Studieguide. Allmänt utbildningsområde 1-15hp AU1. Det didaktiska uppdraget. Vt v 04-13

Transkript

1 Studieguide Allmänt utbildningsområde 1-15hp AU1 Det didaktiska uppdraget Vt 2008 v Umeå universitet

2 Studieguide AU 1 Innehåll PM för allmänt utbildningsområde s 1 Kursplan s 7 Processmål s 11 Examination, obligatorisk närvaro och betyg s 11 Mom 1. Grunderna i det pedagogiska arbetet, 9 hp Litteratur, mål, innehåll, seminarier och övriga uppgifter Avsnitt 1. Lärande s 12 Avsnitt 2. Kunskap och vetenskapsteori s 15 Avsnitt 3. Uppdraget s 17 Avsnitt 4. Lärares yrkeskunskaper och didaktik s 19 Mom 2. Pedagogiskt arbete och forskning, 6 hp Litteratur, mål, innehåll, seminarier och övriga uppgifter s 22 Avsnitt 1. Forskningsprocessen s 22 Avsnitt 2. VFU s 24 Avsnitt 3. Rapportskrivande och redovisning s 24 IT (IKT) i lärarutbildningen s 27 Viktiga webbsidor s 30 Karta över universitetsområdet s 31

3 PM för Allmänt utbildningsområde Det allmänna utbildningsområdet (AU) om 90 högskolepoäng (hp) utgör en grundläggande och för alla blivande lärare gemensam kunskapsbas och syftar till att lärarstuderande utvecklar gemensamma kompetenser, oavsett val av inriktningar och specialiseringar. I kommande yrkesliv förväntas de blivande lärarna samarbeta för att på bästa sätt främja barns/elevers kunskaps- och övriga personlighetsutveckling. Därför är det viktigt att lärarstuderande med skilda inriktningar och perspektiv, redan under studietiden möts och bearbetar frågor som är angelägna för alla lärare. 1 Området innefattar två till omfånget lika stora huvuddelar centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier vilka är tydligt relaterade till varandra, både innehållslikt och organisatoriskt. Avsikten är att det allmänna utbildningsområdet ska utgöra en väl sammanhållen del av universitetets lärarutbildning och ha en tydlig progression i innehållet. Det är indelat i tre block om 30 hp som vart och ett inleds med 15 hp i de centrala kunskapsområdena följt av tvärvetenskapliga fördjupningar om 15 hp. Det första blocket läses i början, det andra i mitten och det tredje i slutet av utbildningstiden. Mellan dessa block läses inriktningar och specialiseringar. Kurserna inom de centrala kunskapsområdena har en allmändidaktisk profil och behandlar begreppen utbildning, kunskap och lärande utifrån olika perspektiv. De syftar till att lärarstuderande under sin utbildningstid utvecklar allt större skicklighet i att planera genomföra och utvärdera undervisning och pedagogisk verksamhet. De tvärvetenskapliga ämnesstudierna hämtar sitt stoff från flera ämnen samtidigt, ska visa hur kunskap kan användas som verktyg för att analysera och lösa vardagliga problem. De syftar till att studerande blir förtrogna med en samverkan mellan ämnen, vilket blir nödvändigt i kommande yrkesliv. 2 En sammanhållen utbildning Alla som är involverade i allmänt utbildningsområde bör vara insatta i dess innehåll och struktur för att på bästa sätt kunna anknyta sina specifika ansvarsområden till helheten. En annan kärnfråga för utbildningen är hur inriktningskurser anknyter till allmänt utbildningsområde och vice versa eftersom de olika utbildningsområdena bör utgöra en väl sammanhållen helhet för studenterna. 3 Allmänt utbildningsområde bör ge den grundkompetens som ska utgöra en resonansbotten för hur begrepp och principer inom skilda undervisningsämnen skall organiseras för att ett lärande skall ske. 4 Inriktningskurserna bör återkoppla till och fördjupa den gemensamma didaktiska begreppsapparat som behandlas i de första två blocken inom allmänt utbildningsområde och därmed underlätta lärarstuderandes transformation av ämneskunnande till konkret undervisning. 5 Planering, genomförande och analys av undervisning i olika 1 SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet, s Ibid, s Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet, s16; Högskoleverket (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor, del 1-III. Rapport 2005:17. Stockholm: Högskoleverket. 4 Regeringens proposition 1999/2000:135, s SFS 2005:401, bilaga 2, punkt 23 Lärarexamen: Studenten ska vidare kunna omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas

4 ämnen är en väsentlig del av den verksamhetsförlagda utbildningen liksom bedömning och betygssätting av elevers lärande och utvärdering av den pedagogiska verksamheten i stort. Andra områden att uppmärksamma inom såväl allmänt utbildningsområde som inriktningskurser är exempelvis jämställdhet, IKT, samt föräldrasamverkan. Om lärarstuderandes erfarenheter och kunskaper från inriktningskurserna tas till vara inom allmänt utbildningsområde kan motivation och lärande befrämjas. Struktur AU 1-30hp AU hp AU hp Det didaktiska uppdraget, 15hp Villkor för didaktisk praktik, 15hp Didaktisk analys, 15 hp Värdegrund och hållbar utveckling, 7,5 hp Kommunikation i pedagogisk praktik, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Valfri tvärvetenskaplig fördjupning, 7,5 hp Examensarbete, 15 hp Det första blocket inleds med kursen Det didaktiska uppdraget, 15 hp, i vilken ges en översikt av det pedagogiska fältet. Generella frågor om kunskap, lärande och undervisning behandlas och utbildningssystemets framväxt, uppdrag och styrning i samhället studeras. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning om 1,5 hp där de blivande lärarna studerar pedagogisk praktik utifrån skilda frågeställningar. Kursen åtföljs av två tvärvetenskapliga kurser Värdegrund och hållbar utveckling, 7,5 hp samt Kommunikation i pedagogisk praktik, 7,5 hp i vilka bland annat lärares arbete utifrån makt-, miljö- och demokratiperspektiv behandlas och sambanden mellan kommunikation, språk och lärande studeras. Det andra blockets inledande kurs är Villkor för didaktisk praktik, 15 hp, vilken dels syftar till att lärarstuderande fördjupar sina kunskaper om faktorer som påverkar undervisning och lärande, dels till att de utvecklar sitt ledarskap i den pedagogiska praktiken. Kursen innefattar verksamhetsförlagd utbildning om 6 hp där de lärarstuderande med stöd av lokala lärarutbildare planerar, genomför och analyserar undervisning och pedagogisk verksamhet. Åtföljande kurs är Specialpedagogik, 7,5 hp vari behandlas frågor om hur skola och förskola möter barn och elever i behov av särskilt stöd. Som avslutning på detta block ligger en valfri tvärvetenskaplig fördjupning om 7,5 hp. Som inledning på det tredje blocket läses kursen Didaktisk analys, 15 hp. I kursen fördjupas analysen av undervisning utifrån olika didaktiska teorier. Detta syftar till att lärarstuderande utvecklar sin undervisningskompetens samt sina kunskaper om och färdigheter i värdering, bedömning och utveckling av såväl barns och elevers lärande som den pedagogiska verksamheten i stort. Kursen innefattar verksamhetsförlagd utbildning om 7,5 hp där de studerande självständigt planerar, genomför och analyserar undervisning. Barns- och elevers lärande ska värderas och bedömas och värderingen göras till föremål för kritisk granskning. Som avslutning på detta block och på hela det allmänna utbildningsområdet genomför de studerande ett självständigt Examensarbete om 15 hp.

5 Vetenskaplig skolning - progression All högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund och högskolans verksamhet ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 6 Vidare så ska utbildningen bidra till att studenterna självständigt kan söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, göra kritiska bedömningar samt urskilja, formulera och lösa problem. 7 För lärarutbildningens vidkommande innebär detta att ett problematiserande och vetenskapligt förhållningssätt måste knytas till lärares dagliga arbete och genomsyra samtliga inslag i utbildningen. Utbildningen ska uppmuntra till självständiga, kritiska analyser och jämförelser av olika praktiska erfarenheter och teoretiska utgångspunkter. 8 Här är det centralt att samtliga lärare genom hela AU lyfter fram och tydliggör hur forskning och praktik hänger samman i de olika kurserna. Det är även viktigt att studenterna tidigt i utbildningen på olika sätt får möta forskare och aktuell forskning som pågår vid de olika institutionerna inom området undervisning och lärande. 9 Ett sätt att beskriva den tänkta progressionen när det gäller forskningsanknytning i AU är att använda begreppen från forskningskonsument till forskningsproducent. Steg ett blir då att lära sig söka och läsa vetenskapliga artiklar och litteratur, besvara frågor och utveckla sin teoretiska och metodiska förståelse genom att använda sig av dokumenterad forskning, för att sedan alltmer självständigt arbeta med forskning. Detta innebär dock inte att studenterna från början enbart ska ses som mottagare av information och kunskap, utan de ska genom hela utbildningen ses som kritiska granskare och aktörer i kunskapande och en del av ett vetenskapligt sammanhang. 10 Med avseende på att ta del av befintlig forskning så skall även en ökad svårighetsgrad inom AU planeras, såväl när det gäller klassiska som aktuella, nationella som internationella vetenskapliga rön. En annan del av progressionen när det gäller vetenskaplighet inom AU berör de delar som behandlar vetenskaplig teori och metod. Forskningsprocessens alla delar behandlas och tillämpas inom samtliga block, men särskilt fokus läggs på olika delar. I första blocket fokuseras de delar av processen som rör frågeställningar, problematisering och formulering av intressanta och relevanta problem. Detta studeras på olika sätt samt tränas under den verksamhetsförlagda delen och presenteras i en skriftlig rapport. I andra blocket belyses särskilt metod, empiri och sammanställning av resultat. I kursen behandlas frågor om hur forskare gått tillväga för att utveckla kunskap om villkoren för didaktisk praktik. I den valbara tvärvetenskapliga kursen i detta block skall studenterna själva planera och genomföra ett vetenskapligt fördjupningsarbete om 3 hp. Avslutningsvis i det tredje blocket så betonas särskilt vetenskaplig analys, tolkning och värdering. De sista 15 hp av blocket utgörs av examensarbete. I samtliga block genomförs även ventilation av rapporter och examensarbete med ökande krav på självständighet och djup. Didaktisk kompetens - progression I propositionen betonas vikten av att lärarutbildningen har en tydlig yrkesinriktning och att den ska ge studenterna både teoretiska och praktiska kunskaper. 11 I examensordningens mål 6 Högskolelagen, kap. 1 paragraf 2. 7 Högskolelagen, kap. 1 paragraf 9. 8 Regeringens proposition 1999/2000:135, s10 f. 9 Högskoleverket (2006b). Utbildning på vetenskaplig grund röster från fältet. Rapport 2006:46. Stockholm: Högskoleverket. För information om forskning vid Fakultetsnämnden för lärarutbildning vid Umeå universitet, se 10 Högskoleverket (2006b). 11 Regeringens proposition 1999/2000:135, s 16.

6 beskrivs det yrkeskunnande som lärarstudenter ska besitta efter fullgjord utbildning. 12 Flera av målen framställer lärarkompetens som kunskap i handling. Under sin utbildningstid ska studenterna utveckla förmågan att analysera undervisning och lärande men också utveckla sina färdigheter i planering och genomförande av undervisning. Begreppet didaktik kan definieras som undervisningsvetenskap men kan även ha innebörden undervisningskonst. 13 Enligt propositionen inrymmer konsten att undervisa allt det som lärare gör för att skapa så goda betingelser som möjligt för kunskapsutveckling hos barn och elever. 14 Progression när det gäller didaktisk kompetens innebär bland annat att studenterna ska bli alltmer självständiga när det gäller planering, genomförande och utvärdering av undervisning och pedagogisk verksamhet. Den didaktiska analysen ska fördjupas alltmer utifrån olika teorier och perspektiv. Exempelvis belyses och tillämpas grundläggande aspekter på lärares ledarskap i första blocket, för att i andra blocket behandlas med tanke på barns/elevers inflytande, grupprocesser och olikhet hos barn. Ledarskapet tränas under den verksamhetsförlagda delen i både andra och tredje blocket och där krävs en alltmer uttömmande och komplex självreflektion. Ytterligare exempel rör samtalet som pedagogiskt verktyg. Det belyses och tillämpas i första blocket med avseende på samtal lärare elever, återkommer i andra blocket exempelvis i form av samtal vid konflikthantering och i elevernas samtal i grupparbeten för att i tredje blocket behandlas och tillämpas i form av utvecklingssamtal i föräldrasamverkan. Undervisning och examination Förbindelsen med forskning ger akademisk undervisning dess värde och särprägel. Betydelsen av att undervisning och examination inom AU är vetenskapligt grundad är således av stor vikt. Högskolelagen slår också fast att tillsammans med vetenskap så skall beprövad erfarenhet ligga till grund för utbildningen. 15 Det blir här viktigt att på ett för studenterna tydligt sätt, koppla samman teori och praktik till en av varandra ömsesidigt beroende helhet. Olika typer av kunskaper kräver olika sätt att undervisa och examinera. När det t.ex. gäller forskningsanknytning så kan undervisning i form av en storföreläsning bygga på och referera till olika forskningsresultat, medan ett seminarium ger möjlighet att öva tolkning, problematisering, analys och argumentation. Kunskaper som behandlar fakta, begrepp och teorier kan med fördel examineras med raka och enkla frågor. När kunskaperna däremot är mer relaterade till förståelse, färdighet och tillämpning så bör olika tillämpningsövningar, självständiga arbeten och problemlösande uppgifter som ställer högre krav på förståelse, sammanhang och kreativt tänkande användas. 16 Eftersom den första typen av kunskaper kan ses som en förutsättning för den senare så kan ett slags progression i examinationerna eftersträvas genom att från början av AU ha mer av den första sortens examinationer för att mot slutet ha mer av den senare. Detta innebär dock inte att studenterna i början av sin utbildning endast ska behandla teorier utifrån faktakunskaper, utan under hela utbildningen även träna förståelse, tillämpning och analys med hjälp av dessa. Ytterligare sätt att tillgodose hög kvalitet i undervisning och examination är att tillse att det är förebildligt, tillämpbart och väl motiverat utifrån studentens kommande lärarprofession. Här 12 SFS 2005:401, bil 2, p Se exempelvis Bengtsson, J. & Kroksmark, T. (1994). Allmänmetodik, allmändidaktik ett bidrag till en ämnesbestämning. Lund: Studentlitteratur, s Regeringens proposition 1999/2000:135, s Högskolelagen, kap. 1 paragraf Högskoleverket (2006a). Examination med kvalitet en undersökning av examinationsförfarandet vid några svenska högskolor. Rapport 2006:45. Stockholm: Högskoleverket.

7 blir det viktigt att tydliggöra metaperspektivet genom att synliggöra syftet bakom valet av arbetssätt och examinationsform och arbeta med reflektion och problematisering av detta i studentgruppen. Att på så sätt regelbundet utvärdera, i både studentgrupper och arbetslag, hur väl undervisningen och examinationen svarar mot de förväntade studieresultaten i kursen är en viktig kvalitetsfaktor. Även bedömning, utifrån förväntade studieresultat, kan med fördel genomgå en liknande granskning i både arbetslag och studentgrupp. Här blir det centralt att även diskutera feedback vid examinationsuppgifter samt återkoppling av kursutvärderingar. Utifrån kursplaner, de olika studentgrupperna, regelbundna utvärderingar av undervisning och examination samt ovanstående krav på kvalitet så är det de kursansvariga och lärarna i de olika arbetslagen som tillsammans med studentrepresentanter planerar och beslutar hur de olika kurserna ska genomföras och examineras. Även om detta PM inte innehåller riktlinjer för hur varje kurs exakt ska genomföras och examineras, så följer här ändå några exempel på vari variationen kan bestå under hela AU, däremot behöver inte alla former användas under samtliga kurser. Undervisningsformer kan exempelvis vara gestaltande, samtalsbaserade, interaktiva, IT-baserade, undersökande, problembaserade, förmedlande. Examinationsformer kan bestå i individuell skriftlig tentamen, hemtentamen, skriftliga rapporter och essäer, feedback/värdering av kamraters arbeten, grupparbete, gestaltande redovisningar etcetera. Seminariet kan med fördel användas både som undervisnings- och examinationsform. Högskoleverket lyfter särskilt fram seminariets möjlighet att bygga upp akademiska färdigheter genom att studenterna successivt lär sig förstå och bedöma vetenskapliga arguments klarhet och styrka i kritiska, problematiserande och analytiska samtal tillsammans med kurskamrater och lärare. 17 För att underlätta för studenten att kunna följa sin professionella utveckling under studietiden kan olika verktyg för dokumentation och reflektion användas, t.ex. digital portfolio och studentens individuella utvecklingsplan. Studenterna bör redan i första kursen erhålla sin digitala portfolio och lära sig använda den. Därefter ansvarar studenten för att under utbildningen spara olika arbeten i den egna portfolion. I någon/några AU-kurser kan sedan portfolio och individuella utvecklingsplaner användas mer systematiskt. Ansvar för översyn och revidering av detta PM åligger utskottet för lärarprogrammet att genomföra 1 gång/termin. 17 Högskoleverket (2006b).

8 Bilaga 1 AU 1-30hp AU 31-60hp AU 61-90hp Det didaktiska uppdraget Villkor för didaktisk Didaktisk analys 15hp 15hp praktik 15hp Mom 1 Grunderna i det Mom 1 Förutsättningar för Fördjupade studier av teorier om pedagogiska arbetet 9hp pedagogiskt arbete 7,5hp undervisning och lärande Att lära till lärare Lärarutbildning - vad innebär det? Lärares yrkeskunskaper Kunskap och lärande Kunskapsteori Vetenskapsteori Teorier om lärande Uppdraget Utbildningssystemets framväxt, uppdrag och styrning Läraren som tjänsteman och ledare Didaktik Didaktik som praxisfält och forskningsfält Undervisningens dimensioner och villkor Mom 2 Pedagogiskt arbete och forskning 6hp varav VFU 1,5hp Forskningsprocessen Problemformulering och informationssökning. Studier av pedagogisk praktik och dokumentation med vetenskaplig struktur Värdegrund, mångfald och hållbar utveckling 7,5hp Lärares arbete utifrån makt-, miljöoch demokratiperspektiv Betydelse av klass, etnicitet, genus och sexuell identitet i det pedagogiska arbetet. Kommunikation i pedagogisk praktik, 7,5hp Betydelsen av olika språk i mötet mellan människor i förskola och skolan och för elevers lärande Samband mellan kommunikation, språk och lärande Kommunikativa färdigheter Röst och tal IKT i det pedagogiska arbetet Forskningsprocessen Vetenskapsteoretiska perspektiv Begreppet empiri Metoder för insamling och bearbetning av data. Villkor som behandlats översiktligt i AU 1-15 och fördjupas i denna kurs: Uppdraget Läroplansteori Läraren/Arbetslaget Teorier om lärarprofessionen och lärares yrkesspråk Eleverna Teorier om socialisation, utveckling och lärande Fenomenografisk didaktisk teori Elevinflytande Undervisning i grupp Interaktiva metoder Ramfaktorer Teorier om olika ramfaktorer, som exempelvis skolorganisation, skolkulturer och skolans ekonomi Mom 2 Pedagogiskt ledarskap i praktiken 7,5hp varav VFU 6hp Planering och genomförande av ped verksamhet med stöd av LLU. Elevinflytande i praktiken Analys av skolkultur och skolorganisation Specialpedagogik, 7,5hp Barn/Elever i svårigheter och i behov av särskilt stöd Mobbing och kränkande handlingar Konflikt- och krishantering Orientering om särskolan som skolform. Valbar tvärvetenskaplig kurs, 7,5hp Exempelvis: IKT och lärande; Estetik och skapande; Fysisk aktivitet, hälsa och lärande; Identitet, samlevnad och sexualitet; Utbildning och undervisning över kulturgränser; Människan och kosmos; Bilden av den andre I kursen ingår ett vetenskapligt fördjupningsarbete om 3 hp, Värdering, bedömning och utveckling av elevers lärande Föräldrasamverkan Utvärdering och utveckling av pedagogisk verksamhet VFU 7, 5 hp. Planering och genomförande av undervisning på ett självständigt sätt samt fördjupad didaktisk analys Värdering och bedömning av elevers lärande och kritisk granskning av denna värdering Värdering som utgångspunkt för elevers kunskapsutveckling Reflektion över den egna utvecklingen av lärarkompetens Forskningsprocessen Vetenskapsteoretiska perspektiv Vetenskaplig analys, tolkning och värdering Kritisk granskning av didaktiska teorier utifrån vetenskapsteoretisk utgångspunkt Praxisnära forskning Examensarbete 15hp

9 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Kursplan Det didaktiska uppdraget Benämning Poäng Kurskod Ansvarig institution Ämne Nivå Utbildningsområde Betygsgrader Programtillhörighet AU1 Det didaktiska uppdraget The Didactic Assignment 15 högskolepoäng 6PE032 Institutionen för Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen Medverkande institutioner: Estetiska ämnen Institutionen för interaktiva medier och lärande Pedagogiskt arbete (PGA) Grundnivå Lärarutbildning Vid betygsättning används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. LLÄRY, LLÄPY Fastställande Innehåll Moment 1. Grunderna i det pedagogiska arbetet (9 högskolepoäng) Det svenska skolsystemet behandlas och gällande styrdokument studeras. Lärares yrkesuppdrag i det svenska skolsystemet granskas, vilket bl. a. innefattar pedagogiskt ledarskap och tjänstemannaansvar. Vidare diskuteras frågor rörande lärares yrkeskunskaper. Begreppen lärande, kunskap och undervisning studeras och deras inbördes relationer analyseras. Vidare introduceras andra centrala begrepp inom det didaktiska fältet liksom några vetenskapsteoretiska utgångspunkter. IKT som stöd för lärande granskas. Moment 2. Pedagogiskt arbete och forskning (6 högskolepoäng) Forskningsprocessen behandlas med betoning på problemformulering. De i moment 1 introducerade didaktiska begreppen och vetenskapsteoretiska

10 utgångspunkterna används som redskap i studiet av pedagogisk verksamhet under den verksamhetsförlagda delen av momentet. Vidare orienteras om informationssökning i olika databaser. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs ska den studerande kunna: analysera och diskutera lärares yrkesuppdrag och yrkeskunskaper utifrån olika teorier och perspektiv, (Mom. 1 och 2) beskriva och jämföra några teorier om kunskap och lärande, (Mom. 1) redogöra för några vetenskapsteoretiska utgångspunkter, (Mom. 1 beskriva hur olika skolformer vuxit fram samt redogöra för huvuddragen i förskolans, fritidshemmets och skolans uppdrag så som de kommer till uttryck i olika styrdokument, (Mom. 1) redogöra för några centrala begrepp inom det didaktiska fältet och problematisera begreppet undervisning, (Mom. 1) utifrån vetenskapsteoretisk utgångspunkt, egna avgränsade frågeställningar och med hjälp av begrepp inom det didaktiska fältet beskriva och analysera aspekter av undervisning och lärande, (Mom. 2) söka information i olika databaser med hjälp av olika sökverktyg, (Mom. 2) tillämpa grundläggande informations- och kommunikationsteknik i sitt eget lärande (Mom. 1 och 2) Förkunskapskrav Grundläggande behörighet samt särskild behörighet i Svenska B/Svenska 2B och Engelska B Undervisningens Undervisning bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, uppläggning praktiska undervisningsövningar samt fältstudier under verksamhetsförlagd utbildning. Verksamhetsförlagd utbildning är en obligatorisk del av kursen och omfattar liksom övriga studier inom programmet helfartsstudier. Studenten skall under VFU-perioden följa läraren i hennes/hans uppgifter. Den studerande planerar tillsammans med examinerande lärare samt lokal lärarutbildare den verksamhetsförlagda perioden så att alla ingående moment, t.ex. auskultation, egen undervisning, deltagande i seminarier och övrigt lärararbete samt VFU-uppgifter, sammantaget utgör heltidsstudier. Examination Den studerandes kunskaper examineras i muntliga och/eller skriftliga former av varierande karaktär. Examinationsformerna bestäms av examinator. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända och övriga obligatoriska delar genomförda. Betyget utgör examinators samlade bedömning av den studerandes examinerade resultat. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att överblicka och förklara innehåll samt att utifrån olika perspektiv kritiskt granska begrepp och teorier. För studerande som ej godkänts vid ordinarie examinationstillfälle

11 anordnas ytterligare tillfällen. Antalet tillfällen för varje examination inom kursen begränsas till totalt fem. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos institutionsstyrelsen för Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen begära att annan lärare utses som examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av moment/delar av kurs beslutas av examinator. När det gäller tillgodoräknande av hel kurs beslutas detta av Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Ansökan om tillgodoräknande av hel kurs görs på särskild blankett som finns tillgänglig på Lärarutbildningens studerandeexpedition. Kurslitteratur Moment 1 Bjereld, Ulf, Demker, Marie, och Hinnfors, Jonas. (2002) Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. 128 s Carlgren, Ingrid och Marton, Ference. (2000) Lärare av i morgon, Stockholm: Lärarförbundets förlag. Kap 4 Lärande. 19 s. Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart) Hartman, Sven G (2005) Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Del I, II och IV Stockholm: Natur och kultur. 188 s Kernell, Lars-Åke(2002) Att finna balanser- en bok om undervisningsyrket, kap 1-5. Lund: Studentlitteratur. Ca 200 s KK- stiftelsens skriftserie nr 18 (2005). Läroverktyg. Valda delar. Ca 40 s Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Valda delar, ca 300 s Lindström, Gunnar & Pennlert Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 3:e upplagan.umeå: Fundo förlag 70s Marton, Ference och Booth, Shirley (2000) Om lärande, Lund: Studentlitteratur. Kap1 Vad krävs det för att lära sig någonting? 16 s Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart) Sjöman, Lena. Kunskapen i hantverket Ur Gustavsson, Bernt. red. (2004) Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. 16 s. Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart) Skollagen, ( Säljö, Roger, Att lära genom att läsa Ur Marton, Ference, Hounsell, Dai och Entwistle, Noel (1996) Hur vi lär, kap 5, Stockholm: Rabén Prisma. 23 s. Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart)

12 Säljö, Roger(2000) Lärande i praktiken, Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma.Valda delar ur kap 3 Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande och utveckling 18 s. Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart) Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. ( Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB. ( Utbildningsdepartementet, ( 1998 ) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås: Skolverket och CE Fritzes AB. ( Övrig kurslitteratur Mom. 1 Tre valfria lärandeteorier från denna sammanställning läses förutom behaviorism, kognitivism/konstruktivism och sociokulturell teori. Ca 10s Moment 2 Dimenäs, Jörgen, red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. 247 s Valfria artiklar ca 20 s

13 Processmål Kursen ska präglas av en välkomnande atmosfär där var och en uppmuntras att kommunicera kunskaper och uppfattningar. Varje student ska komma förberedd till grupparbeten och seminarier. Kursen bör väcka intresse och inspiration för vidare studier. Examinationer Moment 1 I ) Individuell, skriftlig kommentar till artiklar om IKT och lärande Litteratur: KK- stiftelsens skriftserie nr 18 (2005). Läroverktyg. Valda delar. Ca 40 s Uppgiften är formulerad på s 14 i studieguiden och kommentaren läggs in i den individuella digitala portföljen senast tisdag 26/2. På uppgiften ges betygen Godkänt eller Underkänt. II ) Individuell skriftlig tentamen fredag 29/2 All litteratur på momentet ligger till grund för tentamen förutom KK- stiftelsens skriftserie nr 18 (2005) Läroverktyg, som examineras enligt ovan, samt Kernell, Lars-Åke(2002) Att finna balanser, vilken enbart behandlas på seminarium. Valfri läroplan medtages till tentamen. På tentamen ges betygen Väl godkänt, Godkänt eller Underkänt. Moment 2 I ) VFU- rapport med vetenskaplig struktur som baseras på observationer och samtal under VFU- veckan, kurslitteratur samt valfri litteratur. Rapporten lämnas/skickas till grupplärare senast måndag 31/3. Rapportanvisningar finns på s 24 i studieguiden. På rapporten ges betygen Väl godkänt, Godkänt eller Underkänt. Obligatorisk närvaro Obligatorisk närvaro gäller vid litteraturseminarier tisdag 29/1, fredag 8/2, tisdag 26/2 samt fredag 7/3. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under v 11 är obligatorisk och genomförs på heltid. Likaså är rapportredovisning och opponering torsdag 27/3 obligatorisk Betyg på hel kurs Betyg som ges på hel kurs är Godkänt eller Väl godkänt. För betyget Godkänt på hel kurs krävs att kursens bägge moment är godkända. Grundkravet för betyget Väl godkänt på hel kurs är att kursens bägge moment är väl godkända. Den betygsättande läraren gör emellertid en helhetsbedömning av kursens examinerande delar samt av den studerandes delaktighet och engagemang. Det kan innebära att studerande kan få väl godkänt på hel kurs trots att bägge momenten inte är väl godkända..

14 Mom 1, Grunderna i det pedagogiska arbetet Litteratur, mål, innehåll, seminarier och övriga uppgifter Avsnitt 1. Lärande Litteratur De flesta titlarna i detta avsnitt ingår i ett kurskompendium som köps vid kursstart. De bör läsas i följande ordning: 1. Säljö, Roger, Att lära genom att läsa Ur Marton, Ference, Hounsell, Dai och Entwistle, Noel (1996) Hur vi lär, kap 5, Stockholm: Rabén Prisma. 23 s. 2. Säljö, Roger(2000) Lärande i praktiken, Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma..Valda delar ur kap 3 Teoretiska perspektiv på mänskligt lärande och utveckling 18s 3. Tre valfria lärandeteorier från denna sammanställning läses förutom behaviorism, kognitivism/konstruktivism och sociokulturell teori. Ca 10s 4. Marton, Ference och Booth, Shirley (2000) Om lärande, Lund: Studentlitteratur. Kap1 Vad krävs det för att lära sig någonting? 16 s 5. Carlgren, Ingrid och Marton, Ference. (2000) Lärare av i morgon, Stockholm: Lärarförbundets förlag. Kap 4 Lärande. 19 s. Förväntade studieresultat (utdrag ur kursplanen) - Den studerande ska kunna beskriva och jämföra några teorier om kunskap och lärande, Preciserade mål (exempel) : Kunskapsformer Innehåll (olika aspekter) : förstå, kunna förklara Begrepp (exempelvis): lärande, lärandekulturer, lärandeprocesser, formellt lärande, informellt lärande, kognition, konstruktion, professionellt objekt kunna diskutera och problematisera Frågor/problem, exempelvis: Vad är lärande? Hur går det till när vi lär oss något?

15 kunna beskriva och jämföra Teorier/Modeller, t ex: Behaviorism Konstruktivism Sociokulturell teori Beskriva och bearbeta Egna bilder av lärande Litteraturseminarium 1 Teorier om lärande Litteratur: Avsnittets litteratur, se föregående sida Enskild förberedelse Hur skulle du kortfattat beskriva den behavioristiska, den konstruktivistiska och den sociokulturella synen på lärande? Beskriv kortfattat några andra teorier om lärande. (Se Ge exempel på behavioristiska, konstruktivistiska och sociokulturella lärandesituationer från din egen skoltid. Formulera en fråga som du vill diskutera vid seminariet. Genomförande av seminarium Jämför och diskutera skillnader och likheter mellan den behavioristiska, den konstruktivistiska och den sociokulturella synen på lärande. Redovisa och diskutera några andra perspektiv på lärande Beskriv och diskutera några behavioristiska, konstruktivistiska och sociokulturella lärandesituationer från din egen skoltid. Presentera och diskutera deltagarnas frågor till seminariet.

16 Universitetsbiblioteket och informationssökning Under kursen AU I - Det didaktiska uppdraget kommer universitetsbiblioteket att komma in vid två tillfällen. Dels med UB I under kursens första veckor där vi informerar allmänt om vad UB kan erbjuda samt visning av bibliotekets lokaler och samlingar, dels under Mom 2 då du får lära dig att söka vetenskapliga artiklar. UB I Biblioteksintroduktion Mom. 1 Grunderna i det pedagogiska arbetet. Frivilligt men schemalagt inslag om ca 60 minuter. Presentation av UB, UB:s web, bibliotekskatalogen ALBUM Rundvandring i UB:s lokaler. Examinerande uppgift: Digitala portföljer Som student vid lärarutbildningen i Umeå tilldelas du en digital portfölj i grupprogrammet First Class. Under din utbildningstid har du möjlighet att använda denna digitala portfölj till att spara och redovisa olika uppgifter. Med stöd av portföljen finns möjlighet att titta tillbaka på tidigare arbeten och reflektera över din utveckling. Du får även praktiskt erfarenhet av att arbeta med digitala portföljer, något du kan komma att stöta på i ditt arbete som lärare. Litteratur och övriga källor KK- stiftelsens skriftserie nr 18 (2005) Läroverktyg. Kan hämtas hos IML. Du skall också läsa artikeln Portfolio är en process (Ellmin Cederholm et al., 2005) samt ta del av föreläsningar om digital portfolio. Artikel och föreläsningar finner du via kursens konferens i First Class. Uppgift 1. Reflektera över användandet av digitala portföljer, som det beskrivs t ex i Ellmin Cederholm et al. (2005). Vilka för- och nackdelar finns det med digitala portföljer i undervisning? 2. I Läroverktyg (Gustafsson et al., 2005) beskrivs tre typer av portföljer (arbets-, redovisnings- och utvärderingsportföljer). Hur kan de olika typerna användas för att stödja elevers lärande om du resonerar utifrån ett sociokulturellt perspektiv? 3. Argumentera utifrån valfritt kapitel ur Läroverktyg (ibid), på vilket sätt detta valda kapitels innehåll skulle kunna påverka ditt didaktiska uppdrag som lärare. Lämpligt omfång Två A4- sidor Betygskriterier För godkänt betyg krävs att studenten visar på förmåga att kunna analysera för- och nackdelar med digitala portföljer i lärande. Koppla din analys till litteraturen och ev. egna skolerfarenheter.

17 Avsnitt 2. Kunskap och vetenskapsteori Litteratur Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr- Om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag. Ca 350 s Bjereld, Ulf, Demker, Marie. och Hinnfors Jonas. (2002) Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur, 128 s Sjöman, Lena. Kunskapen i hantverket Ur Gustavsson, Bernt. red. (2004) Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. 16 s. Ingår i kurskompendium. (Köps vid kursstart) Förväntade studieresultat Den studerande ska kunna - beskriva och jämföra några teorier om kunskap och lärande, - redogöra för några vetenskapsteoretiska utgångspunkter, Preciserade mål (exempel): förstå, kunna förklara Begrepp, exempelvis: information, kunskap, vetenskap epistemologi, teori, begrepp, vetenskaplig metod, bildning, utbildning vetande, förståelse, färdighet, förtrogenhet kunna diskutera, besvara kunna problematisera, formulera kunna beskriva och jämföra förstå, kunna generalisera och förklara Frågor/problem, exempelvis: Vad menas med kunskap? Skillnad mellan tro och vetande? Relationen praktisk och teoretisk kunskap? Vilka kriterier finns för vetenskap? Vad är syftet med vetenskap? Vad menas med ett vetenskapligt problem och en vetenskaplig förklaring? Egna frågor Olika perspektiv, exempelvis: samhälle/ kultur individ klass/ kön/ etnicitet historiskt Teorier/Modeller, exempelvis Hermeneutik Positivism

18 Litteraturseminarium 2, Kunskap och vetenskapsteori Litteratur: Avsnittets litteratur, se föregående sida Enskild förberedelse Förbered dig att diskutera litteraturen genom att reflektera över följande: - Hur förhåller sig praktisk kunskap till teoretisk kunskap? - Vad säger Liedman om skillnaden mellan kunskap, visdom och klokhet? Vad anser du? - Kunskap är makt! Utveckla! - Fundera över skillnad mellan tro och vetande. Vad kännetecknar kunskap som bygger på vetenskap? - Vad är syftet med vetenskap? - Varför är det viktigt att utgå från problem/frågor i vetenskaplig forskning? - Vad är skillnaden mellan att veta och förstå? Ge exempel! - Vad menas med en vetenskaplig förklaring? - Vad har en studerande/lärare för nytta av kunskap om vetenskapsteori/forskningsmetoder? - Formulera en forskningsfråga som ni eventuellt skulle kunna använda under er VFU. Min bild av kunskap/ Min kunskapssyn Ni skall göra en bild (rita, måla, dra streck) över hur ni ser på begreppet kunskap. Till er hjälp har ni föreläsningarna som behandlade kunskap och vetenskapsteori, litteratur och er egen erfarenhet. Gör bilden tydlig och skriv några rader om hur ni tänkt kring er bild. Bilden skall kunna tolkas, helst utan kommentarer. Bilden får gärna provocera eller problematisera begreppen och på så sätt ge upphov till en livlig debatt. Seminarium Diskutera litteraturen utifrån egna reflektioner och några av frågorna ovan. Diskutera vad som kännetecknar god vetenskap. Försök tolka var och ens bild i gruppen. Diskutera därefter vad som skiljer bildskaparens intentioner från tolkningen och om bilden kan synliggöra något annat än orden. Välj ut en bild i gruppen som ni sedan kan analysera i storgruppen. Varje grupp leder en diskussion om sin bild. Hur har gruppen tolkat den och hur tolkar de övriga bilden. På vilket sätt beskriver bilden något som är svårt att formulera med ord? Varje grupp tar upp sina frågor kring kunskapsbegreppet och hur kunskap behandlas i skolan.

19 Avsnitt 3. Uppdraget Litteratur Hartman, Sven G.(2005) Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Del I och II, Stockholm: Natur och kultur. 150 s Skollagen, ( Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. ( Utbildningsdepartementet, (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet 98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.( Utbildningsdepartementet, ( 1998 ) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Västerås: Skolverket och CE Fritzes AB. ( Förväntade studieresultat - Den studerande ska kunna beskriva hur olika skolformer vuxit fram samt redogöra för huvuddragen i förskolans, fritidshemmets och skolans uppdrag så som de kommer till uttryck i olika styrdokument. Preciserade mål: förstå, kunna förklara kunna diskutera och besvara Begrepp, exempelvis: formell utbildning, informell utbildning, styrdokument, skollag, läroplan, kursplan, utbildningsreformer, mål, riktlinjer, demokrati, fostran, värdegrund, integration segregation Frågor/problem, exempelvis: Varför infördes allmän skolplikt? Vad kan menas med uttrycket en skola för alla? Vad innebar grundskolereformen och varför genomfördes den? Vilka historiska rötter har gymnasieskolan? Likheter/skillnader mellan intentioner med barnkrubbor och kindergarten och målen för dagens förskola? Hur förändrades skolans styrsystem under 1990-talet? Likheter och skillnader i de tre läroplanernas innehåll och uppläggning? Behövs styrdokument och varför i så fall?

20 kunna problematisera, formulera kunna beskriva och jämföra Egna frågor Perspektiv, exempelvis: Idéer som ligger till grund för skolformerna. Individ samhälle Pedagogisk grundsyn i olika lärarutbildningstraditioner

21 Avsnitt 4. Lärares yrkeskunskaper och didaktik Litteratur Hartman, Sven G. (2005) Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria, Del IV, Stockholm: Natur och kultur. 37s. Kernell, Lars-Åke(2002) Att finna balanser- en bok om undervisningsyrket, kap 1-5. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2006). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 3:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. 70s Förväntade studieresultat - Den studerande ska kunna redogöra för några centrala begrepp inom det didaktiska fältet och problematisera begreppet undervisning, Preciserade mål (exempel): förstå, kunna förklara kunna diskutera och besvara Begrepp, exempelvis: undervisning, didaktik, undervisningsteori, undervisningspraktik mål, innehåll, metoder, profession, kompetens, yrkesspråk, yrkesetik, pedagogiskt ledarskap Frågor/problem, exempelvis: Vad ska en lärare kunna? Vad menas med undervisning? Vilka samband finns mellan undervisning och lärande? Hur förhåller sig praktisk didaktik till teoretisk didaktik i lärares arbete? Kan man lära sig att undervisa? Vilka faktorer påverkar undervisningens mål, innehåll och metoder? Behöver lärare ett gemensamt yrkesspråk och gemensamma etiska regler? kunna formulera, problematisera egna frågor

22 kunna beskriva och jämföra Perspektiv, exempelvis Undervisning utifrån elevens, lärarens och samhällets synvinkel. Samhällets krav och lärarens möjligheter att uppfylla dem förstå, kunna generalisera och förklara Teorier/Modeller, exempelvis Didaktisk översiktskarta Autodidaktik Metodik Vetenskaplig didaktik Filosofisk didaktik kunna konstruera och förklara bearbeta och uttrycka egen modell som visar på samband mellan teori och praktik Estetik, exempelvis Egna bilder av lärare Exempel på uppläggning för avsnitt 4 Metoder (Hur?) Syftet med metoden(varför - Hur?) Gestaltande metod Studenterna gör bilder av lärare de minns. Interaktiv metod Bilderna presenteras och jämförs i mindre grupper. Diskussion om vad som kännetecknar en lärare, vad en lärare kan och om man kan lära sig att bli en bra lärare. Sammanfattning i stor grupp. Det är ofta givande att i läroprocesser knyta an till egna erfarenheter. Bildskapande ger en variation till de verbala uttrycksformerna. Lärande sker inte sällan i interaktion mellan människor. Frågorna är viktiga att diskutera på en lärarutbildning för att skapa yrkesidentitet.

23 Förmedlande metod Föreläsning i didaktik Interaktiva metoder Eventuella frågor från föreläsningen tas upp i samtal Undervisningsövningar planeras i par. Förmedlande/Gestaltande metod Paren genomför en kort introduktion kring ett speciellt innehåll Interaktiv metod Gemensam, enkel didaktisk analys av introduktionerna Ett nytt kunskapsområde behöver en översikt och introduktion av begrepp Gemensam bearbetning rätar ut frågetecken och vidgar perspektiv Jämförande bearbetningar av innehållet vidgar förståelsen. Övning ger färdighet Reflektion befäster kunskaper Litteraturseminarium 3. Lärares yrkeskunskaper och didaktik Litteratur: Avsnittets litteratur, se sidan 19. Enskild förberedelse 1. Förbered en kort muntlig sammanfattning (5-10 min) av varje bok; - Vilka frågor/problem om lärares yrkeskunskaper och didaktik ställer författaren? - Vilka centrala begrepp tar författaren upp? - Hur kan man sammanfatta författarens uppfattning om lärarkompetens? - Vilka samband mellan undervisningsteori och undervisningspraktik visar författaren på? - Använder sig författaren av modeller som belyser resonemangen? - Vilka slutsatser drar författaren? Vilka teser formuleras? 2. Formulera och skriv ned två frågor till varje bok som du vill diskutera på seminariet. Seminarium 1. Tre studerande får i uppgift att sammanfatta var sin bok. Alla ska vara förberedda på det. 2. Diskussionsfråga: Vilka likheter och skillnader ser ni i de olika författarnas uppfattningar om lärares yrkeskunskaper och didaktik? 3. Studerandes förberedda frågor tas upp till samtal. Alla ska vara förberedda att dela med sig av sina frågor.

24 Mom 2, Pedagogiskt arbete och forskning Litteratur, mål, innehåll, seminarier och övriga uppgifter Litteratur Dimenäs, Jörgen. red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber (se även litteratur under Mom1 Avsnitt 2: Ett oändligt äventyr, Liedman, Sven-Eric, 2002 och Varför vetenskap?bjereld, Ulf, Demker Marie och Hinnfors Jonas, 2002) 2-4 valfria artiklar (ca 10-30s) söks utifrån formulerad forskningsfråga i universitetsbibliotekets vetenskapliga databaser. Förväntade studieresultat -Den studerande ska utifrån vetenskapsteoretisk utgångspunkt, egna avgränsade frågeställningar och med hjälp av begrepp inom det didaktiska fältet kunna beskriva och analysera aspekter av undervisning och lärande -Den studerande ska kunna söka information i olika databaser med hjälp av olika sökverktyg Preciserade mål - Kunna beskriva och diskutera vad ett vetenskapligt förhållningssätt är. - Kunna särskilja en vetenskaplig text från en populär text. - Kunna formulera ett problemområde och ett avgränsat syfte; vad vill du ha svar på? - Kunna problematisera och precisera ditt syfte genom att formulera frågeställningar. - Kunna beskriva, jämföra och tillämpa olika vetenskapliga metoder. - Kunna tillämpa forskningsetiska regler - Kunna formulera en vetenskaplig rapport Avsnitt 1. Forskningsprocessen UB II Informationssökning Under momentet Pedagogiskt arbete och forskning ska du skriva en VFU-rapport. I denna rapport skall refereras till artikel som behandlar samma typ av frågeställning som observerats under VFU:n. Föreläsning, 90 min: Sökstrategier, källkritik, informationssökningsprocessen. Genomgång av hur man söker på ämnesord i ALBUM, Artikelsök och KVINNSAM Sökverkstad/workshop, drop-in: studenterna ges möjlighet att med handledning söka information/material inom sitt problemområde inför den uppgift som ska genomföras på kursen. Helene Stenman Lotta Turborn Kontaktbibliotekarier för Lärarutbildningarna

25 Litteraturseminarium 4 Litteratur Dimenäs, Jörgen. red (2007) Lära till lärare Att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber Enskilda förberedelser Förklara och reflektera över: - vad ett vetenskapligt förhållningssätt kan vara - forskningsetiska regler i praktiken - hur det går till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt i en undersökning - olika vetenskapliga metoder/fördelar och nackdelar - formulera ett eget problemområde, syfte och frågeställningar Seminariet Vi inleder en diskussion utifrån litteraturen kring ett vetenskapligt förhållningssätt/metoder i relation till dina egna förberedelser. Vi samtalar kring ditt eget förberedda problemområde.

26 Avsnitt 2. Verksamhetsförlagd utbildning, ( VFU ) VFU under kursen Det didaktiska uppdraget 1-15 hp, beskrivning av innehåll och uppläggning VFU-delen ingår i Moment 2, Pedagogiskt arbete och forskning, 6 hp. Det är tänkt att de studerande efter introduktion i vetenskapsteori och forskningsmetoder, under VFU-veckan ska belysa och analysera något som gäller pedagogiskt arbete eller m a o något inom det didaktiska fältet. Fokus ligger här på formulering och avgränsning av syfte och frågeställningar. Observationer och/eller informella samtal ligger till grund för en enkel vetenskaplig rapport som de studerande skriver och som examineras på universitetet. Du ska under en vecka följa en barngrupp/elevgrupp eller lärares/pedagogers arbete och försöka få en överblick av vad det pedagogiska arbetet innehåller men också observera någon aspekt av detta arbete mer uppmärksamt. Genom att utgå från något av dessa fyra områden (hämtade från moment 1 i denna kurs) ska de studerande formulera några avgränsade frågor som ska utgöra grunden för den vetenskapliga undersökningen: Lärande Kunskap och vetenskapsteori Uppdraget Lärares yrkeskunskaper och didaktik Under veckan dokumenterar studenten sina observationer, samtal och personliga reflektioner. Det är inte tänkt att de studerande ska hålla i egen undervisning. Däremot kan det vara positivt att få pröva på någon enklare pedagogisk uppgift eller åtminstone hjälpa till i verksamheten. VFU-veckan bör inledas med information om skolan och arbetslaget och möjlighet att träffa de personer på skolan som ska ansvara för de studerande. Under VFU-veckan bör de studerande vid minst ett tillfälle få ett längre handledningssamtal (ca 1 timme) med någon i arbetslaget, för att få tillfälle att ställa frågor och bearbeta sina upplevelser. Den lokala lärarutbildaren fyller i en närvaroblankett som den studerande har med sig. Den studerande lämnar ifylld blankett till sin grupplärare på universitetet. Närvaroblankett finns på Vfu-enhetens hemsida. Gunnar Lindström Kursansvarig

27 Avsnitt 3. Rapportskrivande och Redovisning Att planera, genomföra och rapportera en mindre studie under VFU Mål Forskningsprocessen behandlas med betoning på problemformulering. De i moment 1 introducerade didaktiska begreppen och vetenskapsteoretiska utgångspunkterna används som redskap i studiet av pedagogisk verksamhet under den verksamhetsförlagda delen av momentet. Efter godkänd kurs ska den studerande kunna utifrån vetenskapsteoretisk utgångspunkt, egna avgränsade frågeställningar och med hjälp av begrepp inom det didaktiska fältet beskriva och analysera aspekter av undervisning och lärande Utdrag ur kursplanen. Denna del av kursen kan ses som en första introduktion och träning inför kommande examensarbete. Fokus i denna uppgift ligger på formulering av intressanta, viktiga och forskningsbara frågeställningar. Uppgiften omfattar planering och genomförande av en undersökning, rapportskrivande samt redovisning. Uppgiften genomförs i samarbete med en eller ett par studenter. Även skrivprocessen ventileras löpande i t.ex bloggen. Den slutliga rapporten är en enskild produkt, som examineras individuellt. Planering och genomförande Undersökningar och forskning tar sin utgångspunkt i undran och frågor inför ett fenomen. Genom att utgå från ett av de fyra forskningsområdena som nämndes i avsnitt 2 ska ni avgränsa problemet och formulera de frågeställningar ni vill ha besvarade i er studie under VFU:n. Detta utgör kärnan i er undersökning och ska presenteras och diskuteras i grupp före VFU:n. Under VFU:n genomförs observationer och/eller informella samtal (intervju) med utgångspunkt i dina frågeställningar. Observationer och samtal är kvalitativt inriktade med inslag av etnografisk metod. Namn på skolor och personer fingeras för att garantera anonymitet. Skrivprocessen är central i samarbetet. Vetenskapliga texter växer ofta fram i en process med seminarier, andra läsare och samtal och dessutom i relation till redan skriven vetenskaplig text. I skrivandet används språket för att bearbeta våra erfarenheter och vår kunskap. Ett exempel på hur man kan gå till väga är att man efter observationsperioden var och en skriver under de tre rubrikerna Inledning, Metod och Resultat. (Syfte ska vara klart redan och Diskussionen tar man senare.) Sedan träffas man och jämför vad som skrivits och fördelar avsnitten som ska skrivas ihop till en enhetlig text. Så diskuterar man utifrån det som skrivits innehållet i diskussionskapitlet, gärna dokumenterat tydliga anteckningar. Låt så texten processas mellan författarna under hela arbetet. Det går mycket bra att blogga fram den gemensamma texten. Rapportens olika delar Titel Formulera en övergripande och i möjligaste mån intresseväckande huvudtitel på ditt arbete. Denna kan sedan följas av en mer förklarande undertitel. Inledning Här presenteras och motiveras det valda problemområdet med hjälp av minst två