Välkommen till Västanvindens Förskola

Transkript

1 Välkommen till Västanvindens Förskola

2 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg. Fostran och lärande bildar en helhet. Om vår förskola Västanvindens förskola Tingsvägen Hudiksvall E-post; Vi tillhör södra lärenheten och förskolan är placerad intill Västra skolan i den västra stadsdelen med närhet till både skog och natur samt stadsmiljö. Förskolan består av två avdelningar Vitsippan (1-5 år) och Gullvivan (1-5 år). Vi är även en hörselförskola vilket innebär att våra lokaler är anpassade och personalen är utbildad för ta emot hörselskadade barn. Två förskollärartjänster och en barnskötartjänst finns på varje avdelning. Vi har två assistenter knutna till förskolan. Personalen arbetar i arbetslag. Maten som vi får från Pulsen tas emot och förbereds av Mia och Carina. Mia är även vår lokalvårdare. Förskolechef: Inger Gravelij E-post: inger.graveleij@hudiksvall.se Gullvivan: Vitsippan: Kerstin Andersson Therese Fors Pia Gadestedt Anya Holmgren Inger Eriksson Solgerd Sandh Nolén Marianne Östergren Övrig personal: Mia Åkerström Carina Gustavsson

3 Våra strävansmål Övergripande målsättning: Som en del i det livslånga lärandet vill vi ge varje barn i samspel med andra en stimulerande, berikande, upplevelserik och positiv förskoletid. Vi strävar efter att: Uppfylla målen i läroplanen där värdegrundsfrågor har en framträdande plats och där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Alla barn och vuxna skall känna trygghet och att barn, personal och föräldrar bemöter varandra med ömsesidig respekt. Alla barn skall utvecklas till öppna, hänsynsfulla människor med god självkänsla och förmåga till inlevelse och till lust och nyfikenhet att lära. Få en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn. Varje vecka jobbar vi i smågrupper, ett tillfälle att göra styrda aktiveter med en liten grupp barn. Här ges tillfälle till fina samtal och dialoger med barnen. Innehållet ser olika ut men det kan vara till exempel Teknik, utevistelse, språkarbete, atelje. Alla får förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Tryggheten är viktig, genom en bra inskolning får barnet den grundtrygghet det behöver och tilliten kommer. Vi ser varje barn, bekräftar, uppmuntrar, berömmer, stöttar, tröstar, lyssnar och finns till hands. Att på morgonen bli sedd och mottagen är viktigt. Därför försöker vi möta upp och ta emot varje barn på det sätt de önskar. Vi vill att varje barn ska känna sig viktig och betydelsefull både för sig själv och för gruppen. Vi lyfter fram barnet och det de gjort i olika situationer, ett fint inramat konstverk på väggen eller beröm för något man sagt eller gjort stärker barnet. Vi strävar också efter att ha trygga och nöjda föräldrar där ni kan känna att just ert barn blir sett. Vi vill ha en öppen tamburkontakt och skapa en tillitsfull relation till er föräldrar. Vi vill att varje barn ska utveckla och lära sig visa hänsyn, respekt, empati och att ta ansvar. Att lära sig att lyssna och respektera ett nej. Vi vill stödja barnens utveckling av sin empatiska förmåga, det vill säga, barnens förmåga att sätta sig in i hur andra känner.

4 Vi jobbar med barns inflytande på många olika sätt. Genom att ha inflytande över sin vardag stärker vi barnen. Genom att bl.a. få vara med och bestämma innehållet i 5-årsklubben, utforma sitt kalas, önskegymnastik ges barnen möjlighet att påverka.. Barnen har tillgång till skapande, snickring, vattenlek närhelst på dagen vilket också höjer deras kreativa förmåga. Vi vuxna är lyhörda för vad barnen är intresserade av. Vi ordnar miljön så att den inspirerar till egna val och erbjuder barnen aktiviteter som de sedan har möjlighet att välja igen. Kommunens fokusområden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar Vi delar in barnen i mindre grupper så att de får mer utrymme för samtal och dialog. Sätter ord på känslor och tar vara på alla vardagliga stunder för dialog ex. vid påklädning, utevistelse och matsituationer. Vi har samlingar som är språk och matematikinriktade med bra konkret material. Daglig sagoläsning, vi använder även ibland sagolådor och annat konkret material för att förtydliga språket. Saker vi gör med barnen dokumenterar vi i text och bild som vi tillsammans reflekterar över och samtalar runt. Genom en kreativ och inbjudande lekmiljö stimuleras barnens språkutveckling i dess olika former. Vi förstärker barnens språk genom att använda oss av teckenspråk. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Vi har väl planerade samlingar med pedagogiskt material, inriktat mot språk och matematik. Vi använder material på ett lekfullt sätt för att förstå matematiska begrepp som t.ex begrepp och antal. Matematiken kommer även in på ett naturligt sätt i vardagen på förskolan, vi räknar antal bilar, fruktbitar på fruktstunden, vi räknar hur många kompisar som är här, hur många böcker vi har läst nu osv. Vi har måttband, vågar och vikter som barnen kan utforska och använda själva, med oss som medforskare.

5 Den dagliga verksamheten och dagliga rutiner; Förskolan öppnar Frukost Fruktstund Samling Lunch Vila/läsvila Mellanmål Förskolan stänger Förskolan öppnar men kan vid behov öppna tidigare. Vi vill att barnen som äter frukost hos oss ska få en lugn och bra start på dagen därför är det viktigt att ni vars barn ska äta frukost försöker lämna era barn till Kommer ni efter och vi har hunnit sätta oss är det bra om ni klär av barnen och kommer in eftersom vi då har svårt att gå ifrån matbordet och ta emot er i hallen. Traditioner: Aug / Sept Sept / Okt Dec Feb/Mars Juni Gårdsfest-upptakt, föräldrar barn och personal tillsammans Föräldramöte Återvändardag En dag på hösten är barnen som börjat i förskoleklass välkomna tillbaka till oss, då vi leker, pratar och fikar tillsammans. Luciafirande, ute. Jullunch. Vi tar en skogspromenad och kanske ser vi skymten av tomten efter det äter vi jullunch avdelningsvis. Västanloppet. Litet skidlopp med nummerlappar, fika och medaljutdelning. Detta skidlopp är för de två äldsta åldersgrupperna. Påsklunch, Avdelningsvis. Midsommarfirande Avslutningsmiddag med 5-åringarna och deras föräldrar.

6 Födelsedagar: Vi har ett kalas i månaden för de barn som fyller år den månaden. Barnen planerar sitt kalas tillsammans med en vuxen så det kan se olika ut från gång till gång. Vad som bjuds på kalaset är också olika men det är vi på förskolan som ordnar detta. Förskolans aktiviteter: Sångsamling har vi en gång i veckan ett tillfälle att vara tillsammans hela gruppen. En sångsamlingsplanering sträcker sig över 3-4 veckor innan vi byter sånger. Sångsamlingarna innehåller ofta små roliga inslag och sångpåsar som fångar upp barnen och gör dem mer delaktiga. Vi använder oss av instrument vid varje tillfälle. Gymnastik har den äldsta åldersgruppen två gånger i månaden. Gymnastik har vi i skolans gymnastiksal. Genom de olika aktiviteterna i gymnastiken utvecklar barnen sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. De lär sig också att förstå och följa instruktioner. Gymnastiken avslutas med avslappning, innan dusch och påklädning, också det viktiga moment. Femårsklubb har vi för den äldsta åldersgruppen som träffas en gång i veckan och har sin verksamhet till stor del utomhus. Hinderbana i skogen, lingonplock, matlagning, promenader och skridskoåkning är en del av allt femåringarna gör tillsammans. Vid planering av femårsklubbens aktiviteter kommer barns inflytande in då vi tar stor hänsyn till barnens egna önskemål. På våren har vi en vilseutbildning och lär oss vad vi ska göra om vi går vilse. Vi besöker ofta skolskogen. Vi gör också en del roliga och intressanta studiebesök. Samling Vi har samling före lunch varje dag. Vi använder oss av rim och ramsor, sånger, tecken, språkpåsar, handdockor mm. på ett lustfyllt sätt. Språkpåsen innehåller material som konkret visar olika saker som är en god hjälp att lära barnen olika begrepp och öka ordförrådet. Samlingen är också ett tillfälle att våga prata inför andra, att lyssna och vänta på sin tur. I våra samlingar har vi även som mål att barnen ska lära sig grunden i matematik. Vi använder material på ett lekfullt sätt för att förstå matematiska begrepp. Skapande: Skapande innefattar en hel del av vår verksamhet och det främjar barnets utveckling, det stimulerar fantasin och utvecklar förmågan att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter.

7 Skapandet stimulerar barnets nyfikenhet och vilja att lära. Vad finns det då för skapande material? Papper, saxar, målarfärg, penslar, kritor, lim, glitter, pärlor, tuschpennor, garn mm, mm. Det är det första vi tänker på.men skapar gör du även när du leker med klossar, duplo, lego, kaplastavar, bilar, pussel, hinkar, spadar, play doh, bulldeg, kottar, sandlådelek, stenar och mycket mer. Spontana önskemål om målning och skapande, mm uppmuntrar vi och det finns nästan alltid tillfälle för en stund i ateljén, övrigt skapande ges det många tillfällen till i den fria leken. Utelek är ett alternativ som alltid är tillgängligt och som vi uppmuntrar. Vi ser till att vara ute åtminstone en gång per dag. Vi går ofta till skogen i mindre grupper för att klättra, plocka något, måla eller för att upptäcka något eller bara vara. Utevistelse främjar vår hälsa. Vintertid åker vi mycket skidor och skridskor. Sagostund en lugnare stund i soffan för att själv titta i en bok eller be en fröken att läsa en bok. Vi har material som är inspirerat efter en saga eller en bok som man kan leka med. Vi går även med några barn i taget till biblioteket för att i lugn och ro bekanta oss med böcker och miljön på biblioteket. Teknik har vi inne i snickarrummet, där kan man få prova på olika tekniker. Vissa tillfällen finns en pedagogisk ledare i teknikrummet för att leda och inspirera till att prova på olika tekniker. Det kan vara att arbeta med papier-maché, tova ull, snickra eller att prova på enkel elteknik. Barnen kan vara där själva också och göra enklare saker. Fria leken Den fria leken är viktig därför har vi valt att ge den ett stort utrymme i vår vardag. I den fria leken tränas turtagande, förmågan att kommunicera, inlevelseförmåga och fantasin. I leken lär sig barnen samspelet i gruppen och att lyssna på och se varandra, gruppkänslan stärks. Vi finns med där för att hjälpa leken vidare, hjälpa barnen att lösa konflikter samt iaktta samspel. Min bok När barnen börjar på förskolan får de en tom min bok. Min bok jobbar vi med lite då och då. När vi jobbar med min bok så klistrar vi in foton, skriver några rader. Boken innehåller också teckningar, frågor och funderingar mm. Att få en egen stund med en vuxen är mysigt och stimulerande för både barnet och den vuxne och ger tillfälle till fina dialoger. När barnen sen slutar är boken oftast fylld från pärm till pärm och boken blir ett minne från deras förskoletid. Jobbet med boken är ett sätt att stärka och bekräfta barnens identitet.

8 Utvecklingssamtal En naturlig del av förskoleverksamheten är utvecklingssamtalet som är ett bra sätt för pedagoger och vårdnadshavare att mötas för att tala om barnet och förskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan, Lpfö98, ligger till grund för samtalet. Vi erbjuder 1-2 utvecklingssamtal/år. Utrustningslista Blöjor för de barn som behöver det. Extra ombyteskläder,. 2-3 hela ombyten bör finnas på förskolan. Kläder efter väder. Regnkläder och stövlar. Godkänd märkt hjälm på vintern. Solskydd och egen vattenflaska på sommaren Bra kläder för barnen ska vara lätta att ta på och av. För att barnen ska ha glädje av utevistelsen behöver de ha fungerande kläder i rätt storlek. Underlätta för oss alla och märka allt med barnens namn. Vid sjukdom Låt barnets allmäntillstånd avgöra om det kan återgå till förskolan vid eller efter en infektion. Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet skall vara piggt, feberfritt, (utan feber nedsättande medicin i kroppen. Om barnet fått febernedsättande medicin kan febern återkomma när medicinen efter några timmar försvinner ur kroppen.) samt orka delta i förskolans normala aktiviteter, som också kan innebära utomhus vistelse i flera timmar. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. Magsjuka/diarré/kräkningar i det akuta skedet skall barnet vara hemma. Barnet kan återgå till förskolan när det ätit normalt och inte kräkts eller haft vattentunna diarréer under två dygn. Är ni hemma med sjuka barn är det viktigt att ni ringer oss på förskolan och meddelar detta. På förälders begäran ska förskolan utfärda intyg om barnet varit frånvarande från verksamheten. Försäkringskassan införde skyldigheten för förskolan 1 juli 2008.

9 Smitta i förskolan Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan. För att smitta ska kunna begränsas och förebyggas följer förskolan Socialstyrelsens rekommendationer. Den beskriver vad en infektion innebär både för det enskilda barnet i en grupp och för hela gruppen. I tamburen hänger en folder från landstinget Gävleborg om smitta i förskolan, de vanligaste sjukdomarna och vilka rekommendationer som gäller. Vi försöker informera er föräldrar om det är någon smittsam sjukdom som går just nu. Samarbetspartners Förskoleteamet är kommunövergripande och arbetar för samtliga förskolebarn i åldern 1-5 år. Uppdraget är i huvudsak att ge personalen stöd, specialpedagogisk handledning och konsultation. Vårdnadshavares medgivande krävs. Specialpedagoger inom tal och språk, syn och hörsel samt neuro psykriatiska funktionshinder, NPF Psykologgruppen SoF Social och fritid PRC Pedagogiskt Resurs Centrum BVC Barnavårdscentralen Sekretess och anmälningsplikt Sekretess gäller förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållande om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående lider men. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år. (Sekretesslagen kap 7, 38 ) Anmälningsplikt till socialnämnden gäller enligt Socialtjänstlagen (SoL) kap 14, 1. Där står följande: var och en som får kännedom om att en minderårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas där på ett sådant sätt att det är fara för hans/hennes hälsa eller utveckling. Denna skyldighet gäller alla anställda inom förskolan. Det är sedan socialtjänstens uppgift att utreda eventuella behov och att åtgärda. Personalen vid Västanvindens förskola