Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap. Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti
|
|
- Linda Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från frånvaro till närvaro-dialog som redskap Vasa Britt-Helen Tuomela-Holti
2 "Hur talar man så att det hos den andra uppstår en vilja att lyssna och hur lyssnar man, så att det hos den andra uppstår en vilja att tala? (Jukka Pyhäjoki)
3 Problem Besvärlig situation definiera problemet hitta en lösning meddela åt de berörda som förverkligar lösningen Ännu besvärligare situationer någon annan definierar problemet Antagandet: det finns ett tillstånd som man rent objektivt kan definiera som ett problem
4 Ett annat sätt att tänka tala om oro istället för problem den subjektiva uppfattningen den anställda får i ett klientförhållande oron riktas åt två håll; dels orolig för barnet/ den unga och dels orolig för vad man själv kan göra åt saken oroskänslan kan variera i intensitet oron gäller alltid framtiden
5 Vår inre känsla är ett viktigt arbetsredskap Har oron väckts, gör något så att den minskar!
6 Ta upp oron samtal är ingen metod utan det är samtal som baserar sig på ett dialogiskt förhållningssätt
7 Ta upp oron Utgår från den egna subjektiva känslan Vad säger magkänslan? HUR orolig är jag? Vad händer om jag inte gör något?
8 Oron är konkret konkreta observationer; vad har jag sett, vad har jag hört, vad har jag upplevt lättare för föräldern att bilda sig en uppfattning om vad det är som bekymrar beskriva barnets beteende eller hur det handlar i olika situationer OBS! Inte barnets egenskaper
9 Målsättning med ett oros samtal bygga upp ett samarbete utveckla situationen i en positiv riktning skapa en allians som stöder barnet / den unga initiera en gemensam tankeprocess spana efter resurser!
10 Hur förbereder man ett orossamtal? blankett för förberedelse anteckna det man kommer att ta upp försöka förutse det som kommer att hända och medvetet utnyttja dessa förutsägelser, t ex genom tankeexperiment eller tänka högt inför en arbetskamrat
11 SCHEMA ÖVER BEKYMMERZONERNA (Arnkil och Eriksson, THL) INGEN ORO/ INGET BEKYMMER LITEN ORO/LITET BEKYMMER DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO/ KÄNNBART BEKYMMER STOR ORO/STORT BEKYMMER Du är inte alls bekymrad/orolig Det du gör passar in i helheten och allt går som det skall Du är en aning bekymrad/orolig eller förundrad Du har god tilltro till era de egna möjligheter Du har tankar om att det skulle behövas mera resurser Ditt bekymmer är kännbart/din oro är kännbar Dina egna krafter/resurser börjar ta slut. Du känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Du är mycket bekymrad/orolig Dina egna möjligheter att stödja är slut En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast.
12 Oros samtalet minns framförallt att du ber om HJÄLP av vårdnadshavaren för att DIN oro ska bli mindre var medveten om egna fördomar och attityder man strävar efter att bygga upp ett samarbete och utveckla situationen i en positiv riktning hitta styrkor och resurser, se det positiva
13 Oro samtalet forts. kombination av stöd och kontroll handla lagom annorlunda ett konstruktivt samtal tenderar att öka hoppfullheten naturligt att klienten reagerar negativt eller försöker försvara sig; känslorna svämmar över förberedelsen gör att man lungt kan ta emot reaktionen och sedan fortsätta samtalet på saklig nivå
14 Lagom annorlunda Fortsätta på samma sätt Handla helt annorlunda Lagom annorlunda Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
15 Fortsätta som förut Kontakten bibehålls Vi gör på samma sätt som vi gjort förut Oron kvarstår eller ökar Handla lagom annorlunda Vi prövar oss fram Vi reflekterar, förutser (anteciperar), utvärderar Handla helt annorlunda Kontakten kan brytas Det blir konflikter och missförstånd Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
16 Bibehållen kontakt - en förutsättning för det psykosociala samarbetet Vi förstår varandra för väl, identifiering - bägge parter uppför sig enligt samma mönster Alltför annorlunda - kontakten kan brytas Fortsätta på samma sätt - kontakten bibehålls, men ingen förändring sker Hur bibehålla kontakten men också stöda förändring? Vad skulle vara lagom annorlunda i växelverkan eller i sättet att handla? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
17 Att reflektera över: Hur har jag handlat tills nu? Vad vore att fortsätta på samma sätt? Tankeexperiment: Vad vore lagom annorlunda? Försök förutse: Vad skulle vara följden - vad skulle förändras - vad skulle uppfattas som stöd? Pröva på: försök med både stöd och kontroll - utvärdera: uppfattas stödet som stöd? Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
18 Oros samtalet är en dialog
19 Två huvudtyper av samtal: diskussion och dialog Diskussion Dialog
20 Diskussion - dialog Diskussion: personerna för fram sina åsikter och försvarar dem. Dialog: personerna tänker tillsammans, många infallsvinklar förs fram, ingen har fel, man är beredd att lyssna till möjligheterna som föds via kontakten med de övriga, tyngdpunkten ligger på lyssnandet. Slutresultatet är något nytt för alla. Dialog = ett samtal med ett eget liv som för oss i sådana riktningar som vi aldrig i förväg kunnat vänta oss.
21 Dialog- är ett samtal med ett centrum
22 Om den ena kan förstå hur den andra tänker och vice versa, får parterna tillgång till en större delad verklighetsuppfattning, ett större område där de kan finna en gemensam lösning som de inte kunde urskilja inom ramen för sina individuella sätt att se på tillvaron.
23 Dialogens fyra element: Lllllllllllllll LYSSNA RESPEKTERA VÄNTA TALA
24 Dialog och dialogism En dialog sker både mellan människor och inom den enskilda människan. Det centrala i dialogismen: lyhördhet (lyssna och bli hörd) annanhet (mångfald som en resurs) Den anställda har ett ansvar att skapa sådana samarbetsmönster (diskutera och fungera), så att klienten har nytta av samtalet THL, Jukka Pyhäjoki
25 Sokrates: Lyssna på den andra! Var tålmodig! Tala direkt! Ha inte för bråttom att slå fast din åsikt! Lita på dina tvivel! Tänk långsamt! Var färdig att ändra dina uppfattningar!
26 Förutsättningar för dialogiska möten: Tron på människan "Dialog kräver en djup tro på människan, tro på hans förmåga att utvecklas och förnya sig, att skapa och återskapa, att tro på hans önskan att bli en mer fullständig människa. En dialogisk människa tror på andra människor innan han möter dem ansikte mot ansikte." (Freire, 2005) Tillit till människan och dess förmåga att tänka En dialog som bygger på kärlek, ödmjukhet och tro skapar ett jämlikt förhållande som leder till en relation där båda parter känner förtroende och kompanjonskap. Förtroendet uppstår i mötet där människorna på riktigt för fram sina önskningar, förhoppningar och bekymmer. (Freire) THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 26
27 Förutsättningar för dialogiska möten: Hopp att försöka gå vidare trots svårigheter Möten mellan människor kan inte ske i en atmosfär av hopplöshet. Om parterna inte tror att man kan uppnå något, är mötet bara meningslöst, byråkratiskt och tröttande. Erfarenhet av optimism och positiv laddning skapar entusiasm, resurser och energi. Nyfikenhet -> Alternativ -> Hoppfullhet -> Vilja, tro, motivation -> Förändringsprocess THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 27
28 Det dialogiska samtalet intresse att på ett äkta sätt SE den andra människan som en individ med egna uppfattningar och mål tyngdpunkten ligger på att LYSSNA istället för att tala man riktar sin energi på att uppfatta sådant som man ännu inte vet eller förstår
29 Sakkunnig i dialogiska möten: vet sina egna gränser vet vad man inte vet kan begära hjälp står ut med osäkerhet närmar sig andra människors liv och vardag och ser dem som unika ändrar den egna verksamheten i samverkan med den information som fås från feedback drar nytta av olikheter och multiperspektiv THL, Jukka Pyhäjoki Jukka Pyhäjoki 29
30 Efter samtalet Utvärdera samtalet; gick det som du trodde? Vad lärde du dig? Hur tryggar du för din del att dialogen och samarbetet fortsätter? Kvarstår din oro eller har den minskat?
31 När passar Ta upp oron? Huvudregel; när den egna oron är liten eller ganska liten är det utmärkt att använda sig av metoden. Då finns det ännu rikligt med alternativ och möjligheter att stöda.
32 Sektoröverskridande samarbete - nätverksarbete Den grå zonen skäl att sammanföra familjens resurser med resurser från flera olika instanser. Ta upp oron med samarbetsparterna
33 ATT TA UPP ORON INOM DAGVÅRDEN OCH FÖRSKOLAN I PEDERSÖRE Måttstocken är din egen oro för barnet/familjen och målet är att oron ska försvinna INGEN ORO LITEN ORO DEN GRÅ ZONEN KÄNNBAR ORO STOR ORO Inte alls bekymrad En aning bekymrad eller ibland förvånad; stark tilltro till egna möjligheter. Upprepade gånger bekymrad eller förvånad; God tilltro till de egna möjligheterna Har övervägt behovet av att sätta in mer resurser Växande bekymmer. Försvagad tilltro till de egna möjligheterna. Överväger att be om tilläggsresurser och öka kontrollen. Stora bekymmer. De egna resurserna börjar ta slut. Känner ett klart behov av tilläggsresurser och av ökad kontroll. Stora och ständiga bekymmer, barnet eller den unga är i farozonen. Svårt att själv finna utvägar. Tilläggsresurser behövs genast och kontrollen måste ökas. Mycket stora bekymmer, Barnet eller den unga är i omedelbar fara. Omöjligt att själv finna utvägar. En förändring i barnets situation måste fås till stånd genast. BASSERVICEN FUNGERAR OCH RÄCKER TILL Familjen får stöd av sitt eget nätverk Jag följer med och utvecklar barnets uppväxtmiljö i samarbete med familjen och med mina arbetskamrater. Inom fostringsgemenskapen följs Plan för småbarnsfostran upp. I förskolan sker fostringssamtalen med Båten som underlag JAG TAR UPP MIN ORO MED VÅRDNADS- HAVARNA Jag stöder och handleder familjen genom tätare kontakt MIN ORO FORTSÄTTER Konsultation: Kollegor spädbarnsteamet / ANK-teamet Spec.barnt.lärare tel: Rådgivningspersonal familjearbete fysioterapeut Skol psykolog tel Socialarbetare tel / anonym konsultation. Familjerådgivningen Kårkulla-ESKOO Specialsjukvårdens rehabiliteringsledare JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL JAG SÖKER SAMARBETE PÅ OLIKA HÅLL Socialateamet / Ärendet behandlas i Barnteamet För resurstilldelning TLP- Ta barnet till tals med föräldrarna Nätverksmöte Hab.möte där familjen och, och övriga aktörer gemensamt gör en plan och arbetsfördelning Efter att ha informerat föräldrarna gör jag en barnskyddsanmälan. eller tillsammans med föräldrarna görs en begäran om utredning av behovet av barnskydd / samarbetsförfrågan Fortsatt samarbete med familjen tillsammans med barnskyddet KONTAKT MED BARNSKYDDET Socialarbetaren utreder behovet av barnskydd Åtgärder: Ge vårdnadshavarna kontaktuppgifter till rätt instans Familjeskolan POP Tips på övningar Barnskyddsanmälan övervägs
34 Dialoger i den grå zonen Nätverksdialoger Framtidsdialoger, att minnas den goda framtiden Familjerådslag
35 Källor: Sirpa Taskinen; Barnskyddslag (417/2007). Tillämpningsguide Esa Eriksson & Tom Erik Arnkil; Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. Vaajakoski 2006 Jukka Pyhäjoki; Eväitä yhdessä toimimiseen. Dialogisuus ja verkostot koulutus. Utbildningsdagar i Karleby Peter M Senge; Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst. 1990, i svensk översättning Föreläsningsmaterial; Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock, 2010
36 TACK! Kontaktuppgifter : britt-helen.tuomela-holti@folkhalsan.fi, tfn
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet
Läs merFRAMTIDSDIALOGER MED UNGA
FRAMTIDSDIALOGER MED UNGA MED FRAMTIDSDIALOGER KAN VI BYGGA NÄTVERK OCH BEMÖTA UNGDOMAR 1 eivor österlund LITTERATUR Tom Arnkil, Esa Eriksson, Robert Arnkil Dialogisk utveckling av kommunernas service
Läs merTidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner
Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner April 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Begreppen inom tidigt ingripande... 4 1.1. Bekymmerszonerna... 4 1.2. Tidigt ingripande... 5 1.3.
Läs merFöräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi
Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn. 050-3362016 micaela@hemochskola.fi Dagens upplägg Varför samarbete? Din roll i sammanhanget. Relationen och
Läs merBemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa
Bemötande av vårdnadshavare i konflikt Daniela Sundell Vasa 16.1.2018 Hur vi arbetar inom medling Restorativ rätt Medlingsprocessen Medlingens möjligheter Om vårdnastvist https://www.youtube.com/watch?v=6w0v-lm-ah0
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merNÄR!ORON!VÄCKS! Hanna!Wargh! Examensarbete!för!socionom!(YH)Cexamen!!! Utbildningsprogrammet!för!det!sociala!området! Vasa!2012!
NÄRORONVÄCKS En kvantitativ undersökning om hur förhållningssättet Ta upp oron tagitsibrukavdesomgåtttaupporoncutbildningeninom ramenförkastecfamiljeprojektetiösterbotten HannaWargh Examensarbeteförsocionom(YH)Cexamen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merStegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod
Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merBeställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström
Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014 Hbl, 4.4.14 Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna
Läs merWebbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö
Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merLovisa stads plan för småbarnsfostran
Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merkulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten
kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i
Läs merHandbok för samtalsledare som arbetar med nätverk
HANDBOK Esa Eriksson Tom Erik Arnkil Marie Rautava Framtidsdialoger Handbok för samtalsledare som arbetar med nätverk 9 Författarna och Institutet för hälsa och välfärd Översättning från finska till svenska:
Läs merSMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?
Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merExtended DISC Coachande ledarskap
Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2014/15
Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merHandledning inom förskolan : Eva-Christina Bergander Psykolog inom Barn ochelevhälsan i Nacka kommun
Handledning inom förskolan : Eva-Christina Bergander Psykolog inom Barn ochelevhälsan i Nacka kommun Att mötas- presentation- respektöppenhet- trygghet Ett gemensamt äventyr Människosyn Hjärnan och känslorna
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merKonflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se
Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merVad är det som gör ett svårt samtal svårt?
Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merMålplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merLikabehandlingsplan för Berga förskola
Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merDatum för utvecklingssamtalet
Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merORDSPRÅKSBOKEN 25:11. Som guldäpplen i silverinfattning är ord som yttras i rättan tid."
INNEHÅLL Tala och lyssna en väg till närhet Vad är kommunikation? Samtal på olika nivåer Hur talar jag? Att samtala med sig själv Hinder för samtal Nivåer av lyssnande Viljan att lyssna Utveckla din förmåga
Läs mer2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.
LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i
Läs merBarnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 2 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift ANDRA TRÄFFEN Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd Inom familjevården behövs samarbete med många olika
Läs merVisar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?
Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär
Läs merOm mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte
Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i
Läs merUnderlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merPrästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Läs merProjektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Läs merDra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs mer} Förväntningar från olika håll
Vasa 26.9.2014 } Studierna fortsätter... } Delvis samma /delvis olika } Ny miljö } Nya relationer } Nya roller } Mål: ingår i en större helhet /läroplanen (hur känd är den på praktikplatsen?) } Förväntningar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2015/16
Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,
Läs merTrygghetsplan för Solhagas förskola
2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,
Läs merBarnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna
Läs merHantera motstånd och få ett bättre liv
Hantera motstånd och få ett bättre liv Ett bättre liv betyder olika saker för olika människor men för de flesta innebär det att ha trygghet, glädje och harmoni i sitt liv. Det finns många sätt att skapa
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merIntroduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram
Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran
Läs merSjälvhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?
Självhjälpsgrupp En möjlighet för dig? Du är inte ensam Det är naturligt att vi i våra liv möter situationer då vi känner besvikelse, ilska, sorg eller otillräcklighet. Det är lätt att känna sig ensam
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merSAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE
SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE Den här modellen är skapad för dig som arbetar i barnskyddet, grundskolan, gymnasieskolan och inom hälso- och sjukvården på Åland. Modellen är till för att underlätta
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merProcessledarutbildning. Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016
SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 7 Processverktyg för högpresterande team läsåret 2015/2016 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING
Läs merATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING
ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar
Läs merBVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merHelena Hammerström 1
Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merFöräldrainformation om inskolning till förskola
Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det
Läs merHandlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015
Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC 7-9 2014-2015 Elevhälsans mål: Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merBedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare
Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare Nulägesbeskrivning medarbetare Med Vittras löften och enhetens utvecklingsområden och prioriterade mål nedan som utgångspunkt gör du en nulägesbeskrivning av
Läs merPlan mot diskriminering & kränkande behandling
Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:
Läs merNordisk Tilsynskonferanse 25-27 Maj 2011
Nordisk Tilsynskonferanse 25-27 Maj 2011 Sesjon A 4 og C 4 Att förstärka barnets position Tarja Heino National Institute for Health and Welfare, Finland 10.6.2011 Tarja Heino 1 Barn och unga som varit
Läs merI denna broschyrserie ingår:
Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer
Läs merFörskolan Solrosen/Vitsippan
Förskolan Solrosen/Vitsippan Likabehandlingsplan 2017-2018 Likabehandlingsplan för förskolan Vitsippan/Solrosen Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2018
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vår vision VV Alla barn som lämnar Fjällmons förskolor har med sig känslan av att - Jag duger - Jag kan - Jag vill fortsätta VÅR
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skogsgläntan
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2017-09-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skogsgläntan Läsår 2017/2018 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merFäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår
Läs merPedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,
Läs merHur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral
Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merÅvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och
Läs merMotiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft
Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka
Läs mer