Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa 10.4 2014 Britt-Helen Tuomela-Holti"

Transkript

1 Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti

2 "Hur talar man så att det hos den andra uppstår en vilja att lyssna och hur lyssnar man, så att det hos den andra uppstår en vilja att tala? (Jukka Pyhäjoki)

3 Problem Besvärlig situation definiera problemet hitta en lösning meddela åt de berörda som förverkligar lösningen Ännu besvärligare situationer någon annan definierar problemet Antagandet: det finns ett tillstånd som man rent objektivt kan definiera som ett problem

4 Ett annat sätt att tänka tala om oro istället för problem den subjektiva uppfattningen den anställda får i ett klientförhållande oron riktas åt två håll; dels orolig för barnet/ den unga och dels orolig för vad man själv kan göra åt saken oroskänslan kan variera i intensitet oron gäller alltid framtiden

5 Vår inre känsla är ett viktigt arbetsredskap Har oron väckts, gör något så att den minskar!

6 Ta upp oron samtal är ingen metod utan det är samtal som baserar sig på ett dialogiskt förhållningssätt

7 Ta upp oron Utgår från den egna subjektiva känslan Vad säger magkänslan? HUR orolig är jag? Vad händer om jag inte gör något?

8 Oron är konkret konkreta observationer; vad har jag sett, vad har jag hört, vad har jag upplevt lättare för föräldern att bilda sig en uppfattning om vad det är som bekymrar beskriva barnets beteende eller hur det handlar i olika situationer OBS! Inte barnets egenskaper

9 Målsättning med ett oros samtal bygga upp ett samarbete utveckla situationen i en positiv riktning skapa en allians som stöder barnet / den unga initiera en gemensam tankeprocess spana efter resurser!

10 Hur förbereder man ett orossamtal? blankett för förberedelse anteckna det man kommer att ta upp försöka förutse det som kommer att hända och medvetet utnyttja dessa förutsägelser, t ex genom tankeexperiment eller tänka högt inför en arbetskamrat

11 SCHEMA ÖVER BEKYMMERZONERNA (Arnkil och Eriksson, THL) INGEN ORO/ INGET BEKYMMER LITEN ORO/LITET BEKYMMER DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO/ KÄNNBART BEKYMMER STOR ORO/STORT BEKYMMER Du är inte alls bekymrad/orolig Det du gör passar in i helheten och allt går som det skall Du är en aning bekymrad/orolig eller förundrad Du har god tilltro till era de egna möjligheter Du har tankar om att det skulle behövas mera resurser Ditt bekymmer är kännbart/din oro är kännbar Dina egna krafter/resurser börjar ta slut. Du känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Du är mycket bekymrad/orolig Dina egna möjligheter att stödja är slut En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast.

12 Oros samtalet minns framförallt att du ber om HJÄLP av vårdnadshavaren för att DIN oro ska bli mindre var medveten om egna fördomar och attityder man strävar efter att bygga upp ett samarbete och utveckla situationen i en positiv riktning hitta styrkor och resurser, se det positiva

13 Oro samtalet forts. kombination av stöd och kontroll handla lagom annorlunda ett konstruktivt samtal tenderar att öka hoppfullheten naturligt att klienten reagerar negativt eller försöker försvara sig; känslorna svämmar över förberedelsen gör att man lungt kan ta emot reaktionen och sedan fortsätta samtalet på saklig nivå

14 Lagom annorlunda Fortsätta på samma sätt Handla helt annorlunda Lagom annorlunda Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010

15 Fortsätta som förut Kontakten bibehålls Vi gör på samma sätt som vi gjort förut Oron kvarstår eller ökar Handla lagom annorlunda Vi prövar oss fram Vi reflekterar, förutser (anteciperar), utvärderar Handla helt annorlunda Kontakten kan brytas Det blir konflikter och missförstånd Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010

16 Bibehållen kontakt - en förutsättning för det psykosociala samarbetet Vi förstår varandra för väl, identifiering - bägge parter uppför sig enligt samma mönster Alltför annorlunda - kontakten kan brytas Fortsätta på samma sätt - kontakten bibehålls, men ingen förändring sker Hur bibehålla kontakten men också stöda förändring? Vad skulle vara lagom annorlunda i växelverkan eller i sättet att handla? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010

17 Att reflektera över: Hur har jag handlat tills nu? Vad vore att fortsätta på samma sätt? Tankeexperiment: Vad vore lagom annorlunda? Försök förutse: Vad skulle vara följden - vad skulle förändras - vad skulle uppfattas som stöd? Pröva på: försök med både stöd och kontroll - utvärdera: uppfattas stödet som stöd? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010

18 Oros samtalet är en dialog

19 Två huvudtyper av samtal: diskussion och dialog Diskussion Dialog

20 Diskussion - dialog Diskussion: personerna för fram sina åsikter och försvarar dem. Dialog: personerna tänker tillsammans, många infallsvinklar förs fram, ingen har fel, man är beredd att lyssna till möjligheterna som föds via kontakten med de övriga, tyngdpunkten ligger på lyssnandet. Slutresultatet är något nytt för alla. Dialog = ett samtal med ett eget liv som för oss i sådana riktningar som vi aldrig i förväg kunnat vänta oss.

21 Dialog- är ett samtal med ett centrum

22 Om den ena kan förstå hur den andra tänker och vice versa, får parterna tillgång till en större delad verklighetsuppfattning, ett större område där de kan finna en gemensam lösning som de inte kunde urskilja inom ramen för sina individuella sätt att se på tillvaron.

23 Dialogens fyra element: Lllllllllllllll LYSSNA RESPEKTERA VÄNTA TALA

24 Dialog och dialogism En dialog sker både mellan människor och inom den enskilda människan. Det centrala i dialogismen: lyhördhet (lyssna och bli hörd) annanhet (mångfald som en resurs) Den anställda har ett ansvar att skapa sådana samarbetsmönster (diskutera och fungera), så att klienten har nytta av samtalet THL, Jukka Pyhäjoki

25 Sokrates: Lyssna på den andra! Var tålmodig! Tala direkt! Ha inte för bråttom att slå fast din åsikt! Lita på dina tvivel! Tänk långsamt! Var färdig att ändra dina uppfattningar!

26 Förutsättningar för dialogiska möten: Tron på människan "Dialog kräver en djup tro på människan, tro på hans förmåga att utvecklas och förnya sig, att skapa och återskapa, att tro på hans önskan att bli en mer fullständig människa. En dialogisk människa tror på andra människor innan han möter dem ansikte mot ansikte." (Freire, 2005) Tillit till människan och dess förmåga att tänka En dialog som bygger på kärlek, ödmjukhet och tro skapar ett jämlikt förhållande som leder till en relation där båda parter känner förtroende och kompanjonskap. Förtroendet uppstår i mötet där människorna på riktigt för fram sina önskningar, förhoppningar och bekymmer. (Freire) THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 26

27 Förutsättningar för dialogiska möten: Hopp att försöka gå vidare trots svårigheter Möten mellan människor kan inte ske i en atmosfär av hopplöshet. Om parterna inte tror att man kan uppnå något, är mötet bara meningslöst, byråkratiskt och tröttande. Erfarenhet av optimism och positiv laddning skapar entusiasm, resurser och energi. Nyfikenhet -> Alternativ -> Hoppfullhet -> Vilja, tro, motivation -> Förändringsprocess THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 27

28 Det dialogiska samtalet intresse att på ett äkta sätt SE den andra människan som en individ med egna uppfattningar och mål tyngdpunkten ligger på att LYSSNA istället för att tala man riktar sin energi på att uppfatta sådant som man ännu inte vet eller förstår

29 Sakkunnig i dialogiska möten: vet sina egna gränser vet vad man inte vet kan begära hjälp står ut med osäkerhet närmar sig andra människors liv och vardag och ser dem som unika ändrar den egna verksamheten i samverkan med den information som fås från feedback drar nytta av olikheter och multiperspektiv THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 29

30 Efter samtalet Utvärdera samtalet; gick det som du trodde? Vad lärde du dig? Hur tryggar du för din del att dialogen och samarbetet fortsätter? Kvarstår din oro eller har den minskat?

31 När passar Ta upp oron? Huvudregel; när den egna oron är liten eller ganska liten är det utmärkt att använda sig av metoden. Då finns det ännu rikligt med alternativ och möjligheter att stöda.

32 Sektoröverskridande samarbete - nätverksarbete Den grå zonen skäl att sammanföra familjens resurser med resurser från flera olika instanser. Ta upp oron med samarbetsparterna

33 ATT TA UPP ORON INOM DAGVÅRDEN OCH FÖRSKOLAN I PEDERSÖRE Måttstocken är din egen oro för barnet/familjen och målet är att oron ska försvinna INGEN ORO LITEN ORO DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO STOR ORO Inte alls bekymrad En aning bekymrad eller ibland förvånad; stark tilltro till egna möjligheter. Upprepade gånger bekymrad eller förvånad; God tilltro till de egna möjligheterna Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser Växande bekymmer. Försvagad tilltro till de egna möjligheterna. Överväger att be om tilläggsresurser och öka kontrollen. Stora bekymmer. De egna resurserna börjar ta slut. Känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Stora och ständiga bekymmer, barnet eller den unga är i farozonen. Svårt att själv finna utvägar. Tilläggsresurser behövs genast och kontrollen måste ökas. Mycket stora bekymmer, Barnet eller den unga är i omedelbar fara. Omöjligt att själv finna utvägar. En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast. BASSERVICEN FUNGERAR OCH RÄCKER TILL Familjen får stöd av sitt eget nätverk Jag följer med och utvecklar barnets uppväxtmiljö i samarbete med familjen och med mina arbetskamrater. Inom fostringsgemenskapen följs Plan för småbarnsfostran upp. I förskolan sker fostringssamtalen med Båten som underlag JAG TAR UPP MIN ORO MED VÅRDNADS- HAVARNA Jag stöder och handleder familjen genom tätare kontakt MIN ORO FORTSÄTTER Konsultation: Kollegor spädbarnsteamet / ANK-teamet Spec.barnt.lärare tel: Rådgivningspersonal familjearbete fysioterapeut Skol psykolog tel Socialarbetare tel / anonym konsultation. Familjerådgivningen Kårkulla-ESKOO Specialsjukvårdens rehabiliteringsledare JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL Socialateamet / Ärendet behandlas i Barnteamet För resurstilldelning TLP- Ta barnet till tals med föräldrarna Nätverksmöte Hab.möte där familjen och, och övriga aktörer gemensamt gör en plan och arbetsfördelning Efter att ha informerat föräldrarna gör jag en barnskyddsanmälan. eller tillsammans med föräldrarna görs en begäran om utredning av behovet av barnskydd / samarbetsförfrågan Fortsatt samarbete med familjen tillsammans med barnskyddet KONTAKT MED BARNSKYDDET Socialarbetaren utreder behovet av barnskydd Åtgärder: Ge vårdnadshavarna kontaktuppgifter till rätt instans Familjeskolan POP Tips på övningar Barnskyddsanmälan övervägs

34 Dialoger i den grå zonen Nätverksdialoger Framtidsdialoger, att minnas den goda framtiden Familjerådslag

35 Källor: Sirpa Taskinen; Barnskyddslag (417/2007). Tillämpningsguide Esa Eriksson & Tom Erik Arnkil; Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. Vaajakoski 2006 Jukka Pyhäjoki; Eväitä yhdessä toimimiseen. Dialogisuus ja verkostot koulutus. Utbildningsdagar i Karleby Peter M Senge; Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst. 1990, i svensk översättning Föreläsningsmaterial; Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010

36 TACK! Kontaktuppgifter : tfn

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet

Läs mer

FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA

FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA MED FRAMTIDSDIALOGER KAN VI BYGGA NÄTVERK OCH BEMÖTA UNGDOMAR 1 eivor österlund LITTERATUR Tom Arnkil, Esa Eriksson, Robert Arnkil Dialogisk utveckling av kommunernas service

Läs mer

Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner

Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner April 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Begreppen inom tidigt ingripande... 4 1.1. Bekymmerszonerna... 4 1.2. Tidigt ingripande... 5 1.3.

Läs mer

NÄR!ORON!VÄCKS! Hanna!Wargh! Examensarbete!för!socionom!(YH)Cexamen!!! Utbildningsprogrammet!för!det!sociala!området! Vasa!2012!

NÄR!ORON!VÄCKS! Hanna!Wargh! Examensarbete!för!socionom!(YH)Cexamen!!! Utbildningsprogrammet!för!det!sociala!området! Vasa!2012! NÄRORONVÄCKS En kvantitativ undersökning om hur förhållningssättet Ta upp oron tagitsibrukavdesomgåtttaupporoncutbildningeninom ramenförkastecfamiljeprojektetiösterbotten HannaWargh Examensarbeteförsocionom(YH)Cexamen

Läs mer

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi Dagens upplägg Varför samarbete? Din roll i sammanhanget. Relationen och

Läs mer

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström

Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014 Hbl, 4.4.14 Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk

Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk HANDBOK Esa Eriksson Tom Erik Arnkil Marie Rautava Framtidsdialoger Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk 9 Författarna och Institutet för hälsa och välfärd Översättning från finska till svenska:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig? Självhjälpsgrupp En möjlighet för dig? Du är inte ensam Det är naturligt att vi i våra liv möter situationer då vi känner besvikelse, ilska, sorg eller otillräcklighet. Det är lätt att känna sig ensam

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Mora By förskola Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN 1 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman

Samarbetet mellan hem och skola. Ulrika Willför-Nyman Samarbetet mellan hem och skola Ulrika Willför-Nyman Effekten av föräldrar/effekten av skolan Prestation Ålder 7 Ålder 11 Ålder 16 Föräldrarnas/Skolans inflytande 29%/5% 27%/21% 14%/51% Källa: professor

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Förskolan Pärlans Trygghetsplan Förskolan Pärlans Trygghetsplan utifrån likabehandling, diskriminering och kränkande handling På förskolan Pärlan ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Mål och vision Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Nordisk Tilsynskonferanse 25-27 Maj 2011

Nordisk Tilsynskonferanse 25-27 Maj 2011 Nordisk Tilsynskonferanse 25-27 Maj 2011 Sesjon A 4 og C 4 Att förstärka barnets position Tarja Heino National Institute for Health and Welfare, Finland 10.6.2011 Tarja Heino 1 Barn och unga som varit

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården. 1. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan och lek är nyfiket och säkert på sig själv, vill

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013 Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer