ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR Glanshammar

Transkript

1 ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR Glanshammar Rinkaby förskola.

2 Inledning I Glanshammarsområdet finns tre förskolor, Lillkyrka, Ringblomman och Rinkaby. Förskolorna leds av 2 förskolechefer. Förskole området är ett ca 225 kvadratkilometer stort område. Det kan innebära långa avstånd även till den mest närbelägna förskolan. Det bor drygt 3000 personer i området varav några både bor och arbetar här men de flesta har sina arbetsplatser i Örebro med omnejd eller i Arbogatrakten. Merparten av familjerna bor i villor eller på gårdar. Det finns bara ett fåtal hyreslägenheter i centrala Glanshammar. Området är segregerat till största del då nästan helt saknar kulturell mångfald. Barnantalet i de yngre åldrarna har ökat under de senaste åren då det har byggts många nya villor. Detta har medfört en ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser. Förskolorna i Glanshammar tar tillsammans emot ca 240 barn under hösten 2015 och har en avdelning tom, som fylls i januari Vår syn på uppdraget Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I vår tolkning av uppdraget vill i lyfta fram vår syn på det kompetenta barnet som en jämbördig medlem av samhället. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förutsättningar Antal medarbetare inom enheten är ca 60 inklusive personal som arbetar i köken och administrativ assistent. Enheten har ca 60% administrativt stöd assistent. Förskolorna har 20 % specialpedagog tillsammans. Vår budget uppgår till ca 24 miljoner. All personal i förskolan är med i olika ansvarsgrupper, som t.ex. ICDP, friskvård och IT. Där man pratar upplägg och strategier inom de olika områdena. På varje förskola finns det ett skyddsombud. Alla de här grupperna har regelbundna avstämningar som förskolechef deltar i. Dessutom finns det personer på varje förskola som har ansvar för inköp, någon som är kontaktperson för städning och någon för grönyteskötsel. All personal sköter sin lönerapportering med självservice via datorn och faktureringen sker också numera på elektronisk väg. Fakturorna hanteras av utvecklingsledare, kocken/kokerskorna, förskole assistent och förskolechef. All personal är också indelade i lärgrupper som träffas 1-2 ggr/termin där kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner sker. Förskolorna arbetar projektinriktat med pedagogisk dokumentation som verktyg. På varje förskola finns två utvecklingsledare. Dessa utgör, tillsammans med förskolechefer och förskole assistent, förskolans ledningsgrupp. Vi har tillgång till ett barnhälsoteam. Här finns en specialpedagog som vi delar med Glanshammars skola F-6. Vi har också 10% kurator och tillgång till psykolog vid behov. Vi har under läsåret konsultationsträffar med barnhälsan ca två träffar per termin på varje förskola, där finns möjlighet att diskutera pedagogers handlande och andra frågor kring föräldrar barn och pedagoger. Inga åtgärder som rör enskilda barn görs utan att vårdnadshavarna har gett sitt medgivande. Specialpedagogen har förutom kontakt runt enskilda barn också handledning i arbetslagen vid behov. 2

3 Lillkyrka förskola består av fyra avdelningar med plats för ca 63 barn. Avdelningarna är indelade i Sjöhästen 1-2 åringar, Sköldpaddan 2-3 åringar, 3-4 åringar Bläckfisken och Valen 4-5-åringarna. Det finns ett tillagningskök och ett större matrum i anslutning där de två stora avdelningarna äter. De yngsta barnen äter på sina avdelningar. Gården består till viss del av en skogsbacke. Skogen och en idrottsplats finns i nära anslutning till förskolan. Lokalerna är inte stora och de ser inte ut som traditionella förskoleavdelningar. Tanken är att man ska använda utemiljön i mycket stor utsträckning för att få en bra verksamhet för barnen. Ringblommans förskola består sedan hösten 2012 av två permanenta paviljonger där 1-2 åringar är Pärlan och Smaragden. Vidare finns Safiren Röd och Blå med 2-3 åringar. Rubinen 4 åringar. Diamanten har barn i 3 års ålder och Stjärnans avdelning består av 5 åringar. Ringblomman har ett kök där all mat tillagas från grunden och det jobbar en kock. Gården är anpassad för både stora och små barn. Rinkaby förskola är i fem olika hus varav ett är matsal. Med personal uppdelat i så många byggnader förlorar man en del samordningsvinster. Den ursprungliga förskolan, som i grunden är en vanlig enplansvilla har en avdelning Solrosen med 3 åringar. Rinkaby f.d. skola kallas för Stora lekhuset, där finns två avdelningar Tussilagon och Maskrosen med barn som är 1-3 år. Avdelningen Gullvivan är inrymd i en gammal kommunal bastu som är en liten paviljong på gården, dör är barnen 4 år. Smörblommans barngrupp vistas i församlingshemmet och är 5 åringar. Övervåningen i Stora lekhuset inrymmer en gymnastiksal samt arbetsrum för personalen. På gården i Rinkaby ligger ett hus som har både kök och matsal. Då köket inte är godkänt som tillagningskök så tillagas maten i Glanshammars skolkök och levereras till Rinkaby. Alla barnen äter i matsalen utom de yngsta som äter på sin egen avdelning. Utomhusmiljön är spännande med många möjligheter till lek och aktiviteter. Glanshammars förskolor har åldershomogena barngrupper i möjligaste mån. Det innebär att barnen får byta avdelning minst ett par gånger under sin vistelse på förskolan. Det är vanligast att en grupp barn byter avdelning samtidigt och att även någon av pedagogerna kan följa med. Flytten sker ofta vid höstterminens start. Det betyder att det för det mesta blir nya arbetslag varje höst. Förutom att det är en trygghet för barnen kan man märka ett förbättrat samarbete och stor förståelse mellan avdelningar på de olika förskolorna. Barngruppsstorlekarna på förskolan växlar beroende på lokalernas storlek mellan 10 barn upp till 34 barn. Området är segregerat då vi tyvärr saknar kulturell mångfald. Vi kommer därför tacksamt ta emot instegsjobbare som varvar arbete på förskola med skolan SFI. De är placerade på förskolan för att de har ett intresse för förskolan och för att träna svenska språket. Vi har goda erfarenheter av detta och har dessutom fått manliga representanter. Arbetsplanen är ett levande dokument som regelbundet diskuteras på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplan och andra styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet. 3

4 För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. I slutet av läsåret gör personalen också en utvärdering av hur arbetet har gått och hur väl man har uppnått målen. Detta utgör underlaget för kvalitetsrapporten. Läs mer om förskolorna på t.ex. Samverkan sker mellan de olika personalgruppernas fackliga ombud och arbetsgivaren på både lokal och central nivå. I den lokala samverkansgruppen ses Glanshammars skola och förskolor som en enhet. 4

5 Normer och värden Mål enligt förskolans läroplan Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Så här gör vi På varje förskola upprättas en Trygghetsplan varje höst utifrån den kartläggning som görs. Trygghetsplanen är ett levande dokument i verksamheten och finns med som punkt på alla avdelningsplaneringar. All personal arbetar utifrån ett förhållningssätt som grundar sig på ICDP Vägledande samspel. All personal får regelbunden kompetensutveckling i detta och varje förskola har minst en representant som ingår i områdets ICDP-grupp tillsammans med specialpedagog och förskolechefer. Vi pedagoger ser oss som förebilder och modeller för barnen. Demokratiska värderingar om allas lika värde råder och vi strävar efter jämlikhet. Vi arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling och bemöter alla barn och vuxna med respekt. Det är ett förhållningssätt som genomsyrar vårt dagliga arbete. Vi lägger en solid grund vid inskolningen. Barn och föräldrar får god tid att lära känna de andra barnen och de vuxna som arbetar här. Det är viktigt att barnen ska veta vilken grupp de tillhör och vilka barn och vuxna som ingår i gruppen. Det är också viktigt att veta vilken plats de har till sina personliga tillhörigheter och vilka dagliga rutiner som förekommer. Vi pedagoger hjälper barnen att lösa konflikter och dilemman när så behövs. Vi bekräftar barnens känslor och hjälper de att sätta ord på dessa. För att uppnå målen under Normer och värden så är vi pedagoger där barnen är. Vi delar barnen i mindre grupper för att de ska få möjlighet att komma till tals, få utrymme i diskussioner och träna samspel. Några avdelningar använder sig av TAKK- tecken som stöd. Förskolan är ansluten till verktyget Grön flagg i samarbete med stiftelsen Håll Sverige rent där vi arbetar för en hållbar utveckling. Arbetet sker tematiskt tillsammans med barnen och kan t.ex. handla om återvinning, hälsa och miljö. Resultat Området utvärderas i okt/nov 5

6 Utveckling och lärande Mål enligt förskolans läroplan Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, f orm, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Så här gör vi På varje förskola finns varje vecka tid avsatt för reflektion och pedagogisk dokumentation. Denna tid sker i arbetslagen eller i tvärgrupper på förskolan. 6

7 Arbetsplanen är ett dokument som regelbundet diskuteras och utvecklas på förskolans avdelningsplaneringar. På vår schemalagda planeringstid/reflektionstid tänker vi se till att arbetsplanen och andra styrdokument hålls levande och får genomslag i vår verksamhet. För att nå målen i läroplanen använder vi oss av ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. Projektinriktat/ utforskande arbetssätt Glanshammars förskolor Att arbeta projektinriktat innebär för oss att vi fördjupar oss i ett ämnesområde, stort eller litet, under en kortare eller längre tid. Vi börjar med att ta reda på vad barnen är intresserade av genom att observera. Utifrån det reflekterar vi tillsammans över vad vi vill utmana barnen och oss pedagoger i. Valet av projekt utgår alltid ifrån barnens tankar, funderingar, erfarenheter och intressen. I projekten får varje barn delta på sitt sätt och utifrån sina förutsättningar. När vi startar ett projekt så vet vi aldrig var vi kommer att hamna eller hur det kommer att bli. Under processens gång, där barnen visar oss vägen, reflekterar vi över hur vi kan utmana dem vidare i projekten. Det är inte målet som är det viktiga utan processen. I projekten letar vi inte efter sanningar och det finns inga rätt eller fel. Barnen ges möjligheter att utforska sin omvärld i samspel med andra och får prova sina egna teorier. Barnen får möjlighet att undersöka och uttrycka sig på olika sätt genom sång, dans, musik, drama, bild, bygg och konstruktion, teknik, skrift, matematik, naturkunskap osv. Miljön Den pedagogiska miljön på förskolan är viktig för att ge barnen möjligheter till lek och utforskande. Genom att observera barnens lek och val av miljöer kan vi sedan i reflektionen fundera över hur och vad vi kan utveckla i miljön som utmanar/stimulerar barnen vidare. Pedagogisk dokumentation För att säkerställa vår verksamhet och att vi lyssnar på barnen så använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen är en process där vi pedagoger tittar både bakåt och framåt. Vi observerar, reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen. Den ger barnen en möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Som en hjälp när vi reflekterar och dokumenterar så använder vi oss av web-verktyget Unikum. På avdelningsplaneringarna används mallen Avdelningsplanering. Vi finns alltid i barnens närhet för att bygga starka relationer, främja samspel, språkutveckling och möjliggöra barns inflytande över sin vardag och vår verksamhet. Att utveckla barnens självbild och stärka deras självkänsla är något som ständigt arbetas med. 7

8 Vi ser leken som grunden för allt lärande och erbjuder en miljö både ute och inne som stimulerar lusten att utforska, skapa och experimentera t.ex. genom musik, bild, drama, rörelse och teknik. Vi utvecklar barnens matematiska förmåga i vardagliga situationer, genom tex. begreppsträning och sorteringsövningar. Pedagogerna ger barnen tid och möjlighet att träna på de vardagliga rutinerna, såsom; toalettbesök, på-av klädning, måltider osv. Det skapar trygghet att behärska dessa färdigheter samt ökar barnens självkänsla. Genom samtal, sånger, stödtecken och litteratur stimuleras barnens språkliga utveckling. Vi ger barnen stöd och stimulans i sin motoriska utveckling genom tex bygg och konstruktion, rörelse osv. Resultat Detta område utvärderas jan/mars 8

9 Barns inflytande Mål- enligt förskolans läroplan Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Så här gör vi Vi vuxna är lyhörda och lyssnar på barnens tankar och idéer och har en tillåtande attityd. I samspel och samtal med barnen tar vi till vara på barns önskemål och visar att vi förstår dem. Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge varje enskilt barn ett större utrymme att få komma till tals, bli lyssnad på och få erfara demokrati i olika former. Vi uppmuntrar barnen att komma med synpunkter och idéer för att få inflytande över verksamheten. Miljön utformas så att material finns tillgängligt så att barnen själva kan utforska och välja aktiviteter. Barnen presenteras olika alternativ på aktiviteter i tex samlingen eller leken för att veta vad som finns att välja på. Resultat Detta område utvärderas april/maj 9

10 Förskola och hem Mål enligt läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig ifråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Så här gör vi Förskolan strävar efter att skapa en bra dialog med alla vårdnadshavare. Vi bjuder in till föräldramöten minst 1 gång varje år. Där får vårdnadshavarna information och insyn i verksamheten. Det är också ett viktigt forum för att diskutera olika pedagogiska frågor och där förskolan presenterar sitt arbete utifrån Arbetsplanen och Trygghetsplanen. Utvecklingssamtal erbjuds alla vårdnadshavare två gånger per år. Utöver dessa erbjuder vi vårdnadshavarna inskolningssamtal vid start. På varje förskola finns ett förskoleråd med representanter från föräldra- och personalgruppen. Förskolerådet träffas ca 2-3 ggr/termin och där får föräldrar tillfälle att ställa frågor, få information om aktuella frågor och ha inflytande över verksamheten. Representanter från varje förskoleråd träffar sedan förskolecheferna ca 2 ggr/ termin och tar med sig synpunkter från de olika förskoleråden och får information om aktuella frågor för hela förskoleområdet. Vi samtalar med vårdnadshavare varje dag och lyssnar till deras synpunkter och förslag samt uppmuntrat dem att delta i vår verksamhet. Barnen uppmuntras till att själva, och med stöd av pedagoger att berätta om sin dag på förskolan. Genom foton på bildskärm och dokumentationspärm m.m. får föräldrar ta del av vår vardag och förskolans mål blir tydliga. Övrig information om vår verksamhet delges föräldrar via veckokalender och/eller månadsbrev. Arbetsplan och trygghetsplan finns tillgängliga för vårdnadshavare i förskolans hall. Varje termin arrangeras någon form av trivselaktivitet som tex vårfest, luciafirande och drop-infika. Resultat Detta område utvärderas i juni 10

11 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Mål enligt läroplan för förskolan Lpfö98/10 Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskilt uppmärksammas de barn som behöver särskilt stöd. Så här gör vi Övergången till förskoleklassen och fritidshemmet sker enligt den plan som skola och förskola gemensamt har tagit fram. Under året hålls regelbundna träffar mellan förskola och skola där övergången och andra pedagogiska frågor diskuteras. Under året planeras olika aktiviteter där barn och personal träffas för att underlätta inskolningen till skolan och fritidshemmet. Förutsättningarna för 5-årsgrupperna ser lite olika ut beroende på det geografiska läget och närheten till skolan. Varje höst utvärderas hur inskolningen har fungerat och förbättringsområden tas fram. Planen för övergången ses också över varje höst och eventuella justeringar görs om behov finns. Resultat Detta område utvärderas juni och september 11

12 Förskolans/arbetslagets egna prioriterade mål Verksamhetsåret 2014/15 Förskolans/arbetslagets egna mål Vi använder oss av Webb-verktyget Unikum. Arbetet med det projektinriktade arbetssättet och den pedagogiska dokumentationen har utvecklats. Miljön på förskolan har utvecklats och anpassats efter barnens behov. Örebro kommuns verksamhetsidé Det goda mötet är förankrat hos personal och föräldrar. Så här gör vi Varje förskola har två representanter som ingår i en IT-grupp tillsammans med förskolechefer och administrativ assistent. I gruppen arbetar vi med både tekniska och pedagogiska frågor. Arbete som pågår är att förankra Unikum användandet hos pedagoger och föräldrar. Även att ta fram en it- policy för Glanshammars förskolor. Alla förskolor har schemalagd reflektionstid för att möjliggöra tid till reflektion och arbete med den pedagogiska dokumentationen. På lärgrupperna hösten 2015 kommer vi att fortsätta med pedagogiskdokumentation. Vi arbetar utifrån Örebro kommuns policy Det goda mötet. Vi kommer att läsa kapitel ur Glädjens pedagogik. Vi lär oss mer om projektinriktat arbetssätt samt om pedagogisk dokumentation för att hitta bra sätt som passar vår förskola. Vi låter Miljön vara en ständigt pågående process som utgår från barnet/barnens behov. Gemensamt på förskolan arbetar vi med Grön Flagg. Vi arbetar med temat konsumtion för att öka medvetenheten kring hållbar utveckling. Aktiviteter vi har valt att arbeta med är: - Återanvändning, återbruk och återvinna - Må-bra samling där vi funderar kring vad vi behöver för att må bra - Vad är närodlat? Finns det någon som odlar hemma? Resultat Utvärdering kommer att ske under juni Uppföljning på planeringssamtal 12