Linköpings kommun. Efterstudie - Attityd- och kunskaper

Transkript

1 Linköpings kommun Efterstudie - Attityd- och kunskaper TEMP kontoret Transport energi miljö projekt Uppsala TEM AB

2 SAMMANFATTNING Våren 2004 genomförde TEMP kontoret en förstudie där 1000 individer i Linköping intervjuades avseende sina attityder och kunskap i energi och mobilitetsfrågor samt att deras generella resvanor kartlades. En s.k. underhands mätning, med ett färre antal frågor, genomfördes i november 2005 som i första hand fokuserade på kännedom om kampanjerna samt hushållens kunskap om energianvändning. Våren 2007, under andra hälften av april och början av maj, har en i stort identisk studie med förstudien 2004 genomförts där enbart några få frågor modifierats. Syftet har varit att mäta om genomförda kampanjer under åren 2005 och 2006 har uppmärksammats och vilka resultat som TEMParbetet uppnått i termer av eventuella förändrad kunskapsnivåer och attityder hos befolkningen. Enkäten har varit indelad i fyra övergripande frågeområden; VÄXTHUSEFFEKTEN har Linköpingsbornas attityd och kunskap om växthuseffekten förändrats? Vilka typer av energianvändning är det som påverkar respektive inte påverkar den globala uppvärmningen? ENERGIANVÄNDNING som fokuserat på Linköpingsbornas inställning och kunskap, dels tills sin egen energiförbrukning men också deras intresse av förnyelsebara energikällor för uppvärmning av hus. FÄRDMEDEL här har det generella färdmedelsanvändandet undersökts för att se tendenser till eventuell beteendeförändringar avseende val av färdmedel. Ett antal attitydfrågor om bil, kollektivtrafiken och cykeln har också ställts med syfte att mäta eventuella förändringar i synen på olika färdmedel. KUNSKAP om TEMP kontoret och deras kampanjer har Linköpingsborna uppfattat TEMP kontorets arbete och vilka kampanjer/ aktiviteter är det som man bäst kommer ihåg? VÄXTHUSEFFEKTEN Rent generellt inga större förändringar, 86 % av linköpingsborna anser att växthuseffekten orsakas av människan (84 % år 2004). Vidare så är det nio av tio som också anser att det är viktigt att stoppa växthuseffekten. Ett antal kunskapsfrågor ställdes i undersökningen, där linköpingsborna fick ta ställning till hur olika energikällor påverkar respektive inte påverkar växthuseffekten. Resultatet visade att ingen mätbar kunskapshöjning hade uppnåtts. ENERGIANVÄNDNING De två områdena energianvändning tillsammans med Kunskap/ kännedom om TEMP kontoret och dess kampanjer är de områden man ser tydliga och positiva resultat. Avseende energianvändningen har på samtliga punkter invånarnas kunskap och intentioner påverkats på ett för TEMP kontorets önskade sätt: Ökad kunskap om hur mycket EL hushållet förbrukar +9% (från 52 % till 63 %) 2

3 Andel som planerar att vidtaga aktiva åtgärder för att spara energi har ökat med + 31 % (från 38 % till 69 %) Andel av villaägare som känner till hushållets förbrukning av energi för uppvärmning har ökat med + 6 % (från 69 % till 75 %) Samt att villa/ radhusägarna generellt har blivit mer positiva till fjärrvärme (se figur 5.4.) FÄRDMEDELSVAL Projektet har inte haft några effekter på beteendet i termer av ändrade färdmedelsval. På frågan om hur man rest till arbetet/ skolan visar resultatet att bilresandet ökat något och att cykel och kollektivtrafik minskat med motsvarande siffror. Resultatet följer i princip den utveckling vi ser i övriga landet där biltrafikens andelar ökar 1. Glädjande nog, när vi studerar det generella resandet (alla typer av resor och inte bara till arbetet) ser vi en relativt likartad bild jämfört med Bilanvändandet ligger still (ingen ökning) och andelen frekventa cyklister har ökat (+1%) och andelen som sällan/ aldrig cyklar har minskat med (-3 %) från 36 % 2004 till 33 % år Skillnaderna är dock små och kan inte säkerställas statistiskt vilket gäller hela resonemanget om färdmedelsval (resor till arbetet/ skolan och generella resor) avseende beteendeförändringar. Förändringarna är marginella och skall snarare ses som tendenser än exakta resultat. Däremot ser vi vissa positiva attityd- och kunskapsförändringar i undersökningen: Attityden till Cykel har generellt blivit positivare, nio av tolv faktorer har ökat, de tre största förändringarna uppvisar; min personliga framtoning, frihet och avkopplande. Ökad medvetenhet om bilens negativa effekter på hälsa, kostnader och personlig image, Kollektivtrafiken upplevs mer miljövänlig, trafiksäker och billigare. Negativt är att synen på enkelhet minskat. Nästan 6 av 10 Linköpingsbor känner till att hälften av alla bilresor är upp till eller kortare än 5 km (ökat) vilket är en ökning med +10%. Ökad kunskap om var man kan tanka biogas samt ökat intresse och kunskap om biogas TEMP kontoret och kampanjerna Hela 23 % av linköpingsborna uppger att de känner till eller har hört tals om TEMP kontoret, vilket är ett mycket bra resultat. I princip alla (97-99%) av de intervjuade är också positiva till kommunens arbete avseende påverkan på energianvändandet och val av färdmedel. De flesta kampanjerna som har genomförts har hög till mycket hög kännedom. Mest kända och hågkomna är Namngivning av bussar som 83 % kommer ihåg I stan utan min bil (66 %) Cykla till jobbet (60 %) Invandrarkvinnor cyklar (56 %) 1 Se bl.a. Dagens samhälle , Johan Faskunger, Folkhälsoinstitutet. 3

4 ÖVERGRIPANDE MÅL Linköpings kommun har haft fyra övergripande mål i sitt arbete med att förändra attityder och öka kunskapen: MÅL: Tio procent av linköpingsborna och det lokala näringslivet skall ha god kännedom om TEMPkontorets verksamhet och dess tjänster Resultat/ nuläge juni 2007 = 23 % d v s målet har överträffats med 13 procentenheter MÅL: 65 % av linköpingsborna skall ha kunskap om hur mycket energi som hushållet konsumerar d v s utifrån maj 2004 skall ökningen motsvara 13 procentenheter. Resultat/ nuläge juni 2007 = 63 % d v s en ökning med + 11 % (52 % 63 %) MÅL: 50 % av Linköpingsborna skall vara medvetna om att varannan bilresa i Linköping är kortare än fem kilometer. Resultat/ nuläge juni 2007 = minst 57 % har kunskap Mål: 27 % av de frekventa bilisterna skall anse att det är enkelt att åka med kollektivtrafiken, dvs. en ökning med 5 % från 22 % Resultat/ nuläge juni 2007 = 16 % d v s en negativ utveckling - 6 % (22 % 16 %) Slutsatser Hur mycket har TEMP kontoret påverkat människors attityder och kunskap och hur mycket har övriga debatten i samhället inverkat på människors uppfattningar och intentioner, är naturligtvis alltid en svår fråga att svara på. Efter att ha analyserat undersökningen kan vi slå fast att TEMP kontoret har lyckats bra och i vissa fall högt över förväntan. Det man har lyckats bra med är förskjutningar i attityder och ökad kunskap och inte bara inom hushållets energiförbrukning utan även i synen på färdmedel. I synen på cykeln har linköpingsborna generellt blivit mer positiv, samt att kunskap om bilens negativa effekter har ökat. Inga beteende förändringar har dock åstadkommits vilket inte heller är det minsta förvånande. Första steget är att skapa förändrade attityder och ökad kunskap om alternativ, för att i nästa steg kunna uppnå en färdmedelsförändring. Resultatet visar att en attitydförändring har påbörjats. En annan positiv faktor är att TEMP kontorets kampanjer har mycket hög kännedom, t o m föreläsningsserier i biblioteket har uppmärksammats av 17 % av befolkningen! 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 SLUTSATSER... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING/ BAKGRUND SYFTE METOD TEKNISK RAPPORT SOCIOEKONOMISKA FAKTORER / DEMOGRAFI ENERGI / DRIVMEDEL VÄXTHUSEFFEKTEN FÄRDMEDELSVAL RESOR TILL ARBETET/ SKOLAN RESOR TOTALT (ALLA RESOR INTE BARA TILL ARBETE/ SKOLA) ATTITYDER GENTEMOT FÄRDMEDEL Bil kollektivtrafik Cykel KUNSKAP OM BIOGAS KÄNNEDOM TEMP KÄNNEDOM TEMP KÄNNEDOM KAMPANJER SYNEN PÅ TEMP KONTORETS ARBETE HUR GÅ VIDARE? BILAGA - ENKÄT

6 1 INLEDNING/ BAKGRUND Projektet TEMP (Transport Energi Miljö Projekt) i Linköping är ett samverkansprojekt mellan Linköpings kommun, Tekniska Verken i Linköping AB, Vägverket Region Sydöst och AB ÖstgötaTrafiken. Linköpings kommun beviljades år 2004 medel från Naturvårdsverket till ett treårigt klimatinvesteringsprogram (KLIMP). I programmet satsas storskaligt och offensivt på att minska utsläppen av växthusgaser. År 2006 begärde Kommunen förlängning och beviljades ytterligare ett år. TEMP är ett av projekten i denna satsning. Viktiga insatsområden för TEMP kontoret har varit att skapa medvetenhet och kunskap om att ställa om energisystemet och att marknadsföra biogas som ett alternativ till bensin och diesel, samt cykel och kollektivtrafik som alternativ till bil. Projektet har fokuserat på att öka linköpingsbornas kunskap och kännedom om hur beteende och val av energikällor och drivmedel påverkar utsläppen av växthusgaser. Detta sker genom information och kommunikation i bred samverkan med föreningar, lokalt näringsliv och kommunala enheter. 2 SYFTE Denna studie är en s.k. eftermätning som genomfördes under andra hälften av april och första veckan i maj. En identisk studie, förstudie, genomfördes våren (månadsskiftet april/ maj) Här bör nämnas att en mindre s.k. underhandsmätning genomfördes sen höst Mätningen fokuserade på hushållens kunskap om energianvändning och till vilken grad kampanjerna hade uppmärksammats. Syftet med denna mätning (2007) har varit att mäta om genomförda kampanjer under projektperioden har uppmärksammats och vilka resultat som har uppnåtts; Har TEMP arbetet och mer specifikt, kampanjerna uppmärksammats? Har kunskapen hos Linköpingsborna om ovan frågeområden ökat och har ett intresse/ insikt i att förändra sig uppstått? Har eventuella beteendeförändringar uppnåtts? 3 METOD I mätningen, precis som i förstudien, har 1000 st Linköpingsbor i åldern år intervjuats via telefon. Respondenterna har rekryterats via ett obundet slumpmässigt urval och den genomsnittliga intervjutiden har varit min. Intervjuerna har genomförts av Intervjubolaget AB i Härnösand. Frågorna har fokuserat på individernas kunskap och inställning till frågor rörande: Energi och drivmedel Färdmedel/ färdmedelsval 6

7 3.1 Teknisk rapport Svarsfrekvens för mätningen är 61 % vilket är ett bra värde. I tabellen nedan redovisas fakta. Tabell Redovisning svarsfrekvens Bruttourval 2268 Bortfallsorsak Felaktigt telefonnummer 230 Sjuklig psykiskt/fysiskt 47 Ej målgruppstillhörig 290 Talar/förstår ej svenska 31 Har redan deltagit på intervju (dubblett) 23 Nettourval 1647 Ej svar/telefonsvarare 117 Vägrare, deltar av princip inte i undersökningar 402 Vägrare, har ej tid 128 Genomförda intervjuer 1000 Svarsfrekvens 61 % Annelie Frick, Linköpings kommun, har varit projektledare för studien. Torbjörn Eriksson, TE Marknadskommunikation AB (TEM AB) har ansvarat för analyser och slutrapport. Framtagning av enkät har skett tillsammans med Linköpings kommun. Telefonintervjuerna har genomförts av Intervjubolaget i Härnösand ( kontaktperson Ingela Wahlgren. 7

8 4 SOCIOEKONOMISKA FAKTORER / DEMOGRAFI Totalt har 1000 intervjuer genomförts. Nedan redovisas i korthet de intervjuades demografi och socioekonomiska variabler fördelat på för- och efterstudie. Rent generellt är urvalen för de bägge studierna likartade dvs. inga större skillnader, vilket naturligtvis är bra eftersom resultaten blir säkrare. Nedan några bilder/ tabeller som belyser de intervjuades sociodemografiska egenskaper, i förrespektive efterstudien. Tabell 4.1. Kön Man (%) Kvinna (%) Tabell 4.2. Boendeform Villa/Radhus (%) Borätt (%) Hyreslgh (%) Tabell 4.3. Körkort / disponerar bil / cykel 2007 (%) 2004 (%) Har Körkort Hushållet äger disp. bil Hushållet äger disp. cykel

9 Figur Sysselsättning/ avstånd till arbetet/ skola Sysselsättning Avstånd bostad arbete/skola annat studerar Förvärvsarbetar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 56% km - 10 km - 5 km - 3 km - 1 km Bas: förvärsarbetar/studerar Figur Bas 725 st Sysselsättning/ avstånd till arbetet/ skola Sysselsättning Avstånd bostad arbete/skola annat studerar Förvärvsarbetar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 57% km - 10 km - 5 km - 3 km - 1 km Bas: förvärsarbetar /studerar Bas 730 st 2007 Ingen större skillnad, 73 % arbetade alt. studerade 2004 respektive Avstånd till arbetet och skolan visar att 56 % resp. 57 % har upp till eller kortare än 5 km till arbetet. 9

10 Tabell 4.4. Hushåll kortinnehav Ö-traf (hushållsmedlem) Totalt Man (%) Kvinna (%) Intressant att notera är att andelen hushåll som har minst en hushållsmedlem med förköpt kort för Östgötatrafiken har ökat från 49 % till 57 % (+8 %). 10

11 5 ENERGI / DRIVMEDEL Detta kapitel fokuserar på linköpingsbornas inställning och kunskap till dels sin egen energiförbrukning men också deras intresse av förnyelsebara energikällor för uppvärmning av hus. För att svaren skall vara relevanta, har frågorna bara ställts till de individer som har ansvar eller delansvar för hushållets ekonomi. I undersökningen har vi m a o exkluderat ungdomar som bor hemma samt inneboende eller liknande. I figurerna redovisas resultat från 2004 respektive Resultatet visar en klart ökad kunskap om hushållens el förbrukning, notera att det gäller alla typer av boende. Figur 5.1. Energi - Ökad kunskap om hur mycket EL hushållet förbrukar total hyres borätt villa- rad Bas 881 st / 956 st 11

12 En mycket stor andel av hushållen, ökning med drygt 30 %, planerar att göra effektiva åtgärder för att spara energi. Dessutom har andelen villaägare med kunskap om den egna energiförbrukningen ökat med +6 % jämfört med Figur 5.2. Energi - andel som planerar att vidtaga aktiva åtgärder för spara energi, fördelat på boendeform total hyres borätt villa- rad Bas 881 st / 956 st Figur 5.3. Energi - andel av villaägare som känner till hushållets förbrukning av energi för uppvärmning bra kontroll vet ej Bas 307 st / 391 st Villa/ radhusägarna har fått en mycket positivare syn på fjärrvärme, upplevd driftsäkerhet har ökat med +14%, enkelt att använda (+12%), utrymmesbesparande (+18%) och miljöanpassat (+12%). Synen på priset är det som har ökat minst (+4%). 12

13 Figur 5.4. Villa/ radhusägares syn på - Fjärvärme Billigt Enkelt Driftsäkert spar miljöanpassat utrymme Bas 307 st / 391 st Sammanfattning kapitel 5: På samtliga frågor och områden har linköpingsbornas kunskap ökat samt att intentioner att göra aktiva åtgärder för att spara energi ökat. Ökad andel av hushåll med kunskap om hur mycket EL hushållet förbrukar, från 52 % till 63 %. Andel av hushåll som planerar att vidtaga aktiva åtgärder för att spara energi har ökat med +31% (från 38 % till 69 %). Andel av villaägare som känner till hushållets förbrukning av energi för uppvärmning har ökat med + 6 % (från 69 % till 75 %) Samt att villa/ radhusägarna generellt har blivit mer positiva till fjärrvärme (se figur 5.4) 13

14 6 VÄXTHUSEFFEKTEN År 2004 ansåg en mycket stor majoritet av Linköpingsborna (84 %) anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan, år 2007 har andelen ökat ytterligare något (86 %). Figur 6.1. Orsak till Växthuseffekten? vet ej naturliga orsaker mänsklig påverkan Figur Nio av tio anser att det är viktigt att växthuseffekten stoppas! oviktigt 3 6 Vet ej 91 viktigt 14

15 Figur 6.3. Andel Linköpingsbor som anser att Växthuseffekten ökar om vi värmer våra hus med; olja- kol ved Pelletsspannmål Sol Uppvärmning Den vanligaste växthusgasen är koldioxid. När vi värmer våra hus med kol/olja använder vi fossila bränslen som vid förbränning ökar koldioxidhalten i atmosfären. Förnybara bränslen som ved, pellets/spannmål och sol ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Figur 6.4. Andel Linköpingsbor som anser att Växthuseffekten ökar om vi använder EL som är framställd/ tillverkad av; vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Olja- kol El-tillverkning När vi tillverkar el genom att förbränna kol, olja och naturgas använder vi fossila bränslen som ökar växthusgasen koldioxid i atmosfären. El tillverkad av vattenkraft, kärnkraft eller vindkraft har olika effekter på miljön men just koldioxidhalten i atmosfären (växthuseffekten) påverkas inte. 15

16 Figur 6.5. Andel Linköpingsbor som anser att Växthuseffekten ökar om vi kör våra fordon med; Bensin Diesel Biogas Naturgas Raps - RME Etanol Bränsle När vi kör våra fordon med bensin, diesel och naturgas använder vi fossila bränslen som när de förbränns bildar koldioxid som ökar växthuseffekten. Förnybara bränslen som RME, biogas och etanol ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Sammanfattning kapitel 6 Växthuseffekt Rent generellt inga större förändringar mellan för- och efterstudien, 86 % av linköpingsborna anser att växthuseffekten orsakas av människan (84 % år 2004). Vidare så är det nio av tio som anser att det är viktigt att stoppa växthuseffekten. Ett antal kunskapsfrågor ställdes i undersökningen, där linköpingsborna fick ta ställning till hur olika energikällor påverkar respektive inte påverkar växthuseffekten. Resultatet visade att ingen mätbar kunskapshöjning hade uppnåtts. 16

17 7 FÄRDMEDELSVAL Detta kapitel är indelat i några olika frågeområden. Först några generella frågor om individernas färdmedelsval till/ från arbete och skola samt hur ofta man använder olika färdmedel för alla resor som genomförs. Det andra området handlar om individens attityd till bil, kollektivtrafik och cykel. Ett antal attitydfrågor (12 st) har ställts om hur man uppfattar de olika färdmedlen. Slutligen ett frågeområde där frågorna fokuserar på individernas kunskap om biogas bilar och eventuellt intresse att vilja veta mer. 7.1 Resor till arbetet/ skolan Figur Färdmedelsanvändandet till arbetet / skolan sällan/aldrig g / mån 1 g/veckan dagl/ ngr ggr v bil förare bil-pass buss cykel gång Bas 725 st Figur Färdmedelsanvändandet till arbetet / skolan sällan/aldrig g / mån g/veckan dagl/ ngr ggr v bil förare bil- pass buss cykel gång Bas 730 st 17

18 För resor till från arbetet ser vi att det frekventa bilanvändandet (reser dagligen/ eller några gånger/ vecka) har ökat med tre procentenheter. Buss har minskat med en (1) procentenhet och cykel med tre enheter. Figur 7.3. Betalning för p-plats på arbetet Ja Nej ej bil till arbetet 0 Ja Nej Ej bil till arbetet Bas 725 st / 730 st Inga förändringar mellan åren 2004 och 2007, nästan ¾ av alla anställda uppger att de har gratis parkering samt att endast 7-8% betalar p-avgift. 7.2 Resor totalt (alla resor inte bara till arbete/ skola) Figur 7.4. Använde kollektivtrafiken totalt under mars april sällan/ aldrig ngn g i mån g/ vecka dag/ ngr ggr v Det frekventa resandet med kollektivtrafiken har minskat något (-2 procentenheter). Å andra sidan har sällan/ aldrig användandet också minskat d v s fler använder kollektivtrafiken. Förändringarna är marginella och skall ses som tendenser snarare än exakta resultat. 18

19 Figur 7.5. Använde bilen (förare) totalt under mars april sällan/ aldrig ngn g i mån g/ vecka dag/ ngr ggr v Det generella bilanvändandet uppvisar inga skillnader mellan 2004 och Figur 7.6. Använde cykeln totalt under mars april sällan/ aldrig ngn g i mån g/ vecka dag/ ngr ggr v Cykelanvändandet visar en svag men positiv tendens, andelen som cyklar frekvent har ökat samt att andelen som aldrig/ sällan cyklar har minskat med tre procentenheter. 19

20 7.3 Attityder gentemot färdmedel Vad är för- respektive nackdelar med bilen? BIL Figur 7.7. Attityd till bil andel av Linköpingsbor som instämmer, ger betyg frihet bekvämt enkelt pålitligt snabbt tryggt avkopplande trafiksäkhälsa billigt framtoning miljöanpassat Frihet och att det är bekvämt är de två största fördelarna, ökad medvetenhet om bilens kostnader och hälsoeffekter jämfört med

21 Figur 7.8. Hur många procent av alla bilresor resor tror du är 5 km eller kortare? 2005 (dec) * Andel; 0-49 Andel; 50 eller mer Vet ej 5 Andel; 0-49 Andel; 50 eller mer Vet ej *) underkant p g a frågans utformning 6 Ökad kunskap om andelen bilresor som är upp till eller kortare än 5 km, en ökning med minst 11 procentenheter KOLLEKTIVTRAFIK Figur Attityd till kollektivtrafiken andel av Linköpingsbor som instämmer, ger betyg miljöanpassat trafiksäkpålitligt snabbt tryggt hälsa enkelt billigt bekvämt avkopplande framtoning frihet Kollektivtrafikens styrka är att den upplevs miljöanpassad och trafiksäker, priset på biljetter har stått stilla ett tag vilket återspeglar sig i att produkten upplevs billigare 2007 jämfört med

22 Figur Enkelt att åka med kollektivtrafiken? Bilister Totalt Håller med Tar avstånd Bas 329 st / 1000 st Däremot upplever linköpingsborna inte att det blivit enklare att åka kollektivt. För såväl allmänheten (totalt) som för frekventa bilister har enkelheten minskat sex (6) procentenheter CYKEL Figur Attityd till cykla andel av Linköpingsbor som instämmer, ger betyg billigt miljöanpassat hälsa framtoning bekvämt avkopplande snabbt pålitligt enkelt frihet trafiksäktryggt Ökad positiv syn på cykel som färdmedel, nio av tolv faktorer har ökat. 22

23 7.4 Kunskap om Biogas Figur Vet du var man kan tanka biogas i Linköping Procent 100 Procent Ja Nej 0 Ja Nej Figur Känner till att biogas alltid är billigare än bensin Procent Procent Ja Nej- men vill veta mer nej - ej intresserad 0 Ja Nej- men vill veta mer nej - ej intresserad 23

24 Figur Känner till att alla biogas bilar kan tankas med bensin/diesel s.k. bi-fuel Procent Ja nej -vill veta meta mer nej - ej intresserad 0 Ja nej -vill veta meta mer nej - ej intresserad Ökad kunskap på samtliga frågor om biogas, - var man tanka biogas, att det är billigare än bensin samt att alla biogasbilar är s.k. bi-fuel. Sammanfattning kapitel 7 Färdmedel Projektet har inte haft några effekter på beteendet i termer av ändrade färdmedelsval. För resor till arbetet/ skolan är resultatet att bilresandet ökat något och att cykel och kollektivtrafik minskat med motsvarande siffror. För det generella resandet (alla typer av resor) ser vi en relativt likartad bild jämfört med Bilanvändandet ligger still (ingen ökning) och andelen frekventa cyklister har ökat (+1%) och andelen som sällan/ aldrig cyklar har minskat med (- 3 %) från 36 % 2004 till 33 % år Förändringarna är marginella och skall snarare ses som tendenser än exakta resultat. På attityd- och kunskapsförändringar ser vi en rad av positiva resultat, Attityden till Cykel har generellt blivit positivare, nio av tolv faktorer har ökat. Ökad medvetenhet om bilens negativa effekter på hälsa och kostnader men även på individens personliga framtoning (image) Kollektivtrafiken upplevs mer miljövänlig, trafiksäker och billigare. Negativt är att synen på enkelhet minskat. Nästan 6 av 10 Linköpingsbor känner till att hälften av alla bilresor är upp till eller kortare än 5 km (ökat) vilket är en ökning med +10%. Ökad kunskap om var man kan tanka biogas samt ökat intresse och kunskap om biogas 24

25 8 KÄNNEDOM TEMP Frågorna i detta område har dels mätt kunskapen om TEMP kontoret, om det är bra/ dåligt att arbetet bedrivs samt har man uppfattat kampanjerna? 8.1 Kännedom TEMP Figur 8.1. Andel som känner till TEMP ja, kanske ja, det har jag, total man kvinna total man kvinna 2005 dec 2007 Nästan ¼ (23 %) känner till TEMP kontoret. 25

26 8.2 Kännedom kampanjer Figur 8.2. Känner till / kommer ihåg följande kampanjer (2007) namngivning bussar i stan utan bil cykla till jobbet cykla invandrarkvinnor miljöalmanacka cykla/ gå till skolan biogasreklam TV föreläsningsserie Klimat klimatsmart öka trycket energimässa Tornet klimat - konstutställning Mycket hög uppmärksamhet av genomförda kampanjer, trots att denna mätning genomförs ca 6 månader efter att de sista kampanjerna genomförts kommer folk ihåg kampanjerna, vilket tyder på en ökad medvetenhet om betydelsen av kampanjerna. 26

27 8.3 Synen på TEMP kontorets arbete Figur 8.3. Bra eller dåligt att kommunen försöker påverka människors val av färdmedel.. Bra eller dåligt att kommunen försöker få människor att vidtaga energibesparingar åtgärder Ganska / mycket bra Tveksam / dåligt Mycket hög acceptans för TEMP kontorets arbete, 97 % anser att det är bra att påverka människors val av färdmedel samt att ytterligare två procent dvs. 99 % anser att det är bra att påverka människor att göra aktiviteter som sparar energi. Sammanfattning kapitel 8 - TEMP kontoret Hela 23 % av linköpingsborna uppger att de känner till eller har hört tals om TEMP kontoret, vilket är ett mycket bra resultat. I princip alla (97-99%) av de intervjuade är också positiva till kommunens arbete avseende påverkan på energianvändandet och val av färdmedel. De flesta kampanjerna som har genomförts har hög till mycket hög kännedom. Mest kända och hågkomna är Namngivning av bussar som 83 % kommer ihåg I stan utan min bil (66 %) Cykla till jobbet (60 %) Invandrarkvinnor cyklar (56 %) 27

28 9 HUR GÅ VIDARE? Hur bör då Linköpings kommun gå vidare? Utifrån ovan analys kapitel 5-8, kan vi konstatera att medvetenhet och kunskap till stora delar finns hos linköpingsborna om behovet av att agera mer hållbart vad gäller hushållets energiförbrukning men också lokala resor. Efter en fas med att skapa kunskap och medvetenhet om behovet är nästa steg är ännu mer lyfta fram individens fördelar av att agera på ett mer miljövänligt sätt. I figur 9.1. som är hämtad från en kvalitativ studie om färdmedelsval 2 ser vi resenärernas främsta argument för att resa bil, kollektivtrafik och cykel. Kollektivtrafikens största fördel är att individen slipper ta ansvar, ansvar att köra, ansvar att delta i trafiken. Många tycker att det är jobbigt att parkera, jaga p-plats, köra bil i centrum i såväl Göteborg som andra och mindre städer. Förutom ovan ger det många människor en möjlighet att reflektera en stund, individen använder tiden till annat oavsett man vill jobba klart, sova eller dylikt. Figur Bil, kollektiv trafik och cykel - främsta argument Kollektiv trafik Bil Cykel Miljövänligt Avstressande Ekonomiskt fördelaktigt Socialt Man får motion Snabbare på vissa sträckor Kan använda tid till annat Slippa parkera Enklare i stadsmiljön (Få funktionella fördelar) Snabbt Bekvämt Ett måste när man handlar Frihet - ej passa tider, kan användas när man vill Tryggt och säkert Socialt Samåkning Alltid sittplats Privat Romantisk Ekonomiskt Snabbt Vardagsmotion Miljövänligt Enkelt Dörr-till-dörr Inga parkeringsproblem Frihet Utility Inget eget ansvar Identitetsskapande Eget ansvar Identitetsskapande Eget ansvar Bilens fördel är det omvända, individerna har uppgett att man tycker om att ta ansvar för den egna resan, man reflekterar inte över att kunna slappna av m.m. Bilen är också identitetsskapande, dvs. en bra bil stärker individens personliga image. Cykeln har många fördelar som är gemensamma med bilen, att cykla är också identitetsskapande men då i termer av att individen framstår som smart, hälsomedveten, stark etc. Utifrån ovan bör Linköpings kommun precisera sina budskap i kampanjerna och lyfta fram cykelns och kollektivtrafikens fördelar. 2 Rapport - SLTF Gruppdiskussioner i Göteborg, Örebro och Luleå, 2005 avseende för- och nackdelar med olika färdmedel. 28

29 Här kan man också använda sig av en övergripande varumärkesmodell som åskådliggör de olika dimensioner som en organisation bör arbeta i med att föra fram budskap kopplade till produkter/ tjänster. Figur Varumärkesinnehåll Funktionell kvalitetslöfte att varumärket gör det man lovat att göra? Prestation Emotionell kvalitets löfte Hur pass väl varumärket lyckas skapa känslomässiga band Kvalitet Empati Hur relevant är varumärket för mig Uppfyller mina känslomässiga och rationella behov till ett pris jag kan betala? Relevans Varumärke Popularitet Hur upplever man att andra människor upplever Varumärket. Hur socialt acceptabelt är det? Jag har praktisk möjlighet att komma i kontakt med varumärket Positionering Unikhet/ differentiering Förståelse/ Familjaritet Närhet Hur stolt är man över att använda varumärket? Hur skiljer sig varumärket från konkurrenterna? Vad står varumärket för? Kunskap / fördelar I figur 9.2. sammanfattas de dimensioner som en produkt/ tjänst till stora delar måste kunna uppfylla för att få ett starkt varumärke. Begreppet starkt varumärke skall inte förväxlas med begreppet ett känt varumärke. Ett varumärke kan vara mycket känt men vara svagt. Modellen bygger på Ipsos varumärkesmodell och grundar sig på ett hundratal fördjupade konsumentstudier 3 i Nordamerika, Västeuropa och Japan med syftet att hitta förklaringar till varför konsumenter valde alternativt valde bort att köpa en vara eller tjänst. Modellen är naturligtvis relevant för kollektivtrafiken och cykel. Varumärkesmodellen bygger på sex (6) stycken faktorer som bygger på och relaterar till företagets arbete i ett helhetsperspektiv. Den funktionella kvaliteten - hur produkten/ tjänsten fungerar rent fysiskt. Källa Ipsos Företagets förmåga att visa kunderna empati genom att skapa relation/ lyssna (empati är mycket beroende av personalens vilja av att bry sig). Produkten/ tjänstens användbarhet, d v s när kan man använda produkten, alltid? Ibland, bara för specifika situationer/ resor etc. 3 Ford, Kevin. Brands Laid Bare; John Wiley & Sons, ltd

30 Vilka är produktfördelarna gentemot konkurrenterna vad gör företagets tjänster/ service unikt gentemot konkurrenter. Vad kan kollektivtrafiken erbjuda som inte bilen kan? Vad är cykelns fördelar? Hur populär är tjänsten/ företaget? Är det socialt accepterat att åka kollektivt/ cykla eller är det bara i vissa situationer? Vilken kunskap har marknaden om företaget och hur och när kan man använda produkten/ tjänsten. Det framtida arbetet skulle kunna indelas i tre områden Prestation, som är en mix av den funktionella kvaliteten och organisationens förmåga att skapa relation med användaren uppfattas den egna organisationen bättre samt att människor känner att den totala kvaliteten blir bättre. Inom energisektorn finns det kanske möjlighet att avliva fördomar om alternativa bränslen/ energikällor. i Positionering, här måste cykelns och kollektivtrafikens fördelar lyftas fram på ett tydligt sätt och därefter måste de situationer som individen kan känna igen sig i och där cykeln/ bussen blir bästa alternativet presenteras (relevans/ användbarhet). Naturligtvis kan det lika gärna vara fördelen med fjärrvärme, etc. som beskrivs. Närhet, i mental form, är viktigt. Vad vill kommunen att linköpingsborna skall veta, tänka och känna? Detta är också viktigt för att nå en social acceptans för exempelvis hållbara resor och/ eller att minska energiförbrukningen. Det skall m a o vara något som människor säger med stolthet att de gör. Mycket av ovan har redan gjorts inom TEMP arbetet, ovan modell kan ses som ett hjälpmedel att tydliggöra och strukturera det framtida arbetet. 30

31 BILAGA - ENKÄT Linköpings kommun Mobilitets- och energikontoret Enkät förstudie, 1000 genomförda intervjuer, Version Ingress: Hej, jag ringer på uppdrag av Linköpings kommun och heter XX. Linköpings kommun har anlitat oss på Intervjubolaget för att ställa frågor om aktuella ämnen i Linköpings kommun. Intervjun tar cirka 10 minuter. Du har blivit slummässigt utvald ur ett register och dina svar kommer naturligtvis att vara helt anonymt. 1. Är du ansvarig/delansvarig för hushållets ekonomi? Ja fråga 2 och framåt Nej (d v s ungdomar som bor hemma hos föräldrarna/andra inneboende, hyr rum etc.) gå till fråga 9 och framåt 2. Vilket påstående stämmer för dig när det gäller din och ditt hushålls förbrukning av el? Jag har bra/ganska bra kontroll på hur mycket el mitt hushåll förbrukar Jag vet inte hur mycket el jag/mitt hushåll använder Nu kommer ett påstående som jag vill att du tar ställning till genom att hålla med eller ta avstånd från: 3. Jag kommer under de närmaste två åren att vidta aktiva åtgärder för att minska min energiförbrukning ja, absolut kanske troligtvis inte absolut inte vet ej 4. Hur bor du? Hyreslägenhet gå till fråga 9 och framåt Bostadsrätt gå till fråga 9 och framåt Villa/radhus (eget ägande) frågor 5-8 Nedan frågor, 5-8 Besvaras endast av alla som bor i villa/radhus. 5. Vilket påstående stämmer för dig när det gäller din och ditt hushålls förbrukning av energi för uppvärmning? Jag har bra/ganska bra kontroll på hur mycket energi som mitt hushåll förbrukar för uppvärmning. Jag vet inte hur mycket energi som går åt för uppvärmning 31

32 6. Min bostads huvudsakliga uppvärmning sker med Direktverkande el gå till fråga 7 Vattenburen el gå till fråga 7 Olja gå till fråga 7 Värmepump-jord, berg eller luft/vattenvärme gå till fråga 7 Ved gå till fråga 8 fjärrvärmefrågan Pellets /Spannmål gå till fråga 8 fjärrvärmefrågan Fjärrvärme gå till fråga 8fjärrvärmefrågan Sol gå till fråga 8 fjärrvärmefrågan Vet ej gå till fråga 8 fjärrvärmefrågan 7. Vilken är anledningen till att ditt hushåll värmer ert hus med el/ olja (beroende på vad de svarat) Var installerat i huset när vi köpte det Den enklaste, bekvämaste energikällan att använda Den billigaste energikällan att använda Att byta skulle vara en för stor investering för mitt hushåll Jag/ vi valde detta uppvärmningssätt när vi byggde huset Annat, nämligen: Vet ej Fråga 8 besvaras av alla som bor i villa/radhus. 8. Nu följer några påståenden som handlar om att värma upp hushållets hus med fjärrvärme. I vilken grad håller du med eller tar avstånd? Kan man göra något åt formuleringen? Fjärrvärme.. frågor 1-5 Tar helt avstånd tar delvis avstånd Varken eller Instämmer delvis Instämmer helt är ett billigt sätt att värma upp det egna huset är ett driftsäkert sätt att värma upp det egna huset är ett enkelt och bekvämt sätt att värma upp det egna huset gör att jag spar utrymme i det egna huset (föreslår att vi skippar) är ett miljöanpassat sätt att värma upp det egna huset 32

33 Nedan frågor besvaras av alla 9. Just nu debatteras frågan om att jordens medeltemperatur har ökat under de senaste åren. Man brukar tala om växthuseffekten eller jordens temperaturökning. Vilket av följande påståenden tycker du bäst stämmer in på växthuseffekten -jordens temperaturökning? Växthuseffekten beror på mänsklig påverkan. Växthuseffekten har naturliga orsaker Det sker ingen temperaturökning på jorden Vet ej 10. På en skala ett (1) till fem (5) där ett är inte alls viktigt, och fem är mycket viktigt hur viktigt anser du det är att stoppa växthuseffekten? Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller (ingen uppfattning) Ganska oviktigt Inte alls viktigt Vet ej 11. Anser du att vi ökar växthuseffekten om vi värmer våra hus med Olja, kol Ved Pellets/Spannmål Sol Ja nej vet ej 12. Anser du att vi ökar växthuseffekten om vi använder el som är framställd/tillverkad av Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Olja/Kol Ja nej vet ej 13. Anser du att vi ökar växthuseffekten om vi kör våra fordon med Bensin Diesel Biogas Naturgas Raps (RME) Etanol (E85) (dvs sprit) Ja nej vet ej 33

34 14. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning för närvarande? förvärvsarbetande/egen företagare frågor studerande frågor annat /vet ej/ vill ej svara gå till fråga 18 Nedan frågor 15-17, besvaras endast av de som förvärvsarbetar eller studerar. 15. Hur lång är din färdväg mellan hemmet och arbetsplatsen / studieplatsen (skolan, universitetet)? 0-1 km km km km mer än 10 km vet ej fråga för förvarsarbetande/ egen företagare utifrån svar fråga Jag kommer nu att räkna upp sju olika färdmedel jag vill nu veta hur ofta du använder dessa färdmedel som ditt huvudsakliga färdsätt för resor till arbetet under mars och aprilmånad. Med huvudsakligt färdmedel menas det färdmedel som du har använt största delen av resan. Har man exempelvis åkt buss och promenerat till hållplatsen är det bussen som är det huvudsakliga färdmedlet. fråga för studerande utifrån svar fråga Jag kommer nu att räkna upp sju olika färdmedel jag vill nu veta hur ofta du använder dessa färdmedel som ditt huvudsakliga färdsätt för dina resor till skolan/ universitetet/ studieplatsen under mars och aprilmånad. Med huvudsakligt färdmedel menas det färdmedel som du har använt största delen av resan. Har man exempelvis åkt buss och promenerat till hållplatsen är det bussen som är det huvudsakliga färdmedlet. OBS personen skall ange ett svar för varje färdmedel d v s 7 markeringar Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Mc/moped Cykel Promenad 5-7 dagar/ vecka 2-4 dagar/ vecka 1 dag i veckan Minst 1 gång/ månad Mera sällan/ aldrig 34

35 fråga för förvarsarbetande/ egen företagare utifrån svar fråga Betalar du för parkeringsplatsen på ditt arbete? Ja Nej Använder aldrig bil till arbetet/studieplatsen Vet ej fråga för studerande utifrån svar fråga Betalar du för parkeringsplatsen på skolan/universitetet/ studieplatsen? Ja Nej Använder aldrig bil till arbetet/studieplatsen Vet ej Nedan besvaras av alla 18. Hur många dagar i veckan under mars-april använder du följande färdmedel, oavsett vilken typ av resa du gjorde (dvs inte bara resor till arbetet/ skolan) a) Kollektivtrafiken i 5-7 dagar/vecka 2-4 dagar/vecka 1 dag/vecka 1-3 dagar/mån Mer sällan eller aldrig b) Bil 5-7 dagar/vecka 2-4 dagar/vecka 1 dag/vecka 1-3 dagar/mån Mer sällan eller aldrig c) Cykel 5-7 dagar/vecka 2-4 dagar/vecka 1 dag/vecka 1-3 dagar/mån Mer sällan eller aldrig 35

36 19. Nu följer några påståenden om bilen och bilresor i Linköping På en skala ett till fem, där ett (1) innebär att du tar helt avstånd och fem (5) är instämmer helt, i vilken grad instämmer du eller tar avstånd från påståendet. Bilresor Du skall totalt sätta ut 12 st markeringar Gör att jag snabbt kommer fram Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken eller instämmer delvis instämmer helt Är ett billigt sätt att resa Är ett pålitligt sätt att resa Är ett enkelt sätt att resa (från dörr till dörr) Är ett bekvämt sätt att resa d v s bra komfort Är bra för min personliga hälsa Är ett trafiksäkert sätt att resa Ger mig frihet att resa precis när jag ville Är bra för min personliga trygghet ur aspekten hot våld Är bra för min personliga framtoning Är ett avkopplande sätt att resa Är ett miljöanpassat sätt att resa 20. Hur många procent av alla bilresor i Linköping tror du är 5 km eller kortare? upp till 20% av alla bilresor upp till 30% av alla bilresor upp till 40% av alla bilresor upp till 50% av alla bilresor upp till 60% av alla bilresor upp till 70% av alla bilresor upp till 80% av alla bilresor vet ej 36

37 21 Nu följer några påståenden om Kollektivtrafiken och om att göra bussresor i Linköping på en skala ett till fem, där ett (1) är att du tar helt avstånd och fem (5) är instämmer helt, i vilken grad instämmer du eller tar avstånd från påståendet. Kollektivtrafik Du skall totalt sätta ut 12 st markeringar Gör att jag snabbt kommer fram Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken eller instämmer delvis instämmer helt Är ett billigt sätt att resa Är ett pålitligt sätt att resa Är ett enkelt sätt att resa (från dörr till dörr) Är ett bekvämt sätt att resa d v s bra komfort Är bra för min personliga hälsa Är ett trafiksäkert sätt att resa Ger mig frihet att resa precis när jag ville Är bra för min personliga trygghet ur aspekten hot våld Är bra för min personliga framtoning Är ett avkopplande sätt att resa Är ett miljöanpassat sätt att resa 37

38 22. Nu följer några påståenden om att cykla / göra resor med cykeln i Linköping På en skala ett till fem, där ett (1) innebär är att du tar helt avstånd och fem (5) är instämmer helt, i vilken grad instämmer du eller tar avstånd från påståendet Cykelresor Du skall totalt sätta ut 12 st markeringar Gör att jag snabbt kommer fram Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken eller instämmer delvis instämmer helt Är ett billigt sätt att resa Är ett pålitligt sätt att resa Är ett enkelt sätt att resa (från dörr till dörr) Är ett bekvämt sätt att resa d v s bra komfort Är bra för min personliga hälsa Är ett trafiksäkert sätt att resa Ger mig frihet att resa precis när jag ville Är bra för min personliga trygghet ur aspekten hot våld Är bra för min personliga framtoning Är ett avkopplande sätt att resa Är ett miljöanpassat sätt att resa 38

39 23. Vet du var man kan tanka biogas i Linköping? Ja, det finns (möjligheten finns att koda in rätt svar) Biogastankställen i Linköping är: Rejmes/ Kallerstad IB kodas in Vallarondellen-Mc Donalds/Preem IB kodas in Barhäll/Bussgaraget IB kodas in Gumpekulla/Bussdepån IB kodas in Braskens bro / Saab IB kodas in Nej, jag vet inte vart de ligger 24. Känner du till att biogas alltid är billigare än bensin? Ja Nej, men jag skulle vilja veta mer om detta. Nej, och det intresserar mig inte. Vet inte ingen åsikt 25. Känner du till att alla biogasbilar också kan tankas med bensin/diesel eftersom de har två tankar s.k. Bi-fuel bilar? Ja Nej, men jag skulle vilja veta mer om detta. Nej, och det intresserar mig inte. Läses upp av intervjuaren : Linköpings kommun har under åren 2004 till 2006 att arbetat med ett projekt som syftar till att minska Linköpingsbornas utsläpp av växthusgaser från trafiken och minska hushållens energianvändning. 26. Det kallas TEMP och betyder Transport Energi Miljö Projekt, känner du till det projektet? Ja det har jag Ja kanske/ det tror jag Nej, det tror jag inte Nej, har aldrig hört talas 39

40 26 b Nu kommer jag att räkna upp ett antal projekt och kampanjer som TEMP projektet genomfört under de senaste åren. Vilka av följande projekt och kampanjer har du hört talas om? Cykla och gå till skolan Cykla till jobbet I stan utan min bil - bilfri dag Öka trycket - Klimat konstutställning på passagen Föreläsningsserie hörsalen Bibliotek Namngivning av bussar Miljöalmanacka Cykelprojekt för att lära invandrarkvinnor att cykla Klimatsmart/veckan / Webbsidan Klimatsmart.nu Har hört talas om Har inte hört talas om Vet ej 27 a. Är det bra eller dåligt att Linköpings kommun har försökt påverka människors val av färdmedel d v s att cykla och åka mer kollektivt och därigenom åka mindre bil? Ja, mkt bra Ja, ganska bra Nej, tveksam till Nej, mycket dåligt Vet ej 27 b. Är det bra eller dåligt att Linköpings kommun försöker få människor att vidta energibesparings åtgärder? Ja mkt bra Ja ganska bra Nej tveksam till Nej mycket dåligt Vet ej 40

41 Bakgrundsfrågor 28.Har du körkort för bil? ja nej 29. Äger eller disponerar ert hushåll någon bil? ja totalt stycken nej 30. Äger eller disponerar du en cykel? Ja Nej 31. Har du eller någon annan i hushållet - kort för kollektivtrafiken i Linköping eller Östergötland? nej ja. 32. Hur långt har du från din bostad till närmaste busshållplats? Jag har tillgång till busshållplats inom 100 meter Jag har tillgång till busshållplats inom 300 meter Jag har tillgång till busshållplats inom 500 meter Jag har mer än 500 m till busshållplats Vet ej 33.Vilket år är du född? 19 (2 siffror) 34. Kön man kvinna 35. bor i ( för de som inte besvarat fråga 4. Hyreslägenhet Bostadsrätt Villa/radhus Version / TE 41