SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN BARNSKYDDSDOKUMENTATION. Uppsats i IT inom social-och hälsovård Februari 2004 Sonja Enkvist-Nyman Britt-Helen Tuomela-Holti
|
|
- Filip Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN BARNSKYDDSDOKUMENTATION Uppsats i IT inom social-och hälsovård Februari 2004 Sonja Enkvist-Nyman Britt-Helen Tuomela-Holti
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BARNSKYDDSLAGEN DOKUMENTATIONEN Anmälan Kartläggning av familjen Kartläggning av situationen Problemformulering PLANERING SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING...16 LITTERATUR...16
3 3 1 INLEDNING Socialarbetare är ett skilt sorts folk. De är vanligtvis och åtminstone i början av karriären intresserade av människor. De lyssnar på människor och deras problem. De försöker förstå människor och sätta sig in i människors olika svårigheter och livssituationer. De relaterar problemen till andra människors problem och försöker tillsammans visa på olika möjligheter att lösa svårigheterna. Socialarbetare inom barnskyddet koncentrerar sig på små människors problem. Kort sagt socialarbete går ut på kontakter med människor. Därav följer att när en socialarbetare träffar en nörd sker en kulturkrock. Hon, socialarbetaren är med största sannolikhet en hon, förstår inte vad nörden säger. Nörden är vanligtvis en man och han pratar inte alls samma språk som hon. Han vill ha konkreta enkla problem som går att lösa upp i ettor och nollor, hon pratar om komplexa relationer och invecklade problem och de är så långt ifrån varandra som någon kan bli. Vi ser den här problematiken som en utmaning. Vi vill med vår uppsats närma oss nörden. Vi vet att barnskyddsarbete är svårt och vi vet att det skulle vara till gagn för alla parter, både klienter och socialarbetare om man kunde få mera struktur på det arbetet. Det är viktigt att få fram kvalitativa och konkreta data för att kunna mäta resultaten eller bristen på resultat. Vi börjar med att kort gå igenom barnskyddslagen, som ligger till grund för hela barnskyddsarbetet. Sen går vi igenom barnskyddsanmälan och därefter koncentrerar vi oss på kartläggningen och problemformuleringen. Vi begränsar vår dokumentation till att gälla fall där problemen beror på föräldrarnas bristande omsorg. Vi tar inte upp fall där barnskyddsarbetet är en följd av barnets eget destruktiva beteende.
4 4 2 BARNSKYDDSLAGEN Barnskyddets uppgift är att trygga barnets rättighet till en trygg och stimulerande uppväxtmiljö genom att påverka allmänna uppväxtförhållanden och genom att stöda vårdnadshavarna vid fostran av barnet. (683/1983, 1-2). Verksamhetsformerna inom individ- och familjeinriktat barnskydd är stödåtgärder inom öppna vården, omhändertagande och vård utom hemmet samt eftervård. ( 683/1983, 8). En första förutsättning för att ett individ- och familjeinriktat barnskydd ska inledas är att ett barns eller en ungdoms hälsa och utveckling äventyras antingen genom omgivningens beteende eller genom eget beteende ( 683/1983, 12). Vanligtvis blir socialmyndigheten uppmärksammad på att ett barn eller en ungdom far illa genom att någon myndighet eller privatperson gör en anmälan. När en anmälan har kommit in vidtar en kartläggning av problemet. Tillsammans med barnet, dennes familj och eventuellt andra inblandade, t ex skola, dagvård, rådgivning osv. görs ett åtgärdsprogram. I första hand är det fråga om service från öppna vården. Beroende på problemens art kan det vara kontakter till mentalvårdsbyrå, A-klinik, stödperson eller - familj, stödande av fritidsverksamhet, frivillig placering utan för hemmet och liknande åtgärder. Ifall stödåtgärderna inte leder till resultat eller familjen i fråga inte är villig att ta till sig den service som erbjuds och barnets hälsa och utveckling fortfarande äventyras kan det bli fråga om omhändertagande. Omhändertagande kan ske med eller mot de inblandades vilja. Placeringen kan bli antigen i familjevård eller på någon form av barnskyddsinrättning, t ex skolhem. Omhändertagandet upphör när barnet fyller 18 år, men eftervård kan ordnas till dess barnet fyller 21 år. Eftervården går oftast ut på att bistå den unga med anskaffning av utbildning och bostad. 3 DOKUMENTATIONEN I nedanstående kapitel har vi försökt skissa upp de olika delarna i dokumentationen. Vår utgångspunkt är de frågor som finns i familjerollkartan, som är ett bra hjälpmedel när barnskyddsarbete görs. Vi går igenom vad föräldrarollkartan består av och vilka frågor
5 5 som kan/skall ställas under varje del av kartan. Rollkartan hjälper inte bara till att fokusera på problemet utan den visar också om resultat nåtts. Problemet med frågorna i rollkartan är att socialarbetaren / användaren gör en subjektiv bedömning av varje fråga och resultaten kan därför inte jämföras med andra socialarbetares/användares bedömningar av andra fall. Den här problematiken behandlar vi dock inte närmare i vår uppsats. 3.1 Anmälan Vi anser att de viktigaste uppgifterna i själva anmälan är att få reda på vem anmälan gäller och orsaken till att anmälaren anser att barnet är i behov av barnskyddsarbete. Identiteten på den som anmäler är naturligtvis önskvärd, särskilt om anmälaren är en myndighet, men det är inget absolut krav. Nedan har vi skissat upp hur en anmälan kan se ut. Första anmälan Barn/Familj som anmälan gäller Namn: Personbeteckning: Adress: Vårdnadshavare/Föräldrar: Anmälare Namn: Adress: Telefon: Vad anmälan gäller: Barn som lever i otrygga förhållanden Ungdom som med eget beteende äventyrar sin hälsa och utveckling Orsaker; hos föräldrarna eller ungdomen Missbruk Psykiska problem våld (psykiskt, fysiskt) Sexuellt utnyttjande gränssättning; för strikt gränssättning, för slapp
6 6 likgiltighet inför andras/barnens behov självdestruktivitet Mottagare av anmälan: Datum: 3.2 Kartläggning av familjen Kartläggningen behöver inte vara lång. Det viktigaste med den är att placera in familjen i ett sammanhang; socialt, ekonomiskt och yrkesmässigt. Familjeförhållande Utbildning Yrken Arbetsplats / Sysselsättning Barnets / barnens dagvårdsplats Barnets / barnens skola Tidigare förhållanden Familjens släkt och vänner Familjens officiella nätverk / myndigheter 3.3 Kartläggning av situationen Under denna rubrik gör socialarbetarna en bedömning av den problemsituation barnet befinner sig i. Nedanstående frågor är öppna frågor. Vad är du orolig för när det gäller denna familj? Beskriv oron konkret Vad är familjen orolig för? Tänk på situationen ur familjens synvinkel. Är det någon annan som är orolig för familjen? Vem? Varför är denna familj en barnskyddsfamilj? Vad händer om inget görs? Vad vill familjen ha hjälp med? Vad är familjemedlemmarna själva beredda att göra? Vad är din viktigaste uppgift just nu? Väntar någon i nätverket att du ska göra något?
7 7 3.4 Problemformulering För att kunna göra en grundlig och tillförlitlig bedömning av familjens situation, formulera problemen och se familjens möjligheter till tillväxt är familjerollkartan ett bra hjälpmedel. I beskrivningen av familjerollkartan utgår vi från Helminen & Rautiainens bok (2000) om föräldraskapet som rollkarta. Som hjälpmedel är rollkartan inte för teoretisk, utan den kan väcka kunden till självinsikt och känna sig som subjekt i sitt liv. Man kan med rollkartan åskådliggöra förändringsbehovet och se vilka nödvändiga barnskyddsåtgärder som kan komma ifråga. Ju fler roller en förälder har, desto flexiblare är hon som mor eller far. Alla föräldraroller är inte färdigt utformade, utan utvecklas i relationen till och i samspelet med barnet. När man bedömer ett föräldraskap går man igenom vilka av rollerna som är över-, väl- eller underutvecklade eller helt saknas. Huvudrollerna i en rollkarta är livets lärare, relationsläraren, kärleksgivaren, vårdnadshavaren och gränssättaren. Man kan be föräldrarna att bedöma sina fem huvudroller, så att de på fri hand ritar rollerna i cirklar; ju större cirkel desto mera utvecklad. För att utvärdera föräldrarollerna behöver vi diskutera rollerna på ett konkret plan, t.ex. vad det innebär att vara vårdnadshavare eller gränssättare i praktiken. När vi går igenom rollerna på ett konkret plan försöker vi tillsammans med föräldrarna att bedöma hur rollerna på handlingsplanet kan anses överutvecklad (++), välutvecklad (+), underutvecklad (-) eller saknas (--). Rollen som vårdnadshavare är viktig för att skapa och upprätthålla rutiner, speciellt för spädbarnet är rollen livsviktig. Bedömning Föräldern som näringsgivare: Sköter regulariteten i måltiderna ( ) Ser till att maten är varierande och näringsrik ( ) Begränsar barnets sötsaksintag vid behov ( )
8 8 Förser barnet med smakupplevelser ( ) Köper och lagar mat tillsammans med barnet ( ) Uppmuntrar den unga till matlagning ( ) Föräldern som sköter barnets kläder Sköter om att det lilla barnet har torra och rena kläder ( ) Klär det lilla barnet enligt väder ( ) Vägleder det större barnet i att sköta sina kläder ( ) Respekterar klädstil och klädsmak som den unga på väg ut i världen väljer ( ) Föräldern som impulsgivare: Förser babyn med ljus- och synintryck ( ) Förser det lilla barnet med leksaker, böcker, musik och andra upplevelser ( ) Uppmuntrar barnets hobbyn och hjälper barnet konkret i mån av möjlighet t.ex. genom transporter till aktiviteterna. ( ) Föräldern som tryggar barnets behov av vila: Ser till att barnet sover tillräckligt ( ) Ser till att barnet har en lugn och trygg sovplats ( ) Föräldern som svarar för ekonomin Ser till barnets grundläggande behov ( ) Reserverar tillräckligt med pengar för mat och kläder till barnet ( ) Lär barnet pengarnas värde ( ) Skapar ett system för att ge barnet pengar (t.ex. veckopeng, månadspeng, belöningar eller pengar vid behov) ( ) Föräldern som förebild rörande hygien Sköter barnets hygien ( ) Lär barnet att tvätta sig regelbundet ( )
9 9 Föräldern som håller ordning Förbjuder barnet att skräpa ner utomhus ( ) Sköter städningen i hemmet ( ) Vägleder barnet efter ålder att städa sitt eget rum ( ) Ger barnet större ansvar för ordningen i hemmet i takt med att barnet växer ( ) Föräldern som sköter det sjuka barnet För barnet till läkare vid behov ( ) Svarar för medicinering ( ) Föräldern som ser till nyttan med motion Tillbringar tid utomhus med det lilla barnet ( ) Uppmuntrar barnet till utomhuslekar ( ) I kärleksgivarrollen skapar föräldern grunden för barnets kvinnliga eller manliga självkänsla. Lika viktigt är att föräldern älskar både barnet och sig själv. För spädbarnsåldern (0-2 år) understryks behovet av rollen som kärleksgivare. Bedömning Föräldern med sund självkänsla Tar hand om sig själv och hushållar med sina krafter ( ) Tar emot hjälp av andra vuxna, släktingar eller vårdpersonal vid behov ( ) Den ömhetsgivande föräldern Ger barnet närhet på ett sätt som respekterar dess integritet ( ) Visar barnet ömhet i relation till dess ålder ( ) Fungerar som modell genom sin egen parrelation ( )
10 10 Den tröstande föräldern Klär barnets känslor i ord ( ) Lever sig in i barnets känslor och uppmuntrar barnets uttrycksförmåga i relation till barnets ålder. Det lilla gråtande barnet lugnas i famnen och med det större barnet diskuteras det inträffade ( ) Den beskyddande föräldern Garanterar barnet en trygg och säker uppväxtmiljö ( ) Ger barnet information om olika saker ( ) Skyddar barnet mot våld och våldsunderhållning ( ) Kontrollerar sina egna impulser. Sätter gränser för barnet ( ) Lär barnet att försvara sig ( ) Lär barnet att skydda sig ( ) Den accepterande föräldern Accepterar sig själv ( ) Accepterar barnet sådant det är ( ) Skiljer på gärning och gärningsman ( ) Den positiva föräldern Respekterar barnet ( ) Uppskattar barnet för vem barnet är och inte för vad barnet gör ( ) Uppmärksammar barnets positiva sidor ( ) Ger barnet positiva gensvar ( ) Till rollen som livets lärare hör att lära ut sociala seder och bruk. I synnerhet i skolåldern (6-12 år) blir rollen central. Föräldern i det dagliga livet Bedömning Lär barnet att städa upp efter sig själv ( ) Lär barnet att sköta sin hygien ( )
11 11 Lär barnet bordsskick ( ) Lär barnet uträtta sina behov ( ) Vägleder barnet i att klä sig ( ) Lär barnet att sköta ärenden i ämbetsverk, butiker osv. ( ) Föräldern lär barnet att skilja på rätt och fel Lär barnet att uppskatta ärlighet, jämlikhet osv. ( ) Upplyser barnet om felaktiga värderingar: lögn, stöld, våld ( ) Föräldern som lär ut sociala färdigheter Lär barnet att ta hänsyn till andra och invänta sin tur ( ) Lär barnet att ge andra utrymme och uttrycka sin egen ( ) Upplyser barnet om mobbning i olika sammanhang ( ) Utsätter barnet för en lämplig dos av besvikelser ( ) Stödjer barnet i att uthärda besvikelser ( ) Föräldern som förebild Synar sitt eget handlande och konsekvensen av det i kraven på barnet ( ) Svarar för sitt eget uppträdande ( ) Föräldern som lär ut seder och bruk Lär barnet allmänna samhälleligt accepterade beteenderegler ( ) (att tacka, ta hänsyn till andra, hälsa) Vägleder barnet i trafiken ( ) Vägleder barnet i ett korrekt uppförande på allmänna platser ( ) Föräldern som värnar traditioner Ordnar tillställningar enligt familjens vanor och traditioner ( ) Hjälper barnet att omfatta sina rötter och sin finländskhet ( ) Respekterar familjens egna traditioner ( )
12 12 Föräldern som förmedlar värderingar Är rättvis i olika situationer ( ) Ser till att barnet lär sig omfatta samhälleliga värderingar ( ) Föräldern som estetiker Uppskattar skönhet (t.ex. näromgivningen och kläder) ( ) Uppmuntrar barnets kreativitet och intellektualitet ( ) Ger barnet möjligheter att uppleva olika sinnesintryck ( ) Relationslärarens roll i föräldraskapet får ökad tyngd i puberteten (12-15 år) och i frigörelseskedet (15-18 år), när de unga skall skapa en egen självständig personlighet. Bedömning Den samtalande föräldern Diskuterar med barnet ( ) Använder ett språk på barnets nivå ( ) Reflekterar över olika frågor och fungerar som barnets samtalspartner vid behov ( ) Den lyssnande föräldern Lyssnar på barnet och förstår vad det säger ( ) Föräldern i konfliktsituationer Klarar av barnets reaktioner ( ) Klär barnets känslor i ord ( ) Hjälper det lilla barnet att fatta konkreta beslut ( ) Stödjer barnet i besluten ( ) Den uppmuntrande föräldern Stöttar barnet ( ) Ger barnet positiva gensvar i klara ordalag ( ) Lär barnet att fungera med olika människor ( )
13 13 Föräldern som accepterar känslor Identifierar barnets känslor ( ) Tillåter barnet att uttrycka både positiva och negativa känslor ( ) I rollen som gränssättare är föräldrarnas uppgift att ge en trygg uppväxt. Rollen som gränssättare får ökad tyngd när barnet kommer i puberteten. Bedömning Föräldern som garanterar fysisk immunitet Kontrollerar sitt eget uppförande ( ) Kontrollerar andras uppförande ( ) Förhindrar allt slag av fysiskt, psykiskt och sexuellt utnyttjande ( ) Föräldern som skapar trygghet Lämnar inte det lilla barnet ensamt ( ) Överger inte barnet ( ) Ger endast hållbara löften ( ) Lär barnet att hantera oväntade situationer ( ) Föräldern som följer och övervakar regler och överenskommelser Övervakar och svarar för reglerna i hemmet ( ) Bestämmer barnets hemkomsttider och tidsschema i familjen ( ) Genomför påföljder (straffen) ( ) Övervakar att reglerna följs ( ) Stöttar barnet i skolgången ( ) Föräldern som säger nej Reagerar på barnets negativa uppförande ( ) Är konsekvent i sin relation till barnet ( ) Kan också hantera barnets känslor av besvikelse ( ) Föräldern som dygnsrytmanpassare Ser till regulariteten i vardagslivet ( )
14 14 Uppfyller barnets behov av sömn och vila ( ) Föräldern som sätter sina egna gränser Avväger sina egna resurser och krafter ( ) Behärskar sitt missbruk ( ) Behärskar sin egen aggressivitet ( ) Vid samtal med föräldrarna ombeds föräldrarna att nämna 1-2 roller som fungerar bra eller dåligt. Det idealiska är att man grundligt går igenom alla roller i kartan med föräldrarna, men det viktigaste är att man fokuserar på en roll som har central betydelse för barnets välmående och behöver utvecklas. Alla roller i föräldraskapet har inte samma värde. Att en viss föräldraroll är underutvecklad kan medföra livsfara för barnet, vilket bör leda till snabba barnskyddsåtgärder. En del roller påverkar barnets psykiska utveckling på längre sikt och endel har sådan karaktär att barnet inte far illa om de saknas helt. Det lönar sig att bedöma föräldraskapet separat för varje barn i familjen. När det gäller barn som omfattas av barnskyddsverksamhet delar ofta flera olika instanser sinsemellan på föräldrarollen. Utöver de biologiska föräldrarna deltar ofta mor- och farföräldrar, andra släktingar, fosterföräldrar, barnskyddspersonal och stödpersoner. Personalen måste då göra en översyn av rollerna för att förvissa sig om att inga viktiga aspekter av föräldraskapet blir förbisedda. 4 PLANERING Efter karläggning och problemformulering är följande skede en planering av åtgärder. Efter att familjerollkartan ifyllts bör man ha en plan för fortsättning. Nedan följer en lista på olika stödåtgärder som kan vidtas. Dels kan listan fungera som en checklista över vilka åtgärder som vidtagits genom att kryssa för det som familjen gjort, dels bör listan också kunna visa på om önskat resultat uppnåtts eller inte, med att sätta ett plus eller minus i rutan.
15 15 Att sätta plus eller minus i rutan för resultat säger ingenting om kvaliteten på resultaten, men det ger en snabb första överblick över hur ärendet framskrider. Det måste dock finnas en möjlighet att på annat ställe på formuläret beskriva resultatens kvalitet med ord och längre formuleringar. Uppgörande av familjerollkarta Utvecklingsuppgift angående roll i familjerollkartan Samtal med socialarbetare Samarbetsmöten/kontakter med andra myndigheter Familjerådslag eller nätverksmöte Ekonomisk hjälp Stödperson eller stödfamilj Hänvisning till kontakt med andra myndigheter; A-klinik, mentalvårdsbyrån, familjerådgivningsbyrå, tonårspolikliniken, Hälsovården Ordnande av dagvård, hemservice Stöda barn eller unga i skolgång, förvärvande av yrke, anskaffning av bostad, placering i arbete Semester eller rekreation Familje- eller anstaltsvård Åtgärder som vidtagits Resultat
16 16 5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING Som tidigare konstaterats i denna uppsats är barnskyddsarbete komplicerat. Inget ärende är det andra likt och därför är det mycket svårt att standardisera frågor som passar för alla ärenden. En rundringning till ett antal olika kommuner visar att kommunerna ofta har ett eget system med en hemmagjord blankett. På blanketten står namn, adress, personsignum och resten är tomma rader att fylla i, efter eget gottfinnande. Vi tycker att familjerollkartan är en bra utgångspunkt att starta från när det gäller att få fram kvalitativa data. Det intressanta blir att tolka resultaten när rollkartan är ifylld. Ska det finnas skalor som säger att om det finns flera än tio minus är det nödvändigt att omhänderta barnet genast? Eller att det fordras att minst nittio procent av klamrarna är fyllda med plus för att familjen ska klara sig från att betraktas som barnskyddsfamilj? Det är oerhört svårt att försöka sig på att standardisera än verksamhet som bygger så mycket på mänskliga relationer och subjektiva bedömningar som barnskyddsarbete gör och vi är övertygade om att det krävs mycket utvecklingsarbete innan ett bra system ser dagens ljus. LITTERATUR Barnskyddslagen /683 Helminen, M-L & Rautiainen, M. (2000). Föräldraskapet som rollkarta. Helsingfors: Finlands kommunförbund
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri Vad är det som förändras
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merDU KAN VÄLJA SAMARBETE.
För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta
Läs merStjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund
Stjärnans plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan 2. Målsättning och värdegrund 3. Egenvårdarmodellen - Med barnaögon 4. Gruppfamiljedagvårdarens roll inom småbarnsfostran
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merÖverby daghems arbetsplan 2015-2016
Överby daghems arbetsplan 2015-2016 KONTAKTINFORMATION: Adress: Överby Daghem Överbyvägen 62 22150 Jomala Telefon: +358 18 31240 Mobil: +358 457-382 83 56 Mailadress: overbydaghem@jomala.ax Vid Överby
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merSpråkstrategi i praktiken
Språkstrategi i praktiken Från språkstrategi till småbarns sagostunder 24.5.16 i Vasa Johanna Karlsson Pia Riihimäki Barnträdgårdslärare som språkstöd Tänk Språk! Språkstrategi för småbarnspedagogiken
Läs merMellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015
Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Vår vision Till Mellanvångens förskola går barn, föräldrar och personal med glädje. Var och en ska känna sig trygg och bli
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Lill Anton är en fristående förskola som består av sex avdelningar. Slottet, Leklådan
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Ljungby kommun www.skola.ljungby.se Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Angelstadenheten Förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Ett målinriktat arbete för att motverka
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merLäsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola.
Läsåret 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling och utvärdering. Askungens förskola. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merFörskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
södra området Förskolan Tranängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Reviderad 2013-11-11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet : Barn, vårdnadshavare
Läs merFörskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Ängslyckans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: ht 2015- vt2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN FRAMTIDEN Februari 2012-Juni 2013 Innehåll: STYRANDE DOKUMENT... 2 VÅR VISION... 2 VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER SER UT ENLIGT FÖLJANDE...
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merLikabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Läs merKolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merPinnhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Pinnhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskoleverksamhet Ansvariga för planen. Förskolechefen Vår vision. På Pinnhagens
Läs merRengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. a för planen Rektor och personalen
Läs merSammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Finnstaberg 2014-2015 1 Verksamhetens Vision Vår vision är att varje människa som kommer till Finnstabergs förskola ska bli
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN
ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till Gläntan. Dagsrutiner. Förskolans värdegrund och uppdrag. BARNEN. Målbeskrivning. Föräldrasamverkan. Kollegor. VÄLKOMMEN TILL GLÄNTAN.
Läs merPRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9
PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 5 Sida 1 / 9 Namn: PRIDE-hemuppgift FEMTE TRÄFFEN Barnets rätt till familjerelationer Att upprätthålla familjen och familjerelationerna är viktigt bl.a. för att barnet ska
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013
SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde
Läs merViby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Viby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merGullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merTill er som föräldrar
Till er som föräldrar Vi vill börja med att hälsa er varmt välkomna till Vallens förskola. Vi ser mycket fram emot att lära känna er och ert barn. Att börja på förskolan är en stor omställning i ett barns
Läs merPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014. Familjedaghemmen Lesjöfors. Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013-2014 Familjedaghemmen Lesjöfors Ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision sid.3 2. Definition av begrepp
Läs merDet goda mötet. Goda exempel från livsmedelskontrollen
Det goda mötet Goda exempel från livsmedelskontrollen Det goda mötet Många livsmedelsföretagare upplever att den offentliga kontrollen innebär en rad administrativa svårigheter. Landsbygdsdepartementet
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merKRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14
KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.
Läs merLikabehandlingsplan vid Tjelvarskolan
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merFörskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merBo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Förskolan Friggagatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Göteborgs Stad Centrum Innehåll 1. Inledning... 2 2. Vår vision... 3 3. Vårt systematiska arbetsmiljöarbete präglas av ett
Läs merLikabehandlingsplan 2013-2014
Likabehandlingsplan 2013-2014 Kometen Utfärdat av: Marie Gunnarsson Helena Jansson Lotta Zilén Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Vår enhetschef Sirpa
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merLissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef i samråd med personalen i förskolan
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merKlockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Läs merFörskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016
Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merLikabehandlingsplan. Nordanby förskola
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Nordanby förskola November 2010 Inledning Det här är Nordanby förskolas handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och
Läs merÖverboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 8 Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och personal Vår vision
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merBOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN
Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs mer