UMEÅ UNIVERSITET Välkommen till kursen Det didaktiska uppdraget (CK 1)!

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen Mikael Markgren Välkommen till kursen Det didaktiska uppdraget (CK 1)! Det didaktiska uppdraget (CK 1) är en av de kurser som ingår i det centrala kunskapsområdet. Det innebär att alla lärarstudenter, oavsett vilka åldrar eller ämnen de ska jobba med, läser dessa kurser. En konsekvens av detta är att kursinnehållet fokuserar på det som är gemensamt för alla typer av lärare och alltså inte lyfter fram det som speciellt gäller din roll som yrkeslärare. Det senare görs i stället i inriktningskurserna och i fördjupningarna. Eftersom du valt att läsa denna kurs på distans så kommer du att behöva arbeta mer självständigt än vad andra studenter gör. Vid tre tillfällen kommer du att träffa mig eller andra lärare, men däremellan kommer du att få jobba på egen hand. Med datorn som verktyg kommer du också att ha möjlighet att arbeta tillsammans med andra studenter. Mer om detta när vi träffas första gången. På grund av att vi ses så pass sällan är det av största vikt att du kommer väl förberedd till sammandragningarna. Inför varje träff är det en hel del du ska läsa och skriva. Följ därför läsanvisningarna noga (se nedan). Du kommer alltså i praktiken att påbörja din utbildning redan innan vi ses vid första tillfället. Mitt råd är att du försöker komma igång senast tre veckor före kursstart. För studierostiga studenter kan det vara bra med hjälp till studieteknik och skrivande. Umeå universitets Språkverkstad bidrar med detta, dels via nätet, dels på plats i Umeå. Vid första träffen kommer Språkverkstaden att medverka. Kurslitteraturen kan du beställa genom Akademibokhandeln (info@umea.akademibokhandeln.se) eller Bokia Åkerbloms universitetsbokhandel i Umeå (akerbloms@bokia.se), men den finns säkert tillgänglig också på andra håll, t ex via din egen bokhandel. Vänta inte med att ordna litteraturen! Första samlingen kommer artikelkompendium att säljas. På nätet finns förhoppningsvis all information du behöver inför den första samlingen. På adressen kan du klicka dig vidare till följande: Introduktionsbrev med läsanvisningar till första samlingen Studieguide som ger information om kursens olika delar (innehåll, arbetsformer, uppgifter, m m); guiden kan ev revideras något inför våren vårversionen får du när vi träffas i januari. Kursplan med litteraturlista Preliminärt schema (det kan ev revideras något innan/när vi träffas) Deltagarlista/Gruppindelning Information om Umeå universitet hittar du på Har du några frågor till mig är det säkrast att mejla. Annars kan du försöka ringa, men risken finns att jag inte är på plats vid telefonen. Väl mött i januari! Mikael Markgren/kursansvarig 1

2 Läsanvisningar till första träffen Läs igenom och bekanta dig med studieguiden i dess helhet Läs följande delar av litteraturen 1. Kernell, Lars-Åke, Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur, 2002 (250 s) Förbered dig för litteraturseminarium 1 genom att följa de mer preciserade anvisningarna i utdraget ur Studieguiden nedan. 2. Persson, Bengt, Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber, 2001 (141 s). OBS! Innan du börjar läsa Persson: läs Studieguidens instruktioner till uppgiften Min skolväg. Förbered denna uppgift genom att i Persson markera partier som du tror att du kan ha nytta av när du ska göra uppgiften. Vid första samlingen får ni i mindre grupper tillfälle att diskutera hur litteraturen till uppgiften Min skolväg kan användas. Fundera till detta tillfälle också på dina egna erfarenheter av skolan: positiva? negativa? varför? 3. Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: utbildningsdepartementet ( Läs noggrant utdraget ur Studieguiden nedan; det informerar om och ger instruktioner till avsnitt 1-2 som behandlas under första träffen 2

3 Utdrag ur Studieguiden Moment 1, Grunderna i det pedagogiska arbetet Avsnitt 1. Att lära till lärare Litteratur: Kernell, Lars-Åke, Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur, 2002 (250s) Kursplanemål - kunna relatera sina egna erfarenheter, uppfattningar och förhållningssätt till de perspektiv och teorier av olika slag som kursen behandlar Processmål Varje student ska känna sig välkommen, tilltalad och värd att lyssna till. I varje grupp ska man sträva efter att etablera trygga relationer. Varje student ska ta ansvar för sina egna studier, grupper man är med i och seminarier man deltar i. Varje student bör känna sig inspirerad att gå på lärarutbildningen, såväl intellektuellt som emotionellt och socialt. Preciserade mål Kunskapskvaliteter: Innehåll ( olika aspekter ) : förstå, kunna förklara Begrepp, t ex : utbildning, lärare, pedagog, process, professionell, pedagogik, vetenskap, beprövad erfarenhet, lärarkompetens kunna reflektera över och diskutera Frågor/problem, t ex: Vad kännetecknar en bra lärare? Kan man utbildas till en sådan? Vad menas med professionalism? Vad innebär universitetsstudier? Förväntningar på kursen, sig själv kamrater och lärare? Vad ska en lärare kunna? 3

4 kunna problematisera, formulera egna frågor kunna beskriva och jämföra Perspektiv på lärarens arbete, t ex: Elev (bl a egna erfarenheter) Lärar (bl a egna erfarenheter) Student Samhälls Ex-ordningsperspektiv Kursplaneperspektiv kunna generalisera, förstå och kunna beskriva Teorier/Modeller, t ex: bearbeta och uttrycka Estetik Egna bilder av lärare 4

5 Litteraturseminarium 1: Att lära till lärare Litteratur: Kernell, L-Å. Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket Ca 5 studenter i varje seminariegrupp. Inom varje seminariegrupp fördelas kap 1-5 för enskilda specialstudier. Förberedelsen av kapitel 6 ansvarar alla för. Den student som står först i resp grupp (se grupplista) specialstuderar kap 1, den som står som nummer två på listan specialstuderar kap 2, etc. Är ni sex gruppmedlemmar studerar den sjätte kap 1. Enskild förberedelse Seminariet fordrar goda förberedelser. Ditt avsnitt har stor betydelse för gruppens förståelse av helheten! 1. Innan du börjar läsa: ägna en stund åt att tänka igenom vilka ord det är som du förknippar med att vara lärare. Skriv ned orden och försök att ge några kortfattade exempel på situationer där de ingår. Tag med dem till kursen. 2. Läs hela boken som ingår i litteraturseminariet! (använd huvud, hjärta och penna) 3. Specialstudera ditt avsnitt och skriv en kort sammanfattning av innehållet. Vilket är författarens budskap? 4. Analysera innehållet! Hur stämmer det med dina erfarenheter och värderingar? Vilka reflektioner gör Du? 5. Ge förslag på frågeställningar i ditt avsnitt som är lämpliga att diskutera i seminariegruppen. Förbered Dig på att leda diskussionen under Ditt avsnitt/kapitel! Seminarium 1. Gör en tidsplan för seminariet så att ni hinner med alla avsnitt och hinner med att sammanfatta era diskussioner. 2. Behandla kapitlen ett i taget. Den som specialstuderat det aktuella kapitlet sammanfattar innehållet och initierar en diskussion kring någon/några frågeställningar som hon/han har formulerat. Den personen är också samtalsledare när hans/hennes kapitel diskuteras. 3. Diskutera ert seminarium- er egen grupprocess. Förberedelse och engagemang? Kom alla till tals? Lyssnade ni på varandra? Vågade var och en framföra sina kunskaper och åsikter? Hade ni ett givande och intressant seminarium? 4. Var och en i gruppen skriver ett seminarieprotokoll för sitt kapitel. Där sammanfattas de viktigaste frågeställningarna som diskussionen väckt, liksom de viktigaste slutsatserna för resp kapitel. Detta protokoll läggs senast den in på gruppens FC-konferens. (forts) 5

6 Samling i den stora studerandegruppen Varje seminariegrupp ansvarar för uppföljningen av ett kapitel genom att på tavlan sammanfatta slutsatser/ lärdomar och formulera frågor/problem som man vill diskutera. Gruppen tränar på att leda samtal kring detta tillsammans med sina gruppkamrater. OBS! För att du ska kunna förbereda dig inför litteraturseminarium 1 krävs att du är placerad i en seminariegrupp. Denna finns ännu inte, men så fort jag får besked om den definitiva deltagarlistan lägger jag in den på kursens hemsida, d v s Så - håll utkik efter gruppindelningen! Avsnitt 2. Uppdraget Litteratur: Johansson, Inge & Holmbäck Rolander, Ingrid (red), Vägar till pedagogiken i förskola och fritidshem. Kap 1-5. Stockholm: Liber, 2000 (120s) Hartman, Sven G.(1995) Ur Lärares kunskap, Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Linköpings universitet, Skapande vetande. (15s) Ingår i kurskompendium. Hedlin, Maria (2004:2 Pedagogik) Lilla Genushäftet, Om genus och skolans jämställdhetsmål. Rapport från Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap. Högskolan i Kalmar Lindensjö, Bo. Från jämlikhet till likvärdighet, I Utbildning & Demokrati 2002, Vol 11, Nr 1, s 57-69, Ingår i kurskompendium Persson, Bengt, Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber, 2001 (141s) Läroplan för de frivilliga skolformerna, (Lpf 94) Referenslitteratur Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. 1999:2 Skollagen, FN:s konvention om barnens rättigheter, 6

7 Kursplanemål känna till huvuddragen i förskolans, fritidshemmets och skolans uppdrag så som de kommer till uttryck i olika styrdokument kunna relatera sina egna erfarenheter, uppfattningar och förhållningssätt till yrkesuppdraget samt kunna koppla detta till de perspektiv och teorier av olika slag som kursen behandlar kunna beskriva specialpedagogik i ett historiskt perspektiv och vara förtrogen med lärarens specialpedagogiska uppdrag i en skola för alla kunna redogöra för och problematisera olika specialpedagogiska begrepp och kunna relatera dessa till styrdokumentens intentioner Processmål Träna sig att bli förtrogen med vad uppdraget enligt läroplanerna och de allmänna råden innebär Jämföra och reflektera över skolans framväxt och över vad som innefattas i en skola för alla. Preciserade mål Kunna förklara, redogöra för kunna resonera om, svara på. Begrepp, tex Styrdokument, skollag, läroplan kursplan, allmänna råd, Internationella deklarationer offentligt-obligatoriskt skolväsen Frivilliga skolformer, pedagogiska verksamheter Specialpedagogik- en skola för alla Differentiering, inkludering, exkludering Jämlikhet, likvärdighet Frågor/problem, t ex: Skillnader mellan lag- förordning och allmänna råd? Skillnader mellan obligatoriska och frivilliga verksamheter? Hur har begreppet jämlikhet förändrats över tid? Vad innebär uppdraget i olika skolformer och pedagogiska verksamheter? Vad innebär en skola för alla? 7

8 Min skolväg. Skriftlig examinerande uppgift inom avsnittet Uppdraget Skolan är samhällets största institution och dess historia är lång. Skolans uppgift är att påverka och skapa förutsättningar för lärande. Omsorgen om barn har också en lång historia och genom tiderna har den organiserats olika. Dagens utbildningsväsende omfattar såväl olika skolformer som olika barnomsorgsformer. Lärande och omsorg ska vävas samman och specialpedagogik betonas. I avsnittets kurslitteratur belyses skolan, barnomsorgen och specialpedagogiken i ett historiskt och samhälleligt perspektiv samt i ett genusperspektiv. Utbildningspolitiken och reformeringen av utbildningsväsendet har en central plats i texterna. Begreppet jämlikhet har använts och över tid förändrat innebörden i svensk utbildningspolitik, då det har varit såväl ett mål som en bärande princip för skola och barnomsorg. Under lång tid har samhället uttalat visionen att utbildningsväsendet skall utvecklas till en skola för alla. I paruppgiften Min skolväg ska ni utveckla era kunskaper om Uppdraget genom att studera skola, barnomsorg, specialpedagogik och svensk utbildningspolitik i ett historiskt och samhälleligt perspektiv samt i ett genusperspektiv. Uppgiften Min skolväg ska mynna ut i en rapport där erfarenheter av (barnomsorg,) skola och specialpedagogik beskrivs och kopplas ihop med kurslitteraturen. Beskrivningen ska omfatta dels erfarenheter och upplevelser som ni själva haft som barn/elever av dessa verksamheter (vad var positivt? negativt? varför?), dels erfarenheter och upplevelser som ni får fram genom att intervjua en person med erfarenheter från några årtionden bakåt i tiden. (Många studenter tycker att det är väldigt givande att intervjua en äldre släkting. Rekommenderas!) Genom att studera erfarenheter och upplevelser i ett flergenerationsperspektiv får ni möjlighet att se hur verksamheten sett ut, förändrats och hur samhället därmed lyckats i sin ambition att skapa en skola för alla. (Intervjun med en som haft direkt erfarenhet av den gamla skolan kan ev kompletteras med en intervju med en lärare som har mångårig erfarenhet) Frågeområden I kurslitteraturen ges många exempel på vad som skulle kunna vara intressant att ta fasta på i er undersökning. Läs därför texterna noggrant för att få en god grund som möjligt för vad era frågor skulle kunna handla om. Vi har pekat ut några områden nedan och givit några exempel på infallsvinklar. Följande områden ska belysas: - Skolgång - Specialundervisning Välj dessutom 1-3 av nedanstående: - Förhållandet praktiska teoretiska inslag i utbildningen - Händelser/inslag - Viktiga vuxna - Kamrater och relationer - Undervisning/verksamheter/innehåll - Bedömning och betyg. Belöning och bestraffning - Föräldrars inställning/engagemang - Mest positiva och mest negativa erfarenheter/upplevelser - Eget valt område 8

9 Rapportens innehåll En avsikt med uppgiften är att introducera vetenskapligt tänkande och skrivande. Min skolväg redovisas skriftligt med följande rubriker och förslag till innehåll: Inledning: Ge en bakgrund till rapporten genom att presentera några tankar kring det ni valt att undersöka. Koppla till litteraturen. Väck läsarens nyfikenhet! Syfte: Att belysa barnomsorg, skola och specialpedagogik ur två generationers perspektiv för att på så sätt se hur verksamheterna har sett ut och förändrats och hur samhället därmed lyckats i ambitionen att skapa en skola för alla. Precisera syftet genom att bryta ned det i några konkreta och undersökningsbara frågeställningar, t ex Vad premierades i skolan? Resultat: Presentera informanterna ange t.ex. kön och födelseår. Redovisa det som framkom i intervjun samt era egna beskrivningar av Min skolväg. Använd frågeställningarna som underrubriker för att skapa struktur. Det går också bra att redovisa i form av berättelser. Diskussion: Här lyfter ni fram de likheter/skillnader i de erfarenheter och upplevelser av skola, (barnomsorg) och specialpedagogik som redovisats i resultatet och diskuterar detta utifrån hur vi lyckats skapa en skola för alla. Diskutera valda delar av resultatet i relation till de förändringar i skola, (barnomsorg) och specialpedagogik som beskrivs i litteraturen. Lägg särskild vikt vid begreppen differentiering, inkludering, exkludering, likvärdighet, jämlikhet och jämställdhet. Avsluta med att kortfattat kommentera uppgiftens genomförande. OBS! Kopplingar ska göras till minst fyra av källorna i den angivna litteraturen, dvs. Persson (2001), Hartman (1995), Lindensjö (2002), Hedlin (2004), Johansson & Holmbäck Rolander (2000) kap 1-5. Rapportens utformning Rapporten ska omfatta 5-6 sidor brödtext och skrivas med 1,5 raders radavstånd med typsnittet Times Roman 12p. Halva rapporten ska bestå av delarna inledning, syfte och resultat medan den andra halvan ska ägnas åt diskussionsdelen. Rapporten ska innehålla fyra illustrativa bilder, en på framsidan och tre inne i rapporten. Bilderna ska ha anknytning till rapportens innehåll, samt vara svartvita. De ska dessutom vara komprimerade så att de inte tar onödigt stor plats på disk. Hjälp med bildhantering erhålls under IML:s lektioner. Ex på bearbetning och refereringsteknik - Enligt Lindensjö & Lundgren (2000) har skolan.. Min informant beskrev också/däremot att.. och det stämmer/stämmer inte med vad Lindensjö & Lundgren redovisar. - Rohlin skriver i sin artikel i Johansson & Holmbäck (2000) att citat (s. 39) - Persson (2001) påpekar att...och det var precis vad vi kommer ihåg från vår skoltid. Redovisning Rapporten skickas in till gruppläraren senast den. Den läggs också in i resp students portfölj samt i seminariegruppens konferens. Uppgiften bedöms som Godkänd eller Underkänd. 9