Innehåll, Lika värde nr 3, 2013

Transkript

1 Innehåll, Lika värde nr 3, 2013 Ibland är olika sätt det mest rättvisa 3 Ny studiemodell testas på anstalt 5 Mer av värde 6 Nya avhandlingar 6 Prata om sex 7 Specialpedagogerna blir kvar 7 Ny app för dövblinda 7 Mera matteundervisning 8 Nyttig forskning 8 Skolor missar målen 8 Slopade åtgärdsprogram 8 Skolverket ger råd om åtgärdsprogram 9 Tema: Likvärdig bedömning 9 Kunskapskraven strikt tolkning drabbar elever 9 Undantag eller inte? 11 Kamratbedömning utvecklar 12 Svårt att bedöma nyanlända elever 14 Anpassad studiegång 15 Alternativa verktyg är inte fusk 15 Kurs om mångkultur gav insikt 15 Nytt från SPSM 17 Möt SPSM i Malmö och Göteborg 17 Malmö: Förskolan i fokus, Malmömässan, oktober 17 Seminarium: Ettor och Nollor i förskolan, 15 oktober kl Seminarium: Barn som väcker funderingar, 15 oktober kl Seminarium: I en tillgänglig förskola trivs alla barn, 16 oktober kl Seminarium: Delaktighet och funktionell mångfald, 16 oktober kl Seminarium: Barn som utmanar, 16 oktober kl Göteborg: Mötesplats skola, Svenska mässan, oktober 18 Föreläsning: 29 oktober kl 15:00 16:30, seminarium Föreläsning: 29 oktober kl 14.30, pedagogiska scenen 18 Dysleximässan, Sollentuna, oktober Nordisk konferens, Gemensamma vägar, Umeå, oktober Tillgänglig utbildning för alla social tillgänglighet, Örebro, 13 nov Konferensen Lika värde forum för specialpedagogik, Örebro, 3 4 februari

2 Nya läromedel 20 Material för utredning av läs- och skrivsvårigheter 20 Rena rama forntiden en anpassning med fina svällpappersbilder! 20 Följ våra nyhetsbrev om läromedel 20 Anpassade läromedel 20 Vuxenstuderande behöver stöd 21 Specialpedagogik i förskolan 21 Nytt mediacentrum 21 Lära med IT 22 Att vara eller inte vara 22 Forskning i tiden, forskarporträttet 23 Både formativ och summativ bedömning behövs 23 Sista sidan SPSM i sociala medier 26 Prenumerera gratis på Lika värde 26 Nästa nummer av Lika värde är ute den 29 november Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 26 Om tidningen Lika värde 26 2

3 Lika värde nr 3, 2013 Tema likvärdig bedömning. Kamratbedömning. Tolka kunskapskraven. Forskaren: Både formativ och summativ bedömning behövs. Tidningen ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Omslagsbild på Lika värde nr Foto: Johan Wingborg Ibland är olika sätt det mest rättvisa Bedömning handlar dels om att ta reda på vad eleven lärt sig, men den ska också vara formativ. Bedömningen av en elevs prestationer är formativ när den används för att vägleda eleven vidare i kunskapsprocessen och visa på elevens utvecklingsmöjligheter. Eleverna ska få förutsättningar att förvärva kunskaper och utveckla färdigheter, oavsett funktionsförmåga. Vi måste också ge alla elever möjlighet att visa sina kunskaper på ett för dem rättvisande sätt. 3

4 Utmaningen för lärare som har elever med funktionsnedsättning i sin undervisning är att skapa alternativ för dessa elever. De får oftast samma uppgifter som andra utan andra anpassningar än kanske lite längre tid. Alternativen till skriftliga prov och återkopplingar skulle exempelvis behöva utvecklas. Vi bör motverka uppfattningen att likvärdighet betyder att man måste göra på samma sätt för att det ska bli rättvist. Ibland är olika sätt det mest rättvisa. Det kan finnas flera vägar till målet. Vi får ofta frågor om läraren kan undanta vissa krav med anledning av en elevs funktionsnedsättning. Den möjligheten finns. Men först måste vi skapa förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla likvärdiga kunskaper. Vi får inte använda undantagsmöjligheten som en ursäkt för att inte utforma en tillgänglig undervisning och bedömning. Ansvaret för bedömningen ligger hos dig som är lärare. Du ska sätta dig in i och tolka läroplanen, ämneskursplanerna och kunskapskraven. Till din hjälp har du speciallärare, specialpedagoger, rektor och förstås dina kollegor. Behöver du ytterligare stöd så finns SPSM som en samarbetspartner. Vi har stor kunskap om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar, använd gärna oss. Våra rådgivare runt om i landet kan ge dig stöd när det handlar om elever med funktionsnedsättning. Tillsammans gör vi en likvärdig utbildning möjlig! Greger Bååth, Generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten Bild: Greger Bååth, foto: Peo Sjöberg 4

5 Ny studiemodell testas på anstalt En orienteringskurs ger klienterna på kriminalvårdsanstalten i Luleå möjligheter att hitta rätt nivå för sina studier. Målet är att alla ska lyckas. Den kartläggning av tidigare skolgång som vi gör är en betydelsefull faktor för att utbildningen ska leda till något långsiktigt, menar Ingvar Ededal, lärare på anstalten. Förut klarade hälften av klienterna sina studier och det var ganska stökigt i gruppen. Nu är situationen lugnare. Ingvar jobbar med ett kognitivt och stödjande förhållningssätt tillsammans med klienterna för att hitta fram till en fungerande studiesituation. Bakom det förändrade arbetssättet ligger ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Det händer att killarna hjälper varandra, till exempel om någon behöver extra stöd i matte. Det uppskattar jag, säger Ingvar som är utbildad SO-lärare. Tillsammans med rådgivaren Anna-Lena Gard från SPSM i Luleå har han utvecklat en studiemodell. De intagna börjar med att gå en orienteringskurs på fem veckor. Under den tiden jobbar vi med att kartlägga personens mål, tidigare studier, upptäcka indikationer på inlärningssvårigheter och behov av repetition, berättar Ingvar. På anstalter finns en överrepresentation av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Trots det ställs inga krav på att pedagogerna ska ha kunskap om deras behov av stöd. Men nu har samtliga 13 pedagoger i kriminalvårdens norra region gått en distansutbildning i SPSM:s regi för att lära sig mer om vuxna med NPF. Utbildningen har gjort mig beredd att möta killarna. Jag blir inte lika lätt provocerad och försöker skapa en så ickelik skolsituation som möjligt, säger Ingvar. I samarbete med Anna-Lena har han utvecklat studiemiljön. Medlen har delvis varit ganska enkla. Jag jobbar med eleverna en till en. Arbetsplatserna ändrades, så nu sitter var och en vid ett bord mot en vägg, några med skärmar emellan och de har möjlighet att lyssna på musik. Det finns plats för nio ungdomar i åldrarna år på anstalten. Just nu är de sju som pluggar. En av dem är Siki, 19 år. Han har mycket att ta igen, eftersom han sällan var i skolan. Jag har aldrig haft en så bra lärare som Ingvar. Han kan lyssna, förstå och kommentera på ett sätt så jag förstår. Han har haft ett avbrott i studierna, men Ingvar har uppmuntrat honom, så nu är han på gång igen. Målet är att få börja på en folkhögskola till hösten. 5

6 Min plan är att bli assistent och vägleda personer som är i riskzonen för att bli kriminella, berättar han. Ingvar stöttar och söker kontakter för att få göra en överlämning till folkhögskolan, allt för att Siki ska nå sina mål. Text: Malou Nordlöf Ekström Bild: Läraren Ingvar Edel studerar tillsammans med Siki på kriminalvårdsanstalten I Luleå. Det har gett Siki en ny tro på framtiden. Foto: Ulrica Holm Mer av värde Redaktör: Jessica Tjernström, jessica.tjernstrom@spsm.se Bild: Jessica Tjernström Nya avhandlingar Man vill ju klara sig själv av Ann Simmeborn Fleischer, Högskolan i Jönköping. Avhandlingen handlar om studenter med Asperger syndrom i högre utbildning som sökt pedagogiskt stöd. 6

7 The use of interventions for promoting reading development among struggling readers av Linda Fälth, Linnéuniversitetet. Åtgärder som påverkar läsutvecklingen för elever med läs- och skrivsvårigheter analyseras i avhandlingen. Bland annat jämförs vilka effekter olika åtgärder har på elevernas läsförmåga både på kort och lång sikt. Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet av Eva Melin, Stockholms universitet. Social delaktighet i förskolan för barn med och utan Downs syndrom behandlas i avhandlingen. Med utgångspunkt i en förklaringsmodell för social delaktighet har observationer på olika förskolor genomförts. Prata om sex Till hösten får elever som går i särskolan ett eget tv-program om sex, känslor och sexualitet. Programmet Sexbyrån ska lyfta frågor om lust och hjälpa unga att sätta ord på känslor och funderingar om sin egen kropp. Programmet är producerat av Utbildningsradion och börjar sändas 2 oktober i SVT1. Bild: Zafire Vrba och Ebba Jonsson är programledare för UR:s serie Sexbyrån som riktar sig till särskolan. Foto: Karin Alfredsson Specialpedagogerna blir kvar Specialpedagogutbildningen får vara kvar, då regeringen valt att inte göra några förändringar för specialpedagogexamen. Högskoleverket har tidigare föreslagit att endast speciallärarutbildningen skulle vara kvar. Ny app för dövblinda Post- och telestyrelsen ska utveckla en app för Facebook som ska kunna användas av personer med dövblindhet. Den beräknas vara klar våren 2014 och ska till exempel fungera med hjälpmedel som förstoringsprogram, talsyntes och punktskriftsdisplay. 7

8 Mera matteundervisning Från och med hösten 2013 utökas undervisningstiden i matematik för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola med 120 timmar. Ändringen gäller för elever som börjar årskurs 1, för övriga elever finns övergångs bestämmelser. Träningsskolan berörs inte av förändringen. Bild: Elev med mattebok, foto: Tommy Hvitfeldt Nyttig forskning De allra flesta skolledare och lärare ser stor nytta av att använda sig av kunskap från ny forskning för att förbättra undervisningen. Det är ett av resultaten i rapporten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan som tagits fram av Riksdagsförvaltningen. Studien visar hur ny kunskap kan fångas upp, anpassas och integreras i skolan. Skolor missar målen Utvecklingen mot regeringens mål för funktionshinderspolitiken går långsamt visar Handisams uppföljning Hur är läget Bland annat är det dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning trivs sämre än övriga elever i skolan. Av de granskade skolorna har 70 procent av grundskolorna och 81 procent av gymnasieskolorna brister i sitt arbete med särskilt stöd. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram ett material som stöd i arbetet med att göra skolan tillgänglig för alla. Materialet kan laddas ner från myndighetens webbplats. Slopade åtgärdsprogram Regeringen föreslår att krav på upprättande av åtgärdsprogram för särskilt stöd avskaffas. Enligt förslaget skulle det i framtiden innebära att föräldrarna måste begära att ett åtgärdsprogram upprättas. Förslaget är på remiss till 21 november 2013 och förväntas träda ikraft under våren Det finns ett sympatiskt drag i att se till så att lärarnas arbetstid så långt som möjligt används till undervisning, men man måste värdera det i 8

9 förhållande till att det också finns ett behov av att dokumentera insatser, inte minst kring barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, säger Greger Bååth, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Regeringen har också föreslagit förändringar när det gäller individuella utvecklingsplaner (IUP). Skolverket ger råd om åtgärdsprogram Än gäller kravet på åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket har tagit fram allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram. Råden är rekommendationer om hur lärare, rektorer och huvudmän bör arbeta för att leva upp till kraven i bestämmelserna. Skolverket kommer även ta fram en mall för individuella utvecklingsplaner (IUP) som skolor kan använda som stöd. Mallen ska vara klar under hösten Bild: Omslaget av Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Tema: Likvärdig bedömning Hur gör man en likvärdig bedömning när eleverna har olika förutsättningar? Och hur ska elever kunna bedöma varandra på ett bra sätt? Vi har träffat lärare, elever och rådgivare för att försöka hitta svar. Kunskapskraven strikt tolkning drabbar elever Den nya läroplanen kan leda till att elever med funktionsnedsättning inte får en likvärdig bedömning. Det menar flera experter på bedömning och betyg som Lika värde har talat med. 9

10 Lennart Rådbrink och Wern Palmius är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och har under flera år fokuserat på bedömning, betyg och likvärdiga förutsättningar. Vi får ofta frågor från pedagoger om hur kunskapskraven ska tolkas och förstås utifrån elevers funktionsnedsättningar. Vi ser att om det görs en för strikt tolkning av kunskapskraven kan det leda till att elever får betyg på sin funktionsnedsättning och inte på de kunskaper som de har. Pernilla Lundgren, som arbetar i utvecklingsprojektet Bedömning och betyg för Pedagog Stockholm, tar också emot många generella frågor kring ämnet. Hon ser att dessa vittnar om att det finns en oerhörd strävan hos lärare att göra rätt inte minst med tanke på alla offentliga debatter i media. Det finns en så stor ambition att göra rätt bedömningar och följa systemet att fokus kanske tidvis kan handla lite för mycket om att samla betygsunderlag och att själva stöttningen i undervisningen faktiskt kan tappas bort ibland. Alla tre framhåller att det är väsentligt för specialpedagoger och speciallärare att öka kunskapen kring läroplanen, ämneskursplanerna och kunskapskraven. Men också att en rättvis bedömning är en fråga som inte får vara isolerad från skolvardagen. Förutsättningarna måste börja i undervisningen. För att uppnå likvärdiga bedömningar behöver därför även ämneslärarna vara mer involverade i anpassningar av undervisningen. Det måste skapas förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla likvärdiga kunskaper innan det går att bedöma ett resultat. Det handlar om att anpassa med utgångspunkt i elevens behov, förutsättningar och tidigare kunskaper. Pernilla tar upp ett exempel från kraven i kursplanen för naturorienterade ämnen som rör att skapa text med anpassning till syfte och målgrupp. Där kan det vara nödvändigt att som lärare tänka på ett vidgat sätt när det kommer till textbegreppet. Att elever kan få visa sitt kunnande på ett annat sätt, men ändå anpassat, där det ämnesspecifika står i fokus. Lennart och Wern ser en fara i den ökade individualiseringen i lärandet. Ansvaret för lärandet har i mycket överlämnats till eleverna utifrån en roll som bygger på förmågan att planera och genomföra det egna arbetet. För elever med bland annat koncentrationssvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter kan detta vara missgynnande. Pernilla märker också att det formativa bedömningsbegreppet ibland blir enkelriktat. Den formativa bedömningen som ska vila på två ben tenderar att tippa över. Det blir ibland bara ett tydliggörande till elever om vad som ska läras. Att vara öppen för återkoppling från elever som lärare för att utveckla undervisningen glöms bort. Kontentan är att frågan om likvärdig bedömning inte är problemfri för elever med funktionsnedsättningar. Men att det finns goda ambitioner. 10

11 Det är avgörande att vi hela tiden aktivt motverkar uppfattningen att likvärdighet betyder att det måste göras lika och på samma sätt för att det ska bli rättvist, avslutar Lennart och Wern. Text: Karina Johansson Bild: Illustration av att det finns flera vägar till målet. Vilken väg individen ska välja beror på vilka förutsättningar han eller hon har. Illustration: Helena Lunding Hultqvist. Kurs i bedömning Skolverket erbjuder nu en kurs som vänder sig till lärare i årskurs 4 6 och består av både teori och praktiska moment. Kursen är webbaserad så du kan börja när som helst efter den 15 september Undantag eller inte? Hur ska du tänka kring kunskapskravet som säger att elever ska kunna samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet för betyget E i svenska, årskurs 6 när din elev inte kan tala på grund av en cp-skada eller en selektiv mutism? Det är inte alltid möjligt att göra bedömningar efter de utstakade kunskapskraven. Ibland ger en elevs funktionsnedsättning konsekvenser som gör det omöjligt att uppnå enstaka delar. Det är då undantagsbestämmelsen finns som stöd. Undantagsbestämmelsen är en demokratisk åtgärd så att alla elever ska ges möjligheter. När du landar i en situation där det rätta är att nyttja denna så är det mycket viktigt att det finns kunskaper och erfarenheter kring din elev och den aktuella funktionsnedsättningen hos dig som lärare 11

12 och inom skolans organisation. Du kan läsa mer om frågor och svar kring undantagsbestämmelsen på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats. Kamratbedömning utvecklar I en tredjeklass på Hagaskolan i Umeå arbetar eleverna med kamratbedömning i svenskan. Först sitter vi och skriver, sen läser vi varandras sagor. Vi ska ge beröm på två saker, sedan får man önska något som man tror kan göra sagan bättre, berättar Melvin. Melvin och Ella sitter bredvid varandra i klassrummet. När de skriver jobbar de med var sin berättelse. Efter en stund är det dags att spara, för snart ska de byta dator med en kamrat. Deras lärare, Karin Bergvall berättar vilka som ska läsa och bedöma varandras texter idag. Kamratbedömning ska ingå i skolarbetet enligt läroplanen. Karin berättar om bakgrunden till att de började med just den här metoden: Vi som arbetar med de yngre eleverna på skolan har varit på föreläsningar om modellen Att skriva sig till läsning. Det var början. Då hade vi skrivarpar som jobbade med en gemensam text. Eleverna kom med förslag på vad den skulle handla om och lärde sig att ställa frågor i samband med sitt skrivande. I trean tänkte jag på hur vi skulle kunna arbeta för att utveckla deras texter. Karin hade läst Christian Lundahls bok Bedömning för lärande och blev påmind om något hon läst tidigare. Det handlade om metoden two stars and a wish som går ut på att eleverna ger varandra muntlig, konstruktiv kritik i en gemensam lärandeprocess. Jag frågade barnen om vad man kan tycka om en text? De fick ge förslag på vad man kan ge stjärna för. De kom på att samma lista fungerar för att ge förslag på förbättringar. Ett trollspö fick bli symbolen för det. Listan gör att det blir ganska lätt att både ge och få förslag på förbättringar. Ella och Melvin tycker att det är roligt att läsa varandras sagor. Men ibland är det svårt att komma på en berättelse. Det som gör en saga bra är om den är lite spännande och att man inte är beredd på att något ska hända, säger Ella. Ja, man kan få idéer till en annan saga, säger Melvin. Han ger exempel på vad som kan ge en stjärna: Om man tycker att den är spännande. Önskningar kan vara att man till exempel hjälper till att stava rätt. Barnen byter platser och läser tyst en stund innan de kommenterar. Jonathan och Ava som nu sitter tillsammans ger varandra beröm och förslag på förbättringar. Jag kollade på en grej, säger Jonathan till Ava. Inte för att det var dåligt, 12

13 men du skulle kunna ha ett utropstecken där. För annars kan man tro att de säger det tyst, aaahh. Jag gav en stjärna för bra namn, berättar Ava, som läst Jonathans berättelse Monsunen och de magiska monstren. Den handlar om ett barn som inte får träffa sina syskon. Hon gillar att det händer läskigheter och lite drama. En positiv sak med kamratbedömningen är att de utvecklar sin skrivförmåga och får modeller för vad som gör en text bra, avslutar Karin. Text: Malou Nordlöf Ekström Bildtext: Kamratbedömningen har gett eleverna modeller för vad som gör en text bra. De ger varandra beröm för två saker och ett förslag på vad som kan ändras, enligt en modell kallad two stars and a wish. Foton: Johan Gunséus 13

14 Bild: Klimatet i klassrummet måste vara tillåtande. Både för elever och lärare för att modellen med kamratbedömning ska fungera, menar läraren Karin Bergvall. Foto: Johan Gunseus Svårt att bedöma nyanlända elever Att bedöma en nyanländ elevs kunskap är inte alltid enkelt. Och det kan vara svårt att avgöra om eleven behöver särskilt stöd eller inte. Denho Özmen, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten har två råd till skolhuvudmän. Bild: Dehno Özmen, foto: Anki Bergström Det första rådet är att skapa rutiner för att ta emot nyanlända elever. Om man har ett team med interkulturell kompetens ökar möjligheten att upptäcka vilka elever som behöver särskilt stöd, säger han. Hans andra råd är att ha med modersmålslärare vid tester och bedömningar. Modersmålsläraren har kunskap om elevens kultur och utbildningssystemet i hemlandet. 14

15 En elev som kommer från en annan kultur och har erfarenhet av en helt annan pedagogik än vi har, agerar inte som svenska elever. Det är viktigt att känna till så att man inte missbedömer elevens beteende. För den som vill öka sin kompetens inom området har Specialpedagogiska skolmyndigheten distanskursen Den mångkulturella skolan. Myndigheten kan också ge specialpedagogiskt stöd och göra specialpedagogiska utredningar. Text: Sara Håkansson Anpassad studiegång När du misstänker att en elev inte kommer att nå målen ska skolan utreda om han eller hon är i behov av särskilt stöd. Om särskilt stöd inte räcker till för elevens behov kan anpassad studiegång vara en åtgärd i ett åtgärdsprogram. Men anpassad studiegång kan innebära att eleven inte får fullständiga betyg. Därför krävs god framförhållning och det kan vara lämpligt att tidigt koppla in studie- och yrkesvägledaren i diskussionerna. Alternativa verktyg är inte fusk När du planerar tester och prov bör du utgå från samma behov av lösning som eleven har i undervisningen. Använder eleven alternativa verktyg eller hjälpmedel i undervisningen ska de också finnas till hands när eleven gör provet. Kurs om mångkultur gav insikt Hur introducerar man nyanlända ungdomar med funktionsnedsättning i den svenska skolan? Den frågan stod i fokus när Bergska skolan i Finspång gick en kurs om den mångkulturella skolan. Under de senaste åren har antalet nyanlända till Finspång ökat, vilket lett till att lärarna behöver mer kunskap om de nyanländas kultur. De anmälde sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens distansutbildning Den mångkulturella skolan funktionsnedsättning och annan språklig och kulturell bakgrund. Det kan vara svårt att veta hur vi ska möta de nyanlända elevernas behov. Är det en kulturell skillnad, språkförståelse eller en funktionsnedsättning som gör att man inte riktigt förstår varandra? säger Elisabet Rehn, rektor för introduktionsprogrammet, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Elisabeth Frännek, specialpedagog och lärare på Bergska skolan, 15

16 tycker utbildningen varit lärorik. Den har lyft ämnen hon tidigare inte tänkt på. Ett exempel är skillnaden mellan hur Sverige ser på elevers klassrumsdeltagande jämfört med andra länder. I vissa kulturer pratar inte eleverna då vuxna har ett samtal, medan vi i Sverige uppmuntrar eleven till att delta i samtalen. Kursen har gett mig förståelse för kulturkrockar som denna. Man blir ödmjuk på ett helt annat sätt, säger Elisabeth F. Utbildningen har bidragit till förändringar i undervisningen. Bland annat har eleverna på språkintroduktionen en avsatt tid ihop med en lärare i svenska som andraspråk. Under denna tid lär sig eleverna innebörden av uttryck som kommer att belysas i andra ämnen, exempelvis ordet sjuda från hemkunskapslektionen. Gymnasiesärskolan bjuder även in till möten mellan lärare, vårdnadshavare och elever där de diskuterar olika kulturer och kulturskillnader. Genom mötena har lärarna fått en djupare insyn i varför en elev agerar på ett visst sätt. Deltagarna har utryckt en glädje över att vi kan prata tillsammans om sådana här saker. Man lär sig mycket av varandra och varandras kulturer, säger Elisabeth F. Ytterligare ett resultat är att projektet ut i arbete har kopplats till den kunskap som utbildningen gett. Projektet vill förbereda elever med funktionsnedsättning inför vuxen- och arbetslivet genom praktik och arbetsplatsförlagt lärande. Både Elisabeth F och Elisabet R anser att en viktig framgångsfaktor var att en ur skolledningen var med på kursen. Att flera på arbetsplatsen utbildade sig samtidigt anser de också viktigt. Vi avsatte tid och tittade på kursens filmer ihop. Efteråt diskuterade vi och det gav mycket. Vi kunde konkretisera det vi lärde oss direkt i våra roller. Den nya medvetenheten är något som nu automatiskt ingår i deras tänk. Kursen har gett djupare förståelse för olika kulturer och hur man bör jobba med detta. Kursen borde erbjudas alla som jobbar med utbildning då den får en att tänka ur nya perspektiv. Det var en viktig kurs som man har med sig även efter att den är avslutad. Ju mer jag läste och deltog i kursen, ju mer insåg jag hur mycket det finns att lära, säger Elisabeth F. Text: Stina Dornbos Bild: En framgångsfaktor var att en ur skolledningen deltog i kursen, säger Elisabeth Rehn och Elisabeth Frännek. Foto: Sofia Andersson 16

17 Nytt från SPSM Redaktör: Sara Håkansson, Bild: Sara Håkansson Möt SPSM i Malmö och Göteborg Har du frågor om pedagogiska utmaningar i förskola, skola eller vuxenutbildning? Eller vill du veta vilket stöd du kan få från Specialpedagogiska skolmyndigheten? I höst kan du möta myndigheten på förskolemässan i Malmö och skolmässan i Göteborg. Malmö: Förskolan i fokus, Malmömässan, oktober Monter nr A:40, Seminarium: Ettor och Nollor i förskolan, 15 oktober kl Seminarium: Barn som väcker funderingar se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling, 15 oktober kl Seminarium: I en tillgänglig förskola trivs alla barn, 16 oktober kl Seminarium: Delaktighet och funktionell mångfald förskolans möte med barns olikheter, 16 oktober kl

18 Seminarium: Barn som utmanar, 16 oktober kl Göteborg: Mötesplats skola, Svenska mässan, oktober. Monter nr G01:11, Föreläsning: 29 oktober kl 15:00 16:30, seminarium 73. Hur ovanliga kan lösningar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vara i en skola för alla? Föreläsning: 29 oktober kl 14.30, pedagogiska scenen. I en tillgänglig skola utvecklas alla elever. Läs mer i kalendariet på Bild: Två personer tittar på läromedel i en mässmonter Dysleximässan, Sollentuna, oktober 2013 Mässan presenterar möjligheter för personer med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Du kan ta del av föreläsningar och utställare. Arrangörer är Dyslexiförbundet FMLS i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. 18

19 Nordisk konferens, Gemensamma vägar, Umeå, oktober 2013 Här får du tillgång till skolforskning och pedagogisk kompetens i specialpedagogik. Temat är Pedagogiskt arbete i utmanande lärmiljöer ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Arrangörer är Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, Särskolenätverket Norr, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Åbo Akademi och Universitetet i Nordland. Sista anmälningsdag 1 oktober. Tillgänglig utbildning för alla social tillgänglighet, Örebro, 13 nov 2013 En konferens som bland annat tar upp hur klassklimat, sociala relationer och den egna självkänslan påverkar lärandesituationen. Ta del av tankeväckande föreläsningar som ur olika perspektiv belyser den sociala tillgängligheten. Sista anmälningsdag är 15 okt. Välkommen till konferensen Lika värde forum för specialpedagogik, Örebro, 3 4 februari Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till en mötesplats för dig som är intresserad av specialpedagogik och forskning i skolan. Vår nationella konferens Lika värde. Konferensen kommer ha temat Rättvis skola! där vi fokuserar på några av de utmaningar som finns för en skola där alla har möjlighet att nå målen, säger Charlotta Pettersson, nationell samordnare för forskning och utveckling på Specialpedagogiska skolmyndigheten och projektledare för konferensen. Under två dagar kommer forskare, rektorer, förskolechefer och pedagoger diskutera nya rön inom specialpedagogik. Föreläsningar av forskare och erfarna pedagoger varvas med möten och samtal i mindre grupper. Konferensens program kommer att publiceras på Anmäl dig från den 21 oktober Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på Kurser-och-aktiviteter/ 19

20 Nya läromedel Material för utredning av läs- och skrivsvårigheter Nu finns ett stödmaterial som hjälper pedagoger att utreda elevers läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet ger stöd för kartläggning och hjälp att identifiera åtgärder för att anpassa elevens lärmiljö. Rena rama forntiden en anpassning med fina svällpappersbilder! Här finns fakta, arbetsmaterial och inspiration att upptäcka forntiden på ett nytt sätt. Med den anpassade versionen följer taktila svällpappersbilder i färg av fornlämningar och runristningar. Målgrupp: Läromedlet passar årskurs 2 och 3. Bild: Omslaget av Rena rama forntiden Följ våra nyhetsbrev om läromedel Vill du veta mer om läromedel? Följ våra nyhetsbrev inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. Anpassade läromedel Specialpedagogiska skolmyndigheten anpassar läromedel från andra förlag till punktskrift, Textview, DAISY ljud och DAISY text och ljud. Beställ en förteckning över alla läromedel som är anpassade. 20

21 Bild: Omslaget av Anpassade läromedel Vuxenstuderande behöver stöd Många avhopp, bristande kunskap om varför eleverna slutar och risk för stora skillnader i stöd. Det visar en ny sammanställning om vuxenutbildning som Specialpedagogiska skolmyndigheten gjort. Därför föreslår myndigheten åtgärder som skulle göra vuxenutbildningen mer tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning: Stärk möjligheten till specialpedagogiskt stöd. Se över regelverket kring studiemedel. Ge folkhögskolor tillgång till myndighetens stödverksamhet. Specialpedagogik i förskolan I förskolan utgår specialpedagoger och förskollärare från ett problem istället för en diagnos i det specialpedagogiska arbetet. Det visar den första masteruppsatsen någonsin från Uppsala universitet. Studien visar också att det är förskol lärarna som gör specialpedagogiken i förskolan. Specialpedagogik i förskolan från medicinska diagnoser till problemorienterat synsätt, är titeln på studien. Nina Mohss, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, har skrivit den. Nytt mediacentrum Ett projekt i Åstorp utvecklar ett pedagogiskt mediacentrum för att samordna lärande om och med digitala medier. Under våren 2013 startade de ett skoldatatek. Det vänder sig till elever i behov av särskilt stöd och personal runt dessa elever. Nästa steg är att öppna en digital verkstad för pedagoger som är dator ovana eller som vill hitta nya arbetssätt med digitala verktyg. Specialpedagogiska skolmyndigheten har gett projektet bidrag i form av SIS-medel. 21

22 Lära med IT Samordnare för it i lärandet: Berit Engberg, berit.engberg@spsm.se Följ mig på Bild: Berit Engberg Att vara eller inte vara Med de orden beskriver min kollega Stefan Bonn skillnaden för en elev som får tillgång till rätt typ av stöd jämfört med en som inte får det. Det innebär all skillnad i världen, det handlar om att bli godkänd eller underkänd, att lyckas eller misslyckas, beskriver Stefan i en intervju på vår webb om alternativa verktyg i lärandet. Ja, it kan verkligen vara en väg till framgång i skolan exempelvis för en elev i läs- och skrivsvårigheter. Men det är inte givet. Det räcker inte att ha tillgång till it, man måste kunna använda det också. För det krävs en medveten satsning på att skapa förutsättningar för både lärare och elever. Det visar, inte minst, Skolverkets rapport It-användning och it-kompetens i skolan, som kom i våras. Rapporten beskriver hur tillgången till it har ökat i skolan, både för lärare och elever. Ökningen syns såväl i förskolan som i grund- och gymnasieskolan. Men trots satsningarna på ny teknik är användningen av it i många ämnen lika låg som den var för tre år sedan. I många skolor saknas it-planer och it-strategier och behovet av kompetensutveckling för att kunna utnyttja den nya tekniken är fortfarande stort. Hur kommer det sig? Det är ju ett oerhört resursslöseri att inte kunna utnyttja utrustning som köps in. Som att köpa en bil utan att kunna köra den. Att lyssna på erfarna föreläsare är ett bra sätt att öka sin kompetens tycker jag. På vår webbplats finns nu flera bra föreläsningar med it inom specialpedagogik som övergripande tema. Det är mina kollegor Stefan Bonn, Tord Söderqvist och Curt Ekstedt, som tillsammans med Idor Svensson, psykolog och filosofie doktor i psykologi vid Linnéuniversitetet, håller presentationerna. När it används i undervisningen är det bra att känna till vad som gäller kring upphovsrätt. Upphovsmannens samtycke behövs för att få använda material som man hittar på nätet, oavsett om det handlar om bilder, filmer eller texter. Därför finns ett par föreläsningar om upphovsrätt på vår webbplats där vi får hjälp av ett par jurister att reda ut begreppen. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om våra filmer. Text: Berit Engberg 22

23 Forskning i tiden, forskarporträttet Namn: Anders Jönsson Titel: Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad. Aktuell med: Forskar om återkoppling och hur bedömning kan hjälpa elever att förstå vad som krävs av dem. Ingår i arbetet med att konstruera de nationella proven i NO i årskurs 6, på uppdrag av Skolverket. Bild: Anders Jönsson, foto: Lotta Leden Både formativ och summativ bedömning behövs Vad är egentligen likvärdig bedömning? Och vad säger forskningen? Vi vänder oss till Anders Jönsson, biträdande professor på Högskolan Kristianstad i naturvetenskapernas didaktik med inriktning mot bedömning. Han har i sin forskning skrivit böcker kring bedömning och ingår även i olika projekt kring ämnet. Två helt olika synsätt finns om bedömning. Båda ska användas i undervisningen, något som gör många lärare villrådiga, då de har svårt att kombinera de båda sidorna, säger Anders Jönsson. Det ena synsättet handlar om standardisering, att lärarnas bedömning av elevernas kunskaper ska bli likvärdig och ske på liknande sätt. De betyg som sätts, ska innebära samma sak, oavsett av vem de sätts. Till hjälp för 23

24 detta finns dels kunskapskrav framtagna, dels standardiserade prov och tester, bland annat nationella prov. Det andra synsättet handlar om att alla elever ska ges lika möjligheter att visa sina färdigheter utifrån sina egna förutsättningar. Här finns inga färdiga mallar till hjälp, utan det är de enskilda elevernas förutsättningar och förmågor, ibland med stöd av olika hjälpmedel, som påverkar hur eleverna på bästa sätt kan visa vad de kan. Både det första synsättet, summativ bedömning, och det andra synsättet, formativ bedömning, är tänkta att tillämpas i undervisningen. Vilken typ av bedömning vill vi att lärare ska bli bra på? Genom politiska beslut finns numera standardiserade prov och betyg även i lägre årskurser. I klassrummet förväntas emellertid lärarna arbeta med formativ bedömning. Min förhoppning är att den formativa bedömningen får större plats, säger Anders Jönsson. I den nyaste lärarutbildningen ingår att lära sig bedömning. Detta är dock något som kräver mycket praktiskt övning för att ge resultat. Enbart teori räcker inte, menar han. På uppdrag av Skolverket arbetar jag och några kollegor på Högskolan Kristianstad med ett sambedömningsprojekt. Sambedömning innebär att lärare diskuterar och funderar i grupp, dels över hur gruppens medlemmar tänker, dels att de diskuterar och analyserar elevernas prestationer, styrkor och svagheter. Detta bidrar till att utveckla en samsyn i lärargruppen, exempelvis inför rättningar av nationella prov. Även om det finns en samsyn, kommer ändå inte alla att därmed bedöma lika, eller använda sig av samsynen i sin individuella elevbedömning. Arbetet med sambedömning är ändå nyttigt. Elever är i grunden olika. En stor bredd av redovisnings- och dokumentationsformer behövs för att kunna fånga deras förmågor enligt kursplanerna, säger Anders Jönsson. Standardiserad bedömning kan missgynna elever som svagpresterar av olika anledningar. En del redovisningsformer passar inte alls för elever med vissa funktionsnedsättningar, medan andra kan passa bättre. Är metoderna starkt standardiserade, blir det svårt att göra individuella lösningar. Han berättar att forskarvärlden är delad när det gäller bedömningar. Vissa förespråkar tekniska lösningar för att göra breda massbedömningar, medan andra anser att alla måste få chansen att visa vad de kan på sina egna villkor. Sett ur ett internationellt perspektiv är standardiserad bedömning kontroversiell. Undervisningen får en stark styrning mot det som testas på proven, vilket aldrig kan vara lika omfattande och komplext som de riktiga uppgifter som genomförs inom ramen för den reguljära undervisningen. Vi behöver fråga oss vad det är för kunskap vi egentligen vill att eleverna ska utveckla, säger Anders Jönsson. Är det rena minneskunskaper, eller är det sättet att tänka, resonera och finna lösningar? 24

25 Standardiserade prov kräver av eleverna att de på kort tid ska sätta sig in i uppgiften och svara på just det sätt som provkonstruktörerna tänkt sig och inte på något annat sätt. Eleverna får bara en chans, skulle de svara fel, får de sällan någon möjlighet att förklara sig. Man kan absolut ifrågasätta moralen i detta. Standardiserade prov är med andra ord något vi gör med eleverna för att tillfredsställa andras intressen, inte något vi gör för elevernas skull. Det är skillnad på att fördjupa elevernas kunskap och på att höja elevernas resultat. En undervisning som anpassar sig till det som testas på de nationella proven, riskerar att tappa både bredden och djupet. Men framför allt tappas kontakten med de enskilda eleverna och deras specifika förutsättningar. Text: Bella Danowsky På Anders Jönssons webbplats Lärande bedömning finns, förutom publikationer, diverse resurser för lärare som planeringsstöd för bedömning och en checklista för bedömningsanvisningar. Illustration av att två synsätt ska användas i undervisningen. Bild: Helena Halvarsson 25

26 SPSM i sociala medier Vill du veta mer om specialpedagogik och få tips om nya arbetssätt, bra exempel och vidareutbildningar? Följ oss i sociala medier. Facebook: SPSMsverige Prenumerera gratis på Lika värde Registrera dig på Nästa nummer av Lika värde är ute den 29 november Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Om tidningen Lika värde 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ansvarig utgivare: Greger Bååth. Redaktör: Sara Håkansson. Redaktion: Bella Danowsky, Karina Johansson, Malou Nordlöf-Wiklund, Jessica Tjernström och Annika Ågebrant. Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lika värde, Box 6074, Örebro. Telefon: E-post: likavarde@spsm.se Omslagsfoto: Johan Gunséus Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå Tryck: DanagårdLiTHO, 2013 Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial. Citera oss gärna, men återge alltid källan. 26