Studieguide. Värdegrund och Hållbar utveckling, 7.5 hp,

Transkript

1 !"#!! $#%#$& Studieguide Värdegrund och Hållbar utveckling, 7.5 hp, v våren 2009 FÖ/FRI/GRT Kursansvarig institution: Svshv Medverkande institution: MaTNv 1

2 Värdegrund och hållbar utveckling, 7.5hp Innehåll och uppläggning Värdegrund betraktas i vissa sammanhang som en del av en hållbar social utveckling samtidigt som hållbar utveckling i andra sammanhang ses som en del av värdegrunden. Hållbar utveckling kan också ses utifrån olika utgångspunkter då den inkluderar såväl sociala, ekonomiska som ekologiska aspekter. Detta innebär att man kan anlägga såväl samhällsvetenskapliga som naturvetenskapliga perspektiv när man diskuterar och problematiserar innebörden av begreppen. Ni delas in i fyra grupper (A, B, D och D) med 8-10 lärarstuderande per grupp. Varje grupp delas in i två mindre basgrupper (A1, A2, B1, B2 etc.). Vi har en konferens i First Class (se sista sidan). Där lägger ni svaren på hemtentamen, era egna texter om Den värdefulla praktiken och Barn och Naturvetenskap samt er redovisning. Kursen avslutas med redovisning i två salar (basgrupp A1, B1, C1, D1 respektive basgrupp A2, B2, C2, D2), utvärdering samt inlämning av hemtentamen. Utvärdering (process och summativ) För kontinuerligt anteckningar om hur ni bedömer kursen utifrån kursplanen. Hör av er direkt om det är något som eventuellt kan förbättras redan under denna kurs! Måndag 27 april bildar vi, utifrån basgrupperna i respektive sal, fyra tvärgrupper. Efter diskussion (plus/minus) så skriver varje tvärgrupp upp det väsentliga på tavlan. Gemensam diskussion i respektive sal. Ansvarig lärare mailar in en skriftlig sammanfattning till kursansvarig. De som vill får givetvis lämna in en enskild utvärdering tillkursansvarig. Publiceras på Workshop och seminarier är obligatoriska Om du inte har möjlighet att vara närvarande vid någon workshop så är det viktigt att du meddelar läraren. En möjlighet är att ni examineras v genom att ni deltar vid workshop inom andra kurser som t, ex någon av kurserna Kommunikation, Värdegrund och Hållbar utveckling, Lärande för hållbar utveckling vilka som går v Teman 1-10 Kursens innehåll är på skilda sätt relaterade till skolans och förskolans läroplan och framgår tydligare i temabeskrivningar: 1. Demokratifostran och mänskliga rättigheter 2. Etik och värdegrund. 3. Naturmöte 4. Energi, materia och gaser 5. Biodiversitet/biologisk mångfald 6. Ekologisk hållbar utveckling 7. Lever frön? Kan växter andas? 8. Ekonomisk och social hållbar utveckling 9. Likabehandling som värdegrund. 10 De svenska nationella miljömålen 2

3 Tema 1. Demokratifostran och mänskliga rättigheter. Föreläsning o övningar (SvShv) Vår tid kännetecknas av en global diskussion där ekonomisk tillväxt och demokratisk utveckling förutsätts vara självklara mål. Är de målen alltid förenliga? Finns det omständligheter som gör dem till hinder för varandra? Till de viktiga frågorna hör också skillnaden mellan det som är och hur det skulle kunna vara, det man ibland kallar skillnaden mellan vara och böra. För blivande lärare är frågorna om hur det är och hur något kunde vara viktiga. Kan man släppa kraven på ideal eller vilken är betydelsen av dem? Diskussioner om demokrati och mänskliga rättigheter har idag stor aktualitet med globala konsekvenser. Det demokratiska styrelseskicket har drygt åttio år på nacken i vårt land och 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Sverige gör sig till en stark företrädare för demokratiideal och mänskliga rättigheter både hemma och utomlands. Men hur implementeras dessa ideal i den svenska skolan och högskolan. Dessa stora frågeställningar kommer att bearbetas genom olika övningar och reflekterande samtal. Medverkande lärare Nzukie Tyilo Kurslitteratur Hammarberg, Thomas. Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter : konventionen om barnets rättig-heter.stockholm: Utrikesdepartementet, Referenslitt: Composito (mycket bra övningar) Tema 2. Etik och värdegrund. Föreläsning, övningar och seminarium (SvShv) Etik är en uråldrig diskussion om vad som är rätt och orätt, gott och ont men vad har de diskussionerna för betydelse för en blivande lärare eller förskollärare? Talet sedan mitten av 1990-talet om skolans (och samhällets) värdegrund vad innebär det? Skiljer sig barns och vuxnas etiska uttryck? Hur kan etiska teorier hjälpa läraren att fullfölja sitt och skolans uppdrag att gestalta och förmedla den värdegrund som läroplanerna lyfter fram? Dessa är några frågor som temat Etik och värdegrund behandlar. Att förbereda: Till samlingen den 27/3 bör litteraturen nedan vara läst. Studenterna förbereder samlingen enl följande: Johansson, Små barns etik fundera över följande: hur, menar Johansson, uttrycker barn sin etik och vilka etiska värden är viktiga för dem? stämmer dina egna erfarenheter eller uppfattningar med Johanssons rön? något som framstår som särskilt problematiskt i Johanssons slutsatser? något som är särskilt problematiskt i lärarens uppdrag som etisk fostrare? hur kan eller bör, anser du, läraren arbeta för att främja barns etiska utveckling? Seminarium 6 april: Den värdefulla praktiken. (SvShv) Seminariet behandlar innehållet i boken Den värdefulla praktiken av Orlenius m. fl. (men givetvis kan ni också koppla diskussionen till annan litteratur). Ni skall förbereda er inför seminariet genom att var och en av er skriver en kortare text om hur ni resonerar kring innehållet i boken Den värdefulla praktiken. Ni skall också skriva en fråga som ni vill diskutera med övriga under seminariet. När den frågan diskuteras så är det 3

4 frågeställaren som är samtalsledare. Övriga i gruppen förbereder sig genom att läsa texterna samt funderar över lämpliga svar (eventuella följdfrågor). Senast fredag 3 april klockan lägger ni in er text i FirstClass 64503VT09 i brevlådan Seminarium 6/4.Lägg din text i rätt grupp A, B, etc. Omfattning 2 sidor och 1,5 radavstånd. Att ni lagt in er text i FC innebär också att ni anmält att ni ämnar delta i seminariet. De som inte lämnat in en egen text får sitta med under seminariet men de examineras inte. Nästa seminarietillfälle är den 29 april. Medverkande lärare Greta Galloway Kurslitteratur: Hedlin, Maria (2006) Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Johansson, Eva (2001) Små barns etik. Orlenius, Kennert och Airi Bigsten (2006) Den värdefulla praktiken. Yrkesetik i pedagogers vardag, Fördjupningslitteratur: Lpfö98 och Lpo94 (se ) Tema 3. Naturmöte. Obligatorisk workshop (MaTNv) Syftet med temat är: att ge den studerande inblick i hur naturmiljön kan utgöra en plats för socialiserande, lärande, välbefinnande och inspiration. att sätta naturmiljön i relation till andra teoretiska delar i kursen t ex ekologi, energi, materia, biologisk mångfald och natursyn/etik. att sittande i närmiljön problematisera och fundera över hur ett barn skulle kunna upptäcka, utforska och lära i denna miljö. Vi gör en mindre utflykt i närområdet och skapar en lägerplats. Vi bjuder på nyponsoppa och ni tar med fikabröd/smörgås och ev kaffe, samt något att dricka ur. Välj tåliga och varma kläder och skor för utomhusbruk. Samlingsplats: Vi utgår och avslutar mellan Universum och Naturvetarhuset. Kurslitteratur Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle kap 2, 10, 11 + Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära s Tema 4. Energi, materia och gaser. Obligatorisk workshop (MaTNv) Studenterna får genomföra och fundera kring enkla naturvetenskapliga experiment som speciellt handlar om vissa grundläggande principer Energins oförstörbarhet (omvandlas men förbrukas inte) Oordning (allt sprider sig) Omvandlingar av materia (ingenting försvinner) Tema 4 syftar till förståelse av grundläggande naturvetenskapliga begrepp och att ge en insikt i att naturvetenskapliga kunskaper är viktiga för att kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle. Temat syftar även till att ge en känsla av egen kompetens att, med naturvetenskapliga argument, kunna delta i debatten om ett hållbart samhälle och använda kunskaperna i den framtida yrkesrollen. Kurslitteratur Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle (kap 4 och 5, 8 och 9) Sfärernas symfoni i förändring? 4

5 Tema 5. Biodiversitet/biologisk mångfald. Obligatorisk workshop (MaTNv) Passet inleds med en föreläsning som behandlar innebörd av biodiversitet, dess uppkomst samt exempel på vad som kan utgöra hot mot en biologisk mångfald. Föreläsningen följs av diskussion/debatt i mindre grupper utifrån ett antal verkliga eller hypotetiska fall. Till falldiskussionerna kommer korta artiklar att vara underlag. Exempel: Mangroveskogar huggs ut för odlingar av jätteräkor Inplantering av Nilabborre i fler sjöar än Viktoriasjön, där den har trängt ut det naturliga fiskbeståndet. Vargar i Sverige har de någon plats? Genmodifierade organismer hot mot mångfalden? Etanol till våra bilar utökade sockerplantager i Brasilien. Kurslitteratur Persson och Persson, Hållbar utveckling. Kap. 11 Referenslitteratur: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. artportalen.se/ Öppen inrapporteringsportal. Tema 6. Ekologisk hållbar utveckling. Föreläsning och seminarium (MaTNv) Ni ska läsa hela boken. 1. Frågor som du kan ställa till dig själv är! - Kan man undervisa naturvetenskap på förskolan och år 1-3? Ex? - Hur lär du dig att upptäcka barnens naturvetenskapliga arbetssätt? - Vad tänker du att kan utforskas? Vad upptäcker du om dig själv när du läser boken? 2. Fastna inte i teorierna, men upptäck att de är desamma samma filosofer och psykologer som i den allmändidaktiska litteraturen. 3. Red ut vad som menas med utforskande och läs alla underbara exempel! 4. Hitta egna intresseområden och skriv upp de frågor du vill diskutera i din seminariegrupp. 5. Om det är ord och begrepp som du känner att du skulle vilja veta mer om så skriver du ner dem och tar upp dem på seminariet när vi träffas. 6. Hur kan den här boken motiveras på en kurs om hållbar utveckling? 7. Till seminariet ska du ta med de anteckningar du fört inför seminariet och lämna det till oss lärare. Vid själva seminariet skriver ni ett gemensamt seminarieprotokoll! Lycka till med läsningen och förberedelsen inför seminariet! 5

6 Seminarium 20 april på boken Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära Senast fredag 17april klockan lägger ni in er text i FirstClass 64503VT09 och brevlådan Seminarium 20/4. Lägg din text i rätt grupp A, B etc. Omfattning 2 sidor och 1,5 radavstånd. Att ni lagt in er text i FC innebär också att ni anmält att ni ämnar delta i seminariet. De som inte lämnat in en egen text får sitta med under seminariet men de examineras inte. Nästa seminarietillfälle är den 29 april. Kurslitteratur: Persson och Persson, Hållbar utveckling Elfström, Nilsson m fl. Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära Tema 7. Lever frön? Kan växter andas? Obligatorisk workshop (MaTNv) Passet inleds med en kortare föreläsning och därefter görs några enkla experiment/försök. Syftet med laborationerna är att försöka konkretisera kring begrepp som fotosyntes och cellandning. Vilket innebär att bland annat frågorna i rubriken problematiseras. Kurslitteratur Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle: Kapitel 2+3, kap 5, kap 7, kap 9, Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Sfärernas symfoni i förändring? Tema 8. Ekonomisk och social hållbar utveckling. Föreläsning (SvShv) En utgångspunkt för hållbar utveckling i ett längre perspektiv innebär bland annat ett ökat globalt och regionalt samarbete samt att hållbar utveckling integreras i många politikområden. D.v.s. att de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner i hållbar utveckling samordnas till gemensamma mål, på regional, nationell och global nivå. Lärande ses som en förutsättning för att människor ska kunna hantera de utmaningar världen står inför. Utbildning får därmed en viktig betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Går det att förena ekonomiska framsteg med social rättvisa och skydd av miljön? Vad är det som behöver läras? Varför och hur kan dessa frågor påverka läraryrket? Dessa frågor bearbetas utifrån olika perspektiv Medverkande lärare Nzukie Tyilo Kurslitteratur: Christel Persson & Torsten Persson, (2007). Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle. Artklar på engelska Fördjupningslitteratur: Lpfö98 och Lpo94 (se ) Referenslitteratur: Sandell, Öhman, Östman(2003). Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur. (finns även på engelska) 6

7 Tema 9. Likabehandling som värdegrund. Föreläsning (SvShv) Under avsnittet Likabehandling som värdegrund bearbetas den etiska dimensionen av barns och ungdomars rätt till likabehandling oavsett kön eller etnisk bakgrund. Temat behandlar bl a den bristande jämställdhetens yttringar i det svenska samhället och i den svenska skolan, ger exempel på olika genusteorier och väcker frågor om hur man som lärare kan arbeta för att främja jämställdhet. Svensk vardagsrasism är ett annat innehåll: hur yttrar sig den, vilka konsekvenser för den för de som drabbas, och hur kan skolan arbeta för att motverka den? Att förereda: Till samlingen den 3/4 bör litteraturen nedan vara läst. Förbered er inför samlingen enligt följande: Hedlin, Jämställdhet en del av skolans bakgrund fundera över följande: - hur yttrar sig, enl Hedlin, bristande jämställdhet i det svenska samhället och i den svenska skolan? kan genusteorier bidra till att förklara dessa yttringar? - jämställdhetsarbete är, menar Hedlin, inte främst en fråga om attityder, utan om kunskap. Kan du utveckla/reflektera kring det resonemanget? (T ex: vilka kunskaper är viktiga?) - vilka tankar har du om hur skolan/läraren mer konkret kan arbeta för att motverka vardagsrasismen och dess verkningar? Hällgren, Working harder to be the same fundera över följande: - hur yttrar sig, enl Hällberg, den svenska vardagsrasismen och hur påverkar den dem som drabbas? - vilka tankar har du om hur skolan/läraren kan arbeta för att motverka vardagsrasismen och dess verkningar? Medverkande lärare Greta Galloway Kursitteratur Hedlin, Maria (2006) Jämställdhet en del av skolans värdegrund Artikel Hällgren, Camilla (2005) Working harder to be the same : everyday racism among young men and women in Sweden. I Race Ethnicity and Education, 8 (3), ss (Googla på Working harder to be the same) eller klicka här Lpfö98 och Lpo98 7

8 Tema 10. De svenska nationella miljömålen. Litteraturstudier. Seminarium (MaTNv) I Sverige har riksdagen antagit sexton nationella miljömål. Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att de uppsatta målen skall kunna uppnås krävs att varje kommun och varje region arbetar med de olika miljömålen och att alla människor blir aktiva i miljöarbetet. Se även Persson och Persson s om ansvarsfördelning och uppföljning och kap Att förbereda: Alla läser översiktligt om alla 16 miljömål för att t ex kunna ställa frågor och vara med i en diskussion. Var och en av er tilldelas fyra mål vardera. Illustrera målet genom att ni tillverkar en bild för varje mål. Bilderna kan vara målade, ritade, klippta etc. och ska fungera som illustrationer till miljömålen. Seminarium Miljökvalitetsmålen tisdag 7/4 Vid seminariet skall du utgå från dina bilder när du redogör för innehållet i miljömålet. Ni kan vara fler som har samma miljömål men en av er kommer att inleda och de andra fyller på. Den som inleder är också samtalsledare. De 16 miljökvalitetsmålen finns beskrivna på nätet t ex eller sök på miljömål. Om du vill kan du välja att ta reda på hur målet tolkas av din egen kommun eller göra en jämförelse med internationella miljömål. För att kunna genomföra redovisningen av dina miljömål och kunna diskutera de andras, använder ni de begrepp och teorier ni tillägnat er under kursen. Relatera till läst kurslitteratur, föreläsningar, laborationer, seminarier och gruppövningar. Kurslitteratur: Christel Persson & Torsten Persson, (2007). Hållbar utveckling människa, miljö och samhälle. Studentlitteratur. 216 s Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner & Christina Wehner-Godée, (2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Liber AB, Stockholm. 178 s Internet Hållbar utveckling: Human rights 8

9 Värdegrund och hållbar utveckling - redovisning vecka 18 Arbetet genomför ni i era basgrupper (A1, A2, B1, B2 ) Ni reflekterar utifrån de didaktiska frågorna Vad, Hur och Varför samt väljer konkreta situationer som tydliggör ert arbete. Ni skall också referera till kurslitteraturen och annan litteratur/källor som ni använt i er text. Max 10 sidor och 1,5 radavstånd. Efter er redovisning kan ni komplettera/ändra er text. Spara texten som Text A1, Text A2 etc. Posta i brevlådan Redovisning 27/4. Där syns vilka som svarat och ni kan läsa allt. Basgrupp A. Hur kan jag arbeta i vardaglig pedagogisk praxis så att jag gestaltar och förmedlar demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter? Basgrupp B. Hur kan jag arbeta i vardaglig pedagogisk praxis så att jag gestaltar och förmedlar interkulturell kompetens samt motverkar kränkande behandling (t.ex. mobbing), rasism och främlingsfientlighet? Basgrupp C. Hur kan jag arbeta i vardaglig pedagogisk praxis så att jag gestaltar och förmedlar förståelse för ett ekologiskt hållbart samhälle och dess koppling till social och ekonomisk hållbar utveckling? Basgrupp D. Hur kan jag som pedagog arbeta för att barn och elever i skolan börjar problematisera och ta ställning till frågor om hållbar utveckling? Under dessa dagar finns det lärare tillgängliga för att via nätet eller telefon ge råd och stöd. Fredag 24 april Lägg in basgruppens text i FC brevlåda Redovisning! Märk texten: grupp A1, A2, B1 etc. Lägg in er slutliga version senast söndag 3 maj (viktigt att ni delar med er av gjorda erfarenheter. Måndag 27 april redovisar ni muntligt er uppgift inför tre andra grupper. Basgrupp A1, B1, C1 och D1 redovisar i en sal och basgrupp B2, B2, C2, D2 i den andra salen. Vi beräknar med att varje basgrupp håller en presentation på ca en timme och en efterföljande diskussion (ca 20 min). Vi vill att alla medlemmar i basgruppen deltar aktivt i presentationen. Såväl den muntliga som skriftliga redovisningen är examinerande (betyg G eller U). Vi vill understryka att ert arbete under denna vecka kommer att vara till stor hjälp för att kunna lösa de individuella examinationsuppgifterna som avslutar kursen. 9

10 Hemtentamen - enskilt arbete Hemtentamen lägg ut i FirstClass tisdag 28 april. Ni besvarar enskilt uppgifterna och postar dem i Postlådan Hemtentamen senast söndag 3 maj. Skriv ca 10 sid. text med 1,5 radavstånd, dvs. ungefär 2 sidor per fråga. OBS! Skriv in ditt namn (efternamnet först) och personnr. på VARJE BLAD, t.ex. i sidhuvud/ sidfot (gå till menyraden Visa i Word). Varje fråga besvaras på separat blad och läggs i rätt brevlåda! OBS! Referera till kurslitteraturen och annan litteratur/källor som du använt dig av för att besvara varje uppgift. På uppgiften ges betyget VG, G eller U. För att erhålla betyget VG krävs VG på minst tre av frågorna och minst G på övriga! Omtentamen: Betyget U på en fråga på innebär att ni måste komplettera ert svar enligt lärarens anvisningar. Svaret postar ni i brevlådan Omtentamen. OBS! I och med att de är olika lärare som rättar så är det viktigt att ni endast posta ett brev per fråga. Namnge era respektive svar/brev Omtentamen fråga 1, Omtentamen fråga 2 etc. Din portfolio i FC = säker förvaring. Glöm inte att regelbundet spara ett ex. i er egen portfolio i FC. Spara inte enbart slutversionen utan även under tiden ni arbetar med frågorna (datorn/minnesstickan kan ju gå sönder). Återigen - varmt välkomna till kursen! Carl-Arne Nyström /kursansvarig 10

11 First Class Huvudkonferens Basgrupp A-D användas för texter, meddelanden inom gruppen. Postkontor Hemtenta 30/4, Omtenta 5/6 (bara för post, ej läsa andras). Redovisning 27/4 är ett arkiv där ni lägger in ert material (alla kan läsa allt). Studentcafé och Lärarlag. Seminarium för er text (krav för att få examineras vid det muntliga seminariet). Läs innan seminariet vad övriga i gruppen skrivit (alla kan läsa allt). Under listen lägger ni in frågor till lärarna. Hemtenta Omtenta. Ni kan öppna brevlådorna och se vilka som lämnat in svar på respektive fråga (men endast lärare kan läsa svaren). Öppna t. ex. mappen Hemtenta fråga 1, välj Nytt meddelande, bifoga svaret/filen samt sänd brevet. Då hamnar det i rätt låda! En lärare per fråga rättar och föra in betyget. Seminarium (skriftligt och muntligt) Alla kan öppna respektive brevlåda och läsa allt. Ni skall anmäla att ni ämnar delta i seminariet genom att, senast dagen före det muntliga seminariet, lägga in en egen text Innan seminariet skall ni också läst texterna från de övriga i sin grupp. Extra seminarium (samma krav som ovan). 11