Förstudie. Energi- och mobilitetskontoret. Linköpings kommun. Torbjörn Eriksson. Ipsos-Eureka AB. Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie. Energi- och mobilitetskontoret. Linköpings kommun. Torbjörn Eriksson. Ipsos-Eureka AB. Stockholm 2004-06-21"

Transkript

1 Förstudie Energi- och mobilitetskontoret Linköpings kommun Torbjörn Eriksson Ipsos-Eureka AB Stockholm

2 1. SAMMANFATTNING I undersökningen har 1000 individer i Linköping intervjuat avseende sina attityder och kunskap i energi och mobilitetsfrågor samt att deras generella resvanor har kartlagts. Energiförbrukning och växthuseffekt Hälften av de tillfrågade vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar (i termer av kostnader). Villa- och radhusägare är mer kostnadsmedvetna än övriga grupper. I dagsläget är hälften av alla villor/radhus anslutna till fjärrvärme. Villa/- radhusägarna har en positiv bild av fjärrvärme som energikälla. Mest positivt är att det upplevs som driftsäkert (78%) och enkelt/bekvämt (85%). Drygt hälften anser att det är billigt och 60% tycker att det är miljöanpassat. En mycket stor majoritet av Linköpingsborna (84%) anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan. En majoritet har insikt i att växthuseffekten ökar om man värmer husen med olja/kol, ved och pellets råder det dock osäkerhet om. Kunskapen är mycket hög om att el som är framställt av vind- och vattenkraft inte bidrar till växthuseffekten. Däremot är kunskapen om kärnkraftens icke bidrag mindre. Att bensin och diesel bidrar till växthuseffekten vet i princip alla, kunskapen om naturgas (bidrag) samt raps och etanol (icke bidrag) behöver dock förbättras. Trafik Av linköpingsborna bor 35% inom en 3 km radie till sin arbetsplats, ytterligare 21% bor inom 5 km vilket innebär att 56 % har upp till eller kortare än 5 km till arbetet. Till arbetet och skolan är cykel och bil de vanligaste färdmedlen, noteras kan att andelen som promenerar till arbetet är större än de som åker buss. Kort om kollektivtrafiken Av Linköpingsborna är det nio procent som åker kollektivt dagligen samt 12% ytterligare som åker 2-4 gånger i veckan d v s 21% kan definieras som regelbundna användare. Största gruppen användare är åldersklassen år där 31% åker två gånger i veckan eller oftare. En majoritet av Linköpingsborna (81%) har upp till eller kortare än 300 meter till närmaste hållplats från bostaden. Det finns en gemensam syn bland linköpingsborna att kollektivtrafiken är bra för miljön och ett trafiksäkert sätt att resa. I synen på enkelhet är dock såväl bilister som cyklister mer negativa. I undersökningen har för de tre färdmedlen, tolv påståenden ställts där de intervjuade har fått instämma med eller ta avstånd. Noterbart är att för kollektivtrafiken är andelen som tar avstånd större i sju av de tolv påståenden

3 De sju påståendena är; pålitligt billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning Motsvarande siffror för cykel är de två påståenden (trygghet och trafiksäkert) och för bil är det fyra påståenden (billigt, bra för hälsan, personliga framtonig och miljöanpassat). Kort om bilen Totalt är det 65% som åker bil minst 2 gånger i veckan (35% dagligen och 30% åker 2-4 gånger i veckan). Största gruppen bilanvändare är år. Frihet att resa när jag vill och bekvämt är de faktorer som samtliga grupper anser är bilens styrka. Enkelt anser bilisterna och kollektivtrafikresenärernas också att det är, cyklisterna ger dock ett lägre värde. Kort om cykeln Mer än häften Linköpingsborna cyklar minst två gånger i veckan eller mer (52%). I den yngsta gruppen är det två tredjedelar och minst cyklar de äldsta. Miljöanpassat, billigt och bra hälsa är de tre faktorer som får högst betyg av samtliga grupper. Trafiksäkerheten och tryggheten är de två största problemen. Det generella färdmedelsanvändandet I undersökningen har vi sett att de flesta använder olika färdmedel för olika resor: 51% av de intervjuade cyklar minst 2 ggr/veckan 20 % åker kollektivt minst 2 ggr/veckan 65% åker bil minst 2 ggr/veckan. I undersökningen har ett begrepp huvudsaklig användare definierats enligt följande; de som använder ett färdmedel 2-7 gånger i veckan och som använder andra färdmedel mindre än 2 gånger. Totalt är det 53 % av individerna som kan definieras som huvudsakliga användare fördelat på något färdmedel, vilket innebär att 47 % växlar kontinuerligt mellan olika färdmedel

4 Alternativa drivmedel Fyra av tio (41%) Linköpingsbor vet var man kan tanka biogas. En ¼ känner till att biogas alltid är billigare än bensin och 29% uppger att de vill veta mer om biogas samt att nästan hälften (46%) känner till att alla biogas bilar har två tankar och kan drivas på såväl bensin/diesel och biogas s.k. bi-fuel. Inställning till kommunens projekt En stor majoritet av Linköpingsborna är positiva till de satsningar som kommunen avser att göra i dessa två ämnesområden, 91% till trafiken och 96% avseende energi

5 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING SYFTE OCH METOD Teknisk rapport och arbetsgrupp SOCOEKONOMISKA OCH DEMOGRAFIKSA FAKTORER ENERGI Förbrukning av el Fjärrvärme Växthuseffekten TRAFIK / MOBILITET Resor till/från arbetet och skolan Det generella färdmedelsanvändandet Huvudsaklig användare Attityd och kunskap till färdmedel ALTERNATIVA DRIVMEDE L INSTÄLLNING TILL KOMMUNENS ENE RGI- OCH MOBILITETPROJEKT RESULTAT OCH REKOMMENDATIONER...35 Bilagor: Korstabeller - 4 -

6 3. INLEDNING Linköpings kommun har fått pengar till ett Mobilitets- och energikontor från Naturvårdsverket i Klimatinvesteringsprogrammet KLIMP. Mobilitets- och energikontorets verksamhet ska genom kommunikation och informationsinsatser underlätta linköpingsbornas möjlighet att; göra smarta resval öka kännedomen om biogas som fordonsbränsle öka kunskapen om hur man kan minska sin energiförbrukning öka kunskapen om förnyelsebara energikällor för uppvärmning I KLIMP-ansökan angav Linköpings kommun på ett tydligt sätt att i de övergripande informationsmålen har kommunen valt att inte kvantifiera målen eftersom man idag har begränsad kunskap om hur stor kännedom linköpingsborna har om de olika områden som projektet kommer att inriktas på. Utifrån ovan har Linköpings kommun beslutat om- och genomfört en förstudie där ett representativt urval av linköpingsbor intervjuats om deras attityder och kunskap avseende energi- och trafikfrågor. 4. SYFTE OCH METOD Syftet med studien har varit att skaffa kunskap om nuläge för att kunna formulera kvantifierade mål samt att fungera som ett underlag för inriktningen på delprojekten. Mer specifikt; att skaffa kunskap om nuläge för att kunna formulera kvantifierade mål att vara underlag för inriktning på delprojekt vara en viktig generell kunskapskälla för samtliga involverade i projektet vara ett uppföljnings/utvärderingsverktyg för hela projektet I förstudien har 1000 st Linköpingsbor i åldern år intervjuats via telefon. De intervjuade har rekryterats via ett obundet slumpmässigt urval och den genomsnittliga intervjutiden har varit min. Intervjuerna har genomförts av Intervjubolaget AB i Härnösand. Intervjuerna har fokuserat på individernas kunskap och inställning till frågor rörande: Energi och drivmedel Färdmedelsval i lokala resor - 5 -

7 Teknisk rapport och arbetsgrupp Bruttourval Bortfallsorsak Felaktigt telefonnummer Sjuklig psykiskt/fysiskt Ej målgruppstillhörig Talar/förstår ej svenska Har redan deltagit på intervju (dubblett) Nettourval 1542 Ej anträffbar under tiden för fältarbetet Vägrare Genomförda intervjuer 1000 Svarsfrekvens 65% Förstudien har en hög svarsprocent, 65%. Nedan personer har ingått i arbetsgruppen. Helena Kock-Åström, Linköpings kommun Annelie Frick, Linköpings kommun Torbjörn Eriksson, Ipsos-Eureka AB Torbjörn Eriksson har ansvarat för analyser och slutrapport

8 5. SOCOEKONOMISKA OCH DEMOGRAFIKSA FAKTORER Totalt har 1000 intervjuer genomförts. Nedan redovisas i korthet de intervjuades demografi och socioekonomiska faktorer. Figur -1 Kön/ålder Kön Ålder Kvinna Man år år år Undersökningen har en jämn fördelning mellan könen, 51% män respektive 49% kvinnor. Av de intervjuade är: Åldersfördelning år 25 % år 47 % 55 år eller äldre 26 % - 7 -

9 Figur 2 Kort Östgötatrafiken / Boendeform Kort för Ö-traf i finns i hushållet Boendeform 51 nej 49 Villa / radhus Hyres lgh ja 18 Bostadsrätt Drygt hälften av de intervjuade (55%) bor i ett hushåll som äger sitt boende dvs bor i villa (37%) eller i bostadsrätt 18%. Resterande 45% bor i hyreslägenhet eller liknande. I nästan hälften av alla hushåll (49%) finns det minst en hushållsmedlem som har kort för Östgötatrafiken

10 Figur - 3 Körkort / disponerar bil / disponerar cykel Körkort för bil Hushållet disponerar bil Personen disponerar cykel nej 15 nej 18 nej ja ja ja Tabell Körkortsinnehav Körkort Man Kvinna Total Ja Nej Tabell Hushållets disposition av personbil Disponerar Villa / Bostads Hyres Total bil radhus -rätt -lgh Ja Nej Inte förvånande är det boende i villa/radhus som har det största bilinnehavet. Av boende i hyreslägenhet är det nästan 1/3 som inte har bil. Av de intervjuade är det hela 93% som har en egen cykel. Inga större skillnader mellan ålder, boende etc

11 Figur 4 Sysselsättning / avstånd till arbetet/skola Sysselsättning Avstånd bostad arbete/skola annat studerar Förvärvsarbetar % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 56% km - 10 km - 5 km - 3 km - 1 km Bas: förvärsarbetar/studerar Av de intervjuade förvärvsarbetar 57% och studerar gör 16%. Tabell Avstånd mellan bostad och arbete/skola (bas: förvärvsarbetar / studerar) Avstånd till arbete / skola Villa / radhus Bostads -rätt Hyres -lgh Total 0-1 km km km Summa Intressant att notera är att boende i villa- och radhus rent generellt har längre till arbete och skolan. I tabellen ovan ser vi att bara 39% av de som bor i villa/radhus har kortare eller upp till 5 km till arbetet eller skolan. Som jämförelse ser vi att i de två andra boendegrupperna är det i princip 2/3 som har arbete/skola inom 5 km

12 6. ENERGI Detta kapitel fokuserar på linköpingsbornas inställning och kunskap till dels sin egen energiförbrukning men också deras intresse av förnyelsebara energikällor för uppvärmning av hus. I detta avsnitt, för att svaren skall vara relevanta, har frågorna bara ställts till de individer som har ansvar eller delansvar för hushållets ekonomi. I undersökningen har vi m a o exkluderat ungdomar som bor hemma samt inneboende eller liknande. Figur 5 Ansvarar / delansvarar för hushållets ekonomi nej 12 ja 88 Ansvar eller delansvar för ekonomin i hushållet har 88%. Tittar vi på åldersfördelning är det naturligtvis i den yngre gruppen som lägsta andel finns. Tabell Ansvarar/delansvarar för hushållets ekonomi Åldersfördelning år år 55 år eller äldre Ja Nej

13 Förbrukning av el Figur 6 Energi - Vet respektive vet inte hur mycket EL hushållet förbrukar Vet inte Vet ganska bra total hyreslgh villa/radhus Hälften av de tillfrågade som ansvarar för ekonomin vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar. I undersökningen har vi inte ställt någon kontrollfråga om deras svar grundar sig på förbrukning i watt eller kronor. Erfarenheten säger dock att svaret till största del bygger på kostnaden i kronor. Villa- och radhusägare är som synes av figuren mer medvetna

14 Figur 7 Energi - andel som planerar att vidtaga aktiva åtgärder för spara energi, fördelat på boendeform total hyreslgh borätt villa/radhus Totalt är det 38% som under de två närmaste åren, säger sig, planera för att vidtaga åtgärder som sparar energi. Figur 8 Andel av villaägare som känner till hushållets förbrukning av energi för uppvärmning 31 Vet inte 69 Vet ganska bra villa /radhus ägare Bas: 307 villaägare Studeras enbart villa/radhusägare är det sju av tio (69%) som har kunskap om hur mycket energi som förbrukas för uppvärmning av huset

15 Figur 9 Min villa/radhus huvudsakliga uppvärmning sker med Direktv-el vattenb-el olja v-pump ved fjärrv vet ej Bas: 307 villa/radhusägare Hälften av alla villor/radhus använder idag/är anslutna till fjärrvärme. Varför använder man den energikällan som uppgetts i ovan figur? Tabell Anledning till varför man använder en viss energikällan Anledning Var installerat när vi köpte huset 56 Enklast, bekvämaste energikällan.. 6 Billigaste 19 För dyrt att byta 4 Valde när vi byggde huset 8 Annat / vet 11 Som synes av tabellen är den största anledningen, att det redan var installerat när huset inköptes

16 6.2. Fjärrvärme Figur 10 Fjärvärme Villa/radhusägares syn på Billigt Driftsäkert Enkelt - bekvämt Spar utrymme Miljöanpass at Bas: 307 villa/radhusägare Villa/radhusägarna har en positiv bild av fjärrvärme som energikälla. Mest positiv är att det upplevs som driftsäkert (78%) och enkelt/bekvämt (85%). Billigt, anser 55% att det är, men 11% upplever det som dyrt. Sex av tio (60%) tycker att det är miljöanpassat

17 6.3. Växthuseffekten Nedan frågor har besvarats av alla intervjuade (1000 st). Figur 11 Växthuseffekt; vilket av följande påståenden stämmer bäst in på växthuseffekten, jordens temperaturökning Växthuseffekten har naturliga orsaker Vet ej Existerar ingen 84 Växthuseffekten beror på mänsklig påverkan En mycket stor majoritet av Linköpingsborna (84%) anser att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan. Tabell Anledning till växthuseffekten Åldersfördelning år år 55 år eller äldre Mänsklig påverkan Naturliga orsaker Intressant att notera är att åldersgruppen +55 år är en aning mer skeptisk till att växthuseffekten beror på mänsklig påverkan, ¾ instämmer med övriga grupper

18 Nedan följer en redovisning av några frågor som syftar till att mäta kunskapen om vad som påverkar växthuseffekten. Figur 12 Växthuseffekten - ökar om vi värmer våra hus med Nej Olja,kol 5 Ved 34 Pellets - spannmål Sol Nej Ja 50 Ja 27 7 Figur -13 Växthuseffekten - ökar om vi använder el som är framställd av vindkraft kärnkraft vattenkraft Olja/kol 11 Nej Ja

19 Figur - 14 Växthuseffekten - ökar om vi kör våra fordon med Bensin 4 Diesel 8 Biogas Naturgas Raps Etanol Nej Ja En stor majoritet har insikt i att växthuseffekten ökar om man värmer husen med olja/kol och detsamma kan sägas om att solenergi inte bidrar. Ved och pellets råder det desto större osäkerhet om. Kunskapen är mycket hög om att el som är framställt av vind- och vattenkraft inte bidrar till växthuseffekten. Däremot är kunskapen om kärnkraftens icke bidrag mindre. Att bensin och diesel bidrar till växthuseffekten vet alla (mer eller mindre). Kunskapen om naturgas, raps och etanol behöver dock förbättras

20 7. TRAFIK / MOBILITET Av Linköpingsborna är det nästan ¾ som studerar eller arbetar. Nedan kort redovisning av hur de reser till arbetet skolan Resor till/från arbetet och skolan Figur 15 Färdmedelsanvändandet till arbetet / skolan sällan/aldrig bil förare bil-pass buss cykel gång 1 g / mån 1 g/veckan 2-4 ggr/v dagl Bas 725 individer (arbetar / studerar) Ovan figur ger ingen exakt bild av resandet till/från arbetet/skolan men den ger en bra uppfattning om utnyttjandet av färdmedel för dessa resor. Cykel (32% dagligen) och bil (25% dagligen) är de vanligaste färdmedlen till arbetet / skolan. Andelen som promenerar till arbetet är större än de som åker buss

21 Figur 16 Betalning för p-plats på arbetet Användning av cykelhjälm Ja Nej ej bil till arbetet 0 ökat oförändrat minskat ej cyklist Bas: 725 individer Bas:1000 individer Av de som arbetar/studerar har 74% gratis p-plats vid arbetet (och skolan). Av gruppen 30 år eller äldre är det 79% som har gratis p-plats. (se korstabellerna). Alla intervjuade har också fått svara på en fråga avseende deras hjälmanvändande de senaste två åren. Elva procent uppger att de ökat sitt användande, sex procent har minskat vilket ger en nettoeffekt med +5% i ökning av hjälmanvändandet

22 7.2. Det generella färdmedelsanvändandet Samtliga intervjuade har fått uppge hur mycket de rest med bil, cykel eller kollektivtrafiken under mars och april Tabell - Olika färdmedels användning under perioden oktober/november. Färdmedel Kollektivt Cykel Bil Bas: dag/ vecka dag /vecka dag / vecka dag/mån Mer sällan / aldrig Total Figur 17 Använde kollektivtrafiken totalt under mars april sällan/aldrig g / mån 21 1 g/veckan ggr/v dagl Totalt år år år Totalt av Linköpingsborna är det nio procent som åker kollektivt dagligen samt att ytterligare tolv (12%) åker 2-4 gånger i veckan, vilket innebär att 21% är regelbundna användare. Största gruppen användare är den yngsta åldersklassen år där 31% åker två gånger i veckan eller oftare

23 Figur 18 Använde cykeln totalt under mars april sällan/aldrig 1 g / mån 1 g/veckan ggr/v dagl Totalt år år år Mer än häften Linköpingsborna cyklar minst två gånger i veckan eller mer (52%). I den yngsta gruppen är det 2/3 som cyklar frekvent, minst cyklar de äldsta. Figur 19 Använde bilen totalt under mars april sällan/aldrig 1 g / mån g/veckan ggr/v dagl Totalt år år år Totalt är det 65% som åker bil minst två gånger i veckan (35% dagligen och 30% åker 2-4 gånger i veckan). Största gruppen bilanvändare är år där det dagliga bilanvändandet uppgår till 41%

24 Huvudsaklig användare Hur stora är då de grupper som använder ett färdmedel huvudsakligt? Huvudsakligt användande definieras här enligt följande; Huvudsaklig användare = använder färdmedlet 2-7 dagar/vecka, och alla andra färdmedel mindre än 2 dagar/vecka Tabell - Huvudsakliga användare (enligt ovan definition). Samtliga som använder något färdmedel minst 2 ggr / vecka (bas mer än 1000 individer eftersom en individ kan använda flera färdmedel mer än 2 ggr under veckan) Andel som åker cykel 2-7 dagar/vecka bas 514 st Andel som åker kollektivt 2-7 dagar/vecka bas 203 st Andel som åker bil 2-7 dagar/vecka bas 654 st Andel som växlar färdmedel Total 1371 st 2-7 ggr/ veckan 51% 20% 65% % Andel huvudsaklig bas 183 st bas 42 st bas 314 st bas 461st Bas 1000 användare 18% 4% 31% 47% 100% (se figur nästa sida som visualiserar ovan tabell) I tabellen ovan ser vi att 47 % av Linköpingsborna växlar och använder kontinuerligt olika färdmedel under veckan. Övriga resenärskategorier fördelas enligt följande: - 31 % är huvudsakliga bilanvändare - 4 % är huvudsakliga kollektivtrafikanvändare - 18 % är huvudsakliga cyklister

25 Figur 20 Alla användare & huvudsakliga användare Procent * Huvudsaklig användare = använder färdmedlet 2-7 dagar/vecka, och alla andra färdmedel < 2 dagar/vecka 53% av målgruppen ( ) är huvudsakliga användare. 47% växlar mellan färdmedel % av bilisterna 31 20% av koll.traf % av cyklisterna Åker BIL 2-7 dagar/vecka Huvudsakliga användare* Åker KOLL 2- Huvudsakliga 7 dagar/vecka användare* Åker CYKEL 2-7 dagar/vecka Huvudsakliga användare* Av Linköpingsborna är det m a o 47% som använder flera färdmedel frekvent varje vecka. Här torde det finnas en potential att vinna över bilresor till andra och mer miljöanpassade färdmedel

26 Hur ser då färdmedelsfördelning ut bland de 47 % som växlar mellan olika färdmedel under en vecka. Tabell Vanligaste färdmedel för växlare Färdmedel växlare Cykel Kollektivt Bil (bas 461st) 5-7 dag/ vecka dag /vecka dag / vecka dag/mån Mer sällan / aldrig Total I ovan tabell kan vi se att bil och cykel är de färdmedel som gruppen anger att de använder mest. Det vanligaste är att de gör 2-4 resor i veckan med såväl bil som cykel. För att fördjupa förståelsen över hur individerna växlar mellan färdmedel redovisas även hur alla de som använt cykel, kollektivt eller bil mer än två dagar/vecka använt andra färdmedel, se nedan tabeller. Tabell Samtliga individer som CYKLAT minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även kollektivt bas: 514 Åker även bil bas: dagar / vecka dagar / vecka dag / vecka dag/mån Mer sällan / aldrig Av de totala 51 % som har cyklat minst 2 dagar/vecka kan noteras att 20% också använder kollektivtrafiken minst 2 dagar i veckan och att 55% åker bil minst 2 ggr/vecka

27 Tabell - Samtliga individer som åkt KOLLEKTIVT minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även cykel bas 203 st Åker även bil bas 203 st 5-7 dagar / vecka dagar / vecka dag / vecka dag/mån 4 6 Mer sällan / aldrig Av de 20 % som har åkt kollektivt minst två dagar/vecka kan noteras att 50 % cyklar samt att mer än hälften (54 %) åker bil, två gånger eller mer/vecka. Tabell Samtliga individer som åker BIL minst 2 dagar/vecka Använder andra färdmedel Åker även cykel Åker även kollektivt bas 654 st bas 654st 5-7 dagar / vecka dagar / vecka dag / vecka dag/mån 7 14 Mer sällan / aldrig Av de totala 65 % som åker/kör bil minst två dagar/vecka cyklar 43% två gånger i veckan. Andelen som använder kollektivtrafiken frekvent uppgår till 17%

28 Figur 21 Upp till 300 m i avstånd mellan hållplats och bostad Procent 100 Huvudsakliga Bilister Huvudsakliga Kollektivtrafikanter Huvudsakliga Cyklister Samtliga Är det tillgängligheten till linjenätet som avgör om man åker kollektivt? I ovan figur redovisas de huvudsakliga användarnas avstånd till kollektivtrafiken från bostad. Noterbart är att bilisterna uppger att de har längre till hållplatsen i jämförelse med andra grupper. Totalt har 81%, 300 meter eller kortare till närmaste busshållplats Attityd och kunskap till färdmedel I detta kapitel fokuserar vi på individernas kunskap och attityd till olika färdmedel. Bas: huvudsakliga användare: 314 st bilister 42 st kollektivtrafikresenärer 183 st cyklister

29 Nu följer några påståenden avseende dina bilresor i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur Attityd till bil andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) frihet bekvämt enkelt pålitligt snabbt tryggt avkopplande trafiksäkert hälsa billigt personlig framtoning cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan miljöanpassat Frihet att resa när jag vill och bekvämt är de faktorer som samtliga grupper anser är bilens styrka. Enkelt anser bilisterna och kollektivtrafikresenärernas också att det är, cyklisterna har ett klart lägre värde. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståendet om bilen - Andel som håller med cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan Frihet Bekvämt Enkelt Pålitligt Snabbt tryggt avkopplande Trafiksäkert Hälsa Billigt personlig framtoning miljöanpassat

30 Nu följer några påståenden om kollektivtrafiken avseende dina bussresor i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur - 23 Attityd till kollektivtrafik andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) miljöanpassat trafiksäkert enkelt bekvämt avkopplande pålitligt cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/veckan bil 2-7 dag/veckan billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning De tre grupperna har en gemensam syn på att kollektivtrafiken är bra för miljön och ett trafiksäkert sätt att resa. I synen på enkelhet är såväl bilister som cyklister mer negativa. Kollektivtrafikresenärerna upplever tjänsten som mer bekväm. Noterbart är att för de sju påståenden som får lägst betyg (lägst andel som instämmer) överväger andelen som tar avstånd från påståendet, d v s fler individer tar avstånd än håller med (se bilaga korstabeller). De sju påståenden är; pålitligt billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning

31 Motsvarande siffror för cykel är de två påståenden (trygghet och trafiksäkert) och för bil är det fyra påståenden (billigt, bra för hälsan, personliga framtonig och miljöanpassat) där andelen avståndstagare är större än andelen som instämmer. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståenden om Kollektivtrafiken cykel 2-7 kollektivt 2-7 bil 2-7 dag/veckan Andel som håller med dag/veckan dag/veckan miljöanpassat trafiksäkert enkelt bekvämt avkopplande pålitligt billigt snabbt frihet hälsa trygghet personlig framtoning

32 Nu följer några påståenden om cykelresor avseende dina inställning till resor med cykel i Linköping i vilken grad håller du med eller inte? Figur 24 Attityd till cykel andel av olika resenärskategorier som instämmer (betyg 4-5) miljöanpassat billigt bra hälsa frihet enkelt pålitligt snabbt avkopplande bekvämt personlig framtoning cykel 2-7dag/vecka kollektivt 2-7 dag/vecka bil 2-7 dag/veckan trafiksäkert trygghet Miljöanpassat, billigt och bra hälsa är de tre faktorer som får högst betyg av samtliga grupper. Trafiksäkerheten och tryggheten är de två största problemen. Tabell samma som ovan figur (de exakta värdena) Påståenden om att resa med cykel Andel som håller med cykel 2-7 dag/veckan kollektivt 2-7 dag/vecka bil 2-7 dag/veckan miljöanpassat Billigt bra hälsa Frihet Enkelt Pålitligt Snabbt avkopplande Bekvämt personlig framtoning trafiksäkert Trygghet

33 8. ALTERNATIVA DRIVMEDEL I detta kapitel redovisas tre frågor som handlar om Linköpingsbornas kunskap och intresse av alternativa drivmedel biogas. Figur 25 Procent 100 Vet du var man kan tanka biogas i Linköping Procent 100 Känner till att biogas alltid är billigare än bensin Ja Nej 0 Ja Nej- men vill veta mer nej - ej intresserad Fyra av tio (41%) Linköpingsbor vet var man kan tanka biogas. En ¼ känner till att biogas alltid är billigare än bensin och 29% vill gärna veta mer om biogas

34 Figur 26 Procent Känner till att alla biogas bilar kan tankas med bensin/diesel s.k. bi-fuel Ja nej -vill veta meta mer nej - ej intresserad Nästan hälften (46%) känner till att alla biogas bilar har två tankar d v s kan använda två olika drivmedel (bensin/diesel och biogas) och här uppgår andelen som vill veta mer till 21%

35 9. INSTÄLLNING TILL KOMMUNENS ENERGI- OCH MOBILITETPROJEKT Figur 27 Bra eller dåligt att kommunen försöker påverka människors val av färdmedel.. Bra eller dåligt att kommunen försöker få människor att vidtaga energibesparingar åtgärder Procent 100% 3 6 Procent 100% 31 80% 24 80% 20 60% 60% 40% 67 40% 76 20% 20% 0% Ja 0% En stor majoritet av Linköpingsborna är positiva till de satsningar som kommunen avser att göra i dessa två ämnesområden. Två-tredjedelar anser att det är mycket bra att kommunen försöker påverka människors färdmedelsval. Andelen som anser att det är mycket bra att påverka människor till energibesparande åtgärder är ännu högre, 76%

36 10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Utifrån redovisat resultat är det främst inom två områden som Linköpings kommun (TEMP-kontoret) bör inrikta sina resurser gentemot. De två områden i nedan förslag är: Energibesparande åtgärder påverka hushåll att vidtaga aktiva åtgärder för att spara energi. Trafiken öka de miljöanpassades färdmedel andelar på privatbilens bekostnad. Naturligtvis är det även andra aktiviteter som kan genomföras, min bedömning är dock att ovan två områden skapar mest värde för Linköpings kommun. Anledningen är helt enkelt att i området växthuseffekt är kunskapen och insikt i vad som skapar växthuseffekten hög och att öka kunskap om exempelvis raps, etanol m.m. avseende drivmedel alternativt pellets/spannmål etc. till att värma huset innebär dock inga större beteende förändringar eftersom tröskeln att byta såväl värmekälla till fastighet eller ny bil till hushåll är hög. Andra områden som exempelvis biogas m.m. kan arbete inriktas på att stödja nationella initiativ som andra organisationer som exempelvis Fordonsgas AB och liknande organisationer initierar. Energi och energiförbrukning Hälften av de tillfrågade vet ganska bra hur mycket el det egna hushållet konsumerar. Av villa- och radhusägare är det 64% som har kunskap, bland de boende i bostadsrätt/hyresrätt är det en majoritet som saknar kunskap (och antagligen intresse) av energiförbrukning. Förslag: Öka andelen som tänker vidtaga aktiva åtgärder till att spara energi. Genomför aktivitet med syfte att höja såväl kunskap som intresse av att spara energi och kostnader utifrån det egna boendets energiförbrukning. Målgrupp: boende i flerfamiljshus (hyresrätt / bostadsrätt). Samarbetspartners: Eftersom 45% bor i hyresrätt torde en dylik aktivitet lätt kunna ske i samarbete med fastighets/hyresvärdar som direkt ser/kan mäta resultat i minskade kostnader

37 Trafik och färdmedelsval. Många Linköpingsbor cyklar ofta, drygt 50% cyklar minst två gånger i veckan. Andelen som använder bilen frekvent är också hög 65% d v s i princip två tredjedelar använder bilen frekvent. I undersökningen har ett segment växlare åskådliggjorts, med växlare avses en grupp som inte använder något specifikt färdmedel mer än andra. Andelen växlare uppgår i undersökningen till 47%, vilket innebär att nästan hälften av linköpingsborna har ett rätt så fritt förhållande till användandet av olika färdmedel. Detta torde också innebära att de är rationella och därmed öppna för bra argument som tilltalar gruppen. Förslag Aktiviteter - för respektive färdmedel. Kollektivtrafiken - arbetet bör inriktas på två områden. Produkten/tjänsten som idag inte upplevs som pålitlig eller snabb av någon grupp samt att vare sig cyklister eller bilister upplever den som enkel att använda. Som tidigare också lyts fram i undersökningen är kollektivtrafiken också det enda färdmedlet där andelen som tar avstånd i påstående frågorna är en majoritet. Imagen/profilen. Eftersom produkten antagligen är bättre än den generella uppfattningen bland linköpingsborna har Östgötatrafiken antagligen ett image problem att brottas med. Detta problem måste lösas genom att engagera såväl ägare vad vill de med kollektivtrafiken inom kommunen och länet samt att via intressant kommunikation och aktiviteter visa upp företaget Östgötatrafiken och skapa en bättre relation till marknaden och även intressenter som media. Cykeln fortsätta arbetet med olika cykelkampanjer. I och med att resurser från KLIMP finns tillgängliga finns förutsättningarna att genomföra flera och mer riktade kampanjer gentemot tydliga målgrupper, exempelvis skolor, arbetsplatser etc. Bilister: Här bör också möjligheten att rikta sig direkt mot bilister övervägas, det som kan vara av intresse här är att exempelvis genomföra liknande kampanj med bilbesiktning som genomfördes i Gävle (inom EU projektet TAPESTRY och som gav ett bra resultat)

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resultat från webbenkät

Resultat från webbenkät Resultat från webbenkät Webbenkäten genomfördes under september 2008 och resulterade i 1554 svar. Könsfördelningen var relativt jämn; 53 % kvinnor och 47 % män. Åldersfördelningen på de svarande var också

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Inställning till vindkraftpark i Falkenberg. Maj Johan Orbe Caroline Theorell

Inställning till vindkraftpark i Falkenberg. Maj Johan Orbe Caroline Theorell Inställning till vindkraftpark i Falkenberg Maj Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Ämne: Inställning till havsbaserad vindkraftpark i Falkenberg Tid för fältarbete: 20 mars 3 april 202 Intervjupersoner:

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Enkät kring hållbara transporter

Enkät kring hållbara transporter Enkät kring hållbara transporter Norrköping Företag 8 Version 1. NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 8-1-16 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) POSTAL ADDRESS: Slottsgatan 1, 3 Jönköping

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING

UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING UTVÄRDERING AV KOLLEKTIVTRAFIK- OMLÄGGNINGEN I JÖNKÖPING Stina Johansson, Helena Sjöstrand, Helena Svensson Inst för Teknik och Samhälle, avd för Trafikplanering, LTH Box 118, S-221 00 LUND, Sweden tel

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Trafik i Skövde. A1 Är du? 1 kvinna 2 man. A2 Din ålder är år. A4 I vilken typ av bostad bor du? (Kryssa för ett alternativ)

Trafik i Skövde. A1 Är du? 1 kvinna 2 man. A2 Din ålder är år. A4 I vilken typ av bostad bor du? (Kryssa för ett alternativ) Trafik i Skövde Resvaneundersökning Skövde kommun A Först några frågor om dig själv A1 Är du? 1 kvinna 2 man A2 Din ålder är år A3 Hur många personer är ni i ditt hushåll? (Räkna även med dig själv) st

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Hållbara familjer i Gävle

Hållbara familjer i Gävle 2008-08-21 Sid 1 (6) Projektbeskrivning Hållbara familjer i Gävle Ö V E R G R I P A N D E P L A N E R I N G Kommunledningskontoret, 801 84 Gävle, Sverige Besöksadress Drottningg 22 Tfn 026-17 80 00 (vx),

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Faurecia Exhaust Systems i Torsås April 2007 och maj 2008 Växjö 30 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Regionförbundet Södra Småland April 2007 maj 2008 Växjö 14 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas

Läs mer

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02 Resultat Ungas boendesituation Peab -- Genomförande Undersökningens målgrupp var unga i storstadsområden Ålder 5-8 år, jämn könsfördelning Resultatet vägt på kön och antal personer i målgruppen i respektive

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från IKEA Kalmar April 2007 och maj 2008 Växjö juni 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning. Anställdas resor till och

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

ALLMÄNHETSUNDERSÖKNING

ALLMÄNHETSUNDERSÖKNING ALLMÄNHETSUNDERSÖKNING 2013 Innehåll Bakgrund Om undersökningen Om respondenterna Resultat Frågans prioritering Synen på kranvattnet Attityden till VA-taxa Sammanfattning & slutsatser BAKGRUND Om undersökningen

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig.

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Energikontor Sydost April 2007 maj 2008 Växjö 13 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas resor

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för resor

Riktlinjer för resor RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik Årsrapport 2013 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Svensk Kollektivtrafik INNEHÅLL Box 12236 S:t Göransgatan 63, 1 tr. 102 26 Stockholm tfn: 08-598 998 00 fax: 08-598 998 05 www.ipsos.se 1 SAMMANFATTNING KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN...

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

Aktiviteter Del 1. Inledning

Aktiviteter Del 1. Inledning Aktiviteter Del 1. Inledning Bilaga till slutrapport för åtgärd 13 Mobilitetsnätverk Klimp 2004-2008 Innehåll Del 1. Inledning Aktiviteter inom Nätverket för hållbara transporter... 5 Enkät kring hållbara

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, 26 november 2014

DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, 26 november 2014 DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, november 0 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com, henrik.karlsson@ipsos.com 0 Ipsos. All rights reserved Nya amorteringsregler oroar storstadsbor och bostadsrättsinnehavare

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Kampanjrapport Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Innehåll 2 Bakgrund sida 3 4 Tidsaxel sida 5 Översikt utskick sida 6 12 OBS-mätning (telefonundersökning) sida 13 17 Svarshantering sida 18 22 Uppföljning

Läs mer

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139

Vardagen och miljön. Synovate 2009 S-117139 Vardagen och miljön Synovate 2009 S-117139 117139 001 SÅ HÄR FYLLER DU I FORMULÄRET Vi hoppas att Du tar Dig tid att fylla i formuläret efter bästa förmåga. Formuläret läses optiskt. Undvik därför att

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer