Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner

Transkript

1 Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner April 2011

2 Innehållsförteckning Inledning Begreppen inom tidigt ingripande Bekymmerszonerna Tidigt ingripande Tidigt öppet samarbete Tidigt ingripande inom basservicen i Mellersta Österbottens kommuner Jag är inte oroad Jag är oroad Jag befinner mig i orons gråzon Jag är mycket oroad Multiprofessionellt samarbete Arbetsmetoder för avhjälpande av oro Att ta upp oro Förebyggande dialog i klientarbetet Att minnas framtiden Familjerådslag Andra nätverksdialogiska metoder Etiska principer Källor

3 "Alltid när det sker något hemskt i ett barns eller en ung persons liv säger någon att problemen redan varit synliga i flera år. Varför är det så? Om man en gång ser och känner till problemen, varför hjälper man inte i tid?" INLEDNING Metoden för tidigt ingripande uppkom kring åren , när dåvarande Stakes genomförde projektet Palmuke tillsammans med en stor grupp anställda i Tavastehus och Reso. Avsikten med projektet var att ändra kommunernas servicestruktur och utveckla personalen. (Palmuke = Palvelurakenteen muutos ja henkilöstön kehittäminen.) Projektet siktade på att etablera nätverksbaserat samarbete för att hjälpa barn, unga och familjer. Det av social- och hälsovårdsministeriet samordnade projektet Tidigt ingripande utvidgade arbetsmetoden till många andra kommuner. Tidigt ingripande är fortfarande aktuellt. Metoden har en central position bl.a. i det gällande regeringsprogrammet, i socialoch hälsovårdens riksomfattande program Kaste, och i politikprogrammet för barn och unga. I programmen betonas barnens, de ungas och familjernas delaktighet och en tidig och öppen samverkan mellan de anställda och familjerna. Även om man talat om multiprofessionellt arbete i flera år, är våra arbetsmetoder fortfarandesektorbaserade i hög grad. Människornas vardag är dock en odelad helhet. För att uppnå ett gott resultat i klientens ärende måste man utnyttja multiprofessionellt kunnande. Tidig öppen samverkan främjas av att alla som arbetar med barn, unga och barnfamiljer har gemensamt överenskomna arbetsmetoder och förfaranden som hjäl per dem att identifiera problem och ta itu med dem. Det är också viktigt att identifiera det samarbetsnätverk som kan ge mer hjälp. Samarbetet bygger på en likvärdig och respektfull dialog med både klienter och anställda. De multiprofessionella utvecklingsteamen i projektet Nuppu ( ) i Karleby och i Jytaområdet (Jyta = ett samarbetsområde som bildats av kommunerna Halsua, Kannus, Kaustby, Lestijärvi, Perho, Toholammi och Vetil), lyfte fram det tidiga stödet och det multiprofessionella samarbetet som de viktigaste utvecklingsobjekten. Tidigt stöd som ges inom basservicen konstaterades vara det effektivaste sättet att stödja barnfamiljer. Ett viktigt stöd till genomförandet av tidigt ingripande är den nya barnskyddslagen, som betonar prioriteten och betydelsen av verksamhetsmodellerna för tidigt ingripande, förebyggande verksamhet och tidigt stöd. Tidigt stöd och förebyggande barnskydd är också ett prioriterat insatsområde i planen för välbefinnande för barn och unga som områdets kommunfullmäktige har godkänt. Modellen för tidigt ingripande som presenteras i denna guide har fyra steg, och den bygger på bekymmerszonerna, som utvecklats av Tom Arnkil och Esa Eriksson. 3

4 1. BEGREPPEN INOM TIDIGT INGRIPANDE 1.1. Bekymmerszonerna Bekymmerszonerna har utvecklats som ett samarbetsredskap för barn, unga, familjer och anställda som arbetar med dem. Med hjälp av bekymmerszonerna kan den anställda definiera graden av sin oro för barnets, den unga personens och familjens läge samt uppskatta huruvida hans eller hennes möjligheter att hjälpa räcker till och vilka tilläggsresurser som behöver sättas in i det aktuella läget. Även barn, unga och familjer kan använda zonerna för att uppskatta graden av sin oro och sitt behov av stöd. Zonerna är ett redskap för att skapa en uppfattning om läget och utveckla det öppna samarbetet med familjen. Som mätare används alltid den anställdes oro för barnets och familjens situation. Det är den anställda med sina arbetsrelationer som placeras i en zon aldrig barnet. Zonerna är avsedda att användas för att pejla den anställdes egna möjligheter och skyldigheter att handla. Den anställdas uppgift är att ta eventuell oro upp för diskussion med klienten eller familjen. Detta ska göras på ett sätt som månar om samarbetsrelationen. Den anställda ber att familjen hjälper honom eller henne att lindra sin oro och att stöda barnet eller den unga. Det finns fyra bekymmerszoner; ingen oro, liten oro, orons gråzon och stor oro. Oro kan ses som ett kontinuum, där den ena ytterligheten är ingen oro och den andra en situation där man upplever att barnet eller den unga är utsatt för en direkt fara. Oro är alltid en subjektiv upplevelse och olika anställda kan oroa sig för barnets situation i mycket varierande grad. Diagram 1. Zonerna av oro som den anställda känner för barnet/den unga INGEN ORO LITEN ORO ORONS GRÅZON STOR ORO Ingen oro En aning oroar eller ibland förvånad; stark tilltro till de egna möjligheterna att hjälpa. Upprepade gånger oroad eller förvånad; god tilltro till de egna möjligheterna. Ökande oro. Tilltron till de egna möjligheterna försvagas. Stor oro; de egna resurserna börjat ta slut. Stor och ständig oro: barnet/den unga i farozonen. Svårt att själv finna ut vägar. Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser. Överväger att be om mer resurser och öka kontrollen.* *kontroll betyder att man ökar möjligheterna att hantera en situation genom att sätta gränser för en oönskad omständighet. 4 Känner klart att det finns ett behov av mer resurser och ökad kontroll. Mer resurser och kontroll måste sättas in genast. Mycket stor oro: faran för barnet/den unga är överhängande. Omöjligt att själv finna utvägar. En förändring i barnets situation måste åstadkommas genast.

5 1.2. Tidigt ingripande Målet med tidigt ingripande är att främja barnens, de ungas och familjernas välbefinnande och förebygga utslagning. Tidigt ingripande innebär uttryckligen att man ingriper i den anställdas egen oro. Man låter inte sina egna bekymmer öka. För att avhjälpa dem tas bekymren upp i dialog med de personer som saken gäller. Utgångspunkten för tidigt ingripande är att ju tidigare man tar tag i problem / bekymmer, desto lättare är det att avhjälpa dem. Problem försvinner i allmänhet inte med tiden. Avsikten med ingripandet är att förhindra att problemen blir tillspetsade och att man blir tvungen att inleda reparerande arbete, vilket ofta blir dyrt. Tidigt ingripande omfattar både stöd och kontroll. Stöd och kontroll är inte motsatser, och det kan hända att båda behövs. Hjälp är en kombination av stöd, dvs. att öppna möjligheter, och kontroll, dvs. att öka graden av kontroll över läget. I detta sammanhang kan man betrakta utfallet av denna kombination som ett motsatsförhållande: är den undertryckande för klienten eller ökar den klientens styrka? Ett etiskt genomfört tidigt ingripande ökar klientens livskontroll och öppnar nya utsikter och handlingsmöjligheter. Tidigt ingripande innebär att man tar ansvar för sin egen verksamhet i ett tidigt skede för att stöda andra Tidigt öppet samarbete Tidigt öppet samarbete avser en arbetsattityd, där klienterna och de anställda handlar så tidigt och öppet som möjligt och i bästa möjliga samverkan. Så tidigt som möjligt, eftersom både klienten och den anställda fortfarande har gott om möjligheter att handla i detta skede. Man ingriper i oron och ställer sig inte på sidan för att se om klienten klarar sig ur sin situation. Så öppet som möjligt, eftersom klienten på detta sätt kan delta i hanteringen av situationen från första början. Den anställda förhåller sig respektfullt och uppskattande till klienten och samarbetspartner, och månar om samarbetsrelationerna. Gott samarbete bygger på ömsesidigt förtroende. Man undviker att agera bakom ryggen på andra och aktar sig för myndighetscentrering. Och i så god samverkan som möjligt, vilket innebär att man kopplar samman klientens nätverk av närstående och experterna för att söka efter lämpliga lösningar med stöd av det gemensamma kunnandet. I kärnan av verksamheten ligger äkta delaktighet, utnyttjandet av stödet från närståendenätverken och ett flexibelt samarbete som överskrider sektorsgränserna. Tidigt öppet samarbete kräver fungerande samarbetsnätverk och samarbetsförfaranden, och gemensamma överenskommelser. 5

6 2. TIDIGT INGRIPANDE INOM BASSERVICEN I KOMMUNERNA I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN Nedan behandlas verksamhetsmodellen för tidigt ingripande i rådgivningsbyråerna, inom dagvården och i skolorna. Modellen har utvecklats i multiprofessionella utvecklarteam i Karleby och Jytaområdet. Fördelningen av de anställdas oro på bekymmerszonerna har kartlagts med stora sampel i kommuner på olika håll i Finland. I en övervägande majoritet av alla bedömda situationer, dvs. 65 procent, bedömde de anställda att situationen inte gav anledning till oro. Sammanlagt 25 procent av alla situationer upplevdes vara i zonen för litet bekymmer, och i det här skedet är det allra gynnsammast att ta upp oron för diskussion. Cirka 8 procent av alla situationer är i den grå zonen, där situationerna präglas av oklarheter av alla slag. När man tar bekymret upp för diskussion, öppnar man även för större klarhet; vad kan jag göra och vilka andra behövs för att lösa problemen. I zonen för stort bekymmer är det nödvändigt och klart att problemen ska tas upp. Enligt uppskattningar använder de anställda 90 procent av sina resurser på åtgärder i denna zon, som utgör 10 procent av alla fall. TIDIGT INGRIPANDE/TA UPP ORON PÅ RÅDGIVNINGSBYRÅN Mätaren är den anställdas egen oro för barnet/familjen, och målet är att avhjälpa oron INGEN LITEN ORO GRÅ ZON STOR ORO ORO (65%) (25%) (8%) (2%) Ingen oro En aning Upprepade Ökande oro. Stark oro; de Stark och kontinuerlig oro; oro; barnet/ Mycket stark oroad eller gånger oroad Tilltron till de egna resurserna börjar ta barnet är i fara. den unga är i ibland förvånad; stark god tilltro till de terna förvagas. slut. Svårt att själv omedelbar eller förvånad; egna möjlighe- tilltro till de egna möjligheterna. att själv finna finna utvägar. fara. Omöjligt egna möjligheterna att utvägar. hjälpa. Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser. Den anställda överväger att be om mer resurser och öka kontrollen. Känner klart att det finns ett behov av mer resurser och ökad kontroll. Mer resurser och kontroll måste sättas in genast. En förändring i barnets situation måste åstadkommas genast. BASSERVI- CEN FUNGE- RAR OCH ÄR TILLRÄCKLIG Familjen får stöd av sina egna nätverk. Jag följer upp och utvecklar barnets uppväxtförhållanden tillsammans med familjen och mina arbetskamrater JAG TAR UPP ORON MED FAMILJEN Jag stöder och handleder familjen NÄR ORON FORTSÄTTER Jag konsulterar först mina arbetskamrater och vid behov samarbetspartners SÖKA EFTER SAMARBETSPARTER Med föräldrarnas tillstånd/ Jag berättar att jag A. För saken till rådgivningsarbetsgruppen och/eller B. Sammankallar ett samarbetsmöte; familjen och aktörerna samlas kring samma bord för att göra upp en gemensam plan eller komma överens om arbetsfördelningen och/eller C. Gör ett gemensamt hembesök eller samarbetar med familjehandledaren/ socialarbetaren JAG KONTAKTAR BARNSYDDET Efter att jag informerat föräldrarna gör jag en BARNSKYDDANMÄLAN eller tillsammans med föräldrarna en BEGÄRAN OM BEDÖMNING AV BARNSKYDDSBEHOVET En sosialarbetare bedömer barnskyddsbehovet. Jag är med i det fortsatta arbetet. 6

7 TIDIGT INGRIPANDE/TA UPP ORON INOM DAGVÅRDEN Mätaren är den anställdas egen oro för barnet/familjen, och målet är att avhjälpa oron INGEN LITEN ORO GRÅ ZON STOR ORO ORO (65%) (25%) (8%) (2%) Ingen oro En aning Upprepade Ökande oro. Stark oro; de Stark och kontinuerlig oro; oro; barnet/ Mycket stark oroad eller gånger oroad Tilltron till de egna resurserna börjar ta barnet är i fara. den unga är i ibland förvånad; stark god tilltro till de terna förvagas. slut. Svårt att själv omedelbar fa- eller förvånad; egna möjlighe- tilltro till de egna möjligheterna. själv finna ut- finna utvägar. ra. Omöjligt att egna möjligheterna att vägar. hjälpa. Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser. Den anställda överväger att be om mer resurser och öka kontrollen. Känner klart att det finns ett behov av mer resurser och ökad kontroll. Mer resurser och kontroll måste sättas in genast. En förändring i barnets situation måste åstadkommas genast. BASSERVI- CEN FUNGE- RAR OCH ÄR TILLRÄCKLIG Familjen får stöd av sina egna nätverk. Jag följer upp och utvecklar barnets uppväxtförhållanden tillsammans med familjen och mina arbetskamrater JAG TAR UPP ORON MED FAMILJEN Jag stöder och handleder familjen NÄR ORON FORTSÄTTER Jag konsulterar först - specialbarnträdgårdsläraren/ den - ambulerande specialbarnträdgårdsläraren och vid behov - samarbetspartners SÖKA EFTER SAMARBETSPARTER Med föräldrarnas tillstånd/jag berättar att jag A. Tar saken till gruppen för fostran och vård och eller B. Sammankallar ett samarbetsmöte; familjen och aktörerna samlas kring samma bord för att göra upp en gemensam plan eller komma överens om arbetsfördelningen och/eller C. Samarbetar med en socialarbetaren JAG KONTAKTAR BARNSYDDET Efter att jag informerat föräldrarna gör jag en BARNSKYDDANMÄLAN eller tillsammans med föräldrarna en BEGÄRAN OM BEDÖMNING AV BARNSKYDDSBEHOVET En sosialarbetare bedömer barnskyddsbehovet. Jag är med i det fortsatta arbetet. 7

8 TIDIGT INGRIPANDE/TA UPP ORON I SKOLAN Mätaren är den anställdas egen oro för barnet/familjen, och målet är att avhjälpa oron INGEN LITEN ORO GRÅ ZON STOR ORO ORO (65%) (25%) (8%) (2%) Ingen oro En aning Upprepade Ökande oro. Stark oro; de Stark och kontinuerlig oro; oro; barnet/ Mycket stark oroad eller gånger oroad Tilltron till de egna resurserna börjar ta barnet är i fara. den unga är i ibland förvånad; stark god tilltro till de terna förvagas. slut. Svårt att själv omedelbar fa- eller förvånad; egna möjlighe- tilltro till de egna möjligheterna. själv finna ut- finna utvägar. ra. Omöjligt att egna möjligheterna att vägar. hjälpa. Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser. Den anställda överväger att be om mer resurser och öka kontrollen. Känner klart att det finns ett behov av mer resurser och ökad kontroll. Mer resurser och kontroll måste sättas in genast. En förändring i barnets situation måste åstadkommas genast. BASSERVI- CEN FUNGE- RAR OCH ÄR TILLRÄCKLIG Familjen får stöd av sina egna nätverk. Jag följer upp och utvecklar barnets uppväxtförhållanden tillsammans med familjen och mina arbetskamrater JAG TAR UPP ORON MED FAMILJEN Jag stöder och handleder familjen NÄR ORON FORTSÄTTER Jag konsulterar först mina arbetskamrater och vid behov samarbetspartners Jag för saken till elevvårdsgruppen efter att jag talat med föräldrarna SÖKA EFTER SAMARBETSPARTER Med föräldrarnas tillstånd/jag berättar att jag A. Sammankallar ett samarbetsmöte; familjen och aktörerna samlas kring samma bord för att göra upp en gemensam plan eller komma överens om arbetsfördelningen och/eller B. Samarbetar med en socialarbetaren JAG KONTAKTAR BARNSYDDET Efter att jag informerat föräldrarna gör jag BARNSKYDDANMÄLAN eller tillsammans med föräldrar/barnet/den unga en BEGÄRAN OM BEDÖM- NING AV BARNSKYDDS- BEHOVET En socialarbetare bedömer barnskyddsbehovet. Jag är med i det fortsatta arbetet 2.1. Jag är inte oroad I en situation med ingen oro (1) upplever den anställda att barnet har det bra. Barnet växer, utvecklas eller lär sig normalt och har bra uppväxtförhållanden. Den anställdas egna arbetsmetoder är fungerande och han eller hon får tillräckligt med stöd vid behov. Det är lätt att ingripa i den anställdas oro och det ger önskade resultat. Stödet till barnet och familjen är en naturlig del av basservicen och ges som en del av de normala förfarandena. T.ex. planen för 8 barnets vård och fostran och föräldrasamtalen inom daghemmen och förskolan 2.2. Jag är oroad I zonen för liten oro (2 3) är den anställda en aning oroad eller ibland förvånad. Oron kan upprepas, men den anställda har dock en god tilltro till sina egna möjligheter att hjälpa. Han eller hon kan också överväga behovet att sätta in tilläggsresurser. Utgångspunkten är att den anställda tar upp sin oro för diskussion med familjen och ber familjen om hjälp för att avhjälpa

9 denna oro. Målet är att den anställda och föräldrarna slår samman sina krafter för att stöda barnet. Syftet är att undvika ett problemcentrerat tillvägagångssätt. Utbildningen "Att ta up oron" (kapitel 4.1) ger färdigheter att använda denna modell som en arbetsmetod, där den anställda uttrycker den oro han eller hon känner för barnet och erbjuder föräldrarna sitt stöd. Målet är att oron för barnet minskar och det blir möjligt att samarbeta med föräldrarna. Om oron fortsätter ska den anställda ha möjlighet att fråga samarbetspartners om råd och be dem om hjälp. Handledning, rådgivning och konsultering är en väsentlig del av arbetet för alla som arbetar hos en myndighet. De som arbetar inom basservicen behöver ofta få konsulteringshjälp av socialarbetarna inom barnskyddet redan i ett tidigt skede för att bedöma behovet av alternativa verksamhetsmetoder, även om klienten inte är klient hos barnskyddet. På Jytaområdet ger socialarbetarna inom barnskyddet konsultering i socialarbete. I Karleby ligger ansvaret för konsultering inom barnskyddet på de socialarbetare i teamet för öppenvård inom barnskyddet som utsetts till rådgivningsbyråns, dagvårdens och skolornas kontaktpersoner. I Lochteå och Kelviå är det områdets socialarbetare som har detta ansvaret. Konsultering kan ges i klientärenden på följande sätt: - när klienten är närvarande eller - mellan myndigheter, då klienten behandlas anonymt, eller - mellan myndigheter, då klienten gett sitt skriftliga samtycke, eller - mellan myndigheter, då klienten informerats om att konsultering används. I zonen för liten oro är avsikten att tillsammans med familjen och samarbetspartners hitta familjespecifikt anpassade stödåtgärder som hjälper familjen att klara sig ur den angelägenhet som orsakat oro och att oron blir undanröjd. Vanligen leder det erbjudna stödet till önskad gynnsam utveckling. I zonen för liten oro finns det goda förutsättningar till tidigt ingripande eftersom både familjerna och myndigheterna fortfarande har många lösningsalternativ till sitt förfogande Jag befinner mig i orons gråzon I gråzonen (4 5) är den anställdas oro stark, och den fortsätter att växa. Den anställdas egna medel att hjälpa är slut eller snart slut. Den anställdas tilltro till sina egna möjligheter att hjälpa håller på att ta slut. I den grå zonen befinner man sig i terrängen mellan små och stora bekymmer, där man måste bedöma om man överdriver eller underskattar saken. Den anställda har ofta känt oro redan länge. Situationerna och klientförhållandena är betungande, arbetsfördelningen mellan de parter som berörs av saken är ofta oklar och de anställda saknar information om vilka andra parter som är inkopplade. Det är inte möjligt att ta sig ur gråzonen utan samarbete. Oron har tagits upp, men detta har inte ändrat situationen i någon betydande grad. Den anställda upplever att hans eller hennes egna arbetsmetoder inte längre räcker till. Den anställda upplever att han eller hon behöver experter i andra branscher för att utreda klientfamiljens situation. Samarbete med klientfamiljen och samarbetsnätverken är nödvändigt. När andra samarbetspartner kommer med, får den 9

10 anställda och familjen nya perspektiv och verksamhetsmetoder. När man för familjens ärenden framåt ska man alltid tala med barnet/den unga och familjen. I samtalet kan parterna komma överens om vilka andra experter och/eller närstående till familjen som behöv med för att hjälpa barnet. Inom basservicen fungerar regelbundet några multiprofessionella grupper som har som mål bl.a. att främja barnets välbefinnande, identifiera behovet av stöd i ett tidigt skede och ordna stöd. Inom dagvården verkargrupper för tillväxt och vård med lite olika namn. Utöver daghemmets förskolepedagogiska personal omfattar dessa grupper även bl.a. den ambulerande specialbarnträdgårdsaläraren, hälsovårdaren, socialarbetaren och en anställd för familjerådgivninsbyrån. Också de multiprofessionella elevvårdsgrupperna i skolorna bedriver verksamhet på regelbunden basis. Rådgivningsbyråerna i Mellersta Österbotten har tills vidare inte haft någon multiprofessionell arbetsgrupp för rådgivningsbyråerna. Om familjen inte är med i gruppen i sitt eget ärende, ska man diskutera med familjen innan ärendet tas upp i gruppen. Det är också möjligt att ordna ett samarbetsmöte om klientens ärende. I mötet deltar barnet/den unga och familjen samt de anställda och närstående till familjen som har ett väsentligt inflytande på familjens situation. Mötet ordnas av den anställde som oroar sig för barnet/familjen och deras situation. Syftet med samarbetsmötet är att samla all tillgänglig information som hjälper familjens situation. På mötet gör man upp en gemensam plan och avtalar om en eventuell arbetsfördelning. Deltagarna avtalar också om ett uppföljningsmöte, där man kontrollerar hur planen har genomförts och om detta har bidragit till att oron minskar. Den anställde kan vid behov också bjuda in en nätverkskonsult som leder ett s.k. klientmöte för föregripande dialog. Då organiserar konsulten mötet och leder det, och svarar även för ordnandet av den fortsatta uppföljningen. Mer om detta i kapitel 4.2. En möjlighet är att göra ett gemensamt hembesök t.ex. med en familjehandledare, socialarbetare eller annan expert, om detta lämpar sig bäst för klientens situation. Om familjen vägrar att samarbeta och oron fortsätter, ska den anställda bedöma läget och vid behov konsultera sin egen arbetsgrupp och sina samarbetspartner. Den anställda måste också tänka på sina skyldigheter; förutsätter ärendet en sådan anmälan som avses i 25 i barnskyddslagen och som ger möjlighet att söka stöd och experthjälp av en anställd inom barnskyddet? För att upprätthålla förtroendet och möjliggöra fortsatt samarbete är det bra om den anställda pratar med barnets föräldrar om sin skyldighet att lämna en barnskyddsanmälan innan anmälan lämnas in Jag är mycket oroad I zonen för stark oro (6 7) bedömer den anställda att barnet är i fara. Oron är stark och den anställdas egna möjligheter att hjälpa är slut. I denna zon ger oron den anställda ingen möjlighet att tveka. Den anställda bedömer att barnet, den unga eller familjen kommer att råka riktigt illa ut om man inte omedelbart får en förändring till stånd och lyckas aktivera de parter som är nödvändiga för att åstadkomma en 10

11 förändring. Ur detta perspektiv är det lättare att agera i denna zon än i gråzonen. En barnskyddsanmälan ska lämnas senast nu. Barnskyddsanmälan kan också göras tillsammans med barnet eller barnets föräldrar i form av en begäran av bedömning av barnskyddsbehovet. Anmälan görs per telefon eller skriftligen. E-post ska helst inte användas av integritetsskyddsskäl. I Karleby ska anmälan lämnas vardagar på tjänstetid till NOPSA, tfn och i kommunerna i Jytaområdet till det egna områdets socialarbetare. Efter tjänstetid ska anmälan lämnas till numret 112 i hela landet. Det är rekommenderat att informera familjen om att barnskyddet kommer att kontaktas innan anmälan lämnas, om det är möjligt. Efter att barnskyddsanmälan har lämnats in överförs det huvudsakliga ansvaret för ärendet till socialarbetaren. Socialarbetaren ska omedelbart bedöma behovet av brådskande barnskydd. Senast på den sjunde dagen från anmälan ska socialarbetaren avgöra om anmälan leder till bedömning av barnskyddsbehov eller om den är av sådan karaktär att den inte leder till åtgärder. Trots att socialarbetaren är inkopplad behöver barnet och familjen i allt högre grad också stöd från det övriga myndighetsnätverket. För att främja barnets ärende ordnas överläggningar tillsammans med barnets närstående, myndigheter och samarbetsparter. Det har visat sig vara ett bra förfarande att också den anställde som lämnat barnskyddsanmälan deltar i det första mötet. I anslutning till bedömningen av barnskyddsbehovet, vid uppgörandet av klientplanen och planeringen av stödåtgärderna till barnet kan man använda familjeöverläggning som en arbetsmetod. Där söker personer som står barnet nära tillsammans lösningar för att trygga barnets uppväxt och utveckling. Mer om detta i kapitel MULTIPROFESSIONELLT SAMARBETE Att utveckla multiprofessionalismen från prat till verkligt samarbete är en krävande och långsam process. Resultatgivande multiprofessionellt samarbete är mer än att samla kunskaperna och kunnandet hos olika yrkesgrupper till ett gemensamt möte. På ett genuint multiprofessionellt nätverksmöte förändras och förädlas deltagarens egen uppfattning, när varje expert uttrycker sin infallsvinkel till ärendet. Klientens vardag är genomgripande och helhetsbetonad, och klientens närvaro överskrider alltid de professionella infallsvinklarnas gränser. Endast klienten själv har en äkta och riktig uppfattning om sina angelägenheter. Jämlik och berikande växelverkan förutsätter att experten lämnar rollen som den som vet och den som har rätt. Interaktionen ska bygga på ömsesidig uppskattning, respekt och förtroende. Syftet med det multiprofessionella greppet är att skapa en övergripande och helhetsbetonad bild över klientens läge, som utgår från klientens egna behov. Denna bild används sedan som stöd vid planeringen och beslutsfattandet. Det är väsentligt att barnet och familjen tas med som likvärdig part i nätverket av aktörer. Multiprofessionalism innebär inte att man ska uppnå 11

12 enighet. Utgångspunkten är klientens och de olika experternas perspektiv. Detta tillvägagångssätt gynnar klienten, som får mer insikter när han eller hon hör hur olika experter behandlar situationen från olika infallsvinklar. Målet är att skapa ny gemensam förståelse och hitta resurser genom att sammanpassa perspektiv av olika slag. Den nya gemensamma förståelsen uppstår som ett resultat av processen och är inte exempelvis en kompromiss mellan olika åsikter. Syftet är att åstadkomma en gemensam överenskommelse och plan om fortsättningen. Man känner igen ett lyckat möte på att klienten har större styrka och mer hopp när han eller hon lämnar det. Hopp bidrar till att öka effektiviteten. Multifprofessionellt samarbete förutsätter att en samarbetskultur med flera aktörer byggs upp och att man lösgör sig från traditionen av soloarbete. Detta blir möjligt när den anställda inser vilken nytta samverkan har för både klienten och den anställde själv. Genomförandet av samarbetet förutsätter även att ledningen stöder och engagerar sig för verksamheten, och att strukturerna ändras så att de stöder dialogiska arbetsmetoder (bl.a utrymmen, tid och kunnande). De anställdas inre och mentala strukturer är lika väsentliga som de yttre strukturerna: samarbetet förutsätter förmåga att se utanför sitt eget verksamhetsområde, flexibilitet, dialoginriktning och öppenhet samt ömsesidigt förtroende. För att underlätta kontakterna har man tagit fram guider för specialtjänsterna för barnfamiljer i Karleby och Jytaområdet. De finns att få bl.a. bakom länkarna nedan: Jytaområdet lapsiperheiden erityispalvelut opas.pdf perhejasosiaalipalvelut ja Kokkolassa lapsiperheiden erityispalvelujen palveluopas 4. ARBETSMETODER FÖR AVHJÄLPANDE AV ORO 4.1. Att ta upp oron Att ta upp oron är en metod att ta upp en svår och känslig sak med respekt och att samtidigt erbjuda hjälp. Samtalet är ett redskap med vilket den anställda gestaltar sina egna arbetsrelationer och de anknutna bekymren. Metoden gör det lättare att ta upp oro och den gör även att oro tas upp i ett tidigare skede. Metoden förbättrar och utvecklar dessutom samarbetet med familjen, och genom detta kan relationen med klienten förändras från att bygga på gissningar till ett öppnare förhållande. Att ta upp oron-samtalet genomförs i 12 form av ett respektfullt samtal, vars huvudsakliga uppgift är att få till stånd en stödjande allians som gör det möjligt att lindra eller avlägsna oro. Den anställda är på samma sida som klienten i förhållande till den angelägenhet eller situation som ger anledning till oron, och när den anställda tar upp oron till diskussion ber han eller hon i själva verket att klienten hjälper den anställda att minska sin oro. Samtalet lämpar sig för alla situationer där en anställd har börjat känna oro för ett barn, en ung eller en familj och behöver samtala om saken med barnet eller familjen. I området ordnas årligen utbildningar

13 i hur man tar upp oro till diskussion. På dessa utbildningar fördjupar sig deltagarna i hur metoden används Framtidsdialog i klientarbetet Att minnas framtiden En Att minnas framtiden-nätverksträff är ett samarbetsmöte och en dialog mellan klienten och familjen, deras närstående och anställda med anknytning till situationen. Dialogen utgår från en positiv framtid för klienten och är inriktad på att hitta resurser i stället för problem. Målet är alltid att ge mer hopp, skapa handlingsmöjligheter och öka klarheten i samarbetet mellan klienterna och de anställda. Det är viktigt att göra skillnad på att lyssna och att tala. Var och en bereds möjlighet att tala på sin tur medan de andra lyssnar. De andra får inte avbryta eller kommentera när någon talar. På träffen får alla deltagare möjlighet att berika sina uppfattningar genom att lyssna på klientens och familjens uppfattningar om en god framtid, de åtgärder som skapar en sådan, behovet av stöd och om oron samt om de närståendes och de anställdas stödfunktioner och oro, och möjligheterna att avhjälpa deras oro. I Att minnas framtiden-mötet deltar barnet, den unga, familjen, de närstående som behövs och de anställda. Mötet leds av en extern, utbildad nätverkskonsult. Mötet genomförs som en dialog, där var och en i tur och ordning reflekterar högt på de frågor som ställs av samtalsledaren. När en deltagare pratar har de andra möjlighet att lyssna i lugn och ro. Var och en får ordet i tur och ordning. Samtalsledaren ställer separata strukturerade frågor till klienten och familjemedlemmarna, och egna frågor till de anställda och familjens närstående. Utifrån samtalet gör nätverkskonsulten upp en gemensam åtgärdsplan och arbetsfördelning och sammankallar vid behov ett uppföljningsmöte. Framtidsdialoger lämpar sig för situationer med många hjälpare, dvs. för situationer där många bekymrade aktörer agerar kring klienten, t.ex. ett barn, en ung eller en familj, och där det inte finns tillräcklig klarhet om vem som är eller borde vara med i denna helhet och vad de borde göra. Metoden är kundinriktad. Träffens struktur säkerställer att klienterna blir hörda, och det är klienterna själva som definierar sitt behov av en god framtid och stöd. Framtidsdialoger lämpar sig bra för situationer som ligger i zonen för liten oro eller i den grå zonen. För att beställa ett Att minnas framtidenmöte, kontakta nätverkskoordinator Pirkko Kivistö, Familjerådslag Familjerådslaget är ett sätt att söka efter lösningar på oro som gäller barn och unga. Vid rådslaget samlas barnets egen familj och personer som står familjen nära för att samtala om och planera hur man ska kunna trygga barnets och den ungas uppväxt som en del av familjens och deras närståendes vanliga vardag. Utgångspunkten är att barnets tankar och önskemål beaktas och att man förenar de närståendes krafter för barnets bästa. Rådslaget ordnas av en extern sammankallare som inte har någon anknytning till familjens angelägenheter. I rådslaget ställer myndigheten, t.ex. socialarbetaren, de frågor på vilka man behöver svar. 13

14 I början av rådslaget genomförs en informationsfas, där de inbjudna myndigheterna presenterar sina sammandrag. Efter detta avlägsnar sig sammankallaren och myndigheterna och de närstående blir kvar för att diskutera svaren på de frågor som ställts. Som ett resultat av rådslaget gör de närstående upp en plan och ett förslag, som de lämnar till myndigheterna för godkännande. Samtidigt avtalar man också om ett uppföljningsmöte, där man bedömer hur planen genomförts i verkligheten. Familjerådslaget kan också användas i svåra situationer eller i situationer som utvecklats till kriser och i vilka barnets eller den ungas barnskyddsbehov ska bedömas. Metoden kan också användas då man gör upp en klientplan och planerar stödåtgärder inom öppenvården och / eller då man överväger att placera barnet. En utbildad sammankallare fungerar som sammankallare för mötet. För att beställa ett familjerådslag, kontakta nätverkskoordinator Pirkko Kivistö, Andra nätverksdialogiska metoder Framtidsdialogen kan också användas mellan anställda i arbetsgemenskaper eller i planeringsarbetet. Då talar man om områdes- eller temarådslag. Framtidsdialog mellan anställda lämpar sig för en multiprofessionell överläggning mellan anställda när parter som kopplats samman till ett nätverk till följd av en gemensam klientrelation är osäkra på målen med arbetet eller på arbetsmetoderna, när arbetet kört fast eller när parterna har meningsskiljaktigheter. Om metoden används i de anställdas samarbetsöverläggningar, ska man be klienten om tillstånd. Klienten ska informeras efteråt om de frågor som diskuterades på mötet. Temarådslaget lämpar sig för kartläggning av en angelägenhet som väcker oro och planering av gemensamma åtgärder t.ex. i en arbetsgemenskap, när temat för oron är känt, t.ex. mobbning, missbruk osv. Ett områdesrådslag lämpar sig för reflektion av samarbetet i ett område när man känner liten oro för barn/unga och inte riktigt vet om någon gör något åt saken. Området kan vara exempelvis ett bostadsområde, en skola eller liknande. Frågorna för områdesrådslag kan också tillämpas för att kartlägga situationer i arbetsgemenskaper. Att minnas framtiden-mötet kan användas för att göra upp strategiska planer för arbetsgemenskaper, projekt och åtgärdsprogram. I dialogen skisserar man upp både planens innehåll och den process som lett till planen. För att beställa något av dessa rådslag, kontakta nätverkskoordinator Pirkko Kivistö, Beställaren svarar för kostnaderna för organiseringen av ett nätverksdialogiskt möte. I verksamheten för tidigt ingripande betonas ett tidigt och öppet samarbete mellan serviceleverantörerna och medborgarna. Aktörerna i nätverken för tidigt ingripande (Varhainen puuttuminen, VARPU) har förbundit sig att styra verksamhetskulturen i sin miljö och medlemmarna i nätverken i enlighet med de etiska principerna för tidigt ingripande. 14

15 5 ETISKA PRINCIPER 1. De gemensamma tjänsterna tryggas Tjänster som är avsedda för alla förebygger problem. Man måste måna om att tjänsterna fungerar. Betoningen på tidigt ingripande får inte ersätta skötseln av tjänsterna. Fungerande gemensamma tjänster är grunden för tidigt ingripande. 2. Var och en tar sitt ansvar. Var och en har ett mänskligt ansvar för sig själv och sina medmänniskor. En vaknande oro ska åtgärdas tidigt. Man får inte skjuta sitt eget ansvar på andra. Den som blir oroad svarar för det tidiga ingripandet. 7. Vi kombinerar stöd och handledning. Tidigt ingripande siktar på att öka de berörda personernas självständighet och livskontroll. Vi bör undvika sådant begränsande som endast bygger på ytter tvång. Vi måste också undvika sådan hjälp som gör den hjälpbehövande beroende av den som ger hjälpen. 8. Vi månar om ett fortsatt samarbete. Det är viktigt att slå vakt om möjligheterna att fortsätta dialogen och samarbetet för att utreda orosmomenten och lindra oron. Lämna ingen ensam, undvik att någon blir bortglömd, bär ditt ansvar för att samarbetet fortsätter. 3. Oro ska tas upp. Var och en är skyldig att ta upp sin oro respektfullt där den uppstår och när den uppstår. Oro tas upp respektfullt och med inriktning på samarbete. Beskyllningar främjar inte samarbetet. 4. Vi uppmuntrar närståendenätverken. De viktigaste stödpersonerna i vardagen är närstående: familjemedlemmar, släktingar och vänner. När den professionella hjälpen är som bäst, kompletterar den de närstående. Tidigt ingripande siktar på ett gott samarbete mellan närståendenätverken och professionella. 5. Vi stöder delaktigheten. Samarbete förutsätter dialog. Det är viktigt att lyssna och bli hörd. Vi måste undvika expertcentrering som inte lyssnar på dem som inte har makt. En plan som har gjorts tillsammans bär. 6. Vi agerar öppet och tillsammans. Klientens eller familjens angelägenheter behandlas med deras tillstånd och/eller i deras närvaro. Mötena ska vara respektfulla och de ska främja dialogen. När man ber om professionella råd används inte de berörda personernas namn eller andra identifierande uppgifter Ingen stämplas. Tidigt ingripande ger inte rätt att klassificera människor som objekt för åtgärder. Det är inte tillåtet att med hänvisning till tidigt ingripande göra upp register som bryter mot integritetsskyddet och de etiska principerna för öppenhet. Tidigt ingripande ska ske i ett öppet samarbete som främjar delaktighet. 10. Strukturella faktorer ska åtgärdas tidigt. En fara för utslagning som beror på strukturerlla faktorer, ekonomiska orsaker eller verksamhetskulturer med egenskaper som leder till utslagning ska inte tolkas som egenskaper hos personer eller familjer. Sådana samhälleliga faktorer som utsätter individer för ackumulerande problem ska åtgärdas tidigt. Lähteet: Eriksson Esa & Arnkil Tom Erik & Rautava Maire (2006): Ennakointidialogeja huolten vyöhykkeellä. Stakes diskussionsunderlag 29/2006. Eriksson Esa & Arnkil Tom Erik (2009): Huoli puheeksi. Gummerus, Jyväskylä Seikkula Jaakko & Arnkil Tom Erik (2009): Dialoginen verkostotyö. Esa Print Oy. THL

16 Reklambyrå Henrix, KARLEBY 2011