Handlingsplan för arbetet på Freinet Förskolan Mimer

Transkript

1 1/7 Handlingsplan för arbetet på Freinet Förskolan Mimer Reviderad Inledning Förskolans lokaler ligger i Norrtälje tätort, Fågelsången. Vi har närhet till skog och strövområden samt busskommunikation, vilket underlättar vid utåtriktade aktiviteter i samhället och Freinets tankar med verkligheten som lärobok. Förskolan ingår i en enhet, Freinetskolan Mimer. Hela enheten erbjuder barn och skolomsorg för barn från 1 års ålder upp till årskurs 9 samt fritidshem. Vi har plats för cirka 30 barn i åldrarna 1-5 år. I nuläget är arbetet under stora delar av dagen uppdelat i åldersgrupperna 1-3 och 4-5 år. Miljön är anpassad efter barnens behov och intressen. Inom enheten finns också Norna Utbildning AB som serverar och lagar välbalanserad kost, catering och tillhandahåller utbildningar. Förskolan Mimers arbetssätt är grundat med tankar från Freinetpedagogikens anda, vår läroplan Lpfö 98/10 samt kommunens styrdokument. 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Alla barn och vuxna som dagligen kommer till förskolan bemöts på ett respektfullt och vänligt sätt. Pedagogen tar emot i tamburen för att varje barn ska bli sett och för att avskedet från föräldrarna ska vara så bra som möjligt. Hur dagen börjar är avgörande för hur det känns att vara hos oss på förskolan. Vid varje terminsstart samt då nya barn tillkommer avsätter vi tid för grupplekar/aktiviteter som stärker gruppens vi-känsla. Att alla får vara olika men har rätt till samma bemötande är extra viktigt då nya barn kommer till oss. Ett moment i vårt arbetssätt är att vi använder oss av en tankekarta, dvs. gruppen samlas vid flera tillfällen för en demokratisk dialog kring barnens tankar och ord skrivs ned kring värdegrundsfrågor. Detta görs även spontant vid uppkomna frågor som barnen har i olika ämnen. Detta sätt hjälper även barnen att utveckla empati och inlevelseförmåga för andras känslor. Kunskap utvecklas i mötet med andra genom gemensam reflektion och dialog (Freinet)

2 Varje termin upprättar barnen tillsammans med pedagogerna etiska ledstjärnor. Barnen kommer i dialog fram till hur de vill att vi alla ska vara mot varandra på förskolan. Ledstjärnorna skrivs ner och finns synliga på förskolan. Revidering, belysning och utvärdering av ledstjärnorna görs kontinuerligt i barngruppen. Även etiska ledstjärnor finns nedskrivna för/av pedagogerna på enheten. Pedagogerna ger barnen verktygen för att kunna klara av att lösa sina egna konflikter som kan uppstå i barngruppen. Succesivt tar barnen större och större ansvar över dialogen med kamraten de är osams med, pedagogen finns som stöd. Barnen uppmanas att prata med sin kamrat och sätta ord på hur de upplever situationen. Barnen får ta ansvar för vissa delar av förskolans inne och utomhusmiljö, vilket ger barnen inflytande över verksamheten. 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja, leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärande. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 2/7

3 3/7 utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Barnen är uppdelade i åldersgrupper på förskolan, 1-3 samt 4-5 år. Miljön är anpassad efter barnens ålder, intressen och behov. I den anpassade miljön får barnet i sin egen takt utvecklas och utmanas, känna trygghet samt tillit. Vi vill att det som finns synligt i miljön är där för att användas av barnet i dess lek och utveckling. Innemiljön och utemiljön anpassas regelbundet efter barngruppens och det individuella barnets behov. För att miljön ska vara stimulerande för barnen måste den vara levande. Då barnen bearbetar sina erfarenheter genom sin lek måste verksamheten vara lyhörd för vad barnens lek innehåller för moment och anpassas efter det. I ett av rummen på förskolan finns kartor över världen, Sverige och kommunen. Vi vill ge barnen en tydlig bild av hur vi, den lilla människan, passar ihop i den övriga världen. När någon varit ute och rest och vi får vykort placeras kortet ut på kartan. Från det att barnen är små utforskar vi närmiljön närmast förskolan för att med barnens växande ålder och intresse utöka barnets omvärldsperspektiv. Promenader till och i skogen/lekpark samt Miniröris är sätt som stimulerar barnens behov av grovmotorik och rörelse. Dans och rytmiklekar, lek med ord i rim och ramsor förekommer också i den dagliga verksamheten. Sagopåsar där barnen är delaktiga i sagan genom att dramatisera en berättelse med figurer från sagan. Vi arbetar tematiskt där vi ser till barngruppens behov vid planeringen samt väver in så många delar av lärandeprocessen som möjligt. I tema arbetet, så som den dagliga verksamheten fokuserar vi på barnens lärande, skapande förmåga genom alla deras sinnen. Barnen är med och påverkar temats innehåll genom den Brainstorm som vi startar upp temat med. Deras tankar och idéer utformar temats fortsättning. Den grundläggande tanken med ett tema är baserat på ett behov eller intresse observerat från barngruppen. För oss är matsituationen en viktig stund på dagen. Det är en stund som ska ge mättnad för att orka med dagen men också en stund som ger tillfälle till samtal och utvecklande dialoger mellan samtliga vid bordet. Genom boksamtal (en föryngrad variant av Sokratiskt samtal) och micromöten utmanas barnen i sitt förhållningssätt till andra, hur tänker jag och de andra barnen om olika saker? De stimuleras att tala för sin sak och känna efter vad de har för åsikt. Vi tror på att fånga upp en fråga/tanke/undran direkt då barnen lever mer än ändra här och nu. I dialogen med andra väcks nya tankar för barnet och deras åsikter får en gemensam innebörd tillsammans med de andras. Genom att fotografera och visa bilder på tv-skärmar i entrén synliggör vi för barnen och deras föräldrar det vi upplevt. Det hjälper barnen att minnas samt bidrar till dialoger kring deras gemensamma upplevelser. Ord, bokstäver, begrepp, bilder och texter möter barnen dagligen i verksamheten. Aktuella och intressanta böcker som lånats på biblioteket finns alltid framme för barnen att titta i och få lästa av en pedagog. Genom media, tv och internet, får barnen chans att nyfiket forska om händelser och upptäckter som finns tillgängligt i omvärlden. För att barnen ska få en uppfattning och grundläggande intresse för matematik väver vi in matematiska begrepp, benämner former och reflekterar över matematiska händelser i vår dagliga dialog med barnen.

4 Vi vill att de ska vara bekanta med de ord/begrepp som används i skolan som de senare kommer att möta där. Vi ser ofta att utomhuspedagogiken skapar ett naturligt intresse för matematiken. Naturen bjuder med fördel på många chanser till att skapa i material, konstruktion, jämföra och hämta hem ting att jobba vidare med på förskolan. Konstruktionsmaterial finns i olika svårighetsgrader för barnen att välja efter intresse och motorisk förmåga. Experiment där barnen får uppleva nya spännande upptäckter ingår i de tematiska aktiviteterna. Förskolan källsorterar, först i vår egen lokal för att sedan med hjälp av barnen förflytta soporna till ett sorteringsförråd på skolan. Teckningar som barnen inte vill ta med hem återvinns till pappersåtervinning. I och med sorteringen väcks barnens undran om återvinning och tillfälle ges att föra samtal kring naturen och kretsloppet vi ingår i. 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 4/7 Utvärderingar från barngruppen ger bra underlag till att förbättra verksamheten. De sker oftast muntligt med barnet/barnen löpande under terminens gång. Samtalen tränar talförmågan och förmågan att formulera sig samt ger oss en återkoppling till vad barnet lärt sig. Inför utvecklingssamtal intervjuas barnen (de två äldsta åldersgrupperna) med adekvata frågor. Frågorna handlar om vad barnen tycker om förskolan, vad de vill göra/göra mer av/mindre av, vad de tycker är roligt osv. En annan enkät vi får hjälp av barnen med är Trygga/otrygga platser. Där får barnen se bilder på våra rum och platser kring förskolan. De får då beskriva hur de känner sig vid de olika platserna. De har då på detta sätt möjlighet att påverka förskolans utformning genom deras medverkan. Enkäten görs tillsammans med en pedagog. I samtalen med barnen ges inga direkta svar på deras frågor, utan frågor bollas tillbaka med en motfråga. Detta för att barnen ska få tänka själva och låta den tanken få utvecklas och stimuleras till vidare tänk. Vid matsituationen sitter det en vuxen vid varje bord för att skapa möjlighet till träning i samtal. Tillsammans med de äldsta barnen har vi sokratiska samtal där barnen får öva på turtagning, lyssna, tänka och att tala. I samtalen kommer mångas åsikter fram och då tränas barnen i att vi är alla olika. Den dagliga verksamheten inspireras ofta efter barnens önskemål. Ibland använder vi oss av demokratisk röstning om vilken aktivitet vi ska genomföra under dagen. Förskolans miljö är uppdelad i olika områden, ex dukning, källsortering och iordningsställande av något av rummen. Barnen är då ett par stycken åt gången som ansvarar för de olika uppdragen. Genom detta blir barnen delaktiga i förskolans miljö.

5 5/7 2.4 Förskola och hem Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Inom området förskola och hem finns inga mål. Det finns riktlinjer för vad förskolläraren respektive arbetslager ska ansvara för inom detta område. Varje nytt barn och familj erbjuds en planerad introduktion till förskolan. Ett föräldramöte för nya föräldrar hålls innan inskolningens start. Då ges föräldrarna möjlighet att ställa frågor och få information om kommande inskolning. Under inskolningen ansvarar pedagogerna för att en relation med barnen etableras och att barnen vid inskolningens slut är förtrogna med den nya miljön och människorna i den. En daglig dialog mellan föräldrarna och pedagogerna är mycket viktig. Vid lämningar och hämtningar meddelas viktiga händelser från dagen och information utbyts för att barnet/barnen ska få en så bra vistelse på förskolan som möjligt. Föräldrarna bjuds varje termin in till ett gemensamt föräldramöte samt till ett enskilt möte (utvecklingssamtal) med barnets mentor där de får insyn i barnets utveckling och lärande på förskolan. Önskar föräldrarna eller mentorn att ha fler utvecklingssamtal under terminen så bokas det in vid behov. Två gånger i månaden publiceras ett nyhetsbrev på förskolans hemsida där vi synliggör verksamhetens innehåll och mål. Ett bilddokument publiceras samtidigt. Vi har också pedagogiska diskussioner och föräldrautbildning. Grillkväll på våren och luciafirande i december bokas också in varje år. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnets allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktligt perspektiv. Samarbetet ska utgå ifrån de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till den nya verksamheten ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Inom området förskola och hem finns inga mål. Det finns riktlinjer för vad förskolläraren respektive arbetslager ska ansvara för inom detta område. Förskolan har ett regelbundet samarbete med fritidshemspersonalen. Verksamheterna är varandra behjälpliga 2 timmar i veckan då förskolebarnen i sin kända miljö träffar personal från fritidshemmet. Förskolans äldsta barn och förskoleklassen har tillsammans en planerad musiklektion 1g/v. Under skollov och storhelger arbetar förskolans och fritidshemmens verksamheter tillsammans. Det är bra tillfällen för barnen att träffa och lära känna fritidshemmens personal. Under den senare delen av vårterminen planeras en överinskolning för de blivande förskoleklass barnen. Brev skickas ut till varje barns familj och en pedagog från förskolan deltar i barnens överinskolning. Vid dessa tillfällen träffar även barnen de blivande klasskamrater som kommer från andra förskolor. Vid sista tillfället är det barnens föräldrar som följer med till skolan för inskolning samt ett informationsmöte.

6 6/7 De blivande förskoleklass barnen bjuds på en avslutningsutflykt då de även får en personlig gåva från förskolan. Inför skolstarten sker en överlämningskonferens mellan förskole pedagog samt blivande klasspedagog. Inför den konferensen tillfrågas varje förälder om de vill/inte vill att pedagogen ska få föra över information om deras barn till blivande klasspedagogen. Informationen har i syfte att ge de blivande skolbarnen en så bra start som möjligt. En bit in på höstterminen träffas återigen förskole pedagogen och barnens nuvarande klasspedagog för ett uppföljningsmöte. Då delger klasspedagogen till förskole pedagogen hur barnen har acklimatiserat sig i skolans verksamhet och om de sett något målområde som barnen kan ha behövt fått mer utav under förskoletiden. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs, verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behövs vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Inom området förskola och hem finns inga mål. Det finns riktlinjer för vad förskolläraren respektive arbetslager ska ansvara för inom detta område. För att förskolan ska vara levande och kunna utvecklas med barnen är detta område mycket viktigt. Vi har upprättat ett flertal dokument för olika områden där vi utvärderar och följer upp vårt arbete. Temablanketter (planering, utförande och utvärdering), barnens utvecklingsunderlag, grupputvecklingssamtal tillsammans med förskolechefen (med mål som följs upp samt nya mål för framtiden), trygga-otrygga platser, kollegial feed-back samtal (kollegor emellan), verksamhets observationer av förskolechefen är ett axplock av de sätt som vi utvärderar vårt arbetssätt på. Föräldrarna har möjlighet att varje år delta i Pilen (kommunens utvärdering) samt enhetens egen utvärderings enkät. Föräldramöten, utvecklingssamtal, pedagogiska aftnar, samråds-möten är tillfällen då föräldrarna kan ställa frågor och påverka vår verksamhet. Vi har en hemsida där varje arbetslag har en egen inloggning med information till inskrivna familjer. Där finns också en blogg som rektor/förskolechefen skriver inlägg. Från hemsidan finns verksamhetens styrdokument länkade.

7 7/7 2.7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbing och rasistiska beteenden bland barn och anställda formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Förskolechefen har delegerat en del av ansvaret till en utsedd lagledare på förskolan. Lagledarna har tillsammans med förskolechefen varje vecka möte då de går igenom verksamheterna, vad som hänt och komma ska. Vid ett par tillfällen varje termin bjuds samtlig personal på enheten in till konferenser så som uppstartsdagar, utvärderingsdag och all personalkonferenser. Innehållet är väl planerat och förberett med diskussioner som bidrar till en gemensam värdegrund för alla anställda på enheten. Vid dessa tillfällen lyfts våra styrdokument så de hålls levande i barnens vardag. Förskolechefen håller i grupp-utvecklingssamtal. Då är förskolans pedagoger samlade och går igenom våra mål, hur vi jobbat mot dem och vi upprättar tillsammans nya för kommande termin. Individuella observationer med följande feedback samtal hålls med varje anställd en gång per år. Detta bland mycket annat ger förskolechefen en mycket god insyn i hur verksamheten fortlöper.