Verksamhetsplan 2016 för Stockholms hotell- och restaurangskola Enhet A

Transkript

1 Stockholms hotell- och restaurangskola Enhet A Handläggare Anna Hoffsten Telefon: Tjänsteutlåtande Dnr: /2016 Sid 1 (16) Till Stockholms hotell- och restaurangskola Enhet A Verksamhetsplan 2016 för Stockholms hotell- och restaurangskola Enhet A Förslag till beslut Stockholms hotell- och restaurangskola Enhet A Johanneshov info.hog@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholm är en världsledande kunskapsregion Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...14 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...15 Budget Övriga frågor... 16

3 Sid 3 (16) Inledning Vår skolenhet är den ena av två på Stockholms hotell- och restaurangskola. Vi bedriver gymnasieutbildning på Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) med inriktning kök och servering, samt KOMVUX lärlingsutbildning med inriktning kock. Vi genomför i mån av möjlighet uppdragsutbildningar, bl.a. samarbetar vi med SFI söderort i en grundläggande restaurang- och storköksutbildning. Vi är ca 300 gymnasieelever, 65 KOMVUX-elever, 20 elever från SFI och 28 lärare på enheten. Lärarna samarbetar i arbetslag, ämneslag och olika arbetsgrupper. Till enheten hör även skolans elevhälsoteam (EHT) som består av en skolsköterska, en kurator, två specialpedagoger och en studie- och yrkesvägledare. Stockholms hotell- och restaurangskolas verksamhetsidé utifrån visionen om en skola i världsklass är att Stockholms hotell- och restaurangskola ska vara ett ledande yrkesgymnasium inom hotell-, turism-, restaurang- och livsmedelsbranschen. Vår verksamhet ska formas av branschkännedom och yrkesstolthet. Vi ska erbjuda en gedigen och modern yrkesutbildning för arbetsliv och fortsatt lärande i Sverige och utomlands. Enhetsmålen i vår verksamhet speglar vår verksamhetsidé och beskriver det utvecklingsarbete som personal och ledning bedriver. Målen har omformulerats under årens gång bl.a. utifrån gymnasiereformen 2011 och att vi var med och tävlade om Kvalitetsutmärkelsen Det har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete på enheten. Personalen har medverkat på APT, i arbetslag och via olika samverkansforum såsom SVG, den pedagogiska utvecklingsgruppen med förstelärare, samt i möten med arbetslagsledare respektive EHT-gruppen. Elevernas synpunkter har framförts via mentorer, i enkäter och i klassrådsprotokoll. Verksamhetsplanen har upprättats av rektor Anna Hoffsten. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi har tre gemensamma mål för hela skolan som syftar till att gagna elevernas lärande. Dessa mål är att vi ska arbeta för: - god närvaro - god arbetsro - goda resultat Det innebär att vi ska jobba vidare för att utveckla vårt förebyggande elevhälsoarbete, vi ska kvalitetssäkra vårt samarbete med arbetsplatserna för eleverna på APL (arbetsplatsförlagt lärande) och vi ska tillgodose att samtliga elever omfattas av vårt arbete med internationalisering, hållbar utveckling och genus.

4 Sid 4 (16) Prioriterade åtgärder för utveckling KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever med gymnasieexamen 85 % 91 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever med godkänt i samtliga kurser i examensbevisen 60 % År Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 90 % År Enhetsmål: Målet för eleverna på det nationella RL-programmet är att ta yrkesexamen och bli anställningsbara i restaurangbranschen. Vi erbjuder även eleverna möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Efter examen ska eleverna ha sådana kunskaper som behövs för att arbeta inom

5 Sid 5 (16) restaurangbranschen, och som möjliggöra deras fortsatta lärande i arbetslivet och/eller på högskola. En av våra förstelärare har mycket träffande sammanfattat detta med att "Vi skickar ut glada, demokratiska, mogna ungdomar med en yrkesstolthet"! Arbetssätt Undervisningen har generellt sett hittills visat bättre måluppfyllelsen i yrkesämnena än i de gymnasiegemensamma ämnena. Därför har arbetslagen fokuserat på att jobba med engelska, matematik och svenska detta läsår (2015/2016). Målet är att utveckla arbetsmetoder och samarbeten mellan de olika kurserna som motiverar och engagerar eleverna att nå målen i samtliga kurser i sin utbildning. Resursanvändning Samverkan mellan lärarna sker inom arbetslagen och underlättas av att alla lärare har sina arbetsrum intill varandra. Elever med godkända betyg i åk 1 ges möjlighet att läsa både högskoleförberedande och yrkesfördjupande individuella val kurser i åk 2. Det erbjuder vi för att eleverna både ska få djupa ämneskunskaper inom yrket och ta examen med grundläggande högskolebehörighet. I åk 3 väljer eleverna mellan att fördjupa utbildningen med påbyggnadskurser i matlagning eller servering. För att stimulera och utmana eleverna i yrkeskurserna anordnas tävlingar i matlagning och servering på skolan under åk 1 och 2. Elever i åk 2 och 3 ges sedan möjlighet att delta i nationella och internationella tävlingar. Uppföljning Omdömen och betyg följs upp fyra gånger per år i arbetslag och med elevhälsoteamet. Uppföljning görs både på enhets-, grupp- och individnivå för att se om vi behöver göra insatser i vissa ämnen, vissa klasser eller säkerställa enskilda elevers rätt till särskilt stöd. Mentor har ett utvecklingssamtal per termin med elev och vårdnadshavare där elevernas studieresultat och studiesituation följs upp. Utveckling Vi ser att andelen elever med yrkesexamen har ökat på skolan. Eleverna har framfört önskemål att både få läsa Svenska 2 och Matlagning som individuella val, vilket vi alltså tillgodosett. Intresset för tävlingsmatlagning har ökat i takt med elevernas framgångar. Under 2015 vann våra elever tävlingen årets unga ekokockar och gymnasie-sm i matlagning. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den

6 Sid 6 (16) fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner Andel gymnasieelever nöjda med - Möjlighet att känna sig trygg i skolan 50 % År 100 % År Total frånvaro i gymnasieskolan 14 % År Enhetsmål: Alla som arbetar på skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Målet för skolans personal är att eleverna ska ha god närvaro, god arbetsro och nå goda resultat! Arbetssätt Lärarna samverkar i både ämnes- och arbetslag, EHT har öppna tider för mentor varje måndag och möte med rektor varje tisdag. Vi ser att vi behöver dessa mötesformer, samtidigt som vi ser en risk att kommunikationen brister mellan lärare, EHT och rektor. Därför vill vi öka samverkan mellan arbetslag och EHT. Specialpedagogen har tillsammans med våra båda arbetslagsledare planerat gemensam elevuppföljningen. Specialpedagogen planerar även ett utvecklingsarbete tillsammans med våra tre förstelärare. Vux-arbetslaget deltar i ett integrerat språk- och yrkesutbildningsprojekt, YFI, som finansieras av Europeiska Socialfonden och Stockholms Stad. Tanken med projektet är att en tydlig yrkeskontext i utbildningen är motiverande och bidrar till kunskapsutvecklingen för de studerande, vilket i sin tur ger dem bättre förutsättningar att få hållbara anställningar. Målet är att ta fram ett arbetssätt där andraspråkslärare och yrkeslärare samarbetar från första dagen i utbildningen. Yrkesfokus ger språkutbildningen ett konkret slutmål och lärarna kan tillsammans ställa upp delmål som eleven upplever möjliga att nå. En verklighetsanknuten språkutbildning med fokus på slutmålet - en yrkesutbildning och ett jobb - är motiverande för vuxna andraspråkselever. Från början till slut är yrkesutbildning och arbete den röda tråden. Det här är ett projekt som är utvecklande och kompetenshöjande för vår personal och som kommer att kunna utvecklas och integreras i hela vår verksamhet. Resursanvändning En viktig del av elevhälsans främjande arbete är att skapa en god lärmiljö. För att utveckla vårt arbete med detta har vi bl.a. deltagit i Utbildningsförvaltningen satsningar på inkludering (läsåret 2011/2012 i samarbete med Harvard i Boston) och kvalitetsutveckling av elevhälsoarbetet, det s.k. Uppdrag EHT (sedan hösten 2013). De här satsningarna har gett rektor och EHT stöd i utvecklingsarbetet. Fortbildning av personalen är överhuvudtaget en viktig resurs för att kunna öka samverkan, utifrån att man förstår både sitt eget och varandras uppdrag. Arbetslagsledarna har gått

7 Sid 7 (16) gruppledarutbildning, förstelärare har deltagit på konferenser och alla lärarna har genom bl.a. kollegialt lärande på studiedagar ökat sin kunskap om formativa arbetssätt och digitala läromedel. Lärarna i YFI-projektet får fortbildning i språkutvecklande arbetssätt. Vi har nått goda resultat i fråga om digitalisering sedan alla gymnasieelever fick varsin skoldator Självskattningen 2015 visade att en det skett en stor utveckling sedan Det tror vi beror på ett gott kollegialt lärande och att lärarna ser att digitala hjälpmedel kan användas som ett bra stöd för alla våra elever i deras lärande. Gymnasieskolorna i området arbetar med att utveckla metoden läranderond och fokus för ronden på vår skola var arbetsro. Vi såg att lärarna arbetar med tydlighet och struktur för att främja arbetsro, liksom att de jobbar tillsammans med eleverna under lektionerna. Vi såg att eleverna ofta hjälper varandra att återfå arbetsro om någon fastnar på en uppgift. Den här kunskapen arbeta vi vidare för att öka andelen elever som upplever att de har arbetsro på skolan. Arbetet leds av vår pedagogiska utvecklingsgrupp bestående av förstelärare och rektorer. Uppföljning Vid läsårets slut följer vi upp studieresultat och frånvaro, samt hur eleverna uppfattat arbetsron i brukarenkäten i åk 2. Under läsåret följs frånvaro upp varje månad i samband med rapportering till CSN. Studieresultat följs upp på grupp och individnivå i samband med att lärarna sätter omdömen. Arbetsro följs upp i såväl arbetslag som vid rektors klassbesök. Utveckling Det viktigaste utvecklingsarbetet drivs idag av den pedagogiska utvecklingsgruppen (som bl.a. arbetar med lärares ledarskap i klassrummet och att främja arbetsro) och inspirationslärarna som gått inkubatorutbildning och leder det kollegiala lärandet med digitala verktyg och program. Lärarna ingår i olika arbetsgrupper utifrån de läroplansmål vi prioriterat som är skolans värdegrund, internationalisering och hållbarhet. Därtill finns arbetsgrupper för APL, VFU (verksamhetsförlagd undervisning för lärarstuderande) och så deltar vi i matematiklyftet. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag.

8 Sid 8 (16) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 80 % År 80 % År 80 % År Enhetsmål: Elevernas möjlighet att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i kommunikation och service. De ska utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda och arbeta självständigt. Arbetssätt Läsåret 2013/2014 genomförde vi i samarbete med Lärarfortbildning AB en kompetensutveckling i formativa arbetssätt och formativ bedömning. Vi jobbade då med den nya läroplanen, examensmålen och kursplanerna från 2011 för att utveckla formativa förhållningssätt i både elevers och lärares lärande och för att identifiera nya kunskapskrav och programmets ledmotiv utifrån de nya styrdokumenten. Ett av kriterierna för förstelärare i Stockholms stad är att de utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet systematiskt och strukturerat ska bidra till att utveckla och synliggöra undervisningen och elevernas lärande och studieresultat. Detta uppdrag innebär att förstelärarna har ett särskilt ansvar att arbeta vidare med formativa arbetssätt. Sedan hösten 2014 har skolans förstelärare och rektorer utgjort en pedagogisk utvecklingsgrupp. Gruppen har bl.a. anordnat en gästföreläsning med John Steinberg om ledarskap i klassrummet, deltagit i läranderonder i vårt gymnasieområde samt handlett nya kollegor. Läsåret 2015/2016 har vi lyft värdegrundsfrågor som ett utvecklingsområde. Vi har fokuserat på mentors uppdrag och hur mentors tid med eleverna används. Kollegiet har samlat och delat arbetsmaterial om elevinflytande. Skolan arbetar aktivt med ett gemensamt klassrådstema per månad kring centrala frågor såsom ordningsregler, elevinflytande och genus. Resursanvändning Gymnasiereformen 2011 blev en naturlig utgångspunkt i arbetet med detta mål, liksom reformen med förstelärare. En annan pådrivande faktor har varit att flera år av minskade elevkullar, ett minskat intresse för att läsa yrkesutbildningar och att elever hoppat av sin utbildning inneburit att vi tvingats till förändring. Vi har startat komvux- och uppdragsutbildning. Vi har ökat vår kompetens att möta elever med varierande förkunskaper och motivation för utbildningen. Sedan hösten 2014 får samtliga gymnasieelever en lånedator under utbildningen. Lärarna använder systematiskt lärplattformen Fronter där de skapat rum för respektive kurs som

9 Sid 9 (16) innehåller planeringar, bedömningsgrunder och alla uppgifter till kursen. Där finns även instruktionsfilmer och användbara länkar. Eleverna kan både hitta all information om kursen och lämna in uppgifter via Fronter. Uppföljning Elevernas uppfattning om vilket inflytande och påverkan de har på utbildningen efterfrågas i Brukarenkäten till eleverna i åk 2. Skolan har en undervisningsenkät som varje lärare genomför med en av sina klasser där eleverna bl.a. får svara på om de känner till kursmålen och hur de ligger till i förhållande till betygskraven. Rektor följer upp klassråden genom att sammanställa vad klasserna tycker i en fråga och återkoppla det till klasserna. Arbetslagen analyserar och kartlägger skolans värdegrundsarbete, vilket ligger till grund för vår Likabehandlingsplan. Utveckling I samarbetet med andra enheter och skolor finner vi inspiration att pröva nya former för elevinflytande, t.ex. att ha arbetslagsmöte med elevrepresentanter. Vi försöker även stötta elevrådet att bli mer aktiva i arbetsmiljö- och likabehandlingsarbetet på vår skola. Arbetslagsledare och förstelärare har läst Skolverkets forskningsrapport "Delaktighet för lärande" och diskuterat hur vi ska kunna utveckla elevernas inflytande, förståelse och ansvarstagande. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Enhetsmål: Skolan ska förbereda eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Eleverna får möjlighet att göra APL utomlands och de som genomfört utlands-apl får en dokumentation i form av ett Europass Mobility. Alla elever arbetar i ordinarie undervisning

10 Sid 10 (16) med olika internationella merithandlingar i Europass såsom att skriva CV, personligt brev och språkpass på engelska. Elever som får yrkesexamen får även ett Europass Certificate Supplement som bilaga till sitt slutbetyg. Detta ger eleverna användbara dokument som ökar deras anställningsbarhet både i Sverige och utomlands. Arbetssätt Vid uppföljning med de elever som gjort APL utomlands framkommer hur de växt både i sitt yrkeskunnande och i sin tro på sin egen förmåga att klara sig i yrket och i vårt samhälle. Samtliga elever är positiva till att arbeta utomlands igen under sitt yrkesliv. Resursanvändning Restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Kunskap om livsmedel och måltider i andra kulturer ingår i programmålen för utbildningen. Våra elever erbjuds att göra APL i Spanien och Storbritannien. Vi är med i organisationen EfVET som är ett forum för att främja yrkespraktik inom EU. Vi söker medel att finansiera utlands-apl genom från EU-projektet Erasmus+. Via Skolverket har vi fått medel att låta yrkeslärare praktisera i restaurangbranschen. Flera lärare har valt att göra denna praktik utomlands. Praktiken syftar till att uppdatera lärarna på dagens krav i branschen och vad våra elever förväntas kunna efter avslutad utbildning. För att sprida det internationella arbetet till alla elever på skolan anordnar vi en temavecka då elever som varit utomlands delar med sig av sina erfarenheter. Alla elever tränas i att skriva s.k. Europass på engelska. Uppföljning Skolledningen följer upp skolans internationaliseringsarbete i syfte att säkerställa att elever (och lärare) får möjlighet att ta del av del av det, samt att erfarenheterna från de som varit utomlands sprids vidare till övriga elever (och lärare) på skolan. Utveckling För att uppmuntra elever till utlands-apl, erbjuder vi en inriktning med internationell profil i åk 2 där alla läser Engelska 6 och de får undervisning i yrkesämnena på engelska. Vi implementerar europeiska dokument för yrkesutbildningsexamen att bifoga med elevernas slutbetyg för att underlätta möjligheten för dem att söka jobb utomlands efter examen.

11 Sid 11 (16) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Enhetsmål: Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. I programmålen lyfts vikten av att eleverna får en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer. Restaurangbranschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen. Arbetssätt För att sprida kunskap om hållbar utveckling startade vi läsåret 2015/2016 med en föreläsning och ett studiebesök för alla i personalen. Vi var på restaurang K1 och lyssnade till Ulrika Brydling och Erik Måneld. Förutom att hållbar utveckling tas upp i undervisningen finns det en tävling som heter Unga ekokockar som vanns av vårt skollag Detta år ska vi hålla semifinaltävling här på vår skola, vilket också är ett trevligt sätt att lyfta det här målet. Vi undersöker möjligheterna till en KRAV-certifiering för vår verksamhet. Resursanvändning Det är naturligt att lyfta hållbarhet som ett viktigt tema i vår verksamhet. Skolans ekonomiska resultat har lett till att vi bl.a. diskuterat val av råvaror och på vilket sätt vi kan verka för hållbar utveckling. Vi har börjat väga hur mycket mat som slängs varje lunch och anslå detta i matsalen för att medvetandegöra eleverna. Uppföljning Vi mäter andel ekologiska livsmedel som köps in, hur mycket mat som slängs efter skollunchen och vi sopsorterar. Vi har följt upp elevernas syn på vårt hållbarhetsarbete i ett klassrådstema där de också fått ge förslag på vad de tycker att vi ska utveckla.

12 Sid 12 (16) Utveckling I verksamheten diskutera valet av råvaror och redskap, vilket lett till att både lärare och elever står bakom vår strävan att öka andelen ekologiska råvaror, att ta vara på hela råvaran, att sortera avfall/sopor och att minska förbrukningen på engångsmaterial. I olika diskussioner på skolan (på klassråd och i arbetslag) har begreppet hållbarhet vidgats till att omfatta energiförbrukning, samt ergonomi och genus i yrkesrollen. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholm är en världsledande kunskapsregion Nämndmål: Alla elever har kontakt med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Alla elever ska under sin utbildning ha kontakter med högskola, branscher eller näringsliv utifrån utbildningens innehåll och mål. Eleverna ska därigenom ges möjlighet till kunskap, inspiration och underlag inför framtida studier och yrkesval. Aktivitet Startdatum Slutdatum Gymnasieskolorna ska i tertialrapport 2 redovisa samarbeten/kontakter med högskolor, branscher, näringsliv och andra aktörer Enhetsmål: Eleven ska ha kännedom om arbetslivets villkor inom restaurangbranschen, samt möjligheter till arbete och fortsatt utbildning i Sverige och andra länder. Under utbildningen på skolan och på APL ska eleverna stärkas i sin yrkesidentitet och tillit till sin förmåga i yrkeslivet och i fortsatta studier. Arbetssätt Det bästa sättet att lära sig ett yrke är att träna på det! I skolan får eleverna träna på olika yrkesfärdigheter från grunden, de får lära sig av egna och andras misstag, de tränar metodmatlagning och det ingår även hygien, livsmedels- och näringslära. Under APL omsätts, prövas och utvecklas deras kunskap i praktiken. Vid uppföljning av APL berättar eleverna att de lärt sig mycket praktiskt på restaurangerna, men även att de förstått yrkesrollen bättre och vad det innebär att jobba i restaurangbranschen. Resursanvändning En stor del av undervisningen bedrivs i skolans restauranger. Eleverna lagar maten i

13 Sid 13 (16) elevmatsalen (Bryggan), personalmatsalen (Kajutan) och på våra öppna restauranger (Flitiga Lisa och Terrassen). Gymnasieutbildningen ska innehålla minst 15 veckor APL, och våra elever får veckor. Vår vuxenutbildning förläggs till minst 70 % på företag. Vi ser att detta stärker eleverna i deras yrkesval och flera elever får jobb på sina APL-platser. Vi samarbetar i första hand med företag vars handledare har gått handledarutbildning. Handledarutbildningen ger dem en grundläggande kännedom om skolans styrdokument och de mål som eleverna ska uppnå under APL. Tre av våra yrkeslärare har gått Skolverkets APL-utvecklarutbildning som syftar till att öka lärarnas kompetens att kvalitetssäkra elevernas APL. Vi bjuder varje termin in våra handledare till ett lokalt programråd där vi diskuterar utbildningen och vår samverkan. Vår skola leder även det regionala programrådet i Stockholms län där utbildningsanordnare och branschföretag träffas för att bl.a. säkerställa likvärdigheten i utbildningen, förbättra kvaliteten på utbildningen och verka för balans mellan utbud och efterfrågan på utbildad personal i regionen. Vi har diskuterat kraven i gymnasiearbetet, utformning av APLdokument och skolornas arbetsmiljöansvar under APL. I regionen efterfrågas betydligt fler utbildade kockar och servitörer än som går våra utbildningar, vilket vi också diskuterat vid flera möten. Uppföljning Vi följer upp andelen elever som får godkänt på de APL-förlagda kurserna och anses vara anställningsbara av våra handledare på arbetsplatserna. Samarbetet med branschen följs även upp i de lokala och regionala programråden. Lärare och rektor följer upp elevernas APL när de kommer tillbaka till skolan. Utveckling Vid våra lokala programråd med branschen har de önskat att eleverna ska få mer APL tidigare under utbildningen. Därför har vi lagt in några veckor APL i åk 2, vi började med 2 veckor och nästa läsår kommer det bli 4 veckor. Hittills har eleverna varit mycket positiva, och nu ska vi fördela de 4 veckorna på både matlagning och servering. Under åk 3 väljer eleverna om de vill göra APL i kök (matlagning) eller i matsal (servering). KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 2,5 % tas fram av nämnden Tertial Stadens mål är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att vi ska förebygga arbetsskador, främja hälsa och säkerhet genom ett öppet

14 Sid 14 (16) arbetsklimat som bidrar till att alla kan känna delaktighet, samt främja engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg i detta arbete. Vid uppföljningen av den har vi t.ex. jobbat med mål som att effektivisera våra möten och förtydliga uppföljningen av beslut och åtgärder. Vi arbetar även med att följa upp lärarnas arbetsbelastning, och då främst med att lägga ut lektionerna så jämnt som möjligt under läsåret, vilket inte alltid går p.g.a. att eleverna periodvis är på APL. I årets medarbetarenkät uppmärksammades även en värdegrundsfråga när några medarbetare lyfte att de upplever att de bemöts olika utifrån kön av sina kollegor och elever. Det finns även önskemål om ökad samverkan mellan enheterna på skolan. I medarbetarenkäten framgår att våra styrkor är att personalen trivs mycket bra och gärna rekommenderar vår arbetsplats till andra, kollegor ställer upp för varandra, medarbetare tar initiativ till verksamhetsutveckling och vi upplever vårt arbete som mycket meningsfullt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enhetsmål: Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt. Undervisningens innehåll och upplägg ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

15 Sid 15 (16) Arbetssätt Vi bedriver ett aktivt genusarbete i alla klasser kopplat till restaurangbranschens föreställningar om manligt och kvinnligt. Vi använder bl.a. ett arbetsmaterial som Restaurangakademin tagit fram som heter Genuslabbet. Resursanvändning Vad som är manligt och kvinnligt i restaurangbranschen är ett hett debattämne såväl på företagen som på skolan. Uppföljning Genus tas upp i många sammanhang under utbildningen, men särskilt inför och efter APL. Under åk 1 i samband med kursen "Service och bemötande", i åk 2 i samband med APL och i åk 3 i samband med både APL och vid gymnasiearbetet. Utveckling Eftersom restaurangköken domineras av män och många (inte minst våra elever) vittnar om en diskriminerande jargong så är detta en viktig fråga att jobba vidare med för att främja en god arbetsmiljö så att ungdomarna vill stanna kvar och arbeta i branschen. Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Ekonomiska förutsättningar Resultatet 2015 var ett överskott på 1 Mkr till följd av att bidrag och intäkterna för lärlingar, KOMVUX-elever och decemberförsäljningen översteg vår prognos och kostnaderna för IT kunde minskas när vi tog bort de sista fasta datorerna från klassrummen. Prognosen för 2016 är att vi ska hålla budget även i år. Socioekonomiska medel Eftersom flertalet elever genererar pengar till vår socioekonomiska tilldelning använder vi pengarna generellt till skolvärdar, att erbjuda alla läxläsningshjälp i studion Bakfickan och att hålla klasstorleken till max 20 elever i såväl yrkesämnen som i de gymnasiegemensamma ämnena.

16 Sid 16 (16) Budget 2016 Investeringsbudget Följande behov har identifierats: - Upprustning och ljuddämpning i vårt café - Upprustning av lärararbetsplatser med ergonomiska möbler - Trapphusmarkeringar för säker utrymning - Upprustning i produktionslokaler, bl.a. gasspisar i Bryggan och spisplattor i demokök - Projektorer och dukar i matsalar och entréhall Övriga frågor