In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan

Transkript

1 In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser? Nossebro skola i Västergötland hittade sin väg. De har arbetat utifrån vad skolforskare har kommit fram till fungerar för att förbättra undervisningen, och grundprincipen att alla ska lyckas i klassrummen, både elever och lärare. Tillsammans har lärarna, och i viss mån eleverna, utvecklat undervisningen på skolan så att alla elever som gick ut nian 2010 har godkända betyg. Nossebroskolan har arbetat för att öka måluppfyllelsen i alla ämnen, och hela avgångsklassen från 2010 hade också godkända betyg i både NO och teknik. När Nossebroskolan i Essunga kommun i Västra Götaland fick veta svart på vitt hur de låg till jämfört med andra skolor 2007 var det ett brutalt uppvaknande. De var nästan sämst i Sverige. Vi trodde inte att vi hade så dåliga resultat. Vi hade då valet att göra något åt det, eller att fortsätta vara sämst. Alla var överens om att vi skulle göra något åt det. Det finns ingen som vill arbeta på Sveriges sämsta skola, säger Tina Hededal-Ljungsberg, som då var lärare på skolan och som nu är rektor för årskurserna 6 9. Men efter bara tre år var situationen en helt annan. År 2010 gick alla elever från Nossebro vidare till gymnasiet. Alla elever var alltså behöriga att söka till gymnasiet och 96 procent av eleverna som gick ut nian hade minst godkänt i alla ämnen. De exceptionella resultaten fortsatte 2011, och ingen från Nossebro går individuellt val i gymnasiet från 2010 och Eleverna har aldrig hoppat av gymnasiet i så låg utsträckning, och ingen har hoppat av för att de inte klarar av undervisningen. Hur gick det här till? Fick skolan mer resurser? Nej. Ändrade de upptagningsområde? Nej. Fick de ny skolledning eller personal? Nej. Det hela kan sammanfattas med att personalen på Nossebroskolan satte sig ner och funderade på vad de höll på med. Vad säger styrdokumenten om vad skolan ska uppnå? Och vad säger Vi insåg att vi inte kunde skylla på eleverna. Nu skyller vi inte på att eleverna har låg utbildningsbakgrund eller stora behov på grund av att de är fosterhemsplacerade eller på något annat. Vi insåg att det är vårt ansvar att eleverna blir godkända, säger Johanna forskningen om hur man når dit? När de gjort detta kom de till den till synes uppenbara slutsatsen att det faktiskt var de som lärare och skolledare som hade ansvaret för att eleverna lyckades. Det går inte att skylla på stökiga elever eller elever med särskilda behov. Detta mynnade ut i tre fraser som fungerade som ett mantra i förändringsarbetet och i dialogen med eleverna: Vi vet att du kan lyckas Vi vet att du vill lyckas Och vi kommer aldrig att ge oss Från att ha varit i botten i Sverige har Nossebro tagit sig till toppen på några få år. Det beror på att hela organisationen verkligen har anammat styrdokumentens krav på att alla elever har rätt till godkänt i alla ämnen. De har också studerat och tagit till sig vad forskningen säger om hur man når dit. Nossebroskolans resultat ger hopp för alla Sveriges skolor, för det visar att alla skolor kan nå lika långt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det inte går att enkelt kopiera och överflytta de åtgärder och metoder som Nossebroskolan har använt för att nå samma resultat. Andra skolor kan istället främst inspireras av förhållningssättet till skolans ansvar för elevernas utbildning och grundprinciperna för hur man som skola ska arbeta för att nå målet. Skola är en mycket komplex verksamhet och en enskild skolas förutsättningar spelar stor roll för vilka metoder och insatser man skall använda. Den nödvändiga synvändan Nyckeln för Nossebroskolan var synvändan kring vem som är ansvarig för att eleverna blir godkända. Vi insåg att vi inte kunde skylla på eleverna. Nu skyller vi inte på att eleverna har låg utbildningsbakgrund eller stora behov på grund av att de är fosterhemsplacerade eller på något annat. Vi insåg att det är vårt ansvar att eleverna blir godkända, säger Johanna Lundén, som arbetade som speciallärare fram till och med 2010 och som nu är rektor för F 5-skolan. Nossebroskolan har många elever med särskilda behov, både när det gäller de som allmänt behöver stöd i undervisningen och elever som behöver särskilt stöd på grund av exempelvis autism. Från och med hösten 2007 insåg Nossebrolärarna att det är de som måste ta det kompensatoriska ansvaret. Vi har de förutsättningar som vi har. Det måste vi acceptera. Är man lärare på Nossebro måste man ta ansvaret för att eleven får den undervisning han eller hon har rätt till, säger Bosse Svensson, som är social- och utbildningschef i kommunen. Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration 25

2 Tidigare hade de extra lärarresurserna på Nossebroskolan gått till att ta ut de elever som hade behov av extra stöd ur klassen och sätta dem tillsammans med en speciallärare i ett eget rum. Det gjorde att speciallärarna hade några få elever, medan den ordinarie läraren fortsatte med en nästan full klass. Nu är speciallärarna kvar i klassrummet och kan ägna den tid som behövs åt de elever som har särskilda behov och dessutom fungera som stöd åt den ordinarie läraren. Synvändan har gjort att personalen nu är fokuserad på lösningar på ett helt annat sätt än tidigare. Istället för att mer eller mindre resignerat konstatera att det finns stora problem letar man nu hela tiden sätt att lösa problemen. Grundprinciper visade vägen Nossebroskolan har haft tre hörstenar som lägger grunden för deras arbete. Dessa utgör ramar som utvecklingen har hållit sig inom, vilket enligt de inblandande har varit värdefullt för att hålla farten och riktningen i förändringsarbetet. Förhållningssätt det är skolans ansvar att eleven lyckas, inte elevens eller någon annans. Inkludering alla oavsett bakgrund ska lyckas i skolan och skolan ska därmed vara en förebild för det övriga samhället. Delaktighet alla lärare ska vara med och påverka utformandet av sin del av verksamheten, och eleverna ska också vara delaktiga där de kan. Vi hade en tydlig vision: Alla elever ska vara vinnare i sitt liv utifrån sina förutsättningar. Alla elever ska klara alla mål med minst godkänt. Alla ska lyckas i klassrummet, både elever och lärare. Alla ska vara inkluderade, säger Johanna Evidensbaserad skolutveckling Det första steget var att ta reda på vad forskningen faktiskt säger om hur en skola som Nossebro bör lägga upp sin verksamhet. De tog litteraturlistan över forskningslitteratur för specialpedagogiska programmet och började läsa där, och gick också igenom läroplanen. Det betydde mycket att vi alla fick sitta och reflektera, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Just förtroendet och tilliten i gruppen var viktigt, att alla kunde bidra, att alla tog ansvar. Styrdokumenten fick också en annan innebörd när vi läste dem tillsammans med forskningen. Alla lyssnade och alla var delaktiga. Människor började berätta vad de tänkte, vad de tyckte var bra och vad som är jobbigt. Från forskningen tog de sedan det som de kände passade in i skolans skolkultur. Det visade sig att tanken om att inkludera alla elever är mycket stark i styrdokumenten. Läroplanen slår tydligt fast att elever så långt som möjligt ska få stöd inom ramen för den normala undervisningen. Forskningen visade samma sak. Dessutom arbetade redan förskoleklassen med ett inkluderande arbetssätt. Därmed kunde lärarna i de högre årskurserna lära av deras erfarenheter. Det handlade om att vi ska ta ansvar, och inte lägga 26 Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration

3 över det på eleverna. Vi ska ha höga krav på såväl elever som lärare. Vi ska inte minska kraven genom att plocka ut eleverna till specialgrupper, säger Johanna Även de som var motståndare från början accepterade snart förhållningssättet och inkluderingen eftersom forskningen så tydligt visade att det skulle fungera. Och att följa forskningen är en process som fortsätter på Nossebro forskningsdiskussionen är fortfarande en levande diskussion och inte bara en engångshändelse. Det gäller att skolledningen ger lärarna möjlighet att fortsätta att lära sig från forskningen, säger Johanna Två i klassrummet Före hösten 2007 placerades de som inte klarade av undervisningen i klassrummet till speciallärarnas grupper. Numera försöker lärarna att förändra undervisningen i stället. En av de första åtgärderna som skolan genomförde var att stänga specialgrupperna och ta in speciallärarna i klassrummen. Det krävs mod för att fatta strategiska beslut. Det var modigt av oss att bestämma oss för två i klassen och att inkludera alla elever, säger Bosse Svensson. Vi såg inte heller att det blev något bättre i de vanliga klasserna när vissa elever lämnade gruppen. Inte heller såg vi att specialundervisningen fungerade särskilt bra. Specialgrupperna gjorde också att de elever som placerades där kände sig utanför. Eleverna hade inget annat gemensamt än att de inte tillhörde någon riktig klass. Utanförskapet blev därför det som förde dem samman. Denna inkludering var det viktigaste vi gjorde, att vi tog mod till oss att stänga specialgrupperna, säger Bosse Svensson. Nossebroskolan hade en del extra resurser, eftersom de hade ganska många elever med behov av särskilt stöd. Tidigare hade de extra lärarresurserna gått till att ta ut de elever som hade behov av extra stöd ur klassen och sätta dem tillsammans med en speciallärare i ett eget rum. Det gjorde att speciallärarna hade några få eller kanske en handfull elever, medan den ordinarie läraren fortsatte med en nästan full klass. I klassrummet kan speciallärarna nu ägna den tid som behövs åt de elever som har särskilda behov, men fungerar också som stöd åt den ordinarie läraren. Det har lett till att det nu finns två lärare i upp till 45 procent av undervisningstiden, från förskoleklass till årskurs 9. I början av 6:an har Nossebroskolan alltid två lärare i klassen i matematik, engelska och svenska. Redan från början jobbade vi med speciallärare som den extra resursen i klassrummet, vilket var en framgångsfaktor. Specialläraren kunde hjälpa lärarna att komma igång med processen att prata om pedagogiken i klassrummet. Det är viktigt att diskussionen utgår från att det inte är någons fel om det inte fungerar i klassrummet, utan att man hjälps åt att anpassa undervisningen. Alla elever är vinnare på detta, inte bara de som har behov av specialpedagogik. Även duktiga elever får bättre undervisning, säger Johanna Att ha två pedagoger i klassrummet gör att fler elever blir sedda och bekräftade, vilket i sig leder till bättre undervisning. Ytterligare en förbättring är att det är att det nu finns två lärare som kan prata med varandra om det som händer i klassrummet. Så var det inte tidigare. Den ordinarie läraren är nu inte ensam i att försöka förändra undervisningen utan har någon att jobba tillsammans med. Lärarna säger själva att det är den bästa kompetensutveckling de har haft när någon annan är med i deras undervisning och de får prata om det efteråt, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Vi menar att det inte händer någonting om man inte stödjer det kollegiala lärandet. Lärarna måste komma igång och diskutera vad som händer i klassrummet och hjälpa varandra att lyckas, och det måste finnas tid och en struktur för den processen, säger Johanna Lärarna får önska de resurser som de behöver för att eleverna ska nå målen. Skolan planerar resurserna varje vecka för att kunna fånga upp och tillfredsställa de behov som finns. På många lektioner arbetar läraren fortfarande ensam. Men tack vare möjligheten att ibland diskutera undervisningen med en kollega så ökar kvaliteten över hela linjen. Vi har fortfarande många elever som behöver specialpedagogik, men vi får inte öppna specialgrupperna igen, för då kommer vi att sluta att utmana oss själva i klassrummet. Då kommer vi att falla tillbaka igen, säger Johanna Efter att ha stängt specialgrupperna började Nossebroskolan i stället med extra träningspass som gav mer tid med speciallärare för de elever som ville. Dessa träningspass ligger exempelvis på rörelsepass, efter skolan, före skolan eller som undervisning på loven. Nossebroeleverna kan också välja ämnesfördjupning i något av ämnena svenska, engelska eller matematik. De får då fördjupa sig i ett ämne 80 minuter per vecka. Det är då den ordinarie läraren som håller i undervisningen, vilket har fördelen att läraren vet vad eleverna ifråga behöver fördjupa sig i. Ämnesfördjupningen är öppen för både starka elever och för svaga elever, som alla kan dra nytta av att få undervisning i små grupper under dessa pass. Rotat nedifrån och stöd uppifrån Delaktigheten från alla i hela personalen var en viktig framgångsfaktor för arbetet. Det hade inte gått att göra vad vi gjorde om det bara kommit uppifrån. Anledningen till att vi lyckades var att alla var med, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Det var också viktigt att rektorn, skolledningen och lärarna var med när skolan stod på botten. Det var samma människor som var med om misslyckandet 2007 som kunde glädjas Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration 27

4 Elevernas motivation har ökat på Nossebroskolan. Enligt lärarna på skolan vill eleverna lyckas i skolan på grund av att: Vi ger dem inte dåligt samvete Vi har förbättrat oss som lärare Vi har bättre kontakt med föräldrarna Vi är konsekventa med att skolan är viktig Vi arbetar tydligt med åtgärdsprogram Det gav oss en ödmjukhet, just att vi hade varit nere på botten, säger Bosse Svensson. Att elever går ut skolan utan att ha godkänt är heller inte bara ett skolproblem, det är ett kommunproblem. För att lyckas med ett så genomgripande förändringsprojekt är det nödvändigt att arbeta på kommunnivå, på skolnivå, på gruppnivå och på individnivå samtidigt. Alla ska sätta skolan i centrum. Även politikerna ska vara med. Men det är också viktigt att de lät oss göra vårt jobb. De satte klara mål, men de klampade inte in på vårt område. Skolan kunde också lyfta bort vissa administrativa uppgifter från rektorn, som i stället kunde fokusera på det pedagogiska ledarskapet i förändringsarbetet, säger Bosse Svensson. Nossebroskolan såg över de resurser som finns och frågade sig hur fler elever kan få del av dem. Ett exempel är att ha flexibla resurser som går att omfördela varje vecka. Ett annat exempel är att frigöra tid för pedagogiskt ledarskap för rektor. Då orkar rektorn brinna för arbetet. Fokus på kunskap gav resultat över hela linjen Nossebro fokuserade stenhårt på kunskap. Tidigare hade fokus legat på många andra saker som inte hade med kunskapsmålen att göra, som till exempel värdegrund. Men innebär det då inte en risk att sluta jobba med värdegrunden? Hur går det med den då? I Nossebros fall gick det väldigt bra, visade det sig. När vi la om till att fokusera på måluppfyllelsen började eleverna att tycka att skolan var bra och viktig. När de såg att de presterade resultat och kände sig sedda så fick vi värdegrunden på köpet, säger Bosse Svensson. Lektionen startar när vi öppnar dörren En sak som skolan har infört för att skapa trygghet och struktur på lektionerna är så kallade startblock, så eleverna alltid vet vad de ska starta lektionen med. På vänster sida av tavlan står alltid vad eleverna ska börja med. Målet med lektionen är tydligt formulerat och där står om eleverna ska ha någon läxa. Till höger på finns lektionens olika delmoment. Längst ner till höger står det när lektionen ska ta slut. Det gör att lektionen börjar så fort läraren öppnar dörren till klassrummet och att det är lätt för varje elev att se vad de ska göra härnäst. Strukturen är bra både för de starka och svaga eleverna, och för pedagogen. Numera kräver eleverna att lärarna ska använda startblocket. Alla vinner tid och vi har en mycket bättre tidseffektivitet i dag än innan vi började med startblocket. Strukturen har gjort att det blir lugnare i klassrummen. Det blir lättare att lämna konflikter utanför klassrummet, säger Tina Hededal- Ljungsberg. Individuella lösningar Lärarnas kreativitet blir ständigt utmanad för att hitta eller hitta på nya lösningar för olika elever. Lärarna arbetar mycket med att utforma stöd som passar just den elev som ska ha stödet. Några exempel är: Gå och ta ett äpple under lektionen för att få röra på dig Individuella mål och belöningar Egen checklista på bänken som säger samma sak som på tavlan Vässa pennan två gånger per lektion för att få röra på dig Checklista för de första minuterna för att verkligen komma igång En elev som pratar för mycket kan kanske ha en bild på en överkorsad pratbubbla på bänken. Då behöver läraren bara gå förbi och peka på bilden för att påminna om att eleven ska vara tyst. Det är mindre utpekande och störande än att säga till varje gång, säger Johanna Kritiker till det inkluderande arbetssättet säger ofta att man inte kan ha alla elever i samma klassrum eftersom de stökigaste eleverna stör för mycket genom att till exempel slänga stolar. De menar också att de duktigaste eleverna blir lidande. Vi har märkt att tydligheten och strukturen gör att det fungerar. Vi har till och med haft forskare som har observerat i våra klasser där det finns elever som har behov av särskilt stöd. Efteråt har de inte kunnat identifiera vilka elever som har behovet, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Andra skolor kan vara tveksamma till om de har resurser att genomföra förändringar. Svaret kan vara att varje skola måste arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det går inte att kopiera vad någon annan har gjort och hoppas på att lyckas. Alla inblandade på Nossebro är eniga om att andra skolor måste göra sitt eget tankearbete. Varje skola måste själv svara på frågan hur ska vi nå vårt mål? Måste få eleverna att tro på sig själva När det gäller elever med stora stödbehöv lärde lärarna sig att ta vara på elevernas egna erfarenheter och önskemål. Vi går exempelvis igenom olika förslag på vad som skulle kunna fungera som stöd i klassrummet för eleven. Eleverna är oftast mycket tydliga med vad de tror kommer att 28 Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration

5 fungera och vad de tror inte behövs. Och det har visat sig att deras egna förslag oftast hjälper, vilket i sin tur leder till att lärarna har fått fler redskap att utgå ifrån i sin egen erfarenhet, säger Johanna En viktig del i att få alla elever att lyckas är att bygga upp elevernas självförtroende. Grundtanken är att ta eleverna på bar gärning när de gör rätt. Vi gör allt för att bekräfta eleverna. Ett exempel är att dela ut personliga diplom som eleverna ska kunna identifiera sig med. Det är en av tankarna som vi har lånat från forskningen, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Tillsammans är vi starka och uthålliga Vi har kommit långt för att alla har dragit lite, men alla har dragit åt samma håll. Men det betyder inte att alla automatiskt stannar kvar på tåget. Även på Nossebro måste vi hålla motivationen levande. Så fort någon i arbetslaget känner att han eller hon vill backa måste vi locka med dem igen, säger Johanna Lärarna kände att de fick vara med och påverka och att de har fått vara med och utveckla arbetet. Det har lett till att de idag känner att de har ett roligare jobb med större utmaningar. Våra lärare är stolta över sitt jobb och sin skola, och de har ökat sin kompetens. På det sättet har vårt arbetssätt även fått lärarna att växa. Det är viktigt att notera att vi inte har tagit in nya lärare eller konsulter för vårt förändringsarbete. Det är samma lärare som när vi startade Vi har inte heller ändrat på arbetstiden. Främst har vi prioriterat om i konferenstiden, säger Tina Hededal-Ljungsberg. Handsken från Nossebro Alla skolor kan starta en liknande process som den i Nossebro. Alla kan utgå ifrån samma grundprinciper: att alla ska lyckas, att alla ska vara vinnare i sitt liv, att alla ska nå målen, att alla ska vara i klassrummet, att skolan inte ska vara en medelmåtta. Kraften att förändra måste finnas i organisationen, den kan inte komma med konsulter. Nossebros förändring var inte en del av ett projekt utan en del i den normala verksamheten. Samtidigt säger de ansvariga på Nossebro att ingen kan kopiera det de gjort, för alla har så olika förutsättningar. Och det har de säkert rätt i. Ingen kan kopiera Nossebro. Nossebro kan inte vara en mall för andra. Men det Nossebro kan vara och är! är ett exempel på att om man vill så går det. Alla kan tänka samma tanke: Det är skolans ansvar att alla elever blir godkända! Kan Nossebro med sina förutsättningar så kan alla. Det är utmaningen från Nossebro. Lästips Attwood, Tony (2001). Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar. Gerland, G (1996). En riktigt människa. Falun: Cura AB. Gislason, B och L, Löwenborg (2008). Skolan kan förebygga. Statens folkhälsoinstitut. Solna: Intellecta. Grosin,L. (2003). Forskning om effektiva skolor som grund för skolutveckling. I Berg & Scherp (red). Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 15. Gustafsson, Lars- H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Hjörne, E och R, Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts. Juul,J och Jensen, H (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Kimber, B (2009). Lyckas som lärare Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Malmö: Gleerups. Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Monroe, L. (1999). Nothing s impossible. Leadership lessions from inside and outside the classroom. Nordahl, Thomas, Sorlie, Mari-Anne, Manger,Terje & Tveit,Arne (2007) Att mötabeteendeproblem bland barn och ungdomar Teoretiska och praktiska perspektiv. Persson, B (2003). Elevers olikheter och specialpedagogisk kompetens. Stockholm: Liber. Skolverket. (2008). Allmänna råd och kommentarer För arbete med åtgärdsprogram. Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Skolverket (2009). IUP-processen Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Skolverket ( 2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer Sammanfattande analys. Sveriges Kommuner och Landsting (2009). Analys Öppna jämförelser Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångskrika skolkommuner. Västerås: Edita. Säljö, R (2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration 29