Innehåll, Lika värde nr 4, 2013

Transkript

1 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Innehåll, Lika värde nr 4, 2013 Anton har två skolor 5 Mer av värde 6 Samverka för barns bästa 6 Forskning i klassrummet 7 Leva med ADHD, autism och Asperger 7 Vad kan nyanlända? 8 Årets guldäpple går till 8 Lyssnar till barn 8 Material för särvux 8 Teknik motiverar 9 Learning by hearing? Technological framings for participation. 9 Inkluderad ändå exkluderad? Om lärares förutsättningar för inkluderande undervisning i Idrott och Hälsa. 9 Skolformens komplexitet elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. 9 Tema: Likvärdig skola 10 Eldsjälar jobbar för en likvärdig skola 10 Hemmasittare får ny chans 10 Min historia kan stärka andra 13 It-inspiratören 14 Hur kan alla nå målen? 16 Nytt från SPSM 17 Inkludering och språk tema i nya rapporter 17 Skoldatatek sprider kunskap 17 Kurser, konferenser och seminarier 18 Seminarium om elever med hörselnedsättning 18 Rektor med vetande 18 Konferens om kommunikationens betydelse 18 Framtidens lärande nästa steg 18 Glöm inte Lika värde-konferensen Örebro, 3 4 februari 18 Distanskurser var du vill, när du vill och gratis. 19 Funderar du på att söka till specialskola? 19 Håll utkik! 19 Sidan 1

2 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Nya läromedel 19 Nyheter och klassiker på teckenspråk 19 Följ våra nyhetsbrev om läromedel 20 Lära för delaktighet 20 Handbok för mentorer 20 E-böcker ger nya perspektiv läromedel att välja bland 21 Stöd för att motverka kriminalitet 21 Lära med IT 22 Tid att tänka nytt 22 Forskning i tiden, forskarporträttet 23 Professor Alan Dyson strider för en rättvis skola i ett rättvist samhälle 23 Om SPSM 26 Sociala medier 26 Prenumerera gratis på Lika värde 27 Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM 27 Om tidningen Lika värde 27 Sidan 2

3 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Lika värde nr 4, 2013 Tema: likvärdig skola. It-inspiratören Gunilla. Hemmasittare får ny chans. Forskaren: En likvärdig utbildning finns i ett jämlikt samhälle. Tidningen ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Omslagsbild på Lika värde nr 4, Foto: Johan Wingborg Ledaren: Åtgärdsprogram behövs I höst har flera av oss diskuterat förslaget om att avskaffa kravet på skriftliga åtgärdsprogram. Jag tycker att ambitionen att minska administrationen för lärare är bra. Men förslaget riskerar att drabba elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram är ett viktigt verktyg i arbetet för att ge dessa elever en fungerande skolgång. Om vi försvagar verktygets roll kan det få stora konsekvenser för elever med funktionsnedsättning. Som pedagog, eller som blivande sådan, kan du egentligen bara vara säker på en enda sak: du kommer att möta elever med olika behov. Därför är det viktigt att du i din planering och ditt agerande utgår ifrån att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning, som är tillgänglig och skapar förutsättningar för delaktighet. Om undervisningen genomförs så att den passar så många som möjligt, Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Sidan 3

4 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION behöver färre elever särskilt stöd och åtgärdsprogram. Idag upprättas ibland åtgärdsprogram för elever vars behov egentligen borde mötas i det generella pedagogiska arbetet. En hjälp för att komma tillrätta med det tror jag vore att göra en tydligare definition av vad som är stöd och vad som är särskilt stöd i skolan. Skolverket har nyligen gett ut allmänna råd om hur skolorna bör arbeta med åtgärdsprogram. Peter Becker, chefredaktör för Datorn i utbildningen, med flera, föreslår ett digitalt stöd för åtgärdsprogram. Detta är åtgärder som jag menar kan höja kvalitén på åtgärdsprogrammen och göra dem mer pricksäkra, så att de upprättas för de elever som behöver särskilt stöd. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppgift är att stödja dig som är pedagog eller skolledare i ditt arbete med att skapa en tillgänglig utbildning. Med våra kunskaper kan vi bidra till en likvärdig utbildning för alla, oavsett funktionsförmåga. Vänd dig till oss. Tillsammans gör vi en likvärdig utbildning möjlig! Greger Bååth, Generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten Foto: Peo Sjöberg Bild: Greger Bååth Sidan 4

5 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Anton har två skolor Anton, 8 år, har teckenspråket som sitt första språk. En vecka per månad kommer han till Kristinaskolan, som är en teckenspråkig specialskola i Härnösand. Annars går han i Lillsjöskolan i Östersund. Det är viktigt för hans identitet och språkutveckling att få komma hit, säger Antons mamma Jessica Wigdén. Anton har en hörselnedsättning och en funktionsnedsättning som gör att han har svårt att tala, så för honom fungerar teckenspråket bäst. I hans klass hemma går en annan pojke som har hörselnedsättning och använder hörseltekniska hjälpmedel. Men han har svenska som första språk, så Anton har ingen jämnårig i samma situation. Veckorna på Kristinaskolan innebär att han får vara i en teckenspråkig miljö där han får utveckla sitt teckenspråk. Här får han undervisning på ett annat sätt med förklaringar på teckenspråk. Vi ser att det berikar språkutvecklingen, säger mamma Jessica. Lillsjöskolan är hemskola och har huvudansvaret för Antons skolgång. Deras pedagoger kommer hit ibland och vi har regelbundet samarbete, berättar Maggi Wikman, biträdande enhetschef på Kristinaskolan. Hemskolans pedagoger erbjuds också kompetensutveckling. Det kan till exempel handla om hörsel och behov av det visuella i kommunikationen i undervisning för elever som är döva eller har hörselnedsättning. Kristinaskolan har 40 elever på heltid och 35 på deltid. Det vanliga är att en elev kommer två veckor per termin för att få teckenspråkig undervisning tillsammans med jämnåriga i samma situation. Men det finns möjlighet till flexibla lösningar. I Antons hemskola är de 19 elever i klassen. Här är de bara fyra i gruppen. Det är lugnt och barnen tittar koncentrerat på när läraren, Ulrika Wiklander tecknar samtidigt som hon pekar på bilder som visar vilka aktiviteter dagen ska innehålla. Det är tisdag, den bästa dagen, för då är det simskola. Inför varje deltidsvecka har lärarna kontakt med föräldrar och lärare i hemskolan. Det händer att vi jobbar med ungefär samma områden. Då upplever jag en förstärkning i elevernas lärande när de får undervisning både på talad svenska och svenskt teckenspråk. Hon berättar att hon även märkt att talad svenska och teckenspråk kompletterar varandra när nyanlända elever ska lära sig de två språken. Men inget av dem utesluter det andra, avslutar Ulrika. Text: Malou Nordlöf Ekström Sidan 5

6 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Vill du veta mer? Specialpedagogiska skolmyndigheten har fem regionala specialskolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. Nu utvecklar de en gemensam modell för elever som vill gå i specialskolan på deltid. Vill du veta mer om flexibla lösningar? Kontakta den skola du är intresserad av. Foto: Kerstin Stickler Bild: Anton tar upp ett kort med stjärnor ur en hemlig påse. Hur många tror du att du får? 10!... Ja! Det var tio, säger Ulrika. Mer av värde Redaktör: Jessica Tjernström, jessica.tjernstrom@spsm.se Bild: Jessica Tjernström Samverka för barns bästa Socialstyrelsens vägledning Samverka för barns bästa, handlar om barns behov av insatser från flera aktörer. Den ger en bild av samverkan utifrån forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete. Bland annat beskrivs hur olika aktörer runt barnet samverkar. Vägledningen vänder sig främst till verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, men kan även användas inom förskola och skola. Sidan 6

7 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Foto: Hans Alm Forskning i klassrummet Skolverket har i boken Forskning för klassrummet samlat klassrumsnära rön. Tanken är att inspirera lärare och rektorer i arbetet och att ge underlag till diskussioner om hur det går att förankra skolverksamhetens vardag i vetenskap och beprövad erfarenhet. Leva med ADHD, autism och Asperger Under hösten har Utbildningsradion lyft frågan om hur det är att leva med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TV-serien Liv med autism, följer barn och ungdomar genom utredningar, skolformer och möten med olika professioner. Serien skildrar även särskolor, träningsskolor och resursskolor, som anpassat rutiner och skolgång utifrån eleverna. Specialpedagogiska skolmyndigheten har kvalitetsgranskat serien. Samma tema behandlar serien Orka, som riktar sig till barn i mellanstadiet. Serien förklarar hur det är att ha autism, Aspergers syndrom och ADHD. TV-serierna finns tillgängliga på UR Play och Sidan 7

8 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Vad kan nyanlända? Linköpings kommun har tagit fram ett material för att kartlägga nyanlända elever. Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever är utgivet av förlaget Sanoma Utbildning. Det täcker grundskolan och grundsärskolan, men passar även vid kartläggning av vuxna. Också Skolverket kommer att ta fram ett kartläggningsmaterial och dessutom ett bedömningsmaterial för att följa elevernas språkutveckling i svenska. Årets guldäpple går till Daniel Gomejzon på Väsby skola i Uppland Väsby, för hans arbete att aktivera alla elever i den egna hälsan. Med digital teknik utvecklar han tillsammans med eleverna spel och övningar som förnyar undervisningen i hälsa och idrott. Läs om nya kriterier inför nästa års nomineringar till Guldäpplet i spalten Lära med it, länk finns här till den notisen. Lyssnar till barn Barnombudsmannen har fått i uppdrag att vidareutveckla metoder för att lyssna till barn med funktionsnedsättningar. Metoderna ska särskilt ge stöd så att barn med funktionsnedsättningar som medför kommunikationssvårigheter ska kunna komma till tals. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars 2014 till Socialdepartementet. Material för särvux Skolverket har tagit fram ett material för särskild utbildning för vuxna. Materialet ger lärare stöd att utveckla bedömarkompetensen, både när det gäller kunskapsbedömning av eleven och av den egna undervisningen. Teknik motiverar Med små insatser kan elevens motivation och måluppfyllelse i skolan öka. Det visar Hjälpmedelsinstitutets rapport Teknikstöd i skolan, som beskriver resultaten av ett projekt där elever med kognitiva svårigheter fått teknikstöd. I projektet har även arbetsterapeuter anställts som stöd i elevhälsan. Rapporten beskriver även en modell för att identifiera elever med kognitiva svårigheter, bedöma behov av stöd, välja och använda teknikstöd samt följa upp effekter. Sidan 8

9 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Nya avhandlingar Learning by hearing? Technological framings for participation. Ingela Holmström, Örebro universitet. Avhandlingen handlar om hur elever med hörselnedsättning och lärare interagerar med och lär av varandra. Den tar också upp teknologiers betydelse för samspel och kommunikation. Inkluderad ändå exkluderad? Om lärares förutsättningar för inkluderande undervisning i Idrott och Hälsa. Peter Åström, Umeå universitet. I avhandlingen lyfts lärares förutsättningar för inkluderande undervisning i idrott och hälsa. Avhandlingen ger kunskap utifrån perspektiven elever och lärare. Skolformens komplexitet elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan. Therése Mineur, Örebro universitet. Elevers erfarenheter av att gå i gymnasiesärskolan och komplexiten i skolformen behandlas i avhandlingen. Sidan 9

10 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Tema: Likvärdig skola Eldsjälar jobbar för en likvärdig skola Vad vore skolan utan eldsjälar och starka viljor? Personer som tar sig an nya utmaningar och ständigt söker nya vägar. Möt tre kvinnor som hellre ser möjligheter och utmaningar än hinder och problem. Hemmasittare får ny chans Med rätt bemötande, kunskap och anpassad miljö går det att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan igen. Mimers hus i Malmö är en verksamhet som helt och hållet är utformad för detta och arbetet är framgångsrikt. Faktaruta: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett paraplybegrepp och innefattar såväl ADHD, ADD som autismspektrumstörning. I autismspektrumstörning ingår bland annat autism, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats finns information om pedagogiska strategier för att göra undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Läs mer på (Slut på faktaruta) Foto: Stig-Åke Jönsson Bildtext: Jag drivs av att hitta individuella lösningar som fungerar för de ungdomar som inte riktigt platsar i den vanliga verksamheten, säger Ing-Britt Bengtsson. Sidan 10

11 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Mimers hus riktar sig till hemmasittande elever på gymnasienivå. Vi tar emot totalt åtta elever från hela Malmö, berättar specialpedagog Ing- Britt Bengtsson, initiativtagare och ansvarig för verksamheten. Utbildningen vänder sig till elever som, förutom lång skolfrånvaro, har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller annan psykisk problematik. Dessutom bör han eller hon antingen ha fått diagnos eller vara under utredning. Det går inte att söka till undervisningen på Mimers hus; eleverna anvisas hit av Centrala elevhälsan på Malmös utbildningsförvaltning. Även normalbegåvade elever med autismspektrumstörning som tidigare placerades i gymnasiesärskola kan tas emot. Denna grupp är visserligen inte hemmasittare, men eleverna har behov av den trygghet och struktur som Mimers hus kan erbjuda. Ing-Britt har under många år arbetat som lärare och specialpedagog för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på både gymnasieoch högre grundskolenivå. För just denna elevgrupp erbjuder numera två av Malmös gymnasieskolor så kallade förstärkta program, som hon hjälpt till att bygga upp. Våren 2011 blev Ing-Britt tillfrågad om hon ville hjälpa en grupp elever som suttit hemma halvårsvis eller ännu mer. Arbetet har vuxit och blivit Mimers hus. Här finns nu två pedagoger och två assistenter. Under 2013 har verksamheten fått SIS-bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. De pengarna betalar halva Ing-Britts lön. Utvecklingsprojektet avslutas till årsskiftet och just nu skriver hon på slutrapporten. Centrala elevhälsan kommer att utvärdera verksamheten under senhösten och tanken är att göra den permanent. Lokalerna ligger i anslutning till den yrkesinriktade gymnasieskolan Värnhemsskolan, med egen ingång för att ge eleverna trygghet. Här finns ett fåtal avskärmade arbetsplatser med datorer. Alla elever arbetar efter individuella planer och scheman, baserade på den enskildes kunskaper och intressen. Arbetet följer en trappstegsmodell med fem steg. Ing-Britt förklarar: Eftersom skolan ofta framkallar ångestfyllda känslor hos dessa elever, inleder vi med att mötas på neutral plats, till exempel ett café. Tillsammans med eleven och föräldrarna kartlägger vi varför eleven stannar hemma, hur eleven lär sig, intresseområden och nätverk. Individuellt schema och studieplan tas fram och vi kommer överens om hur vi ska göra om eleven inte dyker upp som avtalat. Till exempel ringer vi efter viss tid, eller så åker vi hem och hämtar eleven. Skoldagarna är korta i början, men utökas efterhand som närvaron blir stabil. Målet är att så småningom kunna inleda en integrering av eleven i någon annan verksamhet och vid behov även erbjuda någon form av praktik. Undervisningen förstärks med motivationshöjande insatser, som baseras på de individuella intressena. Den här utvecklingen kan sträcka sig över flera år. Vi blir nöjda med att nå en del av vägen, redan då är mycket vunnet, säger hon. Det är inte alls samma sak att vara hemmasittare som att skolka, Sidan 11

12 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION framhåller Ing-Britt. Den som skolkar gör det i hemlighet och är ofta ute på stan i sällskap med kompisar. För våra elever handlar det om skolvägran. De sitter hemma för att det är en trygg plats och hänger inte på stan. Men de tycker det är ok med skolarbete om det kan göras på deras sätt. När en ung person stannar hemma från skolan under lång tid, kanske månadsvis, kan beteendet befästas. Tyvärr känns det som om antalet hemmasittande elever ökar. Enligt en nyligen publicerad undersökning som Autism- och Aspergerförbundet gjorde 2013 bland de egna medlemmarna, stannar var tredje elev hemma från skolan. Bland flickor i högstadiet är siffran ännu högre, 52 procent. Orsaken är inte brist på resurser. Istället är de främsta anledningarna bristande kunskap hos skolpersonalen om autism och Aspergers syndrom, bristande anpassning av skolmiljön och frånvaro av adekvat stöd i skolan. Faktaruta: Bidrag till utveckling För att utveckla en verksamhet behöver man ibland pröva nya arbetssätt. Utvecklingsprojekt för barn och elever med funktionsnedsättning kan få bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Malmö och Mölndal, som du kan läsa om i detta nummer, har fått bidrag. Alla huvudmän för förskolor, skolor eller kommunal vuxenutbildning kan ansöka. Nästa chans kommer i maj (Slut på faktaruta.) Text: Bella Danowsky Illustration: Helena Lunding Hultqvist Sidan 12

13 TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION Min historia kan stärka andra Genom dans, psykologistudier, en stark vilja och verbal förmåga vill Caroline Hammar slå hål på fördomar och skapa förutsättningar för en bättre utbildning. Det var dansen som kom först. Vid sex års ålder var Caroline aktiv inom både gymnastik och dans. Det var inte förrän runt tio års ålder som diagnosen kom. Det tog tid innan jag fick diagnosen tappdystrofi vilket kortfattat innebär att jag inte ser rakt fram och har begränsad perifer syn. Jag var väldigt bra på att mörka situationen så det dröjde innan jag blev genomskådad. Efter diagnosen fortsatte livet som vanligt. Det var aldrig tal om att begränsa sig. Jag blev behandlad på samma villkor som mina syskon. Jag har en bra grund och ett bra stöd i familjen. Caroline fick dock ofta påminna lärare om anpassningar för att få förutsättningar som alla andra under sin skolgång. Ibland kände hon sig som ett problem. Jag satt mycket hemma och pluggade ikapp. Det blev det lättaste när jag inte orkade tjata eller förklara. Men det har också funnits lärare som självklart har löst behoven. Även idag på universitetet märker hon att det finns förutfattade meningar samt brist på resurser. Men jag är hård på mina rättigheter, jag har inte tid att administrera mina studier, jag vill studera. Jag har ju förmågan att tala för mig själv. Caroline flyttade ensam till Stockholm vid 16 års ålder för att gå en yrkesdansarutbildning. Nu har hon hunnit fylla 25 år, läser psykologi och tänker använda sina utbildningar och erfarenheter till att inspirera andra. Hon ser idag mindre än 10 procent. Jag vill föreläsa om hur barn blir påverkade och formade genom bemötande. Jag vill använda min historia för att stärka ungdomars självkänsla och öka pedagogers medvetenhet. Och så är jag sugen på mer dans. Och hon är mer än på god väg. Hon har redan hunnit läsa vid Kungliga Svenska Balettskolan, yrkesdansat, arbetat som danspedagog, varit verksamhetsledare hos Unga synskadade i Stockholm samt suttit som vice ordförande i styrelsen och föreläst för blivande idrottslärare och dansare. Bland annat. Text: Karina Johansson Sidan 13

14 Foto: Hans Alm Bildtext: Caroline Hammar ser mindre än 10 procent, är utbildad yrkesdansare och studerar psykologi. Hennes önskan inför framtiden är att kunna arbeta som en föreläsande inspiratör. It-inspiratören Med digitala verktyg öppnas nya möjligheter för alla elever, men framförallt för elever i behov av särskilt stöd. Men hur når man alla lärare och inte bara dem som har ett intresse från början? Att använda dator måste innebära mer än en bok på burk och det är här Gunillas arbete kommer in, säger Christer Ferm, chef för utvecklingsenheten inom skolförvaltningen i Mölndals stad. Gunilla Almgren Bäck är specialpedagog och skolutvecklare inom informations- och kommunikationsteknik i kommunen. Vi utvecklar pedagogiken och arbetssätten med informations- och kommunikationsteknik. Jag tror vi kan få en roligare och mer meningsfull skola för alla elever. Gunilla är inspirerad av professor Jerry Rosenqvist som säger att ju bredare pedagogiken är, desto smalare behöver specialpedagogiken vara. Hon brukar lägga till för att undanröja hinder för lärande och gemenskap. Genom att föra samman specialpedagogik och digitala verktyg blir möjligheterna till variation många fler och pedagogerna kan tänka in barn och ungdomars olikheter i lärandet från början. Gunilla menar att det specialpedagogiska perspektivet behövs i skolans utvecklingsarbete. Det perspektivet kan bidra till att hitta varierade lösningar som skapar intresse och lust hos alla elever. Och på så sätt breddas pedagogiken, säger hon. Sidan 14

15 Hennes vision är att digitala verktyg är en naturlig del av alla pedagogers arbete. För nå dit måste fler ha kunskap om it i lärandet och vad det kan betyda för elever i behov av särskilt stöd. Därför försöker hon hitta bra sätt att sprida kompetensen. Det började med att Skoldatateket erbjöd kurser för specialpedagoger. Tanken var att de sedan skulle föra kunskaperna vidare. Men det gav inte så stor effekt jag hoppats på, säger Gunilla. Det gäller att lyssna till pedagogerna och ta ett verktyg i taget, så de hinner reflektera och utveckla pedagogiken också. Ett annat sätt hon prövat är processutbildning. Då skrev deltagarna egna utvecklingsplaner, prövade verktyg i sin verksamhet, inspirerade varandra och diskuterade hur digitala verktyg kan användas för alla elever. Sen kom idén att elever och pedagoger ska lära sig tillsammans. Jag har gått in i klasser och genomfört en lektion med digitala verktyg för elever och pedagoger samtidigt. Om läraren vid nästa tillfälle inte kommer ihåg allt, så kan eleverna hjälpa till. Den senaste modellen Gunilla prövat är att gå in i en verksamhets utvecklingsarbete för att bidra med det specialpedagogiska och digitala perspektivet. Vi har gått från en utbudsstyrd till en behovsstyrd utbildning. Vi kommer in i skolornas utvecklingsarbete istället för att trycka på dem något. På det sättet blir den centrala utvecklingsenheten ett bättre stöd för verksamheternas utvecklingsarbete, säger Christer. Text: Sara Håkansson Bildtext: Gunillas vision är att digitala verktyg är en naturlig del av alla pedagogers arbete. Foto: Johan Wingborg Sidan 15

16 Faktaruta: Gunilla Almgren Bäck Gunilla har fått Guldäppeljuryns särskilda pris för sitt arbete med att förnya lärandet med hjälp av it. I februari medverkar hon i seminariet It och appar när läsningen glappar, på konferensen Lika värde som arrangeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Du kan följa Gunilla på Twitter och på hennes blogg. Blog: (Slut på faktaruta) Hur kan alla nå målen? Om man på allvar vill börja jobba med att utveckla sin skola så att den fungerar för alla, vad är viktigt att tänka på då? Det viktigaste är att utgå ifrån hur det ser ut i skolans vardag. Det handlar om att identifiera sina utmaningar. Hur bra är vi på att se, anpassa och stimulera till delaktighet idag? Och varför är det så? säger Per Skoglund, regional FoU-samordnare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han beskriver vikten av en gemensam målsättning och samverkan mellan alla nivåer i organisationen. Politiker och skolledare behöver engagera sig och ge stöd till rektorer, för att de ska klara att stödja och utmana sin personal att använda alla stödresurser. Framgången ligger i ett kollegialt samarbete i handling och lärande. Det visar bland annat forskning om inkludering och måluppfyllelse i Essunga. Begreppen likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet är centrala, menar han. De hjälper oss att se klarare än om vi allmänt talar om inkludering. Likvärdighet är att se och förstå alla elever och deras förutsättningar. Hoppar vi över det vet vi inte vad vi ska ge för stöd. Tillgänglighet och delaktighet handlar om att skapa en anpassad lärmiljö och gemenskap där eleven stimuleras till delaktighet. Vi måste inse att personalen är den avgörande faktorn för elevens framgång. Det håller inte längre att endast fokusera på brister hos eleven, säger Per Skoglund. Fotnot: Forskningen baserad på skolor i Essunga presenteras i rapporten Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever (Persson & Persson 2012). Text: Malou Nordlöf Ekström Bild: Per Skoglund, Foto Göran Hartman Sidan 16

17 Nytt från SPSM Redaktör: Sara Håkansson, Bild: Sara Håkansson Inkludering och språk tema i nya rapporter Rapporten Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? presenterar olika studier om inkludering. Ett resonemang om hur forskning blir relevant i den praktiska skolvardagen förs av författarna Claes Nilholm och Kerstin Göransson, båda forskare inom det specialpedagogiska området. Rapporten Hur händer det? bygger på en doktorsavhandling om hur barn tillägnar sig språk i allmänhet, och teckenspråk i synnerhet. Författaren Emelie Cramér-Wolrath intervjuades i Lika värde nr Båda rapporterna ingår i Specialpedagogiska skolmyndighetens FoUrapportserie. Du beställer rapporterna från vår webbplats Skoldatatek sprider kunskap Skoldatatek är det viktigaste sättet att sprida kompetens kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunerna, det visar en rapport från Dyslexiförbundet FMLS och Föräldraföreningen för Dyslektiska barn. I år har Specialpedagogiska skolmyndigheten fördelat 11,6 miljoner kronor till 21 nya skoldatatek. Totalt har myndigheten gett bidrag till starten av 226 skoldatatek. Nästa chans att söka medel kommer i maj Sidan 17

18 Kurser, konferenser och seminarier Seminarium om elever med hörselnedsättning Stockholm, 23 januari 2014 Ett seminarium som tar upp strategier för att ta emot elever med hörselnedsättning, vilken kompetens personalen behöver och vikten av fungerande hörselteknisk utrustning. För rektorer och skolhuvudmän. Anmälan senast den 13 januari. Rektor med vetande Växjö, 13 mars 2014 Om specialpedagogik i ett skolutvecklingsperspektiv. För rektorer, förskolechefer, specialpedagoger och speciallärare. Arrangörer är Specialpedagogiska skolmyndigheten i samverkan med Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Malmö högskola. Information publiceras i januari Konferens om kommunikationens betydelse Örebro, 26 mars 2014 God kommunikation är en förutsättning för en tillgänglig utbildning. Här får du ta del av inspirerande föreläsningar och exempel på hur du kan arbeta med kommunikation i förskola och skola. Anmälan senast den 25 februari. Framtidens lärande nästa steg Stockholm, april 2014 Arena för samtalet om skolutveckling med it. Årets nyhet är ett fördjupat perspektiv med förankring i internationell forskning och utveckling. Arrangörer är Stiftelsen DIU, Skolverket, Universitets- och Högskolerådet, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Glöm inte Lika värde-konferensen Örebro, 3 4 februari Årets mötesplats för dig som är intresserad av specialpedagogik och forskning. Sista anmälningsdag är 1 december. Sidan 18

19 Distanskurser var du vill, när du vill och gratis. Specialpedagogiska skolmyndighetens distanskurser är en praktisk studieform. Kursarbetet är flexibelt i tid och rum och du har stor möjlighet att påverka din egen studiesituation. Dessutom är våra distanskurser kostnadsfria. Du hittar information om och anmälan till alla våra kompetenshöjande aktiviteter på Funderar du på att söka till specialskola? Nu är det tid att kontakta våra skolor med lärmiljöer för elever som behöver alternativ. Sista anmälningsdag 15 januari Håll utkik! I vår presenterar vi tillgänglighet och likabehandling tillsammans med Handikappförbunden. Konferenser runt om i Sverige under mars och april Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på Nya läromedel Nyheter och klassiker på teckenspråk Du har väl inte missat att Specialpedagogiska skolmyndigheten har flera dvd-nyheter och många gamla klassiker på teckenspråk, med svenskt tal och undertexter? Bland nytillskotten hittar du Möte med svenska språket och Möte med svenska teckenspråket. Båda handlar om några personers möte med det nya språket och hur de lärde sig det. Målgrupp: Elever från år 6. Sidan 19

20 Följ våra nyhetsbrev om läromedel Vill du veta mer om läromedel? Följ våra nyhetsbrev inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. Lära för delaktighet Skriften Lära tillsammans lyfter fram lärdomar och framgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande. Studien prövade idén att elever själva får kunskap och verktyg för att göra sina kamrater delaktiga. Skriften inspirerar och ger vägledning till dig som vill ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga i all undervisning. Handbok för mentorer Att få mentorstöd i samband med högskolestudier, kan för studenter med funktionsnedsättning vara en förutsättning för att kunna genomföra sina studier. Mentorshandboken ger praktiska råd inför uppdraget som mentor. Den är utgiven av Stockholms universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Sidan 20

21 E-böcker ger nya perspektiv Möjligheten att läsa en bok både med ögon och öron, i datorn, på telefonen eller på pekplattan innebär ett helt nytt perspektiv på både böcker och läsande. Skriften Läsa e-böcker, beskriver vad e-böcker är och hur de kan användas i undervisningen. Alla skrifterna beställer du på v 1000 läromedel att välja bland Ta dig en titt bland Specialpedagogiska skolmyndighetens närmare läromedelsartiklar! Hela utbudet hittar du på vår webbplats och i vår tryckta katalog. Eller varför inte besöka någon av våra läromedelsutställningar, där kunniga rådgivare kan guida dig rätt utifrån just dina behov. Stöd för att motverka kriminalitet Nu utvecklas arbetet med sociala insatsgrupper och sprids till flera orter på regeringens initiativ. En satsning som ska ge utsatta ungdomar en möjlighet till ett bättre liv. Sociala insatsgrupper är ett samverkansuppdrag mellan flera aktörer, bland andra Specialpedagogiska skolmyndigheten, med syfte att ge individanpassat stöd till kriminella ungdomar. Sidan 21

22 Lära med IT Samordnare för it i lärandet: Berit Engberg, berit.engberg@spsm.se Följ mig på Bild: Berit Engberg Tid att tänka nytt Jag har varit med i ett riktigt kul och för mig helt nytt sammanhang. Jag fick äran att delta i Post- och telestyrelsens expertråd för en innovationstävling med temat Leka Lära Leva. Tävlingen gick ut på att hitta it-lösningar som kan användas av alla oavsett funktionsförmåga. Min uppgift var att hjälpa till vid urvalet av tävlingsbidragen. Vi i expertrådet fick möta en mängd olika företag och konstellationer som presenterade innovativa förslag till produkter eller tjänster som förenklar för många. Det var roligt, intressant och inspirerande. Att diskutera med personer i expertgruppen som inte är pedagoger, det gav mig lite nya perspektiv. Post- och telestyrelsen har en ny tävling på gång och nu är temat Från studier till arbete. En annan rolig händelse så här på hösten är utdelningen av Guldäpplet, stipendiet som går till en lärare som förnyat lärandet med hjälp av it. SPSM är partner i Guldäpplet sedan tre år tillbaka och vi har sett många inspirerande och nytänkande lärare som nominerats och prisats. Från och med nästa år kommer kriterierna för nominering till Guldäpplet att förändras en aning. Nu lyfter vi fram pedagogens förmåga att med hjälp av it verka för att inkludera alla elever i undervisningen. Det känns som ett viktigt och självklart steg för att utveckla lärarstipendiet Guldäpplet. Kanske vill du nominera en lärare till näst års pris? Det gör du under våren. När det är dags puffar vi för det på vår webbplats och i sociala medier. Missa inte våra filmade föreläsningar på webben med it och specialpedagogik som tema. Där kan du ta del av några av våra rådgivares tips och erfarenheter när det passar dig. Till sist vill jag påminna om vår film där två elever berättar hur deras möjligheter till delaktighet i skolan ökat med hjälp av it. Jag blir lika glad varje gång jag hör Busaba och Viktor berätta om sin vardag i skolan. Hur rätt verktyg kan skapa självständighet i undervisningen. Nytänkande pedagoger och skolledare är nyckeln till glädje i skolan för många elever! Text: Berit Engberg Läs mer på Sidan 22

23 Forskning i tiden, forskarporträttet Namn: Alan Dyson Titel: Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik, vid Högskolan Kristianstad. Aktuell med: Forskar bland annat om relationen mellan inkludering i skolan och inkludering i samhället. Bild: Alan Dyson Foto: Göteborgs universitet Professor Alan Dyson strider för en rättvis skola i ett rättvist samhälle Alan Dyson är professor i utbildningsvetenskap vid universitetet i Manchester. Han menar att grunden till en likvärdig utbildning finns i ett jämlikt samhälle. Dyson är en av huvudföreläsarna vid Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens Lika värde den 3 4 februari nästa år. Vad är i din mening en rättvis skola? Det är en omöjlig fråga att svara på. Det är betydligt lättare att vara praktisk och fråga sig: Vad ska vi göra åt orättvisor? Vilka grupper far illa? Det forskningen kan göra är att ge oss glasögon som synliggör de centrala delarna i arbetet. Alan sätter gärna på sig de glasögon som har lanserats av den amerikanska politiska filosofen Nancy Fraser. Rättvisa har, säger Nancy, tre dimensioner. Man kan arbeta för ett rättvist samhälle genom omfördelning av samhällets resurser från starka till svaga grupper, att erkänna olika gruppers skilda behov samt att ge alla grupper samma möjlighet att uttrycka sig offentligt. Genom vår forskning kan vi visa att det har varit mycket fokus på erkännande inom utbildningspolitik och skolutvecklingsarbete, säger Alan. Däremot har man arbetat för lite med omfördelning. Att erbjuda barn med funktionsnedsättningar rätt till utbildning på lika villkor handlar om att de erkänns som fullvärdiga medborgare. Det är förstås nödvändigt och helt självklart i de flesta demokratiska länder i Sidan 23

24 dag. Men det finns andra orsaker än funktionsnedsättning till att elever har behov av särskilt stöd. Sociala orsaker. De orsakerna kommer man inte åt enbart genom att rikta insatser mot skolor. Ytterst är det på politisk nivå man kan göra någonting, och ofta handlar det om omfördelning av resurser. Alans och hans kollegors forskning visar att behovet av särskilt stöd i skolan fördelar sig ojämnt över elever i olika samhällsgrupper. Vissa grupper är konsekvent överrepresenterade i statistiken. Alan har främst studerat fördelningen i England, men liknande mönster återfinns i de flesta länder, i större eller mindre utsträckning. Ju fattigare din familj är desto mer troligt är det att du blir identifierad som en elev i behov av särskilt stöd. Om du dessutom är pojke och tillhör vissa etniska grupper ökar sannolikheten ännu mer. Kan inte det vara bra ur ett rättviseperspektiv? Att särskilt pedagogiskt stöd i högre utsträckning ges till utsatta grupper i samhället? Jag säger inte att det är utan värde. Men det vi har är ett system som är utformat för att ge särskilt stöd till individer i skolan. Överrepresentation i vissa grupper leder till att stödet används i fel syfte. Vilket pedagogiskt stöd kan ändra på det faktum att min familj är fattig eller att jag är barn till föräldrar som kommer från ett annat land? Det gäller att göra rätt saker på rätt nivå, annars blir arbetet ineffektivt. Man kommer bara åt symtomen med den relativt lilla mängd särskilt pedagogiskt stöd som kan ges. Vi vet dessutom att skillnaderna i måluppfyllelse kvarstår trots att de här grupperna får mer stöd. Kan det vara ett alternativ att återgå till ett system som är tydligare kopplat till medicinska diagnoser, som användes förut i England och Sverige och som fortfarande används i USA? Vi har aldrig lyckats få fram objektiva diagnoser. Först identifierar man ett antal diagnoskriterier. Sedan stöter man på barn som man upplever har problem men som inte uppfyller kriterierna fullt ut. Då hittar man ytterligare kriterier som liknar dem man först har fastställt. Sedan byggs det på. Det oundvikliga resultatet blir att vi får en omotiverat stor andel av befolkningen som har en diagnos. Så är det i dagsläget med autism och dyslexi, till exempel. De som inte får någon diagnos hamnar utanför stödsystemet. Dessutom kommer utsatta grupper i ännu högre utsträckning att vara överrepresenterade. Så är det till exempel i USA, bland afroamerikaner för att ta ett exempel. Och då är vi tillbaka i problemet att man försöker lösa samhällelig ojämlikhet på individnivå. Så mitt enkla svar är nej. Jag säger inte att det är helt förkastligt. Men med en diagnosmodell får du en rad problem på köpet och problemen är större än förtjänsterna. Sidan 24

25 Om man riktar in sig på skolnivån har inkludering har varit en viktig princip i både England och Sverige. Varför kan det vara en framgångsrik väg? Jag tror på principen bakom det flexibla system vi har i England, Sverige och andra europeiska länder. Den bärande frågeställningen är Vad kan vi göra för den här eleven? inte Vad är det för fel på eleven? Ett problem är att vi i praktiken ofta studsar tillbaka till en diagnosmodell och tar funktionsnedsättningen som utgångspunkt. Kanske behöver vi bli mer radikala och inte tala om särskilt stöd utan om en skola som fokuserar på alla individers enskilda behov. Tittar man närmare på själva skolverksamheten ser man ofta särlösningar med särskilda undervisningsgrupper och riktade insatser till vissa enskilda elever. En hårdnackad inkluderingsförespråkare skulle direkt säga att det här är helt fel. Ser man mer positivt på det har både England och Sverige relativt välfinansierade skolor med stor erfarenhet av att arbeta med olika elevgrupper. Jag tror att vi har skolor som i grunden är mycket sofistikerade. I en sådan verksamhet kan man vara flexibel utifrån alla elevers individuella behov. Text: Johan Östman Illustration: Helena Halvarsson Sidan 25

26 Om SPSM Sociala medier Vill du veta mer om specialpedagogik och få tips om nya arbetssätt, bra exempel och vidareutbildningar? Följ oss i sociala medier. Facebook: SPSMsverige Prenumerera gratis på Lika värde Registrera dig på Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Om tidningen Lika värde 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ansvarig utgivare: Greger Bååth. Redaktör: Sara Håkansson. Redaktion: Bella Danowsky, Karina Johansson, Malou Nordlöf Ekström, Jessica Tjernström och Annika Ågebrant. Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lika värde, Box 6074, Örebro. Telefon: E-post: likavarde@spsm.se Omslagsfoto: Johan Wingborg Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå Tryck: DanagårdLiTHO, 2013 Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial. Citera oss gärna, men återge alltid källan. Sidan 26