbetaren har fungerat som kontaktperson och koordinator för verksamheten. I Helmi har sedan det öppnades en invandrare varit anställd hela tiden med sysselsättningsmedel. Helmis verksamhet har nått ut till kvinnor och barn. I kvällsaktiviteterna ( Let s speak Finnish - gruppen och danser från olika länder - gruppen) har även män deltagit. Många av kunderna är asylsökande och har nyligen kommit till landet, varför utvecklandet av språkkunskaperna och stöd från andra i samma situation hör till de viktigaste målen i verksamheten. UN Womens frivilliga lärare har undervisning i finska tre gånger i veckan. En lekledare som är anställd av Verket för fostran och utbildning svarar för aktiviteter för barn och en hälsovårdare som anställts för familjecentralarbetet kommer på besök 1-2- gånger per månad och berättar om hälsosam mat, preventivmedel och hygien. Övrig verksamhet är bl.a. församlingens musiklekskolestunder för barn, Martornas matlagningskurser samt fritidsverkets simundervisning för kvinnor. Opinionsundersökningar har gjorts bland kunderna och ordnarna av verksamheten, på basen av vilka verksamheten har ändrats så att den motsvarar kundernas och ordnarnas behov. I Närpes har man under projektet piloterat servicehandledningsmodeller för invandrare. Servicehandledaren har kartlagt familjernas behov och givit handledning i praktiska saker. Inom K5 -området har grundats ett mångkulturellt expertnätverk tillsammans med områdets övriga projekt. I Närpes ordnas läxläsning och klubbverksamhet för invandrarbarn tillsammans med socialverket och utbildningsverket. För invandrarföräldrar har föräldrakvällar ordnats. Gruppen Vi läser tillsammans och grupperna för kamratstöd för bosniska åldringar samt Thai-kvinnor har verkligen behövts. I Närpes har man utvecklat även verksamhet i familjecentralstil. "Familjestugan", en öppen träffpunkt för föräldrar som är hemma och för barn, öppnade sin dörr i mars Familjestugan blev genast mycket populär och varje tisdag har antalet besökare varit c. 50. Verksamhetens ledare är utbildade barnträdgårdslärare. Olika förvaltningars representanter och organisationer deltar i ordnandet av programmet och ger info för att stöda familjerna i Närpes och inom K5 området. I Jakobstad har mångkulturellt arbete utvecklats i samarbete med olika aktörer. Verksamheten Vi läser tillsammans samt grupper för likställda startade år Vänverksamheten och ett intensivt familjearbete i samarbete med Perhetyö Fant startade våren Idéen bakom verksamheten är att ge de finska och invandrarungdomarna en möjlighet att utvecklas i rap och uttrycka sina känslor genom musik. I Österbotten har personalens kunnande stärkts genom utbildning som ger redskap för 5

6 målinriktat bemötande av barn och familjer( bl.a. ART, ICDP, fostrarsamverkan, utvärdering av föräldraskap). Under projektet har ordnats även 5 seminarier med anknytning till mångkulturellt arbete. Det sista seminariet ordnas i Vasa den 24.5 om ämnet arbetet med invandrarmän. Projektkoordinator: Nora Muotio förnamn.efternamn@vaasa.fi Utvecklingsprojektet för barn, unga och barnfamiljer i Södra Österbotten UTVECKLANDET AV FAMILJEARBETET Genom utvecklandet av familjearbetet har man i Södra Österbotten sökt nya verksamhetsformer för att hjälpa barnfamiljer i deras egna vardagsmiljöer. Utvecklingarbetet inleddes genom att inom familjearbetet i Södra Österbottens kommuner och samkommuner kartlägga organiseringen och innehållet samt verksamhetsformer och arbetarnas yrkesmässiga kunnande och bakgrund. Kartläggninens resultat har utnyttjats bl.a. i familjearbetarnas utbildningsinnehåll. Omkring utvecklingshelheten uppstod pilotverksamhet inom fyra samarbetsområden (JIK; Järvi-Pohjanmaa, Kaksineuvoinen och Suupohja). För dessa anställdes utvecklingsmentorer för fem månaders tid. Under pilottiden uppkom nya modeller och verksamhetssätt för förebyggande och intensivt familjearbete. Som resultat uppstod bl.a. som mångprofessionellt arbete olika gruppaktiviteter samt verksamhet för grupper av likställda. Under försöket startades även nya öppningar inom småbarnsfostran i familjearbetet och det mångprofessionella teamarbetet samt familjecenterverksamheten utvidgades. I samband med pilotverksamheten preciserades även familjearbetets innehåll och definitioner, för att de sektorer som beställer familjearbete kan rikta skräddarsytt familjearbete till familjer enligt deras behov. Utgångspunkten i verksamheten är att ge stöd åt familjer i ett tidigt skede innan familjens problem sväller och hopar sig. Utvecklingshelheten har utvärderats bl. a. genom att samla in respons om utvecklingsprocesser från lokala pilotgrupper och utvecklingsmentorer. Om familjearbetets piloter kommer även ett slutarbete att skrivas. Projektets publikationer: Perhetyön nykytila Etelä-Pohjanmaalla samt Perhetyön pilotit loppuraportti NÄTBASERAD FAMILJECENTER Södra Österbottens Nätbaserade familjecenter ( fungerar från och med sensommaren 2011 i hela landskapet för föräldrar till barn under skolåldern eller barn i år 1-6 som en ny typ av regional internetservice med låg tröskel och som informationspunkt samt expertservicepunkt. Med hjälp av nättjänster förstärks tidigt stöd för barnfamiljer i familjernas egna vardagsmiljöer oberoende av tid och plats; i synnerhet i saker som inte kräver face-to-face kontakt. I portalen finns information bl.a. om barnets uppväxt och utveckling, föräldraskap, områdets service för barnfamiljer och möjligheter till olika intressen. Dessutom finns det på familjecentern tillgång till expertservice (Väestöliiton Vastaamo 6

7 palvelusetelikokeilu), vilket kan för sin del förebygga belastning i fråga om basservice. att sprida den goda praxis som utvecklats under piloterna över hela landskapet. Utvecklingen av nättjänster leder å ena sidan till förbättrad service och mångfaldigare servicekanaler samt å andra sidan till effektivare servicesystem och regionalt förenhetligande. Familjecentern samlar ihop de splittrade barnfamiljetjänsterna under en adress enligt principen med "en lucka". Uppföljningen av användningen av nättjänsten sker genom att följa med loggstatistiken. Vastaamo-tjänsten ger hösten 2011 respons som samlats in av Väestöliitto. Om den nätbaserade familjecenterns utvecklingsprocess färdigställs ett slutarbete vintern UTVECKLING AV TJÄNSTER PÅ BASNIVÅN Genom utvecklingen av tjänster på basnivån strävar man efter att möjliggöra att tjänsterna är lättillgängliga för barnfamiljerna, i rätt tid och på rätt plats i den egna utvecklingsmiljön. Utvecklingasrbetet förstärker delaktigheten av barn, unga och familjer i basservicen. Projektets uppgift är att förstärka kunnandet hos arbetare på basnivå (skolningar, verksamhetsgrupper för likställda, förstärkande med hjälp av olika arbetsmetoder osv.) samt utveckla modeller och praxis som utvecklas för basnivån. Man strävar efter att finna nya metoder och arbetssätt som möjliggör ökad flexibilitet i fråga om specialtjänster som stöder basservicen. Detta utvecklingsarbete har utförts vid pilotenheterna (rådgivningen, daghemmet och skolan) samt vid ett skilt pilotföremål i Kuusiokunnat. Man strävar efter I arbetet inom rådgivningspiloten betonades försök i förebyggande familjearbete som mångprofessionellt samarbete. I den piloterade modellen kan man genom förebyggande familjearbete stöda familjen redan med några besök av familjearbetare. Familjerna som kan ge upphov till bekymmer är vanliga familjer med tillfälligt behov av stöd. Det förebyggande familjearbetet som prövats i rådgivningen sammanställs till en modell som sprids trill praxis över hela landskapet. Försöket visade att rådgivningens familjearbete har en viktig plats mellan barnfamiljers hemservice och barnskyddets reparerande familjearbete. Att hjälpa familjen i ett så tidigt skede som möjligt gör att problemen inte hopar sig så mycket och konsekvenserna (både mänskliga och ekonomiska) blir således inte så allvarliga. I och med försöket togs rådgivningens familjearbete i bruk i mars 2011 i samband med nyorganiseringen av barnskyddsenheten vid Seinäjoki stad. Som resultat av utvecklingsarbetet inom småbarnsfostran har arbetsprocessmetoden Hyvinvoiva lapsi työprosessimenetelmä (Det välmående barnet,arbetsprocessmetod) som skapar delaktighet, uppkommit. Dess utgångspunkt är att svara mot barnets och familjens behov genom individuellt och äkta lyssnande enligt Kasvun kumppanits principer (tilläggsuppgifter client/pdfs/7a5c36bd ab8f- 5332ea1d2e5a). Som stöd för processen har ordnats skolningar och verksamhetsgrupper för likställda aktörer inom småbarnsfostran, bl.a. 7

8 för förmän inom småbarnsfostran avsedd workshopverksamhet som verksamhet för likställda. Småbarnsfostrans arbetsprocess Hyvinvoiva lapsi (Välmående barn) uppgörs till modell och dess delområden kan tas i bruk även i andra daghem. Som ett samarbete bland landskapets aktörer inom småbarnsfostran uppgörs en modell av Spegel-metoden för användning av småbarnsfostrare. Om småbarnsfostrans delområde färdigställs även många produktioner som slutarbeten, bl.a. guide för barn som skall börja skolan, om handledning i service inom småbarnsfostran, utbildningsstomme om beaktande av barnets temperament och barnets delaktighet. Inom dagvården är det vanligt med barnorienterad attityd, barnets delaktighet och hörande i saker som angår barnet - åtminstone på pratnivå. Aktörerna inom småbarnsfostran har inte alltid möjlighet att handla enligt detta tankesätt. Processmetoden Hyvinvoiva lapsi, Det välmående barnet, och principerna för Kasvatus kumppanit ger arbetstagarna inom småbarnsfostran vägkost i att i arbetet individuellt lyssna på barnet, som uppfostringspart vid sidan av föräldern och i samarbete med nätverket som tjänar barnet och familjen. Utöver detta har skapats arbetspraxis och tjänster med syfte att minska användningen av specialservice (bl.a. att gestalta barnets bekymmerstig på basnivå). I utvecklingsarbetet har man i stor utsträckning beaktat principen med flera branscher genom att ta med basnivåns övriga aktörer och tredje sektorn samt föräldrarna. Syftet med Kuusiokunnat-områdets pilotobjekt är den under KASTE-projektet utvecklade och på basnivå fortsatta verksamhetsmodellens förverkligande för att stöda ungdomarnas (13-17 år) psykiska välbefinnande och ungdomars mentalvård inom basservicen. Om skolornas delområde färdigställs slutarbeten bl.a. om god praxis vid Södra- Österbottens skolor samt om Merkkariverksamheten vid skolorna. Utvärdering av utvecklingshelheten sker pilotvis genom olika frågeformulär. Arbetet har utvärderats genom respons från både klienter och arbetare. Om utvecklingsarbetet färdigställs även flera slutarbeten, med fokus på utvärdering av arbetsmetoder. På basen av erfarenheterna från fallstudierna i skolpiloterna skapas förebyggande verksamhetsmodeller och mångprofessionellt samarbete inom basservicen för ökande av skolans/familjens välmående. För stödjande av förebyggande arbete har man startat olika samarbetsprojekt omkring skolan (bl.a. med anknytning till förstärkande av barnens sociala kapital och samarbetet mellan hemmet och skolan samt genom att i samband med föräldrakvällar ge information åt föräldrarna om rusmedel och om trafik. Projektkoordinator: Sirpa Tuomela-Jaskari förnamn.efternamn@seinajoki.fi stenjanuortenkehittamishanke/ 8

9 SELEVÄ PALETTI SUUPOHJAN LAPSIPERHEIDEN PALVELUKOKONAISUUS Målsättningen är att över service för barn i åldern 0-10 år och barnfamiljer skapa familjecentermodellen Suupohjan perhekeskustoimintamalli SELEVÄ palvelupaletti, som stöder föräldraskap och verksamhet för likställda. Som behov och utmaning - att stöda familjer och genom basservice skapa en grund för välbefinnande för hela livet - att öka familjernas delaktighet samt minska utslagning bland barn och unga. - att skapa strukturer för främjande av välmående och hälsa. Metoder - Förnyande av service för barnfamiljer som en större helhet över sektorgränserna. - Möjliggöra barnens och föräldrarnas delaktighet i utvecklandet av servicen - Komma med service direkt till barnens och ungdomarnas utvecklingsmiljöer enligt familjecentralverksamhetens ideologi. - Samla kunskap om barnfamiljernas behov och situationen inom service för barnfamiljer. - Synliggöra exsterande service och samarbete mellan flera branscher - Utvecklande av nya tjänster FAMILJECENTERVERKSAMHETSMODELLEN SUUPOHJAN PERHEKESKUSTOIMINTAMALLI HÅLLER PÅ ATT BLI SKAPAD Vad väntar man av den - Partnerskap inom fostran - Ökat kunnande och ökad delaktighet - Stöd för föräldraskap och grupper av likställda - En föregripande, flera branscher omfattande och på samarbete baserande modell för producerande av service Hur skall verksamheten utvärderas - Som kollegialt utvärderingspar fungerar Pirkan perhepalvelut - projektet - Självutvärdering; projektplaner, rapporter, frågeformulär, ledningsgruppens verksamhet, de i utvecklandet deltagande föräldrars och aktörers deltagande i fortlöpande utvärdering av verksamheten Projektkoordinator Päivi Lapiolahti, förnamn.efternamn@kauhajoki.fi 9

10 BIRKALAND BIRKA Familjetjänster förstärker familjernas välbefinnande aktiviteter osv. Med hjälp av utvecklade tjänster kan barns, ungas och familjers välbefinnande ökas både direkt och på längre sikt. De flesta verksamhetsformerna har redan under projektets gång etablerats bland kommunernas tjänster, så verksamheten kommer tydligen att fortsäta efter BIRKA familjetjänster -delprojektets slutförande. Som bäst stöder de nya tjänsterna för välbefinnande familjerna i den mån att behovet av riktat stöd och specialservice minskar. Syftet med utvecklandet av BIRKA familjetjänster är att skapa nya resurscentrerade och med hjälp av flera sektorer producerade verksamhetskoncept för basservice för barn, unga och familjer i två kommuner på 7000 invånare. Tjänster utvecklas ortsvis i team omfattande flera branscher, i mindre substansvisa utvecklingsteam samt genom dialog med ledningen. I delprojekten har även utnyttjats lärande av likställda i kommunerna i form av Utvecklingsdagar som ordnats med ett halvt års mellanrum. Projektmänniskorna har kunnat byta tankar sinsemellan även under flera gemensamma skolningar och övriga tillställningar. Utöver utvecklandet av de tjänster som riktar sig till kommuninvånarna har man inom projektet kunnat skapa tydliga strukturer för sektoröverskridande ledning i ärenden som gäller barn, unga och familjer. I Parkano har man grundat LANU-teamet, som samlas regelbundet med c. sex veckors mellanrum. I Pälkäne deltar ledningen i det sektoröverskridande teamets sammanträden regelbundet med ett halvt års mellanrum samt på inbjudan även oftare. Syftet med den sektoröverskridande ledningens sturktur är att möjliggöra en dialog både mellan sektorerna och arbetstagarna samt ledningen för utvecklande av tjänster. Som en produkt av delprojektet BIRKA familjetjänster har man utvecklat småbarnsfamiljers tjänster (bl.a. hemsovskola, den öppna småbarnsfostrans tjänster, familjearbete i gruppform osv.), samarbetet mellan förskolans och grundsolans undervisning, ungdomsarbetets tjänster, arbete som riktar sig på att stöda föräldraskapet (bl.a. utvidgad familjeförberedelse omfattande flera branscher, gruppverksamhet för likställda riktad till ensamstående föräldrar, familjedagvårdens föräldrakvällar med Som tredje utvecklingstema har man haft utveckling av kommuninvånarnas delaktighetsstruktur i projektkommunerna. I Parkano fröverkligades för riktande av utvecklingsarbetet i inledningsskedet av delprojektet en Bikva-tillämpning för att kartlägga kommuninvånarnas, arbetstagarnas och ledningens utvecklingsbehov. Även i Pälkäne togs kommuninvånarna med i riktandet av utvecklandet i form av gruppintervjuer med föräldrarna. Färdiga bestående delaktighetsstrukturer hinner man inte skapa i kommunerna under delprojeket, men temat 10

11 har hållits framme i båda kommunerna så starkt att ärendet förmodligen kommer att utvecklas vidare efter avslutat delprojekt t.ex. genom kundjuryverksamhet enligt Jyväskylämodellen. Ökandet av barns och ungas delaktighet förblir även kommunernas egen utvecklingsverksamhet. BIRKA familjetjänster -delprojektets verksamhet har utvärderats vid för hela delprojektet gemensamma Utvecklingsdagar med ett halvt års mellanrum. I utvecklingsdagarna har både arbetstagare och representanter för ledningen från båda kommunerna deltagit. Sista utvecklingsdagen ordnas i juni Dessutom har BIRKA familjetjänster tillsammans med det i Kauhajoki fungerande delprojektet Selevä paletti förverkligat en lyckad och kraftgivande utvärderingsprocess mellan likställda, som tar slut Utvärderingens resultat presenteras för båda delprojektens ledningsgrupper i augusti Kommunledningens åsikter om delprojektets verksamhet sammanställs före sommaren. Av teamen i den sektoröverskridande ledningen ber man om ett öppet och utvärderande utlåtande på basen av de kvantitativa resultaten som samlats av delprojektet. I övrigt skall delprojektets ledningsgrupp utvärdera det utförda arbetet. Att sammanställa kundrespons över hela delprojektet är i praktiken omöjligt då utvecklingsarbetet riktar sig så vidsträckt till service för barn, unga och familjer. Kundresponsen har dock en betydande roll i kommunernas egen fortsatta utvecklingsverksamhet. Projektkoordinator: Merja Nordling förnamn.efternamn@pikassos.fi Nepsy-projektet Partnerskap som grund för servicestrukturen inom mentalvård för barn och unga i Birkaland Nepsy-projektets centrala syfte är att överföra neuropsykiatrisk kunskap och rehabilitering från specialsjukvården till en mera vidsträckt del av basnivån. Projektets syfte är att stödja utvecklingen och utvecklingsmiljöerna av autistiska AD-, ADHD-, ADD- samt Tourettebarn och unga samt utveckla praktisk service genom samarbete. I Nepsy-projektet utvecklas en fungerande servicehelhet för barn och unga som lider av neuropsykiatriska problem, för deras familjer och för dem som arbetar med dem, en helhet där specialkunnandet på basnivå och specialsjukvården fungerar smidigt tillsammans. På så sätt möjliggörs tillgång till tidigare hjälp än för tillfället samt en obruten vård- och servicekedja genom alla åldrar. I Nepsy-projektet som finansieras av Kaste samarbetar Tammerfors stad, Lempäälä kommun och Sastamala samkommun för grundskyddet. Nepsy-projektet erbjuder arbetspar till klientmöten åt professionella som arbetar med barn, unga och familjer, konsultation per telefon eller på konsultationskafé och utbildning för grupper av professionella med olika behov. De öppna Nepsybaskunskapskurserna har under de två gångna åren haft redan över 3000 deltagare. Av deltagare i föreläsningar har man samlat in respons, på basen av vilket verksamheten har omarbetats. Nepsy-projektets arbetare har även hunnit besöka flera tiotals skolar i 11

12 projektkommunerna och delat ut baskunskap och praktiska tips om verksamheten med barn och unga åt skolsamhället. Ofta har redan små åtgärder underlättat skolans vardag avsevärt till exempel genom att skapa arbetsro i klassen. Nepsy-projektet har på gräsrotsnivån delat ut konkret kunskap och material, som kan utnyttjas i vardagens problemsituationer även då när det inte är fråga om egentliga neuropsykiatriska störningar. Visuellt material som kan användas fritt, t.ex. bilder som styr verksamheten, kan man printa ut själv på Materialbanken på projektets internetsidor Projektets sidor har varit i flitig användning med närmare 2000 laddningar per månad. Av Nepsy-projektet kan man även beställa visuellt material som är skräddarsytt för barns och ungas behov. För övrigt har projektet ordnat kurser för personalen i skolor och daghem om att göra bilder, till exempel i Lempäälä har detta på ett lyckat sätt överförts till en del av skolbiträdens basuppgifter. Från utlåningen som förverkligats i samarbete med Tevella och Leikkien.fi har man kunnat låna hem och fritt pröva på rehabiliteringsredskap under två veckors tid innan man gjort det egentliga köpbeslutet. Servicen har hos familjerna gjort tröskeln lägre att ta i bruk hjälpmedel som underlättar vardagen. Nepsy-projektets arbetare har givit intensiv, lösningscentrerad neuropsykiatrisk förberedelse för unga och familjer i utmanande livssituationer. Med en del kunder fortsätter servicen genom åren i olika kris- och ändringssituationer. Några möten med en bekant Nepsy-arbetare kan hjälpa över en svår situation och sedan behövs igen inga mer möten. I projektet stöder man ickeprofessionell hjälp genom att ordna stödgrupper för likställda, stödpersonverksamhet och genom att delta i Käsikynkkä-grupper. Ett av projektets viktigaste resultat är den i Tammerfors utvecklade ADHD -vårdstigen, som definierar tydliga roller och praxis i verksamheten för vårdhänvisning av barn och unga med neuropsykiatriska symptom. En tydlig vårdstig har underlättat yrkespersonalens vårdverksamhet, minskat överlappande arbete och gjort att familjerna i stor grad kommit i likvärdig situation i fråga om möjligheterna till vård. Diagnoserna har inte ökat explosionsartat vilket man tidigare fruktat, utan verksamheten har snarare underlättats till exempel vid Tammerfors stads PSHP:s ungdomspsykiatriska polikliniker. Nepsy-projektet har i intensivt samarbete med olika aktörer utvecklat nya konkreta och mångsidiga servceformer i deltagarkommunerna för dem som lider av neuropsykiatriska problem, deras familjer samt yrkesmänniskor. Servicen har hela tiden utvecklats med hjälp av respons i realtid, som samlats in från klienter och samarbetsparter. På basen av respons har servicen som producerats av Nepsy-projektet verkligen behövts. Utvecklingsarbetet är inte ännu slutfört och förberedelserna inför det nya "OSMO"-projektet är i gång. Målet är att Nepsy-servicen blir en bestående del av kommunernas servicesystem. Nepsy-projketets internet-sidor i adressen Projektledare Milja Koljonen förnamn.efternamn@tampere.fi, 12

13 Projektet IiNA - Intensivmodell för öppen vård för unga Det ständigt ökande antalet omhändertaganden av unga, allt svårare problem och ett växande behov av anstaltvård både inom vården utom hemmet och i psykiatrin har i Birkaland utgjort ett gemensamt problem för kommunerna och en ekonomisk belastning för dem. Enligt undersökningen (Heino 2007) utgör tjänsternas svaga inverkan i synnerhet inom öppen vård en orsak till omhändertaganden. Icke fungerande eller bristfälliga stödformer inom öppen vård för unga har ofta ansetts utgöra en central bakgrundsfaktor som bör åtgärdas för att ändra utvecklingsriktningen. För detta behov började man utveckla nya slags effektiva och intensiva arbetsmetoder. Utvecklingarbetet inom öppen vård för unga inleddes i kommunerna 2009 på bassen av dessa kommuners behov. Som resurs erbjöd projektet ett team på fyra personer (koordinator och tre projektarbetare), omfattande flera branscher. Med hjälp av utvecklingsmöten i kommunerna preciserades åtgärdernas riktning. Centrala arbetsredskap blev klientarbetet som utfördes med arbetspar som var arbetstagare vid socialväsendets barnskydd, fyra dagars utbildningshelhet om Dialog inom kund- och nätverksarbete samt två dagars ARTutbildning (Aggression Replacement Training) för användning med ungdomsgruppen, pilotering av team från flera sektorer, samling till samarbetsforum omfattande flera sektorer samt försök med utvecklingsarbetare. Utvecklingarbetets avancerande uppföljdes och utvärderades i olika kommunvisa sammansättningar. Den mest centrala produktionen under projektet var en guide för förverkligandet av familjearbetets intensiva fas. Dessutom färdigställs under projekttiden en verksamhetsmodell för team omfattande flera sektorer, åtgärdsmodell, startpalaver - om praktiska saker efter barnskyddsanmälan, modell för regelbundet förverkligande av tväradministrativt samarbetsforum och förslag om anslutande av psykiatriskt kunnande till barnskyddets arbetsfält genom utvecklande arbetsgrepp. De under projektet bearbetade nya modellerna och arbetssätten samlar systematiskt ihop olika sektorers och branschers arbetstagare. Genom praxis i verksamheten ökas arbetstagarnas samtidiga åtgärder för den gemensamma klienten. Arbetarna lär sig mera om varandras arbetsfält och kan bättre utnyttja varandras yrkesskicklighet i klientsituationer. Även klienten har nytta av ökad samverkan. Utvecklingsarbetet har förverkligats som försök genom pilotering. Det gjorda arbetet har utvärderats regelbundet med aktörer i anslutning till utvecklingsarbetet. När projektet tar slut kommer man att utvärdera en vald del av utvecklingsåtgärderna. Utvärderingarna genomförs i form av utvärderingsdiskussioner bland arbetsgrupperna som utfört utvecklingsarbetet och som deltagarnas självutvärderingar, vilka dokumenteras. Syftet med utvärderingen är att ta reda på vilka nya arbetssätt som har bildats, vilka sektoröverskridande verksamhetssätt har bildats och hur uppkommen praxis i verksamheten möjliggör effektivare hjälp för unga och deras familjer. Projektkoordinator Irene Rinne förnamn.efernamn@pirkkala.fi 13

14 CENTRALA TAVASTLAND Flera branscher tillsammans för barnets bästa Finländska barn mår i allmänhet mycket bra, men skillnaderna i välbefinnandet växer. Barnfattigdomen, inkomstskillnaderna och utslagning ökar. Flyttrörelsen och upplösning av parförhållanden gör familjernas liv instabilt. En del av barnen riskerar att bli utslagna redan i ett tidigt skede. Det råder brist på stödgivande nätverk. På ågrund av lågkonjunkturen har för barnfamiljerna avsedda tjänster förvittrats. De fungerar skilt för sig vilket betyder att de strama resurserna inte räcker till för intensivt stöd vid behov. När familjen och dess naturliga nätverk, offentlig service inom olika administrationer och tredje sektorn, arbetar tillsammans blir resultaten bättre. Välfärdsrådgivning Genom att fortsätta med familjeförberedelsen till tiden efter förlossningen till exempel i form av mångprofessionella grupprådgivningar skapar man i projektet möjligheter för stöd för likställda. För familjer riktade grupper ordnas med syfte att utöver stöd för likställda även stödja samverkan mellan barn och föräldrar. Genom att intensifiera samarbetet mellan småbarnsfostran och rådgivningen kan man minska överlappningar. Barnet kan i dagvården göra en del av de uppgifter som vanligtvis görs i rådgivningen. Föräldrarna får respons på detta och har vid behov möjlighet att diskutera med barnträdgårdsläraren eller hälsovårdaren. I välbefinnandeprojektet erbjuds familjerna hjälp från den nära belägna rådgivningen, då problemen ännu är små. Hälsovårdaren, psykologen och familjearbetaren arbetar tillsammans med familjen. Service riktas mera till de familjer som har större behov av stöd. Vid de månprofessionella teamen som samlas regelbundet kartlägger familjen och yrksemänniskorna familjens situation på bred basis, och uppgör gemensamt en plan om behövlig hjälp. I början av projektet genomfördes bland rådgivningens kunder en enkät om tillfredsställelse med servicen. En studerande skriver sitt slutarbete om de råd inom fostran som föräldrarna till barn i lekåldern får vid rådgivningen. Ett annat slutarbete skrivs om hälsovårdarnas erfarenheter av grupprådgivning. Kundrespons samlas in av grupper och grupprådgivningar. Familjernas erfarenheter beträffande överförande av periodiska kontroller delvis till dagvården samlas in i samband med familjekvällen. Forskaren intervjuar familjer som varit kunder hos ett mångpprofessionellt team. Sirpa Seppänen Fostringsgemenskap (Kasvatuskumppanuus) Genom sk fostringsgemenskap har man förstärkt personalens kunnande om samverkan och samarbete över serviceområden. Målet är att man i skolorna och inom småbarnsfostran följer fostringsgemenskapets principer vilka är är lyssnande, respekt, tillit och dialog. Antalet kundreklamationer till servicedirektören har 14

15 bl.a. för småbarnsfostrans del minskat när kunden har hörts i tid av dagvårdens personal och direktörerna för småbarnsfostran. Föräldrarnas verksamhet för likställda och delaktighet i utvecklandet av tjänster på boningsområdet har ökats. Även hörande av barnet och dess delaktighet har ökat. Fostringsgemenskapsprocessen har utvecklats gemensamt med kunderna. Gruppdiskussionerna med föräldrarna samt utvärderingen har planerats att bli årligen återkommande. Föräldrarnas och arbetarnas/lärarnas samarbete skapar gruppkänsla på området, vilket stöder barnets och ungas växande i deras egen utvecklingsmiljö. I utvecklandet av servicekonceptet har i synnerhet beaktats olika övergångsskeden i barnets liv från småbarnsfostran via förskolan till skolan. För övergången har skapats alternativa modeller med samarbete inom flera branscher. I många skolor påbörjas även genomförandet av smidig inledande undervisning. Partnerskap inom fostran har utvecklats till produkt och produkten tas med i serviceavtal gällande service för barn och unga, vilka styr servicens resurser och kvalitet. Ur processoch servicebeskrivningen för fostringsgemenskap framgår rekommenderad miniminivå av partnerskap inom fostran som erbjuds familjer med barn inom småbarnsfostran, förskolan och skolan. I fortsättningen modifieras produkterna så att familjerna kan garanteras samma möjlighet till fostringsgemenskap inom all service för barn och unga. Arja Korhonen Vårdpedagogisk klass Klassen med sex platser är avsedd för elever som inte ens med starka stödåtgärder klarar sig i skolan och som behöver mångsidigt specialstöd i sitt liv. Tyngdpunkten ligger på att barnet når psykisk balans, och lyckas fullgöra läroplikten i hemskolan eller eventuellt i en ny skola. En arbetsgrupp bestående av flera sektorer med representation från barnskyddet, psykosociala tjänster, familjearbete, sjukhusskolan, barnpsykiatrin, undervisningstjänsterna och skolhälsovården fungerar som stöd för den vårdpedagogiska klassen. Gruppens uppgift är att välja eleverna till vårdpedagogiska perioden samt planera åtgärder och förverkligandet av dessa för både enskilda barn och grupper. Gruppmedlemmarnas gemensamma uppgift är att ständigt följa med, utvärdera och utveckla vårdpedagogiska klassens verksamahetskoncept. För klassteamet erbjuder gruppen även arbetsledande element. I klassen arbetar ett mångprofessionellt team: specialklasslärare, skolhandledare och sjukskötare i psykiatri. Sjukskötaren arbetar både med eleven och elevens familj. Eleven får stöd av sjukskötaren under skoldagen i grupp samt genom individuella möten en gång per vecka. Samarbetet med föräldrarna förverkligas genom ömsesidig kontakt: regelbundna hembesök en gång per månad (även hos distansföräldern) samt per telefon vid behov. Sjukskötaren i psykiatri kartlägger tillsammans med föräldrarna familjens situation, uppskattar stödbehovet och styr dem vid behov till service. Sjukskötaren deltar med familjen även i förhandlingar som gäller barnet. Genom intensivt samarbete med familjen främjas elevens rehabilitering samt familjens 15

16 delaktighet och man kan söka ändamålsenligare stödformer för familjerna. Vårdpedagogiska klassens verksamhet har utvärderats med hjälp av fråge- och intervjuformulär till föräldrarna, eleverna och samarbetsparterna. Kontinuerlig respons fås från klienterna även under sjukskötarens hembesök samt i sambande med enskilda möten med barn. Marika Tuomi Mångprofessionell utvärdering av servicebehovet (MONARI) MONARI är ett team för utvärdering av servicebehovet som samlas varje vecka i Tavastehus barn- och ungdomshus för klientarbete, dess klienter är barnfamiljer som skickas från basservicen till denna serviceform eftersom de är i behov av olika former av speciellt stöd. Arbetet sker klientorienterat, i tidigt skede, under rätt tidpunkt samt omfattar konkret utvärdering av familjens servicebehov som påbörjas så snabbt som möjligt. Utvärderingsarbetet med sju experter från olika sektorer (familjerådgivningens psykolog, skolpsykologen, familjearbetaren, socialarbetaren inom socialarbete för vuxna, skolläkaren, ungdomsarbetaren samt konsulterande specialbarnträdgårdsläraren) sker i grupper med olika sammansättning inom c veckor efter första rådplägningen. Familjemedlemmarna träffas gemensamt och enskilt och mångsidiga utvärderingsmetoder används. Stödbehovet uppskattas från både de vuxnas och barnens synvinkel i familjen. Resultatet är en gemensam plan om stöd enligt familjens behov. klientfamiljerna 2-3 månader efter deltagandet i MONARI-processen samt omedelbart genom att ställa frågor i samband med träffarna. Tytti Rantanen Service genom intensivarbete för ungdomar (NIP) I NIP-piloten utvecklas tillräckligt stark stödservice för åriga ungdomar från Tavastehus, vars livssituation är i kris på alla ungomens livsfronter, hemma - i skolan - i kamratkretsen. Stödet är aktivt, funktionellt och omfattar flera branscher, och det genomförs i närheten av ungdomarna och deras familjer. Till NIP-resursteamet hör stadens ungdomsarbetare (6), skolkuratorer (3), familjerådgivningens ungdomsarbetarpar (2), barnskyddets soc. ledare (3), polisverkets Ankkuri-team (1) samt ENO (sökande ungdomsarbetare) (2). Arbetet sker samtidigt på alla tre områden (K-K-K), där ungdomen och familjen träffas tilräckligt ofta och tillräckligt länge, intensivt. Utgångspunkten med intensivarbetet är den av ungdomen, familjen och den servicebeställande arbetstagaren gemensamt diskuterade uppfattningen om och målet gällande stödbehovet. NIP-arbetets fortsätter minst ett år efterkontrollmöterna medräknat. Klientrespons fås genast i samband med möten samt genom att intervjua unga och familjer. Tytti Rantanen Projektledare Tarja Mikkola förnam.efternamn@hameenlinna.fi Klientrespons om åtgärdernas inverkan på familjernas vardag fås genom att intervjua 16

17 RIINA - utveckling av en modell för intensivt stöd inom service för unga och familjer i Riihimäki Syftet med Riina-projketet är att utveckla nya slag av verksamhetsmodeller för att ingripa i ökad skolfrånvaro i ett tidigare skede och mera effektivt än hittills. Ett annat syfte är att utveckla service för barn under skolåldern och för deras familjer. I Riihimäki eller dess omgivning finns inga stödformer för att hjälpa familjer på lång sikt och intensivt. Intensivt stöd för unga Intensivt stöd är avsett för unga vars skolgång är i fara på grund av rikligt med frånvaron. Vi har utvecklat en verksamhetsmodell, där man ingriper i den ungas frånvaron i ett tillräckligt tidigt skede och tillräckligt intensivt med beaktande av den ungas hela livsmiljö. Syftet med intensivt arbete är att stöda ungdomen genom att förstärka självförtroendet, öva på vardagens färdigheter och förstärka den ungas uppfattning om sig själv som elev. All verksamhet sker i den ungas egen livsmiljö som hemmet, skolan och kamraterna. Stöd erbjuds till den miljö där behovet är störst. Stödet kan vara enskilt arbete, stöd i skolan eller i grupp för likställda. ÅR 0-18 åringar kunder årinar Placer ingar Öpp/v ård / I RIINAprojekt et Inga Is kund er Syftet är att ändra verksamhetens tyngdpunkt i förebyggande riktning (tabellen ovan). Utvecklande av service för barn under skolåldern och deras familjer Intensivt familjearbete är familjearbete på viss tid för barnskyddets klientfamiljer. Verksamheten är avsedd för familjer som har problem med bl.a. barnuppfostran och kontroll över livet. Problem har förekommit redan länge och instabil livssituation utgör en allvarlig risk för barnets växande och utveckling. Verksamheten förverkligas klientorienterat, dock så att verksamheten innehåller både stöd och kontroll. Den intensiva familjearbetsperioden är veckor lång och innehåller två olika hemveckor med hembesök. Verksamheten sker vid Mäkikujas familjehem tre dagar i veckan Familjerna får konkret handledning i sina sysslor, t.ex. vardagens färdigheter, som matlagning, måltider, hur man får barnen att sova och friluftsliv. Samverkan mellan barn och vuxen stöds förutom i vardagens situationer även i funktionella stunder, då föräldern och barnet är tillsammans med handledaren. Sådana är bl.a. gemensamma visstunder och ledda lekstunder. 17

18 Verksamhetens inverkan och dess utvärdering Med intensiva arbetsformer aktiveras och stöds sådan verksamhet, som gör det lättare för unga och familjer att klara sig i vardagens situationer. Vid behov skapas nätverk som stöd för unga och familjer. Stöd på egen ort gör det möjligt för barnet att bo hemma, för personalen att fortsätta med arbetet i hemmet och därmed även med nära männsikoförhållanden och skapande av nätverk redan under verksamhetstiden. Verksamheten väntas ha inverkan på familjernas välbefinnande, på att tyngdpunkten överförs från reparerande arbete i förebyggande riktning och med lång sikt även sänker de stora barnskyddskostnaderna. Verksamheten utvärderas genom responsförfrågan, självutvärdering och klientplanering. Utvecklararbetare Anne Uppman förnamn.efternamn@riihimaki.fi ÖSTRA TAVASTLAND SIHTI-projektet utgör stöd för arbetare på basnivå som arbetar med ungdomar i åldern år. Dess syfte är att klarlägga ungdomens situation tillsammans med nätverket och familjen, samt vid behov hjälpa ungdomen till en ändasmålsenlig undersöknings- och vårdpalts. Sihti-arbetsgruppen utvärderar enligt behov ungdomens psykiska tillstånd under 1-5 besök. Föräldrarna deltar i Sihti-besöken. Utvärderingen riktar sig på unga som inte är i vårdförhållande vid secialsjukvårdens psykiatriska enhet eller vid familjerådgivningen. Syftet är att med medarbetare på basnivån bygga upp en modell för mångprofessionellt teamarbete, och med hjälp av denna får ungdomen och familjen det stöd de behöver samt hjälp omedelbart och i egen livsmijö. Tyngdpunkten för den ungdomspsykiatriska utvärderingen och vården överförs till basnivå. Ungdomspsykiatriska kunnande införs genom att utveckla kommunernas mångprofessionella nätverk, elevvårdsgrupper, barnskyddets behov och den grundläggande hälsovården via konsultering och utbildning. Överlappningar mellan olika branscher slopas och förmågan att utvärdera ungdomarnas kunnande förstärks hos arbetarna på basnivå. Utvecklande av specialsjukvården inom ungdomspsykiatri och kommunernas samarbets- och konslutationsverksamhet på basnivå inom ungdomarnas mentalvårdstjänster i Östra Tavastland. Sihti är en lätt nåbar konsulterande ungdomspsykiatrisk arbetsgrupp som Stegen för uppnående av målet: Sihti är verksam i hela Östra Tavastland. Verksamheten startade i Lahtis hösten 2007 och i andra kommuner hösten Sihtimodellen och broschyren färdigställdes, regelbundet elevvårdssamarbete påbörjades i januari 2010 och täcker alla skolor i kommunerna i Lahtisområdet. Barnskyddets konsultationer påbörjades i kommunerna våren Skolpaketen färdigställdes och de har presenterats bl.a. för 18

19 samarbetsparterna, projektklustret och som projektsamarbete i Tavastehus och Vasa. Första utvärderingsakvariet förverkligades i maj På basen av rapporten uppgjordes ett frågeformulär för basnivåns aktörer. Förfrågan genomfördes hösten Kommunförfrågans rapport (Pikassos) och ett slutarbete om ungdomars delaktighet i Sihtiutvärderingen har färdigställts. Utvärdering av likställda påbörjades i juni 2010 och utvärderingsparen utgjordes av projekten Tavastehus Monialaisesti yhdessä lapsen parhaaksi och Vasa Resurssitiimi. Mångprofessionellt i klientarbete: Mångprofessionellt arbetsgruppsarbete utgör grunden för Sihti-verksamheten och förverkligas i nätverket och elevvårdsgrupperna. Nätverkets betydele: Tystnadsfrågorna försvinner, arbetsfördelningen kan diskuteras, mångsidig kunskap försnabbar utvärderingen (ett nätverk kan motsvara tio enskilda intervjuer), Mångprofessionellt samarbete är : flerstämmigt, delad expertis, lärande tillsammans. Centrala resultat: Tillsamman med nätverket har man lärt sig och lärt andra. Förväntningarna har realiserats hos båda parterna, samarbetet löper. Samarbetsparterna är intresserade av att möta de unga och vågar bemöta den unga och familjen. Experterna rör på sig;unga och familjerna får hjälp i rätt tid i sin egen livsmiljö. Förhandlingarna för etablering av Sihtiverksamheten till en del av ungdomspsykiatrisk specialsjukvård har påbörjats. Syftet är att trygga en fortsättning av konsultationsverksamheten med låg tröskel och möjliggöra för unga och familjer att snabbt få utvärdering och komma i vård med hjälp av Sihti-modellen. Förhandlingarna för samordnande av Sihti-modellen med Lahtis stad och barnrådgivningsservicen har påbörjats. Samarbetsmöten har hållits med HUS:s ungdomspsykiatriska enhets utvecklingsarbetsgrupp för användnng av datateknik vid utvecklandet av vårdhänvisning med låg tröskel för unga (Nuorten Mielenterveystalo) och modellen tillämpas i polisens Ankkuri-projekt för att nå unga som riskerar utslagning. Som utmaning har man att komma överens om personalresurser och arbetsfördelning samt att utveckla modellen så att den kan samordnas med Lahtis servicesystem. Utvecklingsområden år 2011: Regelbundet samarbete med skolorna i Lahtis - "skolkonsultationer", barnskyddets samarbetsmodell i Lahtis, modell för familjerådgivningssamarbetet,skapande av nätportal (Mielenterveystalo), utveckling av kortvårdsformer, processbeskrivning, fortsatt utveckling och utvärdering av Sihtiverksamheten. Syftet är en gemensam Sihti i Östra Tavastland. Sihtis tillstånd nu: Kommande händelser: I Sihti arbetar två arbetsgrupper varav Kasteprojektets arbetsgrupp som projektarbete till och med Då statsunderstödet tar slut skall personalresursernas tillräcklighet uppskattas på nytt. Utvärderingsakvarium , Presentation av verksamheten i Riihimäki Föreläsning om uttrycksförmåga (Marja- Leena Haapanen) , De sista utvärderingsmöten med grupper av likställda 19

20 i Lahtis och i Tavastehus, Utvärderingsworkshop dag , Seitti och Sihti - projektens avslutningsseminarium Projektledare Pirjo Sipiläinen pirjo.sipilainen@phsotey.fi SEITTI-projektet Samhälleligt behov, som man genom projektet vill svara upp mot - Barns, ungdomars och familjers behov av hjälp och stöd koncentreras i stor grad till specialservice, vilket leder till att specialservice belastas och hopar sig. - Utveckling av service för familjer kräver en sektoröverskridande servicehelhet och förnyande av servicestrukturen så att arbetet kan utföras mångprofessionellt genom att dela kunskap och förena kunnande. På detta vis erbjuder man kunderna mera kundorienterad service. Metoder - Barn, unga och familjer stöds och hjälps i deras naturliga utvecklingsomgivning och inom basservicen med stöd av specialservice. - Utvecklande av förebyggande familjearbete och barnskyddets familjearbete så att det blir regionalt enhetligt. - Utvecklande av barnatillsyningsmannens arbete samt utredande och planering av regionalt koncentrerande av familjejuridisk service. - För stödjande av tidig växelverkan förstärks kunnande inom basservicen. Producerats under projektet - Familjearbete; enhetligande av arbetssätt, begrepp,utvärdering, process och responssystem, regionalt gemensamma definitioner,processbeskrivning för barnskyddets del i familjearbetet och genom tillämpnng skapas på basen av detta en kkientprocess för förebyggande familjearbete och dessutom skapas en utvärderingsmodell om verksamhetens inverkan (mångprofessionellt utvecklingsforum, där man behandlar uppnåendet av familjearbetets målsättningar, förverkligande samt eventuella utvecklingsobjekt.) utvecklingen av familjearbetet fortsätter i de egna organisationerna och regionala möten ordnas regelbundet. - Barnatillsyningsmannens arbete; att trygga kunskap och expertis, utveckla täckande service och regionalt samarbete samt genom regional koncentration av familjerättslig service förstärka bartnatillsyningsmännens specialkunnande och yrkesskicklighet.under projekttiden utreds tillsammans med olika aktörer möjligheten att grunda en familjerättslig basserviceenhet med låg tröskel med ytterligare separationsservice Utvecklandet av barnatillsynsmannens arbete fortsätter i hela den regionala enheten eller i egna organisationer och gemensamma möten ordnas regelbundet. - Tidig växelverkan - förstärkande av stödjandet och utvecklandet av den regionala modellen genom att bilda samarbetsforum med bas- och specialservice. Förväntad verkan - Genom definitionerna för det förebyggande familjearbetet och barnskyddets familjearbete fungerar servicehelheterna skilt för sig och inga överlappningar uppstår. Servicen kommer att vara mera kundorienterad då arbetssätten, begreppen, utvärderingen och responssystemet är regionalt enhetliga. - Utvecklande och koncentrerande av separationsservice effektiverar det förebyggande arbetet (kvalitet och 20

21 service). Ordnandet av service regionalt tryggar specialkunnandet och expertisen. Skillsmässor och separationer blir lättare om barnen fortsättningsvis har ett naturligt förhållande till båda föräldrarna. - Stödjandet av tidig växelverkan kan påbörjas i ett tidigt skede och organisationens medarbetare och klienter har en klar uppfattning om arbetssättet och om hur man avancerar i processen. Utvärdering av verksamheten - Robinsons utvärdering, utvärdering av liksällda, självutvärdering, slutarbeten och respons från arbetsgrupperna. Planerare Aija-Riitta Saastamoinen förnamn.efternamn@phsotey.fi. SILTA-projektet Heinola stad, bildningsväsendet Silta-projektet utvecklar familjecentralverksamhetsmodellen i Heinola. Att service för barnfamiljer skall samlas till familjecenter är inskrivet även i vårt regeringsprogram, enligt vilket servicen skall ordnas på ett för familjerna förnuftigt sätt i form av enhetliga helheter. I Silta-projektet förnyas service för barnfamiljer till mångsidiga helheter. I planeringen, förverkligandet och utvärderingen har under projektet deltagit en stor mängd aktörer från stadens olika verksamhetsområden, samarbetsparter över organisationsgränserna samt familjer som använder service. I Heinola är familjecenterverksamheten avsedd för alla barn och barnfamiljer. Syftet med verksamheten är att främja barnens välbefinnande och förebygga problem redan innan de uppstår. I utvecklingsarbetet har man satsat i synnerhet på förstärkande av föräldraskapet och därmed på barnets välbefinnande bl.a. genom stöd för likställda. Silta-projektet har inrotat arbetsmodeller som startats med barn under skolåldern, som mångsidig familjeförberedelse, förebyggande modell för familjearbete, mångprofesionell verksamhet för grupper av likställda och öppen daghemsverksamhet. Tyngdpunkten i utvecklandet är beaktande av behoven hos barn i skolåldern och de ungas familjer. Silta- projektet förstärker med hjälp av grupper för föräldrarna t.ex. livsskedet "Från förskola till ettan" samt livet mitt i tonåren. Även träffpunktverksamheten för föräldrar till barn i skolåldern erbjuder en möjlighet att bli bekant med andra föräldrar och diskutera med andra i samma livssituation. I samband med projektet har man även haft bordsspelkvällar för pappor och barn samt Tahdolla ja taidolla - parrelationskurser. Verksamhetens utgångspunkt är tanken att familjecenterverksamheten bl.a. ökar familjernas välbefinnande, orkandet i vardagen, delaktigheten och samhörigheten samtidigt som den förebygger problem, ensamhet och utslagning. Verksamheten förstärker samhörigheten bland aktörerna vilket i sin tur kan öka trivseln i arbetet och möjliggöra inlärning och utvecklande av ny sorts klientorienterade arbetssätt och - metoder. Enligt Silta-projektets utvärderingsplan utvärderas verksamheten bl.a. i form av klientrespons, intervjuer med klient -och arbetargrupper, genom bikva-utvärdering, utvärdering av likställda och extern utvärdering. På basen av 21