Insatser. för högre måluppfyllelse. Utvecklingsavdelningen. BUN 8 mars Vår filosofi och mål

Transkript

1 Insatser för högre måluppfyllelse Utvecklingsavdelningen BUN 8 mars 2016 Vår filosofi och mål Insatser som påverkar lärarnas sätt att arbeta med barn och elever har störst genomslagskraft för måluppfyllelsen Mål Vara ett stöd till kommunens ledare och lärare i samtliga skolformer utifrån verksamheternas behov. 1

2 Analysen som utgångspunkt Beslutade insatser - Fortsatta punktinsatser till de elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet (lärdomar från sommarskola), - Fortsatta insatser från central förvaltning i form av bland annat Kärnan, didaktiker, PRIO och Stöd- och hälsoenheten, - Nämndbeslutet om Fokusskolor kommer att utarbetas och sjösättas, - Fortsatt nätverk för förstelärare med fokus på kollegialt lärande samt mål, inflytande och formativt arbetssätt, - Förbättrad överblick via framtagna rapporter i Business Objects över elever som ligger på gränsen till att få gymnasieexamen och därmed fler punktinsatser till dessa elever i samarbete mellan lärare, EHT och studieoch yrkesvägledare. 1. Kärnan Systematisk kartläggning av undervisningen Handlar om lärarens kärnuppdrag Det som har störst betydelse för elevers lärande Undervisningen kartläggs med hjälp av lektionsbesök, samtal med lärare och samtal med elever Skolans framgångsområden och utvecklingsområden lyfts fram i en rapport 2

3 Besökta skolor Ej besökta skolor VT 14 Gamlegårdskolan Sånnaskolan Rinkaby skola HT 14 Öllsjöskolan Tollarps skola Parkskolan Viby skola VT15 Spängerskolan Norretullskolan Hammars skola Köpinge skola Fjälkestads skola Österslöv skola HT15 Villaskolan Yngsjö skola Färlövs skola Everöds skola Vittskövle skola VT16 Fröknegårdskolan F-5 Näsby skola VT16 Kulltorpsskolan Väskolan Fröknegårdskolan 6-9 HT16 Centralskolan Önnestads skola Helgedalskolan Slättängsskolan Milnergymnasiet Linderöds skola Huaröds skola VT17 Nosabyskolan Degebergaskolan Resursskolan Ängsskolan Fröknegårdskolans grundsärskola HT17 Fjälkinge skola Kiaby skola Rönnowskolan F-9 Hammars grundsärskola Norretullskolans grundsärskola hittills efter 20 skolor och 344 lektioner 1. Målinriktning i förhållande till kunskap och värden 2. Pedagogisk kunskapsförankring 3. Successiv kunskapsfördjupning 4. Struktur, variation och samspel 5. Individanpassning, stöd och utmaningar 6. Inflytande och delaktighet i lärandet Kartläggning Självskattning 7. Trygg, stödjande och uppmuntrande miljö 8. Lärandestödjande och reflekterande bedömning Totalt: 344 observationer

4 Målet var att vi skulle få en förståelse för innehållet genom att diskutera och fundera kring begreppen. (elev) Lektionen måste vara blandad för annars tröttnar vi helt enkelt. (elev) Läraren vet att vi alla lär oss olika. Jag behöver t ex fråga mycket för att känna mig säker och det är helt ok. (elev) Röster från kartläggningarna Vi har det bra i klassen, vi är snälla mot varandra och skrattar inte åt någon. (elev) Vi har aldrig pratat om några mål men det hade varit bra så att man vet. (elev) Jag vill ge dem kramar och ramar och hellre förstärka ett rätt än att påpeka ett fel. (Lärare) Jag har ingen aning om hur jag lär mig bäst, det får väl fröken berätta för mig (elev) Mål är ju att man ska klara av allting. Just idag var det att lära sig om och visa att man kunde förklara och motivera varför man tyckte som man gjorde. (elev) Läraren skriker aldrig, det behövs inte. (elev) För att en lektion ska vara intressant måste man veta vad man jobbar för. Man måste veta målen. (elev) Läraren brukar bara säga att det jag gjort är bra. Inte vad som var bra eller vad jag kan förbättra. (elev) När man är trygg känns det i hjärtat och läraren gör så att vi lär oss olika saker. (elev) Vår lärare måste peppa oss mera. (elev) Det var stökigt, ungefär som det brukar. (elev) Skolor som har fortsatta insatser från utvecklingsavdelningen efter kärnan Sånnaskolan (pilotskola) Gamlegårdskolan (pilotskola) Spängerskolan Tollarps skola Köpinge skola 4

5 Exempel på resultat Lärarna har utvecklats på olika sätt och i varierande grad. Många, men inte alla, har förändrat och utvecklat sin undervisning och sitt tänk kring det egna ledarskapet. Den stora gruppen lärare har varit positiv till utvecklingsarbetet vilket har bidragit till att utvecklingsarbetet har fått stort genomslag. Det har varit svårt att stå helt utanför. Helhetsanalys - Gamlegårdskolan Efter kärnans besök kan vi se att verksamheterna vill utveckla kollegialt lärande med ett innehåll utifrån de dimensioner och aspekter som kommit fram som utvecklingsområden i kartläggningen av Kärnan. Fler och fler lärare upplever att de är en viktig faktor för att hela verksamheten ska vara bra. Vi märker det i lärares kommentarer och agerande. De känner själva nyttan av det kollegiala lärandet. Än ser vi inte om det har gett en effekt i undervisningen. Helhetsanalys Didaktisk enhet 2. PRIO Planering, resultat, initiativ och organisation Bygger på McKinseys rapporter om vad som kännetecknar lyckade skolsystem Omfattande kartläggning över hur arbetet på en skola organiseras och fungerar Resulterar i att en skola får utvecklingsområden som alla syftar till att höja elevernas måluppfyllelse 5

6 Skolor som genomgått PRIO Rönnowskolan (pilotskola) Centralskolan (pilotskola) Helgedalskolan Degebergaskolan Wendesgymnasiet VT 2016 Fjälkinge skola Var befinner sig skolorna? Arbetet flyter på i stort sett problemfritt. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar att arbetssätten blir etablerade på skolan Rönnowskolan Degebergaskolan De nya arbetssätten är introducerade, men det återstår en del arbete innan de är etablerade Wendesgymnasiet Centralskolan Röd De nya arbetssätten är introducerade, men det finns betydande problem med att få dem etablerade 6

7 3. Didaktiker Förskolechef och rektor ansöker om stöd från didaktiker Didaktiker som handleder utifrån verksamheternas identifierade behov inom kärnuppdraget 2015 handleddes ungefär 722 medarbetare på cirka 50 enheter De flesta uppdragsansökningar som kommer in till utvecklingsavdelningen handlar om att utveckla systematiskt kvalitetsarbete, undervisningen och det kollegiala lärandet Utifrån de mål och syften som insatsen byggde på, hur pass väl tycker du att insatsen har uppfyllt dessa? Namn Antal % A. 1 - Inte alls! 1 1,5 B ,9 C ,9 D ,2 E. 5 - Mycket väl! 20 29,4 F. Vet ej 0 0 Total Nu vågar vi observera varandra och ta beröm och kritik. Det är mer ok att prata pedagogik.det är lättare att titta efter speciella läroplansmål i praktiken. 7

8 Skulle du kunna tänka dig att få stöd av didaktiker/sbc igen? Namn Antal % A. Ja 60 90,9 B. Tveksam (ange gärna 5 7,6 varför) C. Nej (ange gärna varför) 1 1,5 Total Från Helhetsanalysen (Didaktisk enhet) Vi ser effekt i verksamheterna att personalen och ledarna förändrar sitt arbetssätt men vi ser inte resultat i elevernas lärande än. Att vi ses som stöd är synligt i alla underlagen, tex vid samtal, olika utvärderingsmaterial och vid uppföljningsmöten och avslutande möten. Även i kärnan visar underlag på att upplevelsen är stöd. Finns få uppdrag där man inte riktigt ser oss som stöd, utan mer som en egen kontroll. 8

9 4. Övriga insatser Läs- och mattelyft, förstelärare, samtalsledarutbildningar, Fiff Matematiklyft och Läslyft Skolverkets Utbildningspaket, webbaserat och undervisningsnära Statsbidrag och utbildning för handledare Förstelärare nätverk Samtalsledarutbildningar Flerspråkighet i förskola och förskoleklass (Fiff) Undervisning 9

10 Samarbete Kollegialt lärande Elever 10

11 Måluppfyllelse Målet: Vara ett stöd till kommunens ledare och lärare i samtliga skolformer utifrån verksamheternas behov. Svar: Utvärderingen visar på god måluppfyllelse genom att lärare finner Utvecklingsavdelningens insatser vara till stort stöd. Vi kan se att insatser påverkar lärares sätt att arbeta. Utvärderingen visar dock på att målet behöver revideras. Exempelvis behöver vi bli bättre på att följa upp långsiktiga effekter samt hur insatserna påverkar elevernas lärande. 11