Tid: Tisdagen den 13 november 2012, klockan OBS! Lunchpaus Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35

Transkript

1 Samhällsbyggnadsnämnden 13 november 2012

2 Kallelse/föredragningslista 1 (3) Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder Tid: Tisdagen den 13 november 2012, klockan OBS! Lunchpaus Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35 Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & Politik, Demokrati. Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Carola Sandberg (S), ersättare Tobias Isaksson (V) Ärenden Handlingar Föredragande Informationsärenden 1. Upphandling av ny brandstation Tobias Filipsson 2. Slutrapport lokalutredningen Jukka Tekonen Beslutsärenden 3. Yttrande över slutrapport, lokalutredning X Stefan Larsson 4. Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen Senare utskick Susanne Jarl 5. Lunedet 2:6, Knapped, ev förvärv av fastighet X Omedelbar justering 6. Häsängsskolan - försäljning X Omedelbar justering Johan Ljung Stefan Larsson 7. Ekonomisk rapport X Stefan Larsson Ulla Lindqvist 8. Ekonomisk rapport till KS X Stefan Larsson Ulla Lindqvist

3 Kallelse/föredragningslista 3 (3) Ärenden Handlingar Föredragande 9. Hjulet 2 (del av) och Brickegården 6:1 (del av) - markförsäljning X Johan Ljung 10. Försäljning av del av fastigheten Högåsen 2:139 På sammanträdet Johan Ljung 11. Häsängen - kv Skytteln m fl - uppdrag att upprätta detaljplan 12. Baggängens vårdcentral - Geologen 4 - uppdrag att upprätta detaljplan X X Bosse Björk Bosse Björk 13. Gradskivan m fl - antagande av detaljplan X Bosse Björk 14. Parkering i centrum - Avrapportering utredningsuppdrag X Bosse Björk Stefan Larsson 15. Revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen X Terése Riddersand 16. Svar på motion om att fartbegränsningen 60 km på E-18 tas bort 17. Förslag till utbildningsplan för ECO Driving - sparsam körning X X Stig Rengman Kristin Södergren Agnetha Köhler Stig Rengman Kristin Södergren Anmälningsärenden 18. Delegationsärenden Pärm 19. Inkomna handlingar Pärm

4 Kallelse/föredragningslista 3 (3) Ärenden Handlingar Föredragande Informationsärenden 20. Samhällsbyggnadsinformation -Projektplan -Kilsta by -Möckelngymnasiet -Samarbete med Storfors kommun -Medborgardialog Torget -Storängsudden -Centrumstråket -Boforsudden -Smultronet m fl -Väg 205 -Återvinningsstationer -Vindkraft Granåsen -MyCarta -Centralparken -Enkät-internkontroll -Personal och övriga frågor -Självanalys avseende kommunens styr- och uppföljningssystem Karlskoga den 31 oktober 2012 Liselotte Eriksson (S) vice ordförande Presskonferens den 14 november kl.12:00, Biblioteket Skrantahöjdsvägen 35.

5 Ärende 1 Upphandling av ny brandstation - Informationsärende

6 Ärende 2 Slutrapport lokalutredningen Informationsärende Slutrapport, se ärende 3

7 Ärende 3 Yttrande över slutrapport, lokalutredning

8

9 Tjänsteskrivelse KS Handläggare: Jukka Tekonen Kommunfullmäktige Slutrapport, lokalutredning Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle vara innehav och driftkostnader2009. Lokalutredningens slutrapport lämnar förslag inom följande områden: ärendehantering organisation underhållsplaner hyreskontrakt investeringar internhyror ekonomiska konsekvenser uppsägning av lokal lokalförsörjningsplan Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 oktober 2012 Slutrapport, lokalutredning, 1 oktober 2012 Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni Delrapport 2, 4 juni 2012 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 maj 2012 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november 2011 Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011 Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011 Kommunstyrelsens beslut den 4 oktober Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av

10 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle vara innehav och driftkostnader2009. En lokalutredare tillsattes och en projektspecifikation redovisades till kommunstyrelsen i december En första delrapport presenterades till kommunstyrelsen den 23 augusti Kommunfullmäktige antog delrapportens förslag. Delrapport 2 visar att projektmålet, reducering av lokalytor med m² och minskning av lokalkostnaderna med 12 mnkr/år, är möjliga att uppnå. Kommunstyrelsen beslöt att 1. godkänna delrapporten 2. avsluta lokalutredningen lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelsen i oktober minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning. Överväganden Följande faktorer bidrog till det positiva resultatetet: KS ledamöter och förvaltningschefer samlades i Loka i december 2010 för att diskutera hur lokalutredningen skulle genomföras. Politikerna betonade bland annat vikten av att sträva efter så stor enighet som möjligt och att inte i onödan göra politik av lokalutredningen. Det var också ett löfte som man höll under hela projektet. Nämnderna och kommunstyrelsen fick delrapporter under projektets gång vilket bidrog till en lämplig politisk styrning av projektet. En projektspecifikation (projektplan) utarbetades och godkändes av kommunstyrelsen. Projektspecifikationen gjordes utifrån den mall som Karlstad kommun använt under ett flertal år. Projektet organiserades med en styrgrupp bestående av den kommunövergripande ledningsgruppen. En kommunövergripande projektgrupp samordnade arbetet i alla delprojekt som fanns i förvaltningarna. Flera av förvaltningarna hade dessutom underprojekt till sina stora delprojekt. KPR, KHR, samverkansgrupper och verksamhetsråd i skolor samt en föräldraförening utgjorde referensgrupper till projektet. Dialogfasen bidrog till att reduceringen av lokalytor genomfördes relativt komplikationsfritt. Dialogfasen innebar att man efterfrågade medborgarnas synpunkter innan ett skarpt förslag var framtaget. Synpunkter inhämtades via offentliga möten, träffar med referensgrupper, möten med berörd personal och anhöriga till elever m.fl.

11 Lokalutredningens arbete visar att det finns anledning att centralisera lokalförsörjningsarbetet på flera olika sätt. Förvaltningarna har tidigare ägnat alldeles för mycket tid till arbetsuppgifter med anknytning till lokaler, vilket är en uppgift för samhällsbyggnadsförvaltningen. Lokalutredningen har bidragit till ett bättre samarbete kring lokalförsörjningen i kommunen. Arbetet i de olika projektgrupperna har präglats av ett konstruktivt, öppet och initiativrikt klimat. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med lokalförsörjningen under den tid projektet pågått. Bland annat har verksamheten omorganiserats för att bli mer effektiv och sedan mars 2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler. Lokalutredningen lämnar förslag inom följande områden: ärendehantering organisation underhållsplaner hyreskontrakt investeringar internhyror ekonomiska konsekvenser uppsägning av lokal lokalförsörjningsplan Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen remitterar slutrapporten till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, folkhälsonämnden, kultur- och föreningsnämnden, gymnasienämnden, samhällsbyggnadsnämnden och till Hyresbostäder i Karlskoga AB 2. Kommunstyrelsen behandlar slutrapporten med remissvar vid sitt sammanträde den 4 december Kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag till kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2012 att komma med ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteras Anna Drevenstam Kommundirektör

12 September 2012 Lokalutredningen, slutrapport

13 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Resultat Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående kostnader Klara försäljningar/rivningar/försäljningar Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar Summering av objekt som överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen Budgeterade medel för investeringar föranledda av lokalutredningen Driftkostnader Förslag till åtgärder En rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) som syftar till att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter Ärendehantering Organisation Underhållsplaner Hyreskontrakt Investeringar Ekonomiska konsekvenser av lokalutredningen Internhyror Uppsägning av lokaler Lokalförsörjningsplan Sammanfattning av slutrapportens förslag Bilaga 1

14 Slutrapport, lokalutredningen 1. Sammanfattning Enligt beslut i kommunstyrelsen har konsultförtaget KPMG genomfört en fastighets- och lokalöversyn. Resultatet redovisas i rapporten, Utredning avseende genomlysning av lokalutnyttjande i kommunkoncernen, som föredrogs i kommunstyrelsen Den 4 oktober 2010 beslutade kommunstyrelsen, följande: 153 Kommunstyrelsens ledningskontor får i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m² och driftkostnaderna med minst 12 mnkr. Utgångspunkten är innehav av driftkostnader ( ). Kommundirektören tillsatte en lokalutredare och en projektspecifikation redovisades till kommunstyrelsen i december Första delrapporten lämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011 och kommunfullmäktige antog delrapportens förslag. Andra delrapporten presenterades till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslöt att godkänna delrapporten avsluta lokalutredningen lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelsen i oktober 2012 minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning. Lokalutredningen visar att det är möjligt att uppnå kommunstyrelsens mål att minska lokalytan med minst m² och driftkostnaderna med 12 mnkr/år. Dessutom visar lokalutredningen att det finns anledning att centralisera lokalförsörjningsarbetet på flera sätt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med lokalförsörjningen under den tid projektet pågått, bland annat har verksamheten omorganiserats så att den blivit mer effektiv och sedan mars 2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler. Lokalutredningen lämnar förslag inom följande områden: ärendehantering organisation underhållsplaner hyreskontrakt investeringar internhyror 2

15 ekonomiska konsekvenser uppsägning av lokal lokalförsörjningsplan 2. Inledning Det här är lokalutredningens slutrapport. Lokalutredningen avslutades i och med att kommunstyrelsen godkände delrapport 2 den 4 juni Bakgrund En fastighets- och lokalöversyn har genomförts enligt beslut i kommunstyrelsen Rapporten, Utredning avseende genomlysning av lokalutnyttjande i kommunkoncernen, som gjordes av konsultföretaget KPMG föredrogs i kommunstyrelsen KPMG konstaterar i sin utredning att kommunen förfogar över m² lokal- och bostadsyta varav m² utgörs av servicelägenheter. Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010, 153 följande: Kommunstyrelsens ledningskontor får i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m²och driftkostnaderna med minst 12 mnkr. Utgångspunkten är innehav av driftkostnader ( ). Kommundirektören tillsatte en lokalutredare och en projektspecifikation redovisades till kommunstyrelsen i december Lokalutredningen är ett utvecklingsprojekt som innebär en satsning på färre väl fungerande enheter inom skola, vård och omsorg. Lokalutredningen ska bidra till bättre nyttjande, högre kvalité samt effektivare drift och förvaltning av kommunens lokaler. Lokalutredningen har sin utgångspunkt i KPMGs utredning. Konkreta förslag från utredningen har behandlats under projektets gång. Den beslutade projektspecifikationen beskriver lokalutredningens uppdrag på följande sätt: Projektet ska leda till att resurser som frigörs satsas på vård, skola och omsorg. Det ska också leda till ett bättre underhåll av kvarvarande lokaler vilket i sin tur ger en bättre arbetsmiljö för brukare och medarbetare. Projektet ska även leverera: en samordning av rörelser/flytt under steg 2 (syftade på operativa insatser efter den första delrapporten) en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen som syftar till att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter. en lokalförsörjningsplan som sträcker från Första delrapporten lämnades till kommunstyrelsen den 23 augusti Kommunfullmäktige behandlade ärendet den 15 november 2011 och antog delrapportens förslag. Andra delrapporten presenterades till kommunstyrelsen

16 Kommunstyrelsen beslöt att 1. godkänna delrapporten 2. avsluta lokalutredningen lokalutredningen överlämnar en slutrapport till kommunstyrelsen i oktober minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning. Samtliga nämnder fick information om rapporten vid sina sammanträden i juni (kultur- och föreningsnämnden i maj). 4. Resultat Lokalutredningen visar att det är möjligt att uppnå kommunstyrelsens mål: att minska lokalytan med minst m² att minska driftkostnaderna med 12 mnkr/år Följande faktorer bidrog till det positiva resultatetet: KS ledamöter och förvaltningschefer samlades i Loka i december 2010 för att diskutera hur lokalutredningen skulle genomföras. Politikerna betonade bland annat vikten av att sträva efter så stor enighet som möjligt och att inte i onödan göra politik av lokalutredningen. Det var också ett löfte som man höll under hela projektet. Nämnderna och kommunstyrelsen fick delrapporter under projektets gång vilket bidrog till en lämplig politisk styrning av projektet. En projektspecifikation (projektplan) utarbetades och godkändes av kommunstyrelsen. Projektspecifikationen gjordes utifrån den mall som Karlstad kommun använt under ett flertal år. Projektet organiserades med en styrgrupp bestående av den kommunövergripande chefsgruppen. En kommunövergripande projektgrupp samordnade arbetet i alla delprojekt som fanns i förvaltningarna. Flera av förvaltningarna hade dessutom underprojekt till sina stora delprojekt. KPR, KHR, samverkansgrupper och verksamhetsråd i skolor samt en föräldraförening utgjorde referensgrupper till projektet. Dialogfasen bidrog till att reduceringen av lokalytor genomfördes relativt komplikationsfritt. Dialogfasen innebar att man efterfrågade medborgarnas synpunkter innan ett skarpt förslag var framtaget. Synpunkter inhämtades via offentliga möten, träffar med referensgrupper, möten med berörd personal och anhöriga till elever m.fl. Lokalutredningens arbete visar att det finns anledning att centralisera lokalförsörjningsarbetet på flera olika sätt. Förvaltningarna har tidigare ägnat alldeles för mycket tid till arbetsuppgifter med anknytning till lokaler, vilket är en uppgift för samhällsbyggnadsförvaltningen. Lokalutredningen har bidragit till ett bättre samarbete kring lokalförsörjningen i kommunen. Arbetet i de olika projektgrupperna har präglats av ett konstruktivt, öppet och initiativrikt klimat. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utvecklat sitt arbete med lokalförsörjningen under den tid projektet pågått. Bland annat har verksamheten omorganiserats för att bli mer effektiv och sedan mars 2011 finns det underhållsplaner för samtliga lokaler. 4

17 4.1. Sammanställning av reducerade lokalytor och årligt avgående kostnader Klara försäljningar/rivningar/försäljningar Lokalutredningen - Karlskoga kommun Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgående Klara försäljningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm) Granbergsdal 279, 281 Granbergsdals Hyttrebl Granbergsdals skola Såld 2010 BUN Granbergsdal 277 Granbergsdals Hyttrebl Granbergsdals förskola, GrangårdeSåld 2010 BUN Brickegårdsvägen 14 Brickegårdsskolan 1 Brickegårdens skola Såld 2010 BUN Bregårdsgatan 33B Elefanten 3 Bostadsrätt Såld 2009 SBF Flyghangaren Såld 2010 SBF Sintrams väg 2A-B Bregården 2:90 Hyreshus Såld 2011 SBF Baggängsvägen 51A-C Geologen 7 LP-stiftelsen Såld 2011 SBF Kedjeåsen 401 Västra kedjeåsen 1:27 Kedjeåsens skola Såld 2010 KUF Solåkersvägen 1 Besticket 11 Bostadshus, Länkarna Såld 2010 KUF Klara rivningar Bergsmansgatan 25 Rapphönan 11 Bostadshus Riven 2009 SBF Bergsmansgatan 23 Rapphönan 12 Bostadshus Riven 2009 SBF Aggerud 216 Aggerud 2:56 Fritidshus Riven 2009 SBF 27 0 Ekebyparken Bregården 2:90 Föreningslokal,f d parklekstuga Riven 2009 SBF 20 0 Viaduktgatan 7 Berglärkan 5 f d Metallhuset Riven 2009 SBF Oxelbergsgatan 3 Tranan 7 Bostadshus Riven 2009 SBF Finnebäck 303 Högåsen 2:139 Fritidshus Riven 2010 SBF 30 0 Bergsmansgatan 27 Rapphönan 10 Bostadshus Riven 2011 SBF Saxlyckevägen 4 Saxfisken 2 Bostadshus Riven 2010 SOC Gröna Huset Riven 2010 SOC Loviselundsvägen 67 Spoven 1 Katrinedalsskolan inkl vmbost Riven 2011 BUN Sommarvägen Brickegården 6:38 Sandviksbadet f d mat och disk Riven 2011 KUF Klara uppsägningar externa lokaler HSB Karlskoga Slalomklubb, klubblokal Uppsagd KUF Hyresbostäder Friluftsfrämjandet Uppsagd KUF HSB Bofors Gymnastikförening Uppsagd KUF Hyresbostäder Svarta Galten Uppsagd KUF Hyresbostäder Finska föreningen Uppsagd KUF Hyresbostäder Pensionärsföreningen Uppsagd KUF KA Bergstedts Carlskoga Scoutkår Uppsagd KUF Kyrkvärden 2 HSB Robsahmvägen 3, Dagbarnlokal Uppsagd BUN Gustavsgatan 15 HSB Brf Reparatören, Funkis Uppsagd SOC Summa kvm

18 Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar Adress Fastighet Populärnamn Åtgärd Hyresgäst BRA-yta Årlig avgående Årlig avgående Kommande försäljningar/rivningar/uppsägningar (kvm) kostnad (kr) kostnad (kr/kvm) Boåsvägen 6 Bofors 1:19 Loviselundsskolans gymnastiksal Rivs KUF Selkroksvägen Bregården 2:90 Kinesiska föreningen Rivs KUF 51 Immetorpsvägen 1A Timret 7 Bostadshus Q-märkt Rivs SBF 206 Botorp 312 Högåsen 2:7 Bostadshus? SBF 297 Brickegårdsvägen 37 Brickegården 6:19 Bostadshus (Åskullen)? SBF 157 Brickegårdsvägen 32 Brickegården 6:19 Bostadshus? SBF 165 Lunedet 257 Lunedet 2:9 Skidanläggning Säljs? SBF 287 Barrskogsvägen 8 Granen 1 Privat daghem Säljs? SBF 184 Lämås Kilsta 3:1:73 Förråd Säljs 2012 SBF Äspenäs 320 Högåsen 2:156 Bygdegillet Säljs SBF 284 Finnebäck Rivs SBF XXX Kungsvägen 34 Staren 6 Kuriren Hyrs ut externt SBF Västerleden 10 Kilsta 3:117 Västerleden 10 Rivs SOC Trindtorpsvägen 6 Gasolen 2 Tvätteriet (Stisses) Rivs SOC Geologen Avvecklas SOC Högehus Avvecklas SOC Nitarevägen 3 Nitarevägen Uppsagd SOC Nitarevägen 3 Nitarevägen, garage Uppsagd SOC Vårdlagslokaler äldreomsorgen SOC Värmlandsvägen 9 Duvan 9 Funkis Tillkommet SOC Skrantahöjdsvägen 40 Bemanningsenheten Sägs upp KS Knut Wistrands väg 4 B Blåhaken 17 Blåhaken Rivs BUN Melkavägen 4 Häsängsskolan 3 Blåklinten 2, paviljong Vakant BUN nya förskoleavdelningar Tillkommer BUN Flygfältsvägen 12 Plogen 17 Karlbergsskolan, % bort BUN Melkavägen 4 Häsängsskolan 2 Häsängsskolan, F-6 Bort BUN Dagbarnvårdslokaler BUN Dalbacksgatan 5 Bilhallen Uppsagd GN Gösta Berlings väg 20 Visan 1 Ekebyskolan, Komvux, C-huset Vakant GN Dunungevägen 12 Kåseriet 2 Dunungevägen 12 Säljs GN Hyttåsvägen Lärcentrum Tillkommet GN Minskade städkostnader totalt Avgår Summa kvm Totalt kvm Kommentarer Ovanstående redovisning utgår ifrån de objekt som fanns med i KPMGs utredning. Det var utifrån KPMGs utredning som kommunfullmäktige fastställde projektmålet. Av den anledningen finns inte följande objekt med i redovisningen: nya vårdboendet permanenta platserna på Karlskoga lasarett Möckelngymnasiet brandstation 6

19 4.2. Summering av objekt som överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen Omstrukturering av Ekebyskolan, vuxenutbildning Delning av Karlberg 7-9, behålla idrottshall, mottagningskök, matsal och några administrativa lokaler Slutföra omstruktureringen av särskoleverksamheten Fortsatt omstrukturering av förskoleverksamheten Avveckling av köket i Torpdalen och ombyggnation av gamla köket i Möckelngymnasiet Personallokaler för hemtjänsten (Geologen och Högehus) Lokaler för Hela Människan Ersättningslokal för tvätteriet (i nya vårdboendet) Nytt gruppboende för funktionshindrade, tidigast 2013 Ersättningsboende för gruppboendet på Gösta Berlings väg Ersättningslokal för korttidsboendet Gästis Lokal för fullmäktiges sammanträden Budolokal Ersättningslokaler för den verksamhet som bedrivits på Nitarvägen Försäljning av Häsängskolan Försäljning av Dunungevägen 4.3. Budgeterade medel för investeringar föranledda av lokalutredningen 2012 Bregårdsskolan Österleden/Bråten Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter Torpdalen) Kulturskolan, estetprogrammet Aggerud/Stråningstorp/Skranta Summa Bregårdsskolan Möckelngymnasiet, nytt kök (ersätter Torpdalen) Bregårdsskolans kök Summa Anpassning av Karlberg 7-9 Hissar till Bregårdsskolan Ev. påbörja upprustning av Rävåsskolan Summa Ca

20 Kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden har för närvarande inte de 11 mnkr som behövs för att genomföra 2014 års åtgärder i lokalutredningen. Alternativen är att nämnden får ett resurstillskott eller att samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar en investeringsplan för de aktuella objekten utspridd på ett flertal år Driftkostnader Barn och utbildningsnämnden Särskolan Flytt- och personalkostnader,2013 Förskola Flytt- och personalkostnader,2013 Karlberg 7-9 Flytt- och personalkostnader,2013 och tkr 250 tkr 1 mnkr Socialnämnden Högehus Geologen Flytt- och personalkostnader och minskade hyresintäkter, 2013 och 2014 Flytt- och personalkostnader, 2013 och mnkr* 2 mnkr* Driftkostnaderna är engångskostnader. *Högehus har årliga hyresintäkter för lägenheter på 1 mnkr. Geologens hyresintäkter är 3 mnkr. Ovanstående beräkning bygger på en 50% beläggning i 12 månader före kontraktets utgång. Personal och flyttkostnader beräknas till 500 tkr per servicehus. 5. Förslag till åtgärder Enligt projektspecifikationen ska lokalutredningen, förutom målet att minska ytorna med m² och minska driftkostnaderna med 12 mnkr/år, leverera, följande: en rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen för att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter en lokalförsörjningsplan som sträcker från En rutinbeskrivning till samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) som syftar till att skapa ett effektivt lokalutnyttjande av kommunala lokaler och fastigheter Ärendehantering Lokalförsörjningen består av: verksamhetsanpassningar 8

21 planerade underhållsinsatser om- och nybyggnation avveckling Lokalärenden/uppdrag mottas av lokalstrategen på SBF. Uppdragen ska sändas via en elektronisk beställningsblankett och beställaren får ett svar inom en angiven tid. Felanmälningar ska som tidigare skickas till fastighetsservice på Teknik och fastighetsavdelningen. Felanmälningar kan göras av samtliga anställda i kommunen. Förvaltarna i SBF tar inte emot nya ärenden utan har en ren utförarfunktion Organisation Samtliga förvaltningar har centraliserat arbetet med lokalförsörjningen. Förvaltningscheferna har delegerat arbetsuppgiften till en handläggare som är kontaktperson gentemot SBF. SBF kommer att ha en lokalförsörjningsgrupp där avdelningschefen för teknik- och fastighetsavdelning, verksamhetscontrollern och lokalstrategen ingår. Gruppen kommer att kontinuerligt hantera lokalfrågor ur olika aspekter såsom underhåll, verksamhetsanpassning, om- och nybyggnation, försäljning mm. Gruppen övertar hanteringen av alla de objekt som lokalutredningen lämnat till SBF. Se avsnitt 4.2. Lokalförsörjningsgruppen biträder förvaltningschefen, SBF, genom att utarbeta ett underlag till kommunens investeringsbudget. Se avsnitt Lokalförsörjningsgruppen föreslås ingå i en kommunövergripande lokalgrupp som i övrigt består av lokalansvariga från samtliga förvaltningar och en representant från Hyresbostäder. Det är lämpligt att avdelningschefen för teknik- och fastighetsavdelningen är ordförande och sammankallande i gruppen. Gruppen bör sammanträda minst två gånger per halvår. Lokalutredningen föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen inrättar en kommunövergripande lokalgrupp Underhållsplaner KPMG skriver i sin utredning följande: Kommunen föreslås arbeta med underhållsplaner för att styra underhålsarbetet och minimera reparationskostnader. Underhållsplanen är också en viktig grund i internhyresmodellen. Underhållsplaner säkerställer också fastigheternas värden. Lokalutredningen visar att underhållet har varit eftersatta i ett flertal av kommunens lokaler. Förutsättningen för ett bra underhåll av lokaler och fastigheter är att det anslås tillräckligt med resurser i budgetprocessen. SBF har underhållsplaner för samtliga objekt sedan mars Lokalutredningen föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen säkerställer att det finns aktuella underhållsplaner för lokalerna Hyreskontrakt Hyreskontrakt med externa hyresvärdar upprättas endast av förvaltningschefen, SBF. 9

22 Kommunen har hyreskontrakt med Hyresbostäder där det inte alltid ingår underhållsinsatser. Den som äger lokalerna ska i så stor utsträckning som möjligt ansvara för underhållsinsatserna. SBF har i stort sett hand om samtliga hyreskontrakt utom Kultur- och föreningsförvaltningens andrahandsuthyrning till föreningar. Lokalutredningen kan se fördelar med att alla hyreskontrakt upprättas av en och samma enhet. Lokalutredningen föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen ser över hyreskontrakten så att underhållsinsatserna i så stor utsträckning som möjligt ingår i hyran att kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att komma med ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteras Investeringar För närvarande fördelas investeringsmedel som har koppling till fastigheter (fastighet= lokal + dithörande tomt) i huvudsak till SBF men även till andra nämnder. Lokalutredningen anser att det finns fördelar att lokalinvesteringarna samlas inom en och samma förvaltning/nämnd. Häri inberäknas lokalanpassningar och även fast utrustning som tillhör lokalerna, t ex köksutrustning, utomhusredskap till förskolor mm. Det ger SBF en bättre överblick över lokalhanteringen och möjlighet till ett bättre beslutsunderlag. Förslag till process: Hösten år 1 SBF gör ett förslag till investeringsbudget. I detta ingår att inhämta förslag och synpunkter från samtliga förvaltningar. Frågan kan mycket väl diskuteras i den kommunövergripande lokalgruppen. Våren år 2 SBFs förslag behandlas i samhällsbyggnadsnämnden. Övriga nämnder ska ha möjlighet att yttra sig om förslaget innan det behandlas i kommunstyrelsen. Lokalutredningen föreslår att kommunfullmäktige fattar beslut om att alla investeringsmedel till fastigheter fördelas till samhällsbyggnadsnämnden och beslutsunderlaget förbereds så att samtliga nämnder kan yttra sig innan förslaget behandlas i kommunstyrelsen Ekonomiska konsekvenser av lokalutredningen Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde att minskade hyreskostnader i samband med reducering av lokalyta ska leda till minskad ram för respektive nämnd. Medlen avsätts centralt för omfördelning. Lokalutredningen har tagit med reducerade städkostnader som en del i reduceringsmålet, på samma sätt som KPMG gjorde i sin utredning gällande minskade driftkostnader med 12 mnkr/år. 10

23 Omställningskostnaderna kan i vissa fall vara av betydande storlek och bör beaktas i budgetprocessen. Lokalutredningen föreslår kommunstyrelsen följande förtydliganden vid fördelning av resurser som frigörs via lokalutredningen: Minskade städkostnader inberäknas i projektresultatet och leder till minskad ram för respektive nämnd och medlen avsätts centralt för omfördelning reducering av budgetramen sker månaden efter att uppsägningstiden har gått ut utökade hyreskostnader föranledda av lokalutredningen (omställningskostnader, om- och nybyggnation) måste beaktas i budgetprocessen Internhyror KPMG föreslog i sin utredning, slutrapport 2009, att kommunen skulle vidareutveckla befintlig internhyresmodell för att skapa en ökad förutsägbarhet och en värdebaserad modell med en enhetlig hantering av hyresprissättningen både över tiden samt mellan olika fastigheter/hyresobjekt. KPMG anser att den befintliga hyresmodellen är: baserad på kostnadsutfall detaljerad oförutsägbar till viss del godtycklig ej värdebaserad Enligt KPMG är en bra internhyresmodell: värdebaserad aggregerad förutsägbar ej godtycklig tydlig och kommunicerbar debitering efter kostnadsutfall där det ger incitament till kostnadsbesparingar, t.ex. energikostnader samma nivå för planerat underhåll, oavsett ålder och skick. Resultatet av lokalutredningens åtgärder kommer att medföra stora förändringar i nämndernas innehav och kostnader för lokaler. Det ökar behovet av en välutvecklad internhyresmodell utifrån KPMGs synpunkter. Lokalutredningen föreslår att kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att vidareutveckla den befintliga internhyresmodellen och lämna ett förslag till kommunstyrelsen under hösten Uppsägning av lokaler Det finns sedan tidigare skrivelse om villkoren för uppsägning av lokaler. Lokalutredningen anser att villkoren för uppsägning av lokaler kan preciseras i hyreskontrakten och att det inte behövs andra överenskommelser. 11

24 Det kan bli ekonomiska svårigheter för samhällsbyggnadsnämnden om man inte lyckas av att sälja eller hyra ut en lokal under uppsägningstiden. Lokalutredningen kan inte finna att detta är reglerat på något sätt i politiska beslut. Lokalutredningen föreslår att kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att föreslå hur kostnader ska finansieras för lokaler som ska avvecklas och som samhällsbyggnadsnämnden inte kunnat sälja eller hyra ut 5.2. Lokalförsörjningsplan Syftet med en lokalförsörjningsplan är att ha ett dokument som redogör för kommunens lokalinnehav vem som är hyresgäst ytan behovet av renovering, behov av annan lokal, eventuell framtida avveckling(försäljning eller rivning) nya kommande objekt med hyresgäst, yta och övriga kommentarer I bilaga 2 finns en första version av en lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen bör revideras en gång per år och ingå som en del i samhällsbyggnadsnämndens årliga budgetunderlag till kommunstyrelsen. Lokalutredningen föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att årligen redovisa en aktuell lokalförsörjningsplan i samband med budgetprocessen 5.3. Sammanfattning av slutrapportens förslag Lokalutredningen föreslår kommunfullmäktige kommunfullmäktige fattar beslut om att alla investeringsmedel till fastigheter fördelas till samhällsbyggnadsnämnden och beslutsunderlaget förbereds så att samtliga nämnder kan yttra sig innan förslaget behandlas i kommunstyrelsen kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att årligen redovisa en aktuell lokalförsörjningsplan i samband med budgetprocessen Lokalutredningen föreslår kommunstyrelsen kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att komma med ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteras kommunstyrelsen gör följande förtydliganden vid fördelning av resurser som frigörs via lokalutredningen: Minskade städkostnader inberäknas i projektresultatet och leder till minskad ram för respektive nämnd och medlen avsätts centralt för omfördelning reducering av budgetramen sker månaden efter att uppsägningstiden har gått ut 12

25 utökade hyreskostnader föranledda av lokalutredningen (omställningskostnader, omoch nybyggnation) måste beaktas i budgetprocessen kommunstyrelsen ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att vidareutveckla den befintliga internhyresmodellen och lämna ett förslag till kommunstyrelsen under hösten kommunstyrelsen ger kommunledningskontorets ledningskontor i uppdrag att föreslå hur kostnader ska finansieras för lokaler som ska avvecklas och som samhällsbyggnadsnämnden inte kunnat sälja eller hyra ut Lokalutredningen föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen samhällsbyggnadsförvaltningen inrättar en kommunövergripande lokalgrupp samhällsbyggnadsförvaltningen säkerställer att det finns aktuella underhållsplaner för lokalerna samhällsbyggnadsförvaltningen ser över hyreskontrakten så att underhållsinsatserna i så stor utsträckning som möjligt ingår i hyran Projektledare Jukka Tekonen 13

26 Karlskoga Kommun, Lokalförsörjningsplan 2012, senaste rev Namn Kategori Hyresgäst Ägare BRA (kvm) Kommentarer Aggerudsskolan, F-6 Skola BUN Kom 5479 Häsängsskolan, F-6 Skola BUN Kom 2050 Säljs Paviljongdel med förskola ingår ej i försäljning. Skrantaskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9584 Stråningstorpsskolan, F-6 Skola BUN Kom 5291 Karlbergsskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9073 Rivs 60 % 2014 Karlbergsskolan,F-6 Skola BUN Kom 4746 Rävåsskolan, F-3 Skola BUN Kom 2444 Större renovering 2014 Bråtenskolan, F-6 Skola BUN Kom 4653 Sandviksskolan, F-6 Skola BUN Kom 3355 Österledsskolan, 7-9 Skola BUN Kom 9560 Stacken Skola (förskola, fritids) BUN Kom 631 Bregårdsskolan Skola, Högskola BUN, Extern Kom Större renovering 2013 Blåhaken Förskola BUN Kom 227 Rivs 2014 Prästkragen Förskola BUN Kom 650 Rödluvan Förskola BUN Kom 637 Sjölyckan Förskola BUN Kom 369 Byggs ut med 1 avdelning 2013 Skogsduvan Förskola BUN Kom 627 Trollet Förskola BUN Kom 369 Vallmon Förskola BUN Kom 346 Äpplet Förskola BUN Kom 369 Blåklinten Förskola BUN Kom 369 Kompassen Förskola BUN Kom 324 Lärkan Förskola BUN Kom 799 Mårbacka Förskola BUN Kom 342 Räven Förskola BUN Kom 376 Ugglan Förskola BUN Kom 1046 Sandmo Förskola BUN Kom 579 Humlan Förskola BUN Kom 452 Gullvivan Förskola BUN Kom 760 Sandtorpet Förskola BUN Kom 227 Rivs på sikt Smeden Förskola BUN Kom 601 Vitsippan Förskola BUN Kom 448 Åskullen Förskola BUN Kom 369 Ängen Förskola BUN Kom 369 Rödhaken Förskola BUN Kom 338 Myran Förskola BUN Kom 415 Loviselund, gamla skolan Förskola BUN Kom 406 Loviselund, paviljongen Förskola BUN Kom 309 Stackfallsstugan Dagbarnvårdarlokal BUN Kom 66 Rivs på sikt Skrantagården Föreningslokaler, fritidsgård mbun, Extern Kom 1495 Möckelngymnasiet Skola (gymnasium) GN Kom Stor ombyggnad, klart 2013 Ekebyskolan, Komvux Skola (Komvux) GN, Extern Kom 3992 Större renovering C-huset vakanshålls. Dunungevägen 12 Utbildning GN Kom 1423 Säljs 2013 Gästis Avlastningsboende SOC Kom 174 Säljs till förmån för större objekt 2013 Rörläggarvägen 11, bostadshus Bostadshus SOC Kom 227 Rivs på sikt 63:an Psykboende SOC Kom 1661 Björkliden Äldreboende, gruppboende SOC Kom 6257 Sjövillan Gruppboende, omsorgen SOC Kom 389 Fyren Gruppboende, omsorgen SOC Kom 447 Lötängen Äldreboende SOC Kom 5950 Tvätteri (f.d. Stisses) Tvätteri SOC Kom 478 Rivs på sikt? Macken Lokaler, omsorgen SOC Kom 473 Bevaras temporärt? Strandbadet Badhus KUF Kom 4140 RIA Boende mm KUF Kom 346 Rivs 2014? Ersättningslokal?

27 Loviselund, budoklubben Budolokal/SKA RIVAS KUF Kom 370 Rivs på sikt. Ersättningslokal? Lunedet; servering, camping m.m. Friluftsområde KUF Kom 2441 Lunedet; slussvaktarbostad Friluftsområde KUF Kom 181 "Pumphuset" Föreningslokal KUF Kom 226 Bangolfen Föreningslokal KUF Kom 207 Bregårdsgatan 3 Föreningslokal KUF Kom 294 Karlskoga IP Föreningslokal KUF Kom 190 Karlskoga Sportdykarklubb Föreningslokal KUF Kom 219 Kilsta IP Föreningslokal KUF Kom 366 Kvinnohuset Föreningslokal KUF Kom 582 Källmossen Föreningslokal KUF Kom 312 Kinesiska föreningen Föreningslokal KUF Kom 51 Rivs 2013 Nobelstadion Idrottsanläggning KUF Kom 1929 Nobelhallen-Bowlinghallen Idrottshallar KUF Kom 9661 Större renovering 2012-? Musikpalatset Konserthus KUF Kom 920 Konsthallen Konsthall KUF Kom 195 Kulturskolan Kulturskola KUF Kom 3963 Folkets Hus Lokaler, bio, restaurang mm KUF/Extern Kom 7697 Gråbo Arbetarmuseum Museum KUF Kom 526 Gråbo Skolmuseum Museum KUF Kom 248 Björkborn Museum m.m. KUF Kom 2776 Lekstuga Frödingsparken Parklekstuga KUF Kom 34 Ridskolan Ridhus KUF Kom 3739 Sandtorpsbadet Servicebyggnad KUF Kom 63 Nedbrunnen, byggs upp igen? Sandviksbadet Servicebyggnader, 2 st KUF Kom 170 Bofors station Stationsbyggnad KUF Kom 412 Toalett Katrinedalsparken Toalett Förvaltning Kom 6 Förråd Gälleråsen Förråd Förvaltning Kom 105 Lämås förråd Förråd/SKA SÄLJAS Förvaltning Kom 301 Säljs 2013? Garage Centralplan Garage Förvaltning Kom 72 Garage Östra Grusgropen Garage Förvaltning Kom 93 KS-Huset Kontor Förvaltning Kom 3560 Centralförrådet Kontor, garage, omkl. Mm Förvaltnimg Kom 2320 Större om-/tillbygnad och rivning 2013 och framåt? Tvättstuga Immetorp Tvättstuga Förvaltning Kom 12 Dalen, växthus m.m. Växthus,verkstad, kontor m m Förvaltning Kom 4348 Kyrkan köper loss hyrd del 2013? Bofors station, bostadshus Bostadshus Extern Kom 292 F.d. Posten, Immetorp, bostadshus Bostadshus/SKA RIVAS Extern Kom 206 Rivs på sikt? Bostadshus, ridskolan Enbostadshus Extern Kom 297 Säljs på sikt? Brickegårdsvägen 32, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 165 Säljs på sikt? Dalen, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 126 Oxelbergsgatan 4, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 174 Västerleden 10, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 88 Rivs 2013 Åskullen, bostadshus Enbostadshus Extern Kom 247 Säljs på sikt? Älvkärr, bostadshus Enbostadshus, gårdsarrende Extern Kom 249 Finnebäck, fritidshus Fritidshus Extern Kom 113 Rom, fritidshus Fritidshus Extern Kom 52 Valåsen, fritidshus Fritidshus Extern Kom 212 Brandstation Brandstation Extern Kom 3277 Säljs/rivs till förmån för ny station Flygplatsen Flygplats Extern Kom 343 F.d. Blomsterkiosken Frisör Extern Kom 22 Karlskoga Bygdegille Föreningslokal Extern Kom 284 Säljs på sikt? MC-klubben Föreningslokal Extern Kom 223 Granen förskola Förskola/SKA EV SÄLJAS Extern Kom 184 Säljs på sikt? Bussterminalen, kiosk Kiosk Extern Kom 79 Bussterminalen, taxi Taxistation Extern Kom 79 Bussterminalen, vänthall m.m. Busstation Extern Kom 411

28 Gryningen Lokal Extern Kom 431 Mekonomen Lokal,/SKA RIVAS Extern Kom 515 Rivs till förmån för Centrumstråket Påfågeln, P-hus P-garage Extern Kom 1000 Stråhallen Rackethall mm Extern Kom 4609 F.d. Panncentral, Kulan Transformatorstation Extern Kom 64 lgh 1 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 62 Säljs på sikt? lgh 2 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 70 Säljs på sikt? lgh 3 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 4 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 91 Säljs på sikt? lgh 5 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 70 Säljs på sikt? lgh 6 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 7 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt? lgh 8 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 9 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 10 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 11 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt? lgh 12 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 13 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 14 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 15 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 16 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 17 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 18 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 19 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? lgh 20 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 21 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 22 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt? lgh 23 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 68 Säljs på sikt? lgh 24 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 25 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 65 Säljs på sikt? lgh 26 Bostadsrättslägenhet Förvaltning/SOC Kom 60 Säljs på sikt? Summa kommunalt ägda lokaler och lägenheter NYA KOMMANDE OBJEKT Förskola vid Kulturskolan Förskola BUN Kom Byggs 2013 Nya Gästis Avlastningsboende SOC Kom Köps in 2013 Ny Brandstation Brandstation Extern Kom Byggs Knapped Konferensanläggning xxx Kom Köps in 2013? Större renovering 2013? Nytt äldreboende Skrantafallet Äldreboende SOC Hyresbostäder Byggs Nytt äldreboende 2 Äldreboende SOC Kom/Hyresbostäder? Byggs 2020-? Nytt gruppboende Sandviken Gruppboende SOC Kom Byggs Trapphusboende Gruppboende SOC Kom/Hyresbostäder? Byggs ? Förskola på Kitron Förskola BUN Kontorsbolaget Hyrs in under begränsad period ?

29 EXTERNT INHYRDA LOKALER Murarvägen 10 Dagbarnslokal BUN Hyresbostäder AB 90 Sägs upp på sikt Saxlyckevägen 34 Dagbarnslokal BUN Hyresbostäder AB 51 Sägs upp på sikt Mineralvägen 11 Dagbarnslokal BUN Karlevox AB 50 Sägs upp på sikt Hallänningsgatan 11 Dagbarnslokal BUN HSB Brf 90 Sägs upp på sikt Bergsmansgatan 12 Dagbarnslokal BUN 79 Sägs upp på sikt Stråningstorps Förskola Förskolelokal BUN Fastighetsbolaget Dalian AB 87 Övergångslokal i lokalutredningen, sägs upp snarast möjligt Fordonsutbildningen Fordonsutbildning GN 562 Uppsagd Flyttat till Möckelgymnasiet. Lärcenter Utbildning GN Kontorsbolaget 310 Kommunarkivet Kommunarkiv KUF Hestia 500 Biblioteket Bibliotek KUF Hestia 2569 Bokmagasinet Bokmagasin KUF Hestia 624 Skateboardlokalen Föreningslokal, skatekuf Hyresbostäder AB 600 Lyset teater Teater, Lyset KUF KP-Group AB 820 Bemanningsenheten Kontor Förvaltning Kontorsbolaget 273 Uppsagd Flyttar till KS-huset. 35:an Kontor Förvaltning Hyresbostäder AB 3404 Funkis och Fokus Dagverksamhet SOC Hyresbostäder AB 256 Poeten Dagligverksamhet Dagverksamhet SOC Hyresbostäder AB 306 Stationsgatan Dagligverksamhet Dagverksamhet SOC Lonnhyttan Fastigheter AB 200 Dagcentral Baggängsvägen Omsorg, dagcentral SOC Landstingsfastigheter 507 Stolpetorp 1 Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 272 Spelgatan Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 376 Göstas gruppboende Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 3324 Kavaljeren/Tellus Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 830 Stolpetorp 2 Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 218 Mineralen Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 616 Vävstolen Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 411 Kyrkotorp Gruppboende SOC Petterssons Bygg AB 447 Lägenheter ensamkommande flyktingbarn Gruppboende SOC Hyresbostäder AB 110 Skrantahöjdens vårdboende Vårdboende SOC Hyresbostäder AB 5299 Saxlyckans vårdboende Vårdboende SOC Hyresbostäder AB 4094 Treklövern (fd Bryggan) Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 570 Sägs upp 2012? Utsikten gemensamma ytor Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 200 Sägs upp 2012? Utsikten Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 1468 Sägs upp 2012? Treklövern (fd Solhemmet) Vårdboende SOC Landtingsfastigheter 1240 Sägs upp 2012? Högehus Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 1449 Sägs upp 2012? Rivs? Geologen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 4113 Uppsagd Rivs? Torpdalen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 3983 Köket flyttar till Bergslagskolans gamla matsal 2013? Solbringen Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 4708 Sägs upp Nytt koncept framöver. Nickkällan Äldreboende SOC Hyresbostäder AB 7768 Uppsagd Nytt koncept framöver. Ekbacken/Gnistan Äldreboende SOC Landtingsfastigheter 956 Bergmästarens Servicehus reception mm Vårdlagslokal SOC Brf Hammarn 207 Solbringen vårdlagslokal Vårdlagslokal SOC Hyresbostäder AB 53 Sägs upp Nytt koncept framöver. Socialens kontor 65:an Kontor SOC Hyresbostäder AB 3057 Förmedling Socialen, Fackföreningar mm Kontor SOC Hyresbostäder AB 170 Soc-kontor, Örntjänst mm Kontor SOC Hyresbostäder AB 441 Personliga ombuden Kontor SOC Hyresbostäder AB 100 Hammarens Servicehus reception mm Serviceh reception SOC Hyresbostäder AB 1235 Hjälpmedelsförrådet Hjälpmedelsförråd SOC Landstingsfastigheter 400 Nitarevägen Verkstad/Kontor SOC Landic IX Väst 1350 Uppsagd Nya lokaler krävs Summa av kommunen inhyrda lokaler och lägenheter 60843

30 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KF 230 KS Lokalutredningen Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att innan utgången av 2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m 2 och driftskostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle vara innehav och driftskostnader En lokalutredare tillsattes och en projektspecifikation redovisades till kommunstyrelsen i december En första delrapport presenterades till kommunstyrelsen den 23 augusti 2011 och kommunstyrelsen remitterade förslaget till samtliga nämnder och till Hyresbostäder i Karlskoga AB. Samtliga nämnder och Hyresbostäder ställer sig bakom delrapportens förslag med undantag för mindre korrigeringar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011 Remissvar angående lokalutredningens delrapport 1, den 10 oktober 2011, Hyresbostäder i Karlskoga AB Remissyttrande angående lokalutredningens delrapport 1, den 27 september 2011, Barn- och utbildningsförvaltningen Remissvar - Lokalutredning, den 27 september 2011, Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga 1, Häsängsskolans avveckling lå 2012/2013, den 27 september 2011, Barn- och utbildningsförvaltningen Förslag på svar på remiss - Lokalutredning, den 19 september 2011, Folkhälsoförvaltningen Lokalutredningen Remissvar den 3 september 2011, Kultur- och föreningsförvaltningen Yttrande om lokalutredningen, delrapport 1, den 2 september 2011, Gymnasieförvaltningen Yttrande om lokalutredningen, delrapport 1, den 1 september 2011, Socialförvaltningen Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 augusti 2011 Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011 Kommunstyrelsens protokoll den 4 oktober Förslag till beslut Kommunfullmäktige 1. ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i december 2011 redovisa en bedömning av de ekonomiska Justerande Utdragsbestyrkande

31 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum konsekvenserna om Campus Alfred Nobel, Örebro Universitet, lämnar sina lokaler i Bregårdsskolans C hus, 2. avsätter 10 mnkr i investeringsmedel 2012 och 15 mnkr 2013 till åtgärder föranledda av första delrapporten i lokalutredningen, 3. beslutar att investeringskostnader efter 2013, föranledda av lokalutredningen, redovisas i nästa delrapport juni 2012, 4. beslutar att ta Häsängskolan ur bruk, exklusive gymnastiksal, efter vårterminen 2012, 5. beslutar att göra om Bregårdsskolan till en 4-9 skola samt att mottagningsköket omvandlas från mottagningskök till produktionskök. Arbetet utförs under 2012 och första halvåret 2013, 6. beslutar att ta Karlberg 7-9 ur bruk efter vårterminen Idrottshall och skolrestaurang åtgärdas med de mest nödvändiga underhållsinsatserna i avvaktan på en mer permanent lösning. Undercentralen flyttas från skoldelen till idrottshallen. Produktionsköket omvandlas till ett mottagningskök. Arbetet utförs under 2013, 7. beslutar att Rävåsskolan förblir en F 3 skola och upprustningen påbörjas 2014, 8. beslutar att ta servicehusen Geologen och Högehus ur bruk under förutsättning av att ett nytt vårdboende med 60 platser tillskapas och att socialnämnden avvecklar 40 permanenta platser på Karlskoga lasarett, 9. beslutar att lyfta ut frågan om övriga servicehus (förutom Geologen och Högehus) ur lokalutredning och att det hanteras fortsatt i utredningen om framtida äldreboenden, 10. beslutar att Hela människan, RIA lokalen, avvecklas och en ersättningslokal erbjuds Hela Människan under 2013, 11. beslutar att lokalen för tvätteriet, socialförvaltningen, avvecklas under 2012, 12. beslutar att lokalerna på Dunungevägen avvecklas när Möckelngymnasiet är färdigbyggt, januari 2013, 13. beslutar att vuxenutbildningen minskar lokalerna vid Ekebyskolan med 500 m 2 till höstterminen 2012, 14. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor fortsätter att utreda ett antal objekt, inkluderande särskolan och förskolan, och redovisar dessa i nästa delrapport i juni 2012, 15. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor uppdaterar lokalutredningens redovisning av uppnådda och planerade resultat vad avser reducerade lokalytor netto och kostnadsbesparingar. Yrkanden Niina Laitila (S), Ulla Averås (M), Lars-Erik Jonsson (KD, Hans Muth (M), Maria Nyberg (V) samt Lars Hultkrantz (FP) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag punkterna Leif Fredriksson (SPI) yrkade bifall till alla punkter utom punkt nr 2. Justerande Utdragsbestyrkande

32 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Inga-Lill Andersson (C) yrkade bifall till alla punkter utom punkt nr 8 där hon yrkade att Högehus tas ur bruk och att Geologen lyfts ur lokalutredningen och hanteras fortsatt i utredningen om framtida äldreboende (punkt nr 9). Börje Engholm (MP) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag men att årtalet i punkt nr 4 skulle ändras till Fredrik Molin (SD) yrkade enligt följande: bifall till punkterna 1, 3, 7, 9, 11-15, avslag på punkterna 2 och 4, återremiss på punkterna 5-6 med motiveringen att ett alternativ som innebär att man inte blandar elever från mellanstadiet och högstadiet ska presenteras och att punkt 8 lyfts ur lokalutredningen, under punkt 10 ett tillägg om att Hela människan inte får stå utan lokaler. Dessutom yrkade Fredrik Molin (SD) på två st tilläggspunkter: 1) att lokalutredningens del 2 och 3 ska slås ihop och 2) att inga beslut om rivningar eller ombyggnader inom ramen för lokalutredningen får tas utan beslut av kommunfullmäktige. Dessutom önskade Fredrik Molin (SD) att lägga ett särskilt yttrande till protokollet. Mötet ajournerades kl 17:00-18:00. Propositionsordning Följande propositionsordning godkändes: Punkt nr 1 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Under punkt 2 nr ställdes kommunstyrelsens förslag mot Leif Fredrikssons (SPI) och Fredrik Molins (SD) yrkande om avslag och ordförande fann att kommunstyrelsens förslag bifölls. Punkt nr 3 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Under punkt nr 4 ställdes först Börje Engholms (MP) förslag om ändrat årtal mot kommunstyrelsens förslag och ordförande fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag. Därefter ställdes kommunstyrelsens förslag mot Fredrik Molins (SD) yrkande om avslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag. Under punkt nr 5 ställdes Fredrik Molins (SD) yrkande om återremiss mot förslag om att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde och ordföranden fann att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde. Justerande Utdragsbestyrkande

33 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Därefter ställdes punkten 5 under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Under punkt nr 6 ställdes Fredrik Molins (SD) yrkande om återremiss mot förslag om att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde och ordföranden fann att ärendet skulle avgöras vid dagens sammanträde. Därefter ställdes punkten 6 under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Punkt nr 7 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Under punkt nr 8 ställdes först Inga-Lill Anderssons (C) yrkande om att Geologen skulle lyftas ur lokalutredningen mot kommunstyrelsens förslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag. Därefter ställdes kommunstyrelsens förslag mot Fredrik Molins (SD) yrkande om att punkten 8 skulle lyftas ur lokalutredningen och ordföranden fann att kommunfullmäktige biföll kommunstyrelsens förslag. Punkt nr 9 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Punkt nr 10 ställdes först under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Därefter ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkande mot avslag av detsamma under proposition och ordföranden fann att kommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet. Punkt nr 11, 12, 13, 14 och 15 ställdes under proposition och bifölls av kommunfullmäktige. Därefter ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkande om att lokalutredningens del 2 och 3 ska slås ihop mot avslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet. Sedan ställdes Fredrik Molins (SD) tilläggsyrkande om att inga beslut om rivningar eller ombyggnader får tas utan beslut av kommunfullmäktige mot avslag och ordföranden fann att kommunfullmäktige avslog tilläggsyrkandet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige 1. ger kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde i december 2011 redovisa en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna om Campus Alfred Nobel, Örebro Universitet, lämnar sina lokaler i Bregårdsskolans C hus, Justerande Utdragsbestyrkande

34 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum avsätter 10 mnkr i investeringsmedel 2012 och 15 mnkr 2013 till åtgärder föranledda av första delrapporten i lokalutredningen, 3. beslutar att investeringskostnader efter 2013, föranledda av lokalutredningen, redovisas i nästa delrapport juni 2012, 4. beslutar att ta Häsängskolan ur bruk, exklusive gymnastiksal, efter vårterminen 2012, 5. beslutar att göra om Bregårdsskolan till en 4-9 skola samt att mottagningsköket omvandlas från mottagningskök till produktionskök. Arbetet utförs under 2012 och första halvåret 2013, 6. beslutar att ta Karlberg 7-9 ur bruk efter vårterminen Idrottshall och skolrestaurang åtgärdas med de mest nödvändiga underhållsinsatserna i avvaktan på en mer permanent lösning. Undercentralen flyttas från skoldelen till idrottshallen. Produktionsköket omvandlas till ett mottagningskök. Arbetet utförs under 2013, 7. beslutar att Rävåsskolan förblir en F 3 skola och upprustningen påbörjas 2014, 8. beslutar att ta servicehusen Geologen och Högehus ur bruk under förutsättning av att ett nytt vårdboende med 60 platser tillskapas och att socialnämnden avvecklar 40 permanenta platser på Karlskoga lasarett, 9. beslutar att lyfta ut frågan om övriga servicehus (förutom Geologen och Högehus) ur lokalutredning och att det hanteras fortsatt i utredningen om framtida äldreboenden, 10. beslutar att Hela människan, RIA lokalen, avvecklas och en ersättningslokal erbjuds Hela Människan under 2013, 11. beslutar att lokalen för tvätteriet, socialförvaltningen, avvecklas under 2012, 12. beslutar att lokalerna på Dunungevägen avvecklas när Möckelngymnasiet är färdigbyggt, januari 2013, 13. beslutar att vuxenutbildningen minskar lokalerna vid Ekebyskolan med 500 m 2 till höstterminen 2012, 14. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor fortsätter att utreda ett antal objekt, inkluderande särskolan och förskolan, och redovisar dessa i nästa delrapport i juni 2012, 15. beslutar att kommunstyrelsens ledningskontor uppdaterar lokalutredningens redovisning av uppnådda och planerade resultat vad avser reducerade lokalytor netto och kostnadsbesparingar. Reservationer Mot beslutet reserverade sig Inga-Lill Andersson (C), Börje Engholm (MP) och Jens Dahlbäck (MP) till förmån för egna yrkanden. Fredrik Molin (SD) reserverade sig enligt bilaga. Särskilt yttrande från Fredrik Molin (SD) Ingen sammanställning av nuvarande driftkostnader för lokaler omfattande av lokalutredningen finns upptagna som beslutsunderlag. Justerande Utdragsbestyrkande

35 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Därvid är det omöjligt, att med utgångspunkt från presenterad utredning verifiera att besluten faktiskt leder till en, inklusive återstoden av lokalutredningen, besparing om 12 Mkr. Expedieras till Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Hyresbostäder i Karlskoga AB Kommundirektören Ekonomichefen Justerande Utdragsbestyrkande

36 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KS 188 KS Lokalutredningen Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 4 oktober 2010 att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen leda arbetet med att innan utgången av 2013 anpassa lokalutnyttjandet i kommunen så att lokalytan reduceras med minst m² och driftkostnaderna med 12 mnkr. Utgångspunkten skulle vara innehav och driftkostnader Lokalutredningens slutrapport lämnar förslag inom följande områden: ärendehantering organisation underhållsplaner hyreskontrakt investeringar internhyror ekonomiska konsekvenser uppsägning av lokal lokalförsörjningsplan Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 1 oktober 2012 Slutrapport, lokalutredning den 1 oktober 2012 Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni Delrapport 2, den 4 juni 2012 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 22 maj 2012 Kommunfullmäktiges protokoll den 15 november Kommunstyrelsens protokoll den 31 oktober Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 oktober 2011 Delrapport 1, lokalutredningen, den 15 augusti 2011 Kommunstyrelsens protokoll den 4 oktober Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutade att remittera slutrapporten till barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, folkhälsonämnden, kultur- och föreningsnämnden, gymnasienämnden, samhällsbyggnadsnämnden och till Hyresbostäder i Karlskoga AB. 2. Kommunstyrelsen beslutade att behandla slutrapporten med remissvar vid sitt sammanträde den 4 december Kommunstyrelsen beslutade att ge kommunstyrelsens ledningskontor i uppdrag till kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2012 att Justerande Utdragsbestyrkande

37 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum komma med ett förslag om hur andrahandsuthyrningen av kommunala lokaler ska hanteras. Expedieras till Samtliga nämnder utom valnämnden och överförmyndarnämnden Hyresbostäder i Karlskoga AB Justerande Utdragsbestyrkande

38 Ärende 4 Justering av timbelopp för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen Senare utskick

39 Ärende 5 Lunedet 2:6, Knapped, ev förvärv av fastighet Omedelbar justering

40 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Johan Ljung Knapped, förvärv av lägergård - Lunedet 2:6 Sammanfattning Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad , samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad , samhällsbyggnadsnämndens beslut , kommunstyrelsens beslut , upprättat avtal om fastighetsreglering (bilaga 2 till 7 bifogas ej), översiktskarta Karåsen och översiktskarta Lunedet. Bakgrund Kommunstyrelsen återremitterade ärendet om förvärv av lägergården Knapped till samhällsbyggnadsnämnden för komplettering. Beskrivning av ärendet Bruttovärden De bruttovärden som använts vid förhandling om nettosumman är enligt de marknadsvärderingar som gjorts för markområdena: :- (+/ :-) för marken på Lunedet 2: :- (+/- 10%) för Karåsen 1:1, 1:6-12 För Karåsen 1:1, 1:6-12 har inte värderaren satt något intervall men med den erfarenhet som finns att värderingar bara är en uppskattning av marknadsvärdet har samhällsbyggnadsförvaltningen utgått från en osäkerhet om 10 %. Driftskostnader Barn- och utbildningsförvaltningen betalar kronor år 2012 i hyra och arrende för byggnader och mark till fastighetsägaren. Till detta kommer kronor för el och sophämtning, det vill säga totalt kronor för år Den nya hyran efter renovering träder i kraft 2014 och förväntas bli cirka kronor per år och utöver tidigare driftskostnader tillkommer även kostnader för vatten och avlopp. (Vad de senare kostnaderna kan bli beror på vilken verksamhet som kommer att bedrivas och går för närvarande inte att uppskatta.) g:\stab\sekr\sbn\utskick \-ärende 5 - lunedet 2-6, knapped, ev förvärv av fastighet\tjänsteskrivelse knapped nr 2.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

41 (2) Nettoeffekten för barn- och utbildningsförvaltningen blir från och med 2014 således en kostnadsökning om cirka kronor per år plus kostnader för vatten och avlopp. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att: 1. Godkänna upprättat avtal om fastighetsreglering där Karlskoga kommun erhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras till Lunedet 2:5 och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 att regleras till Lunedet 2:6 för en nettosumma om femmiljonersjuhundratjugofemtusen kronor ( :-) att betalas från Prästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun 2. Använda etthundrafemtiotusen ( :-) av nettosumman till att upprätta program/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedets naturreservat med det förvärvade området. 3. Använda tvåmiljonerfemhundratusen ( :-) till byggande av vatten och avlopp till lägergården Knapped samt upprustning till kommunal standard och tillgänglighetsanpassning av byggnader och omgivningar vid lägergården. Johan Ljung Mark- och exploateringschef Expedieras till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Prästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift

42 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Johan Ljung Samhällsbyggnadsnämnden Knapped, förvärv av lägergård Sammanfattning Karlskoga kommun förvärvar lägergården Knapped samt överlåter skog till Prästlönetillgång Svenska kyrkan som idag äger Knapped. Överlåtelserna ger ett nettoöverskott om :- där delar av summan används till byggande av vatten och avlopp till samt upprusning av lägergården Knapped. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad och upprättat avtal om fastighetsreglering (bilaga 2 till 7 bifogas ej) Beskrivning av ärendet Lägergården Knapped har hyrts av Karlskoga kommun under lång tid. Lägergården har idag inte vatten och avlopp samt är inte tillgänglighetsanpassad och har ett sämre skick än övriga kommunala byggnader. För att kunna fortsätta bedriva och utveckla den kommunala verksamheten vid lägergården Knapped behöver vatten och avlopp dras dit samt upprustning och tillgänglighetsanpassning ske. För att kommunen ska kunna investera i byggnaderna behöver de ägas av Karlskoga kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen har förhandlat med Prästlönetillgång Svenska kyrkan om ett förvärv av lägergården Knapped och de har då ställt kravet att kommunen ska betala ersättningen med skogsmark. Samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit värdera lägergården Knapped och ett skogsskifte vid Karåsen-Rönningen och efter förhandlingar har parterna enats om att föreslå respektive politiska församling om att godkänna ett avtal om fastighetsreglering där Karlskoga kommun erhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras till Lunedet 2:5 och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 att regleras till Lunedet 2:6 för en nettosumma om :- att betalas från Prästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun, se bilaga. Av nettosumman föreslås :- användas till att upprätta ett program/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedets naturreservat med det förvärvade området. Vidare förslås att :- avsätts för att bygga vatten och avlopp till lägergården Knapped från Lunedets g:\stab\sekr\sbn\utskick \-ärende 5 - lunedet 2-6, knapped, ev förvärv av fastighet\tjänsteskrivelse doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

43 (2) camping, samt upprustning till kommunal standard och tillgänglighetsanpassning av byggnader och omgivningar vid lägergården. I upprustningen ingår bland annat utvändig upprustning av tak, fasad, fönster, ombyggnad av kök och sanitetsutrymmen för att anpassa för vatten och avlopp, byggande av handikapptoalett. Överväganden Om Karlskoga kommun inte förvärvar lägergården Knapped finns det en osäkerhet om det går att bedriva ungdomsverksamhet framöver där på grund av byggnadernas standard samt att det inte finns tillgång till vatten och avlopp. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att: 1. Godkänna upprättat avtal om fastighetsreglering där Karlskoga kommun erhåller mark från fastigheten Lunedet 2:6 att regleras till Lunedet 2:5 och samtidigt överlåter fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6-12 att regleras till Lunedet 2:6 för en nettosumma om femmiljonersjuhundratjugofemtusen kronor ( :-) att betalas från Prästlönetillgång Svenska kyrkan till Karlskoga kommun 2. Använda etthundrafemtiotusen ( :-) av nettosumman till att upprätta program/fördjupad översiktsplan för att utöka Lunedets naturreservat med det förvärvade området. 3. Använda tvåmiljonerfemhundratusen ( :-) till byggande av vatten och avlopp till lägergården Knapped samt upprustning till kommunal standard och tillgänglighetsanpassning av byggnader och omgivningar vid lägergården. Johan Ljung Mark- och exploateringschef Expedieras till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Prästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift

44 1(2) AVTAL OM FASTIGHETSREGLERING Parter: Karlskoga kommun (org. nr ), Samhällsbyggnadsförvaltningen, KARLSKOGA, såsom lagfaren ägare till fastigheten Karåsen 1:1, 1:6, 1:7, 1:8, 1:9, 1:10, 1:11 och 1:12 samt Lunedet 2:5 i Karlskoga kommun, nedan kallad kommunen. Prästlönetillgång Svenska kyrkan, Karlstads stift, Box 186, KARLSTAD, såsom lagfaren ägare till fastigheten Lunedet 2:6 i Karlskoga kommun, nedan kallad fastighetsägaren. 1. Kommunen överlåter till fastighetsägaren fastigheterna Karåsen 1:1, 1:6, 1:7, 1:8, 1:9, 1:10, 1:11 och 1:12. Området ska överföras till Lunedet 2:6. Samtidigt ska andelarna i Karåsen ga:1 överföras till Lunedet 2:6. 2. Fastighetsägaren överlåter till kommunen det område av fastigheten Lunedet 2:6 som markerats på bifogad flygbild, bilaga 1. Området ska överföras till Lunedet 2:5. I området ingår inte vatten, ej heller vatten enligt Jordabalken kap 1 5. För utfart till det överlåtna området ska bildas servitut för utfartsväg till förmån för Lunedet 2:5 och belastande Lunedet 2:6, se bifogad flygbild för lokalisering av servitutet. 3. Ersättning för överlåten markareal ska utgå med (femmiljonersjuhundratjugofemtusen) kronor från fastighetsägaren till kommunen. Ersättningen för överlåten mark ska betalas senast på tillträdesdagen. 4. Tillträdesdag är den 1 januari Marken överlåts med de rättigheter som finns lokaliserade till det överlåtna markområdet men fri från penninginteckningar. Följande rättigheter finns lokaliserade inom de överlåtna markområdena: Karåsen 1:1 Andelstal i Karåsen ga:1 Ledningsrätt starkström /61.1 Avtalsservitut uppdämning 18-IM3-40/12.1 Officialservitut(?) kraftledning 18-IM3-43/859.1 Officialservitut väg vattenledning 18-KAS Officialservitut väg Ej registrerat, akt 18-KAD-2238 Vägrätt, länsväg 243 Jaktarrende Bilaga 2 Jordbruksarrende Bilaga 3 Av grundarrendeavgiften för jordbruksarrendet hänför sig 3500:- till Karåsen 1:1. Jaktskyttebanearrende Bilaga 4 Karåsen 1:6 Vägrätt, länsväg 243 Karåsen 1:7 t.o.m 1:12 Andelstal i Karåsen ga:1 Officialservitut väg Ej registrerat, akt 18-KAD-2238

45 2(2) Lunedet 2:6 Hyresavtal, nr (upphör) Bilaga 5 Avtal om lägenhetsarrende, nr (upphör) Bilaga 6 Jaktarrende (uppsagt till ) Bilaga 7 Officialservitut väg Kommunen ansöker om lantmäteriförrättning för detta avtals genomförande. Fastighetsägaren biträder ansökan genom underskrift av detta avtal. 7. Lantmäterikostnaderna ska delas lika mellan parterna. En förrättningsakt ska sändas till var och en av parterna. 8. Denna överlåtelse ska genomföras som fastighetsreglering varvid detta avtal ska utgöra sådan överenskommelse som avses i 5 kap 18 Fastighetsbildningslagen. 9. Genom upprättande och undertecknande av detta avtal upphör hyresavtal nr , bilaga 5, och avtal om lägenhetsarrende nr , bilaga 6, mellan parterna att gälla på tillträdesdagen. 10. Avtalet gäller under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige i Karlskoga kommun och egendomsnämnden i Karlstads stift. Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar. Ett för vardera parten och ett för lantmäterimyndigheten. Karlskoga Karlskoga För KARLSKOGA KOMMUN För FASTIGHETSÄGAREN Niina Laitila Helena Eld Kommunstyrelsens ordförande Stiftsjägmästare Anna Drevenstam Carina Håkansson Kommundirektör

46 Bilaga 1, flygbild till avtal om fastighetsreglering berörande Lunedet 2:6 med flera Överlåtet område Servitutsväg Meters SKALA 1:2000 (i A3-format)

47

48 STORFORS KOMMUN LUNEDETS NATURRESERVAT A A MARK SOM FÖRVÄRVAS A Lonnen Meters

49 Ärende 6 Häsängsskolan - försäljning Omedelbar justering

50 Tjänsteskrivelse Handläggare: Stefan Larsson Avveckling av Häsängsskolan 2 Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att ta Häsängsskolan exklusive gymnastiksalen ur bruk efter vårterminen (KF ) Detta beslut har nu verkställts och skolan är sedan början av oktober månad 2012 kallställd. Samhällsbyggnadsförvaltningen har efter samverkan med andra förvaltningar kommit fram till att hela fastigheten Häsängsskolan 2 kan avvecklas. Något behov av att nyttja skolan inklusive gymnastiksalen föreligger inte längre och de baracker som förskolan nyttjar kommer att flyttas till en annan kommunal fastighet. För att kunna avveckla Häsängsskolan enligt fullmäktiges beslut och intentionerna i lokalutredningen behöver den nuvarande detaljplan ändras. (Den gällande detaljplanen medger endast verksamhet med ett offentligt organ som huvudman.) Förvaltningen kommer därför i ett separat ärende begära att få ett planuppdrag av nämnden för att ändra detaljplanen så att en försäljning av fastigheten kan ske. Vidare föreslås att kommunfullmäktige justerar sitt beslut från november 2011 så att hela fastigheten inklusive gymnastiksalen kan avvecklas. Förvaltningen bedömer att fastigheten kan försäljas tidigast i halvårsskiftet 2013, då såväl en ny detaljplan som politiska beslut krävs. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 november 2012 Kartbilaga över fastigheten Häsängsskolan 2 Kommunfullmäktiges protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att avveckla fastigheten Häsängsskolan 2 utom gymnastiksalen genom försäljning. 2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att gymnastiksalen på Häsängsskolan skall avvecklas. Stefan Larsson Förvaltningschef POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA kommunstyrelsen@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Katrinedalsgatan

51 (2) Expedieras till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen

52

53 Ärende 7 Ekonomisk rapport

54 EKONOMISK RAPPORT FÖR JAN-OKT SBN RIKTPUNKT ÅRSBUDGET BUDGET UTFALL PROCENT % % 83 INTÄKTER KOSTNADER ÅRSPROGNOS Stab/Ledning: Större aktuella exploateringsprojekt är för närvarande Storängsudden där vägarbeten pågår och byggnation av anslutningsvägen mot Finnebäcks samfällighetsförenings väg återstår. Flera möten på plats har varit med olika arrendatorer. Diskussioner har förts med Karlskoga församling om markköp och genomförande av detaljplan för Österledskyrkan och där avtal om fastighetsreglering har upprättats. Förhandlingar har förts med arrendatorn till marken för restaurant vid Österleden och köpekontrakt har upprättats för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden. Diskussioner har förts med flera företag om en etablering på Storängens handelsområde. Arbete har utförts för att genomföra projekt Centralparken. Fastighetsdeklarationer har fyllts i för alla kommunens fastigheter som är taxerade som specialenheter. Tomtkön är för närvarande 14 st efter utskick av förnyelseavgift för Stadsbyggnadskontoret: Bygglovshandläggarna har fattat 35 beslut i olika byggärenden. Dessutom pågår 10 stora ärenden med tekniskt samråd och där handläggningen delas upp i olika etapper. Ett projekt om hur stora avvikelser ska hanteras i bygglovärenden pågår. En vanlig lösning har varit att ge ett tidsbegränsat bygglov vid avvikelser i väntan på att ny detaljplan ska upprättas som ger möjlighet till ett beständigt bygglov. Nu har ett domstolsutslag från mark- och miljödomstolen visat att den möjligheten inte längre är möjlig om det är uppenbart att byggnationen är permanent. Konsekvensen kommer att bli att fler bygglovsansökningar får avslag ifall de strider mot gällande detaljplan även om planen är gammal och omodern. GIS-ingenjören har genomfört en informationsinsats om mycarta vår interna digitala karta på övriga förvaltningar. Deltagandet har varit dåligt men, det positiva är att de personer som har kommit har varit riktigt intresserade. Bland annat BRT (räddningstjänsten) har tittat och de är i stort behov av en aktuell och digital karta. Socialförvaltningen ser stora möjligheter i att få hjälp med sin planering av insatsområden för sina vårdtagare/brukare, samt att även kunna göra prognoser för hur framtiden skulle kunna se ut med tanke på befolkningsunderlaget i olika stadsdelar. Barn- och utbildningsförvaltningen ser kartan som ett planeringsunderlag för hur lokaler ska placeras för förskole- och skolverksamheten. Tillsammans med handikappkonsulenten är planen att ta fram en karta där vi kan visa att Karlskoga kommun är en attraktiv och tillgänglig stad för funktionsnedsatta personer i olika åldrar (planerat färdigställande till april -13). Karlskoga kommun har en folkbokföringsadress på Lunedets camping eftersom det finns boende på campingen. Detta har medfört att 3 kommuner har hört av sig till oss efter tips från folkbokföringen. Lite roligt att vara exempel för andra! Inom bostadsanpassningen är antalet ärenden uppe i 255 stycken och 65% av årsbudgeten är förbrukad.

55 Mätverksamheten mäter för nya detaljplaner samt en del jobb åt Teknik- och fastighet med 4 nya projekt som de ska projektera under vintern. Ett litet uppsving av nybyggnadskartor i år jämfört med de senaste åren, delvis med anledning av nya etableringar mm (Biltema, brandstation och gruppboende) men även ett antal nya villor och fritidshus på områden med nyare dataljplaner, exempelvis Östervik och Storängsudden. Miljökontoret: Under oktober månad har sammanlagt 57 kontrollbesök gjorts inom olika projekt. Ett stort projekt som genomförs är inventering av enskilda avlopp och hästgödselanläggningar inom ett område i sydvästra delen av kommunen. Totalt skickades ca 200 enkäter ut under våren och efter att svaren har granskats kommer cirka 60 fastigheter besökas för kontroll av deras avloppsanläggning. I de fall avloppsreningen är otillräcklig kommer krav att ställas på åtgärder. Ett annat arbete som pågår är ett Energieffektiviseringsprojekt där tillsynsmyndigheten går ut tillsammans med kommunens Energirådgivare. Företaget kan då erbjudas råd och stöd i sitt omställningsarbete för en mer energieffektiv verksamhet. Sammanlagt 27 livsmedelsanläggningar har fått tillsynsbesök under oktober månad. Framförallt är det butiker och pizzerior som besökts. Fastighet: Det kontinuerliga underhållsarbete fortskrider enligt årets plan och i dagsläget har vi upparbetat 9 milj av de budgeterade 11,7 som finns för planerat underhåll. Inför den kommande vintern har vi även prioriterat takarbeten för att säkerställa att vi har fungerande anläggningar över hela kommunen. Ombyggnationen av kommunens alla hissar är nu genomförd och samtliga hissar klarar nu de nya strängare regler som gäller från årskiftet Vi har i det sammanhanget även gjort en översyn av besiktningsrutinerna för all maskinell utrustning i våra byggnader såsom hissar, vikväggar, ridåväggar och portar. Arbetet med att genomföra lokalutrednings intentioner fortskrider och nu är allt klart för en avyttring av Häsängsskolan. Under hösten har vi även påbörjat rivning att ett antal objekt som en längre tid har funnits på avvecklingslistan. Gata Park: Fortsättning och färdigställande av gång och cykelväg utefter Värmlandsvägen. Påbörjat gatuarbeten vid Storängsudden. Ombyggnad av parkeringsytor vid snurran startar i början av november. Ombyggnadsarbete, ny in och utfart vid Frasses Österleden också i början av november. Ny lekutrustning monteras på skolor och förskolor. Höststädning pågår för fullt, framförallt omhändertagande av löv. Röjning för trygghet och säkerhet sker utefter våra cykelvägar. Växthussäsongen drar igång för fullt. Krävs en hel del planeringsarbete för gestaltningen av rabattytor mm. Säsongsarbetarna har gått hem och avslutat sitt värdefulla arbete. På fordonsverkstaden gäller däckbyte inför stundande vinter. Samtliga gräsklippare och sopmaskiner ses över så att allt är startklart till nästa säsong (dröjer inte förrän våren knackar på) Personal: Sjukfrånvaron ligger efter oktober på 2,75 %. På miljökontoret har Anna Ingelög börjat. Anna kommer att vikariera för Lotta Sundqvist. Ekonomi: Prognosen för året är ett överskott på 2 mkr, vilket ska täcka 2011 års underskott. Förvaltningen har fått extra tilldelade medel samt hållit en del tjänster vakanta för att uppnå planerat resultat.

56 Ärende 8 Ekonomisk rapport till KS

57 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Ulla Lindqvist Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomisk rapport till KS efter oktober Driftkostnader Utfall 2012 Prognos Budget Avvikelse jan - okt Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Stadsbyggnadskontoret Miljökontoret Teknik och fastighet varav fastighet varav gata park Summa nettokostnader Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Prognosen för året ät ett överskott på 2 mkr, vilket ska täcka 2011 års underskott. Förvaltningen har fått extra tilldelade medel samt hållit en del tjänster vakanta för att uppnå planerat resultat. Sjukfrånvaron efter oktober ligger på 2,75 %. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

58 (3) Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning Utfall 2010 Utfall 2011 Prognos Summa 2012 Resultat i förhållande till budget Kommentarer till åtgärdsplan Prognosen är ett överskott på 2 mkr för Åtgärder har satts in under året för att nå det planerade i resultatet. Detta har skett i form av att hålla tjänster vakanta och att spara på fastighetsunderhåll fram till att beslut togs om tillfällig utökad driftram. Löner Utfall jan - okt 2011 Utfall jan - okt Kommentarer I utfallet ingår även årets retroaktiva utbetalningar. Jämfört med 2011 ligger förvaltningen 1 mkr bättre efter 10 månader. Jämfört med budget är det 1,5 mkr bättre. Medvetet sparande under första delen av året innan besked gavs om extra tilldelning i driftram.

59 (3) Investeringar Investeringar/ inventarier Utfall 2012 jan okt Prognos 2012 Budget 2012 Budgetavvikelse 2012 Varav överförs till nästa år Möckelngymnasiet Konstgräsplan Gruppboende Energiprojekt Div energieffektiviseringar Brandstation Lokalomställning Gestaltning Boforsudden Attraktiv stadskärna Asfalt Förvaltningsgemensamma Reinvestering lokaler Reinvest gator/maskiner Konst Möckelngymnasiet Konstn. Utsmyckn. 1 % Projekt fastighet Projekt gata park Gem. projekt Storängsudden sjöledning Summa investeringsutgifter Omsättningstillgångar Centrumstråk/marklösen Köp/försäljning mark Aggerudsviken detaljplan Summa omsättn.tillgång Kommentarer investeringar Budget för 2012 är 133,5 mkr. Därutöver tillkommer drygt 60 mkr som förts över från de projekt som inte slutförts under Gruppboendet är påbörjat i byggfasen. Information om upphandling av brandstation ges under nämndsammanträdet.

60 Ärende 9 Hjulet 2 (del av) och Brickegården 6:1 (del av) - markförsäljning

61 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Johan Ljung Samhällsbyggnadsnämnden Försäljning av mark för restaurant - Frasses Sammanfattning Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad och upprättat köpekontrakt. Bakgrund Sedan lång tid tillbaka har det funnits ett gemensamt arrende för bensinstation och restaurant på fastigheten Hjulet 2. På samhällsbyggnadsnämnden godkändes en uppdelning av arrendet i ett arrende för bensinstationen och ett för restauranten. Beskrivning av ärendet Arrendatorn till marken för restauranten vill nu köpa den mark han arrenderar. Enligt beslutade principer för avyttring av fast egendom ska den mark kommunen säljer bjudas ut till försäljning antingen via mäklare eller anbud. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att det här görs ett undantag med hänsyn till att ett arrendekontrakt om 10 år precis upprättats och att en annan köpare än arrendatorn först skulle kunna disponera marken om knappt 10 år. Ett köpekontrakt har upprättats och prissättningen följer de priser kommunen har vid försäljningen av mark som gränsar mot E18 (200:- /kvm), totalt :-. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Karlskoga kommun försäljer del av Karlskoga Brickegården 6:1 och del av Karlskoga Hjulet 2 för en köpeskilling femhundratrettiofemtusen kronor ( :-) och i övrigt enligt upprättat köpekontrakt. Johan Ljung Mark- och exploateringschef Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekici Necmettin g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 9 - hjulet (del av) och brickegården 6-1 (del av) - markförsäljning\tjänsteskrivelse frasses.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

62 Flygbild till köpekontrakt för del av Hjulet 2 och del av Brickegården 6:1 Ledningsrätt tele Elledning B A Bredbandsledning Meters SKALA 1:500 (i A4-format)

63 Ärende 10 Försäljning av del av fastigheten Högåsen 2:139 Handlingar på sammanträdet

64 Ärende 11 Häsängen kv Skytteln m fl uppdrag att upprätta detaljplan

65 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Bosse Björk Samhällsbyggnadsnämnden Häsängen kv Skytteln m fl - uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Planområdet är beläget på ömse sidor om Melkavägen i stadsdelen Häsängen i västra delen av Karlskoga tätort. Planområdet omfattar dels kvarteret Skytteln och del av kvarteret Vävstolen som består av äldre villabebyggelse, dels fastigheten Häsängsskolan 2 där Häsängsskolan är belägen. De berörda villakvarteren har i gällande detaljplan begränsad byggrätt och utnyttjandegrad, på en nivå som var vanlig på 50- och 60-talen men som inte uppfyller dagen önskemål om boendestandard. Detta medför hinder att bevilja bygglov för tillbyggnader och nybyggnad av garage och uthus. Ett bygglov är för närvarande under handläggning som inte kan beviljas utan planändring. Fastigheten Häsängsskolan 2 ägs av kommunen och är planlagd för allmänt ändamål, en bestämmelse från äldre lagstiftning som kunde inrymma alla typer av verksamheter med offentliga organ som huvudman. Då avsikten är att avveckla Häsängsskolan och sälja fastigheten måste detaljplanen ändras eftersom verksamheten inte längre kommer att ha en offentlig huvudman. Huvudsyftet med planläggningen är dels att utöka byggrätt och utnyttjandegrad för villabebyggelsen så den motsvarar dagens standardkrav, dels ändra användningssätt för fastigheten Häsängsskolan 2 så att en ombyggnad till bostäder, handel, kontor, service eller liknande blir möjlig. Dessutom föreslås att ett användningsområde för en återvinningsstation skapas på ytan mellan nuvarande Häsängsskolan och bebyggelsen vid Skrantatorget. Planläggningen bedöms inte innebära några genomförandekostnader för kommunen, däremot förväntas försäljningen av fastigheten Häsängsskolan 2 ge en intäkt till kommunen samt minskade driftkostnader i och med att andelen ytor som ska förvaltas minskar. Förändringar av planområdet och dess innehåll jämfört med vad som redovisats i samband med uppdragsbeslutet och som inte är av principiell art får göras inom ramen för handläggningen. Eftersom planen handläggs med enkelt planförfarande har ingen behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan gjorts.

66 (2) Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Skiss preliminärt planområde Gällande detaljplan Häsängsskolan 2 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. SBN uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Häsängen kv Skytteln m fl. Bosse Björk planchef Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret

67

68

69 Ärende 12 Baggängens vårdcentral Geologen 4 uppdrag att upprätta detaljplan

70 Tjänsteskrivelse Handläggare: Bosse Björk Samhällsbyggnadsnämnden Baggängens vårdcentral Geologen 4 - uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Planområdet är beläget i västra delen av stadsdelen Baggängen i sydvästra delen av Karlskoga tätort. Planområdet omfattar fastigheten Geologen 4 som inrymmer Baggängens vårdcentral, socialkontoret samt en del bostadslägenheter. Byggnaderna inom planområdet liksom i övriga Baggängen planlades och byggdes ursprungligen som flerfamiljshus men har genom åren konverterats att inrymma andra verksamheter, de flesta till kontor, medan andra hus rivits. Ett fåtal hus fungerar fortfarande som bostäder. Många av de byggnader som konverterats har inte planlagts för sina nya ändamål och det gäller bland annat den nu aktuella fastigheten Geologen 4. Här gäller fortfarande den ursprungliga detaljplanen som reglerar bostäder i 3 plan inom en begränsad byggrätt som motsvarar den gårdsbildning som byggnaderna är samlade kring. Geologen 4 ägs av det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i Karlskoga AB som hyr ut lokalerna till Örebro Läns Landsting (vårdcentral) och Karlskoga kommun (socialkontor och bostäder). Landstinget har meddelat behov av att utöka vårdcentralens lokaler vilket kräver en planändring eftersom gällande detaljplan dels inte medger användning för vård, dels saknas byggrätt för den aktuella tillbyggnaden. Huvudsyftet med planläggningen är att komplettera användningssättet inom Geologen 4 så att det motsvarar nuvarande användning vård, kontor, bostäder samt att utvidga byggrätten så att minst den nu aktuella tillbyggnaden kan beviljas bygglov. Planläggningen bedöms inte innebära några genomförandekostnader för kommunen. Förändringar av planområdet och dess innehåll jämfört med vad som redovisats i samband med uppdraget och som inte är av principiell art får göras inom ramen för handläggningen. Eftersom planen handläggs med enkelt planförfarande har ingen behovsbedömning avseende betydande miljöpåverkan gjorts.

71 (2) Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse Illustrationsskiss tillbyggnad vårdcentral Gällande detaljplan Baggängen (uttdrag) Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. SBN uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Baggängens vårdcentral Geologen 4. Bosse Björk planchef Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret Hyresbostäder i Karlskoga AB

72

73

74 Ärende 13 Gradskivan m fl antagande av detaljplan

75 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Bosse Björk Samhällsbyggnadsnämnden Gradskivan m fl - Bohult - antagande av förslag till detaljplan Sammanfattning Planområdet är beläget i stadsdelen Bohult strax norr om Karlskoga centrum. Området utgörs av hela eller delar av 5 kvarter med villabebyggelse, huvudsakligen från 1900-talet tidigare hälft. I gällande plan är byggrätter och utnyttjandegrad, hur stora hus som får byggas, generellt mycket begränsade. Detta begränsar möjligheten att bevilja bygglov för tillbyggnader och nya komplementbyggnader. Planen huvudsyfte är därför att utöka utnyttjandegrad och byggrätter så att hus med ytor enligt dagens bostadsstandard kan medges. Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt gamla PBL (SFS 1987:010). Utställning har genomförts genom att kungörelse skickats per post till berörda sakägare och övriga remissinstanser, annonsering av kungörelse i lokala dagstidningar samt att planhandlingarna funnits tillgängliga vid huvudbiblioteket vid torget, i samhällsbyggnadsförvaltningens lokaler på Skrantahöjdsvägen och på kommunens hemsida. Till berörda fastigheter längs Mellanåsgatan har ett illustrerat förslag på nya parkeringsplatser bifogats kungörelsen. Ett möte har även hållits på plats den 11 oktober där de flesta berörda deltog. Ytterligare kontakter har förevarit med berörda under utställningstiden. Två yttranden har inkommit från berörda sakägare under utställningstiden, ett undertecknat av 7 fastighetsägare som är negativa till nya parkeringsplatser enligt förslaget och ett yttrande från Brf Pennjalen som är positiva till förslaget om nya parkeringsplatser. Dessa och övriga yttranden samt kommentarer till dem redovisas i ett särskilt utställningsutlåtande. Avseende parkeringsfrågan så föreslås en kompromiss med p-platser på norra sidan Mellanåsgatan istället för på den södra sidan, mark som kan läggas till Brf Pennjalens båda fastigheter. Mark på den södra sidan Mellanåsgatan kan istället läggas till intilliggande fastigheter i kvarteren Gradskivan och Passaren. Därutöver föreslås några smärre justeringar av plankarta och beskrivningar jämfört med utställningshandlingen. g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 13 - gradskivan m fl - antagande av detaljplan\tjänsteskrivelse med hut - gradskivan m fl - bohult - antagande sbn.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

76 (2) Konsekvensbeskrivning Ändringen av detaljplanen är i sin helhet neutral avseende hållbar utveckling men på en punkt ger förändringen positiva konsekvenser för tillväxten genom möjligheten att bygga om och bygg till inom berörda kvarter, något som bl a underlättar generationsväxlingen i stadsdelen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 31 okt 2012 Utställningsutlåtande 31 okt 2012 Planhandlingarna i utställningsversion Illustration parkering längs Mellanåsgatan Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. SBN antog förslag till detaljplan för Gradskivan m fl Bohult, med de redaktionella justeringarna att plankartan kompletteras så att mark avsedd för parkering kan läggas fastigheterna Linjalen 5 och Skalan 14, att Mellanåsgatans läge flyttas 2-3 meter söderut på sträckan förbi Linjalen 5 och Skalan 14, att övrig mark utanför Mellanåsgatan på sträckan Charlottastigen och Bergsmansgatan regleras som bostadskvarter och kan läggas till fastigheterna Gradskivan 1, 2 och 3 samt Passaren 9 och 10, att komplettera med u-område inom den yta som får läggas till Linjalen 5 och Skalan 14 samt för befintliga ledningar i kv Gradskivan, att planoch genomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter om ovannämnda parkering och markfrågor, att genomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter om tillfart och servitut som berör fastigheterna Gradskivan 7, 8, 22, 23, och SBN beslutade offentliggör sitt ställningstagande att det detaljplanen medger inte kommer att innebära någon betydande miljöpåverkan och att någon miljöbedömning därför inte har gjorts. Bosse Björk planchef Beslutet expedieras till: Stadsbyggnadskontoret

77 Bilaga Antagande detaljplan Gradskivan m fl - Bohult Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen en positiv påverkan ingen påverkan X en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Dialog och inflytande X Lagstadgad medborgardialog enligt PBL. Folkhälsa Jämlikhet och social rättvisa Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi X Kostnadseffektivitet X X X X X X X X X X X Tillväxt X Ökade möjligheter till om- och tillbyggnader är positivt för flexibiliteten på bostadsmarknaden och därmed för Karlskoga som ort. Underlättar bl a generationsväxlingen i stadsdelen.

78 SBN ber 1 (3) NORMALT PLANFÖRFARANDE - GAMLA PBL Detaljplan för GRADSKIVAN, M FL - BOHULT Karlskoga kommun Örebro län Upprättad av samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE UTSTÄLLNING Detaljplanen för Gradskivan m fl - Bohult har under tiden 27 september till 18 oktober 2012 varit utställd för granskning. Handlingarna har även sänts till kommunala nämnder och andra berörda instanser. Eventuella synpunkter skulle ha varit samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda senast den 18 oktober 2012 YTTRANDEN Ägarna till fastigheterna Gradskivan 1, 2, 3, Passaren 9 samt Linjalen 2, 3 FRÅN PRIVATA och 4 har inkommit med ett yttrande, bilaga 1. SAKÄGARE Kommentar: Inledningsvis bör noteras att en gräsyta med en bredd om ca 4 meter mellan gatan och nuvarande tomtgränser med befintliga häckar eller staket är ytterligt ovanlig. Om det förslag som presenterats under utställningen skulle genomföras innebär det att denna del av Mellanåsgatan skulle få samma standard som övriga gator inom området och orten i stort. Det skulle inte innebära intrång på någon av intilliggande fastigheter, alla befintliga tillfarter kan behållas och den användbara delen av gatan skulle vara oförändrad jämfört med idag. Det bör även poängteras att den gräsyta som diskussionen gäller och ägs av Karlskoga kommun enligt bestämmelserna i gällande detaljplan är möjlig att sälja, att den skulle tillfalla berörda fastighetsägare stämmer inte. Det är full möjligt att bygga både dubbelgarage och carport på fastigheten Passaren 9 så som utställningsförslaget är utformat men det förutsätter givetvis att hänsyn tas till att bara mark som tillhör fastigheten kan disponeras likväl som faktiska förutsättningar. Med detta sagt föreslås ända en förändring av det aktuella förslaget för att viss mån tillmötesgå de synpunkter som framförts. Detta alternativ kom fram i samband med ett möte på plats den 11 oktober då de flesta av de berörda fastighetsägarna längs gatan deltog, dock ingen representant för Brf Pennjalen. Brf Pennjalen har idag ett parkeringsbehov som inte kan lösas inom föreningens egen fastighet. Ett förslag om att använda en mindre yta inom Karls Åbyparken (del av Karls Åby 2:2)har studerats tidigare och Brf Pennjalen har avböjt ett sådant förslag eftersom det inneburit att delar av byggnadskonstruktioner måste rivas och det totalt ansågs vara för kostnadskrävande. Detta är även svar på det förslag som framförts av rubricerade fastighetsägare.

79 2 (3) Det justerade förslaget innebär att kvartersmarken utökas så att fastigheterna Pennan 5 och Skalan 14 kan utökas med ca 3 meter mot söder, motsvarande den yta på Mellanåsgatan som redan idag används för kantstensparkering. Det innebär att nämnda parkeringsytor, som totalt kan rymma upp till 12 bilplatser, skulle komma att ligga på Brf Pennjalens mark och att föreningen kan hyra ut platserna till sina medlemmar alternativt använda dem som besöksplatser och att man även skulle ha ansvar för snöröjning, etc. För att förbättra framkomligheten på Mellanåsgatan ska ett sådant köp kombineras med att gatan breddas/flyttas mot söder, inklusive trottoaren, på den sträcka där Brf Pennjalen får ha egna parkeringar. Det bör vara möjligt för föreningen att bara förvärva en del av marken och att bara den sträcka som förvärvas breddas. Breddningen tar inte hela gräsytan i anspråk och resterande del kan säljas till de fastighetsägare som önskar utöka sina fastigheter. För Gradskivan 1 och 2 avser detta hela gräsytans bredd eftersom breddningen av gatan inte berör den sträckan. Tre av fastighetsägarna har meddelat att de vill köpa till mark mot Mellanåsgatan. Av praktiska skäl bör det, om detta förslag genomförs, inte längre vara tillåtet att parkera på den södra sidan av Mellanåsgatan. Denna fråga regleras dock inte i detaljplanen. Eftersom det ovan beskrivna förslaget inte redovisats för alla berörda under utställningstiden och inte fullt ut tillmötesgår de fastighetsägare som yttrat sig kommer samtliga fastighetsägare på denna sträcka av Mellanåsgatan ges möjlighet att överklaga beslutet att anta detaljplanen, även de som inte yttrat sig under utställningstiden. Ägaren till fastigheterna Linjalen 5 och Skalan 14, Brf Pennjalen har inkommit med ett yttrande, bilaga 2. Kommentar: Som beskrivits ovan kommer planförslaget att justeras så att de parkeringsplatser som Brf Pennjalen kan förvärva kommer ligga på norra sidan Mellanåsgatan istället för på den södra sidan. Detta bör dock vara en fördel för Brf Pennjalens medlemmar och det förenklar ansvarsfrågan i och med att den mark som blir aktuell för parkeringsplatser kommer läggas till den ena eller båda av föreningens fastigheter. Det bör poängteras att detaljplanen möjliggör att mark kan läggas till Brf Pennjalens fastigheter och att alla kostnader för att genomföra nödvändiga åtgärder ska betalas av Brf Pennjalen. KOMMUNALA Mark- och exploateringsenheten har lämnat ett yttrande, bilaga 3. YTTRANDEN, M FL Kommentar: Planförslaget har avseende parkeringsplatserna justerats i enlighet med synpunkterna i yttrandet, se kommentar ovan. Den yta som kan läggas till Linjalen 5 och Skalan 14 regleras samtidigt som u-område för att säkra befintliga likväl som eventuellt framtida ledningar. Genomförandebeskrivningen kompletteras med de alternativ som uppmärksammats avseende tillfart och servitut för Gradskivan 7, 22, 23 och 24 samt därutöver (ej omnämnt i yttrandet) att Gradskivan 8 har servitut över Gradskivan 7. Plankartan kompletteras med nämnt u-område i kv Gradskivan.

80 3 (3) Länsstyrelsen inkommit med ett yttrande om att planen inte avses att prövas enligt PBL 12 kap 2, bilaga 4. Övriga kommunala och andra instanser har inte haft något att erinra mot planförslaget eller valt att inte yttra sig. FÖRSLAG TILL BESLUT Samhällsbyggnadsnämnden föreslås anta detaljplanen för Gradskivan m fl - Bohult med de redaktionella justeringarna att plankartan kompletteras så att mark avsedd för parkering kan läggas fastigheterna Linjalen 5 och Skalan 14, att Mellanåsgatans läge flyttas 2-3 meter söderut på sträckan förbi Linjalen 5 och Skalan 14, att övrig mark utanför Mellanåsgatan på sträckan Charlottastigen och Bergsmansgatan regleras som bostadskvarter och kan läggas till fastigheterna Gradskivan 1,2 och 3 samt Passaren 9 och 10, att komplettera med u-område inom den yta som får läggas till Linjalen 5 och Skalan 14 samt för befintliga ledningar i kv Gradskivan, att plan- och genomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter om ovannämnda parkering och markfrågor, att genomförandebeskrivningen kompletteras med uppgifter om tillfart och servitut som berör fastigheterna Gradskivan 7, 8, 22, 23, och 24 samt att offentliggöra sitt ställningstagande att det detaljplanen medger inte kommer att innebära någon betydande miljöpåverkan. Karlskoga Bosse Björk planchef

81 BILAGA 1

82 BILAGA 2

83 BILAGA 3

84 BILAGA 4

85

86

87 PLANBESTÄMMELSER Utställningstid 27 september - 18 oktober 2012 Följande gäller inom områden som har nedanstående beteckning. Där beteckningen saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSER Planområdesgränsen redovisas 3 m utanför området. Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser Lokaltrafik Anlagd park LOKALGATA PARK Kvartersmark Bostäder Ytparkering B P1 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER gång gcväg f-in Gångväg Gång- och cykelväg Marken får användas som infart till intilliggande fastighet UTNYTTJANDEGRAD / FASTIGHETSINDELNING e1 000/00 Högsta byggnadsarea för huvudbyggnad/högsta byggnadsarea för komplementbyggnader per fastighet BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får inte bebyggas Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för utfart från angränsande fastigheter g y Utformning Högsta byggnadshöjd i meter för komplementbyggnader Högsta antal våningar Endast friliggande hus II fril ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Verkan på fastighetsplan Gällande tomtindelning för: Kv Passaren 3-10 fastställd , akt 1883K-1514 Kv Tuben 1-8 fastställd , akt 1883K-1479 Kv Mätbandet 1-11, 14, 17 fastställd , akt 1883K-1984 Kv Mätbandet fastställd , akt 1883K-4671 upphör att gälla i och med att detaljplanen vinner laga kraft TECKENFÖRKLARING GRUNDKARTA Använd gräns, Plangräns Bostadshus, Uthus Traktgräns Allmän byggnad, Kyrka Kvarterstrakt Transformator, Skärmtak Fastighetsgräns Industribyggnad Slänt Stödmur Träd X Y Vägkant Koordinater Rutnätspunkt Staket Spår 2:71 Fastighetsbeteckningar 4 BOFORS, MALLEN Traktnamn, Kvartersnamn Hultmansgatan Gatunamn Lr Ledningsrätt Serv Servitut Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem Rikets Epok 1900 Mätklass II Grundkartan framställd genom uttag från kartdatabasen SKALA 1: Meter NORMALT PLANFÖRFARANDE Utställningshandling DETALJPLAN Denna detaljplan reglerar vad marken (och vattnet) får användas till och hur den får bebyggas. Regleringen sker med stöd av plan- och bygglagen, PBL, och omfattar de på denna plankarta angivna bestämmelser. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande. Till planens laga handling finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens formella innebörd. GRADSKIVAN m fl - Bohult Gamla PBL KARLSKOGA KOMMUN Bosse Björk, planchef SBN LAGA KRAFT......

88 Ärende 14 Parkering i centrum Avrapportering utredningsuppdrag

89 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Stefan Larson, Bosse Björk Samhällsbyggnadsnämnden Parkering i centrum - avrapportering utredningsuppdrag Sammanfattning Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Samhällsbyggnadsnämnden gav därför samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. Utredningen har kommit fram till att det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system. För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggning är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och för att förvalta gemensamma anläggningar. Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis

90 (8) som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering och omfattas av samma p- skivesystem som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar. Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här upplägget parkeringsaktiebolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt mer heltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslut avseende parkeringaktiesbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en tydlig majoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införandet av gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år och förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor. För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening samt att parkeringsaktiebolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter. Bakgrund Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Frågan om parkering i centrum har utretts ett flertal gånger. Senast ett mer omfattande grepp togs var 2005 när konsultföretaget WSP hade uppdraget genom en utredning som benämnd Parkerings- och tillgänglighetsutredningen. Denna utredning visade inte på någon brist på parkeringsplatser i centrum, däremot fanns dels en obenägenhet att använda takparkeringen på Kulan, dels saknades samordning mellan olika aktörer vad gäller skötsel, avgifter, mm. I samband med parkeringsutredningen gjordes även en utredning om möjligheterna att bilda en gemensamhetsanläggning för att samordna gemensamma frågor i centrum, t ex parkering men även städning, bevakning, mm. Nordstan i Göteborg förvaltas sedan många år framgångsrikt på detta sätt. Kommunstyrelsen ställde sig senare bakom gemensamhetsanläggningstanken (KS ) men den har hittills inte förverkligats. I och med att parkeringsförutsättningarna i centrala Karlskoga förändrats genom tillkomsten av handelshuset på Skolgärdet bedömde samhällsbyggnadsnämnden att det fanns anledning att titta på parkeringsfrågan igen.

91 (8) I riktlinjerna för utredningen angavs tydligt att underhåll, drift och skötsel av parkeringar i centrala Karlskoga inte ska finansieras av kommunen via skattsedeln utan att en generellt avgiftsfri parkering för den som handlar i eller besöker Karlskoga centrum ska finansieras av aktörer i Karlskoga centrum för att uppnå en konkurrensneutral situation. Utredningen skulle vidare även ta hänsyn till konsortieavtalet och parkeringsaktiebolaget Råkan. Uppdraget Samhällsbyggnadsnämnden beslutade (SBN ) att samhällsbyggnadsförvaltningen ges uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. Utredningen Inom ramen för utredningen har studiebesök gjorts hos fyra kommuner i Västsverige, alla med olika parkeringssystem. Vidare har jämförelser av parkeringssystem i centrum gjorts mellan 68 tätorter (ej kommuner) som har från till invånare. Uppgifterna har (med några undantag) hämtats från kommunernas hemsidor och avser parkeringar där kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter om privata parkeringar och om sådana finns är de vanligen avgiftsbelagda. Jämförelsen visar inte överraskande att ju mindre tätorterna är, ju vanligare är det att parkeringen är avgiftsfri. När invånarantalet börjar närma sig blir det vanligare med parkeringsavgifter, ofta i kombination med vissa avgiftsfria parkeringar. För orter med över invånare är det ett fåtal orter som har avgiftsfri parkering. Sammanställningen för de 68 tätorterna visar att 35 % har avgiftsfritt, 31 % en kombination av avgiftsfritt och avgift, 24 % har parkeringsavgift och för 9 % saknas uppgift. Sammanställningen visar även om p-skiva används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skiva oftast på ett visst utvalt antal parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt är avgiftsbelagd. Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med detta sedan parkera på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras på dess hemsidor. En kommun har ett p-kort avsett endast för turister. Trenden bedöms, utifrån studiebesöken och uppgifter på hemsidorna, vara att fler och fler kommuner inför p-skiva. Bara i två fall har eller håller man på att avveckla användning av p-skiva. Sammanställningen visar att 41 % av tätorterna använder p-skiva i någon form, 53 % använder inte p-skiva alls, för 6 % av orterna är förhållande oklara). Alla de 68 tätorterna har tidsstyrning på de centrala parkeringarna. Ett fåtal kommuner har tydliga uppgifter på hemsidan avseende övervakning. Från de kommuner där studiebesök gjorts samt genom andra kontakter i frågan och genomgång av andra parkeringsutredningar

92 (8) är beskedet entydigt, tidsstyrning och parkeringsövervakning är helt nödvändig om inte handeln ska bli lidande. Utan styrning och övervakning kommer erfarenhetsmässigt boende och de som arbetar i centrum att använda de mest attraktiva parkeringsplatserna och dessutom blir omsättningen på parkeringsplatser mycket låg. Tillgången på lättillgängliga parkeringsplatser är den absolut viktigaste faktorn för handeln och besöksnäringen. Karlskoga tätort har idag en kombination av avgiftsbelagd och avgiftsfri parkering i centrum. All parkering på och runt Kulan/Torget samt gatuparkering är avgiftsbelagd medan kommunala parkeringar en bit från Kulan/Torget, t ex vid banvallen, i kv Rapphönan, vid Badstugatan och vid busstationen är avgiftsfri, liksom den privata parkeringen vid Skolgärdet. Privata avgiftsbelagda parkeringar saknas helt i Karlskoga, däremot sköts de avgiftsbelagda parkeringarna på taket till Kulan samt parkeringsytorna öster Kulan av parkeringsaktiebolaget Råkan som är samägt mellan Karlskoga kommun och Nordic Retail Fund som äger Kulanfastigheten. På taket till Kulan finns för närvarande möjlighet att parkera 2 timmar avgiftsfritt vilket innebär ett intäktsbortfall för parkeringsaktiebolaget Råkan. Parkeringsaktiebolaget tillkom ursprungligen för att samordna parkeringen i centrum men idag är det bara två fastighetsägare som ingår i bolaget. Parkeringsbolaget Råkan drar tillsammans med Karlskoga kommun in ca 2,25 miljoner kronor årligen, varav närmare kronor är intäkter för felparkering. Av dessa intäkter går ca 1 miljon till lönekostnader för parkeringsvakter och trafikingenjör, ca kronor till arrenden för den mark där Råkans parkeringsytor är belägna och resterande ca kronor kostnader för drift och skötsel, inkl administration och hantering och service av parkeringsautomater. Kommunfullmäktige ställde sig under våren 2012 bakom programmet för Centrumstråket, en utvecklingsinriktning med syfte att binda samman Torget/Kulan med Skolgärdet. Detta inkluderar omdisponering likväl som nyanläggning av parkeringsytor som förändrar nuvarande dispositioner. Överväganden För att uppnå största möjliga effektivitet ska ett parkeringssystem vara lättöverskådligt och enkelt att förstå. Det måste vara lätt och gå snabbt att hitta lediga p-platser i direkt närhet av besöksmålet/butiken vilket förutsätter många p-platser eller mycket god omsättning på platserna. Om parkeringen dessutom är avgiftsfri för kunden/besökaren så är det också en fördel men det gör styrningen något mer komplicerad. P-skiva är den vanligaste och enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Det har inte gått att hitta några generella erfarenheter om vilka effekterna av avgiftsfri parkering blir för handeln jämfört med om motsvarande

93 (8) parkering skulle vara avgiftsbelagd. En näringsidkare i Karlskoga centrum har dock gjort jämförelser kopplade till avgiftsfri parkering i samband med julhelgen 2011 och resultatet i det fallet tyder på en ökad kundtillströmning på ca 10 %. Här har externa köpcentra alltid en fördel jämfört med centrumhandeln. På väl tilltagna parkeringsytor finns alltid lediga platser och eftersom kostnaden för att bygga, underhålla, driva och sköta parkeringarna bekostas av fastighetsägaren och läggs på butikernas hyror vilka i sin tur läggs på varornas/tjänsternas pris, så är parkeringen i så motto avgiftsfri för den som parkerar. I en stads centrum är utrymmet för parkeringar alltid mer eller mindre begränsat. Eftersom det finns många fastighetsägare i en stadskärna är det svårt att ta ut kostnaderna för parkeringar via varornas pris. Därför används parkeringsavgifter för att täcka kostnaderna men även för att erhålla nödvändig omsättning så att det fortfarande är lätt att hitta lediga p-platser. Ju större ort ju större är behovet av att få omsättning på parkeringsplatserna. I mindre tätorter är utrymmet för p-platser större och utbudet samtidigt mindre, trycket på p-platserna minskar generellt ju mindre orten är. Det är generellt viktigt att centrumhandeln har konkurrenskraftiga villkor jämfört med externhandeln. Tillgängligheten är med få undantag bättre till och från centrum för kundgrupper som saknar bil jämfört med externhandelscentra. Om centrumhandelns villkor avviker alltför mycket från externhandelns villkor finns risken att utbudet gradvis minskar. En väl fungerande och livskraftig centrumhandel är i den aspekten en positiv miljöfaktor. Det bör dock poängteras att flera faktorer kan spela in, t ex kan en trivsam centrummiljö uppväga brister i andra villkor. Karlskoga ligger i gränslandet mellan den lilla tätorten/staden med ett begränsat utbud i centrum och en stad med ett etablerat centrum som naturligt drar besökare genom att det här finns ett för orten och det närmaste omlandet delvis unikt utbud. Eftersom det inte finns privata avgiftsbelagda parkeringar finns möjlighet att ur den konkurrensaspekten införa avgiftsfri parkering i Karlskoga centrum. Om avgiftsfri parkering skulle införas för den som handlar i eller besöker Karlskoga centrum, måste denna finansieras av aktörer i Karlskoga centrum, där Karlskoga kommun är en aktör. Om parkeringen i sin helhet finansieras via skattsedeln uppstår en konkurrensnackdel gentemot den handel som själva bekostar parkeringen, vilket skulle strida mot utredningsuppdraget. Det är dock möjligt att uppnå konkurrensneutralitet genom att samtliga relevanta parkeringsytor (gatuparkering undantagen) läggs samman i en gemensamhetsanläggning där de fastighetsägare, inkl kommunen, som har nyttan av parkeringsplatserna blir andelsägare och betalar proportionerlig del i förhållande till nyttan. Denna metod har med stor framgång använts inom de kvarter som tillsammans bildar

94 (8) handelscentrat Nordstan i Göteborg och det finns väl fungerande lagstiftning som reglerar den här samarbetsformen. Att skapa acceptans för och att bilda en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening kräver en hel del förberedelser, sannolikt 1,5-2 år. Under denna förberedelsetid skulle det kunna vara acceptabelt att pröva avgiftsfrihet genom kommunal finansiering men eftersom det inte går att garantera att den föreslagna lösningen med gemensamhetsanläggning är går att förhandla fram är detta tveksamt. En återgång till avgiftsfinansiering efter 2 år skulle inte vara bra för centrums renommé. För att få en optimal samordning bör alla större centrala parkeringsytor från busstationen i väster till Boåsvägen i öster och norr om E18 inkluderas. Gatuparkering ska inte ingå i en eventuell gemensamhetsanläggning, däremot omfattas av samma parkeringssystem. Det bör noteras att när parkeringsaktiebolaget Råkan kom till på talet var det precis den här typen av samordning och medfinansiering man insåg behövdes. Idag återstår endast två delaägare varav kommunen är en. Av de totala intäkterna från parkeringsavgifter, inklusive parkeringsböter, på 2,25 miljoner kronor per år torde felparkeringsintäkterna om ca kronor kvarstå. Om betalningssystemen avvecklas utgår ca kronor på kostnadssidan. Återstår intäkter på drygt 1,5 miljoner kronor som måste täckas på annat sätt. En hygglig del av den summan skulle kunna ersättas genom att de som bor och arbetar i centrum betalar en förhållandevis låg summa för ett månadskort som ger möjlighet att parkera på vissa av de centrala parkeringarna, t ex på taket till Kulan. Om månadsavgiften sätts till 100 kronor/månad och 500 boende/anställda /företag köper månadskortet innebär det intäkter på kronor per år. Då återstår fortfarande knappt 1 miljon kronor att täcka för att klara kostnader för underhåll, drift och skötsel, däribland snöröjning, samt övervakning och ersättning för mark som upplåts (som inte räknats upp med alla nya ytor som bör ingå i systemet, vilket heller inte är nödvändigt). Detta är då den summa som berörda fastighetsägare, inklusive kommunen, enligt ovanstående resonemang ska ersätta via delägarna i för ändamålet bildade gemensamhetsanläggningar (troligen en par parkering), kostnader som läggs på hyrorna och i slutändan på de varor kunden köper (gäller oavsett om hyra eller pris de facto höjs eller inte). Fler kunder och större omsättning skulle enligt det här synsättet täcka kostnaderna och om centrum blir en attraktivare plats att göra affärer på så ökar även antalet aktörer, både fastighetsägare och butiker på sikt. Eftersom det inte finns någon koppling mellan parkeringsbolaget Råkan och handlarna bör bolaget ersättas av den samfällighetsförening som ska förvalta gemensamhetsanläggningarna och som kan få den heltäckande samordningsfunktion som parkeringsaktiebolaget ursprungligen var tänkt att ha. Detta är dock en fråga som helt ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens besluts- och ansvarsområde.

95 (8) Slutsats Det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system. För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggning är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och för att förvalta gemensamma anläggningar. Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regleras för korttidsparkering och omfattas av samma p- skivesystem som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformas för de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar. Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här upplägget parkeringsaktiebolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt mer heltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslut avseende parkeringsaktiebolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en tydlig majoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införande av gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år och förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor.

96 (8) För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening för parkering i centrum samt att parkeringsaktiebolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter. I och med detta överlämnas utredningsrapporten till samhällsbyggnadsnämnden som får överväga om den ska ligga till grund för eventuella åtgärder. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 6 nov 2012 Parkeringsutredningens rapport nov 2012, med bilagor SBF förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föreliggande rapport av utredningsuppdraget avseende parkering i centrum i Karlskoga. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt kommunstyrelsens ledningskontor att utreda möjligheterna att bilda gemensamhetsanläggningar och samfällighetsförening för att förvalta parkeringar i Karlskoga centrum. Stefan Larsson Förvaltningschef SBF Bosse Björk Planchef Beslutet expedieras till: SBF stab SBF teknik- och fastighetsavd Kommunstyrelsen

97 1 (20) Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun UTREDNINGSRAPPORT SBN nov 2012 Detta dokument utgör en avrapportering av uppdraget att utreda parkering i Karlskoga centrum och överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden i samband med nämndens ordinarie sammanträde den 13 november Sammanfattning Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Samhällsbyggnadsnämnden gav därför samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. Utredningen har kommit fram till att det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln en något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system. För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggning är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och att förvalta gemensamma anläggningar. Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering

98 2 (20) ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering och omfattas av samma p-skivesystem och tidsreglering som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar. Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här upplägget parkeringsbolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt mer heltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslut avseende parkeringsbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en stor majoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införandet av gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år och förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor. För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening samt att parkeringsbolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter.

99 3 (20) 1. Uppdrag och bakgrund 1.1 Uppdraget Samhällsbyggnadsnämndens beslut (SBN ): Samhällsbyggnadsförvaltningen ges uppdraget att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering. 1.2 Bakgrund Handlare i Karlskoga centrum, främst i Kulan och runt torget har under en tid anmärkt på att man har en konkurrensnackdel jämfört med butikerna på Skolgärdet, eftersom parkering runt Kulan och torget är avgiftsbelagd medan det inte kostar något för kunder och besökare att parkera vid Skolgärdet, som också är en del av centrum. Frågan om parkeringssituationen i centrum har utretts ett flertal gånger. Senast ett mer omfattande grepp togs var 2005 när konsultföretaget WSP hade uppdraget genom en utredning benämnd Parkerings- och tillgänglighetsutredningen. Denna utredning visade inte på någon brist på parkeringsplatser i centrum, däremot saknades samordning mellan olika aktörer vad gäller skötsel, avgifter, mm och det noterades en obenägenhet att använda takparkeringen på Kulan. I samband med parkeringsutredningen gjordes även en utredning om möjligheterna att bilda en gemensamhetsanläggning för att samordna gemensamma frågor i centrum, t ex parkering men även städning, bevakning, mm. Nordstan i Göteborg förvaltas sedan många år framgångsrikt på detta sätt. Kommunstyrelsen ställde sig senare bakom gemensamhetsanläggningstanken (KS , bilaga) men den har hittills inte förverkligats. I och med att parkeringsförutsättningarna i centrala Karlskoga förändrats genom tillkomsten av handelshuset på Skolgärdet bedömde samhällsbyggnadsnämnden i september 2011 att det fanns anledning att åter titta på parkeringsfrågan. I riktlinjerna för utredningen angavs tydligt att underhåll, drift och skötsel av parkeringar i centrala Karlskoga inte ska betalas av kommunen via skattsedeln utan att om en generellt avgiftsfri parkering för den som handlar i eller besöker Karlskoga centrum skulle införas för att uppnå en konkurrensneutral situation så ska detta finansieras av aktörer i Karlskoga centrum. Utredningen skulle vidare även ta hänsyn till konsortieavtalet för parkeringsaktiebolaget Råkan. Det fanns vid tiden för uppdraget även en motion från Alliansen i Karlskoga om avgiftsfri parkering. Motionen poängterar att det ska vara lätt att handla och uträtta ärenden i Karlskoga centrum så att både karlskogabor och besökare känner sig välkomna samt att Karlskoga ska vara attraktivt gentemot konkurrens från bl a Marieberg och Bergvik. Det framförs i motionen att avgiftsfri parkering på parkeringsplatser som kommunen har kontroll över skulle kunna vara ett led i sådana åtgärder. P- skiva är en metod som används i många andra kommuner för att få rotation på parkeringen och reglera parkeringstider. I och med beslutet att utreda parkeringsfrågan togs även beslut från samhällsbyggnadsnämnden att motionen skulle anses besvarad.

100 4 (20) 1.3 Utredningens grundläggande upplägg Utredningen koncentrerades inledningsvis på informationsinsamling som bestod i att titta på hur situationen ser ut i andra kommuner runt om i Sverige. Vilka alternativa typer av reglering av parkering finns i centrala stadslägen. Detta skedde dels genom en studieresa till fyra kommuner samt en genomgång av parkeringssystemen i 68 orter med mellan invånare. Se sammanfattningar nedan plus sammanställning av underlag (bilaga 3). Resultaten från tidigare utredningar i Karlskoga gicks igenom. Undantaget tillkomsten av handelshuset på Skolgärdet har inga större förändringar skett de senaste åren. Materialet är i stora drag giltigt fortfarande, däribland utredningen om gemensamhetsanläggningar. Av det skälet har heller ingen ny inventering av parkeringar gjorts inom ramen för den här utredningen. Utifrån detta har olika alternativ diskuterats och beslutet om Centrumstråkets vara eller inte vara väntades in (mars 2012) eftersom detta bedömdes påverka den framtida utvecklingen i centrala Karlskoga på ett avgörande sätt. En lägesrapport presenterades för samhällsbyggnadsnämnden i april Därefter återstod finansieringsfrågan eftersom varje förändring ovillkorligen även skulle kräva ekonomiska insatser och/eller omfördelning av medel. Efter att det nu klarlagts vilka kostnader som uppkommer har utredningen sammanställts och presenteras i detta dokument. 2. Tidigare utredningar och planeringsunderlag 2.1 Tidigare parkeringsutredningar Det har under de senaste 10 åren gjorts 3 mer eller mindre omfattande utredningsinsatser som omfattar parkeringsfrågan i centrala Karlskoga. I samband med planläggning i kv Rapphönan 1999 i norra delen av Karlskoga centrum genomfördes parkeringsräkning och en bedömning av den totala parkeringskapaciteten. Syftet var att se hur många av de ca 90 platserna i kvarteret som skulle behöva ersättas om kvarteret bebyggdes (då aktuellt som läge för vårdboende). Utredningen visade att parkeringskapaciteten totalt var god i centrum men att fördelningen kunde förbättras. Bortagna parkeringsplatser bedömdes kunna ersättas inom befintliga ytor. Inga diskussioner kring avgifter och finansiering var då aktuella genomfördes med hjälp av konsultföretaget WSP en samordnad parkerings- och tillgänglighetsutredning. Utredningsområdet var avgränsat till ytorna mellan torget/kulan och Katrinedalsskolan samt ner till E18, men parkeringsräkning, mm kom att omfatta ett betydligt större område, från busstationen i väster till Oxelbergsgatan i öster och kv Rapphönan och Badstugatan i norr till Bregårdskolan söder om E18. Även här konstateras att det totalt inte finns någon brist på parkeringsplatser i Karlskoga centrum men att samordning mellan olika aktörer och olika parkeringsytor försvårar ett effektivt användande. Obenägenheten att använda takparkeringen på Kulan ansågs också bidra till hur effektivt parkeringsbeståndet i praktiken användes. Utredningen behandlade även andra fenomen och även här bedömdes bristande samordning och att flera aktörer inte var engagerade vara ett problem för att öka tillgängligheten i centrum. Utredningen

101 5 (20) ledde till några smärre justeringar av skyltning, samordnad städning, mm men inget konkret avseende parkeringssystemet. Som en spin-off-effekt av ovan nämnda utredning gjordes en fördjupning för att se om skapande av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening kunde vara ett sätt att lösa den bristande samordningen samt garantera att alla berörda fastighetsägare solidariskt måste medverka i nödvändiga insatser. Som förebild visade sig Nordstan i Göteborg vara administrerad på detta sätt, dessutom ett framgångrikt exempel. Kommunstyrelsen ställde sig bakom att pröva denna metod (KS ) och ett visst sonderingsarbete genomfördes med hjälp av privata fastighetsägare men eftersom den största fastigheten i centrum fick ny ägare (dåvarande Boultbee) vid denna tidpunkt fanns inte möjlighet att just då driva frågan och därefter har inget hänt. Den utredningsversion avseende gemensamhetsanläggningar som är benämnd utkast 1 (bilaga) är den som presenterades för KS. 2.2 Parkeringsnorm Under 1980-talet togs en parkeringsnorm för Karlskoga fram, benämnd Parkeringsnorm 90. Formellt gäller den fortfarande men används i princip aldrig. Där finns beräkningar för parkeringsbehov vid olika typer av användning, flerfamiljshus, livsmedelsbutik, sällanköpshandel, kontor, etc, som utgår från nationella underlag. Ett skäl till den sparsamma användningen är det obefintliga nybyggnadstrycket den senaste 20-årsperioden samt att exploatörernas egna parkeringskrav vid handelsetableringar under senare år vida överstigit parkeringsnormen. Normens underlag får idag betraktas vara för gamla. Endera bör en ny parkeringsstrategi tas fram som ersätter den gamla eller så bör Parkerings-norm 90 avföras som planeringsunderlag och att parkeringsbedömning görs i respektive planeringssituation. 2.3 Parkeringsaktiebolaget Råkan I Karlskoga finns ett parkeringsaktiebolag, benämnt Råkan, som är ansvarig för att administrera en stor del av parkeringsplatserna i centrum, främst de över 200 platserna på taket till Kulan (privatägd yta) samt ca 150 på marken nedanför Kulan (kommunägd mark). Parkeringaktiebolagets villkor regleras genom ett s k konsortialavtal som ursprungligen tecknades mellan 4 parter men där bara 2 finns kvar idag; kommunen och NRF Nordic Retail Fund (ägare av Kulan-fastigheten). I bolagets styrelse finns representanter för båda parterna. Se nedan avseende finansiering. Skapandet av parkeringsbolaget var på sin tid ett framsynt sätt att samordna parkeringsfrågan i centrala Karlskoga. Man kom uppenbarligen till samma slutsats som många andra utredningar, inklusive den nu aktuella, att om alla relevanta parkeringsytor har samma huvudman och/eller kan samordnas på ett bra sätt så kan parkeringskapaciteten och styrningen också utnyttjas optimalt för handeln och andra aktörer. Problemet med bolagsformen är dock att eventuella överenskommelser och deltagande inte alltid är hållbara över tid. Fastighetsägare kan välja att ställa sig utanför fastän man utnyttjar och är beroende av parkeringskapaciteten. Delägare kan välja att kliva av (den

102 6 (20) möjligheten finns inte i parkeringsbolaget Råkan) om det uppstår meningsskiljaktigheter, av olika ekonomiska skäl eller som en följd av ägarbyten. I konsortialavtalet sägs att delägarna ska/får bidra till att parkeringssystemet upprätthålls och att avgifter får tas ut. I praktiken har parkeringssystemet alltid (undantaget korta perioder) varit helt avgiftsfinansierat. 2.4 Kommunala parkeringar Kommunen är huvudman för merparten av parkeringsplatserna i centrala Karlskoga. Förutom gatuparkering längs Katrinedalsgatan, Hotellgatan, Bergsmansgatan, Kungsvägen, Värmlandsvägen, m fl finns större parkeringsplatser vid Loviselundsvägen/banvallen, i kv Rapphönan, vid Badstugatan och vid busstationen. Endast gatuparkeringen är avgiftsbelagd, övrig parkering avgiftsfri. Parkeringen i kv Rapphönan är tillfällig och kommer att avvecklas på sikt och parkeringen vid Loviselundsvägen /banvallen kommer byggas om och effektiviseras som ett led i genomförandet av Centrumstråket. 2.5 Privata parkeringar I större och mellanstora städer finns vanligen ett eller flera privata parkeringshus och/eller ytparkeringar (ofta rivningstomter), anläggningar som är avgiftsbelagda dygnet runt eftersom affärsidén här att själva parkeringen ska ge avkastning. Detta gäller inte i Karlskoga. Det finns en större privat parkering som påverkar i centrala Karlskoga, den avgiftsfria parkeringen på Skolgärdet (ca 80 platser). Detta är positivt för handeln i centrum som helhet eftersom det innebär att betydligt fler parkeringsplatser finns i centrum idag än tidigare, det betyder fler som handlar i centrum, även i butiker som ligger runt Kulan/torget och som inte har direkt tillgång till avgiftsfri parkering (undantaget viss tid på taket till Kulan). Privata p-platser vid Max/McDonald s används i stort sett bara av dess kunder och påverkar centrumhandeln i mindre omfattning. Övriga privata p-platser är små och främst avsedda för boende. Parkeringsplatser som sköts av parkeringsbolaget Råkan räknas inte som privata. 3. Parkeringsystem behov, reglering och metoder 3.1 Handelns behov av lättillgängliga p-platser Den absolut viktigaste faktorn för handel i centrumlägen är tillgången till parkeringsplatser. Det måste vara lätt och gå snabbt att hitta lediga p-platser i direkt närhet av besöksmålet/butiken vilket förutsätter många p-platser eller mycket god omsättning på platserna. Eftersom det totala antalet parkeringsplatser i ett centralt tättbebyggt område alltid kommer att vara begränsat krävs således en balanserad lösning mellan reglering, avgifter och tillgänglighet. Balansen i sådana lösningar varierar kraftigt från större städer men en naturligt attraktiv stadskärna och mindre städer med begränsat utbud i centrum och där konkurrensen från externhandeln är mycket mer påtaglig.

103 7 (20) Alla tillgängliga studier och prov som vi tagit del av visar att det absolut sämsta alternativet för handeln i centrum är avgiftsfri parkering kombinerat med avsaknad av reglering. I sådana fall blir omsättningen generellt mycket låg. Den/De som kommer först och/eller bor/jobbar närmast lägger beslag på de mest attraktiva parkeringsplatserna vilket gör det svårt för besökare, t ex kunder till butiker att hitta p-platser i närheten av besöksmålet/butiken. Kunderna kommer då i större utsträckning att välja andra butiker/målpunkter där det är enklare att hitta parkeringsplatser. Reglering innebär att den tid man får parkera regleras samtidigt som det finns övervakning så att regleringen efterlevs. Parkeringen kan ske med eller utan avgifter där avgifter är vanligare ju större staden är. Parkeringsavgifter slår på flera sätt. Det ena är att omsättningen på parkeringar blir högre och att det därmed blir enklare att hitta en parkeringsplats. Det kan, där kollektivtrafik och cykelleder är väl utbyggda, innebära att man väljer andra färdmedel än bil gäller främst större städer. Det kan å andra sidan leda till att kunden väljer andra som man upplever billigare och enklare alternativ, vanligen externhandelscentra gäller främst mindre städer och orter. I en utredning (se utförligare kommentarer längre fram) gjord av Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (utredningen omfattar medlemsföretag i en stor del av södra Sverige) slås fast att det måste kosta att parkera i city. Tillgängligheten är viktigare än avgifterna. Avseende avgifter är det dock en tydlig skillnad mellan fastighetsägare i större städer och mindre städer. 3.2 Kostnader och intäkter för parkering Kostnader för parkeringsplatser De kostnader som finns för parkeringar är: - Byggande (avskrivningar och räntor) - Underhåll och reparationer - Snöröjning/sandning/sandupptagning - Städning - Skyltning - Belysning - Bevakning Om p-platsen är avgiftsbelagd tillkommer - Inköp och installation av betalningsutrustning - Underhåll och reparationer - Tömning/transport/insättnining/administration/avgifter Intäkter för parkeringsplatser De intäkter som finns för parkeringar är: - Parkeringsavgifter - Parkeringshyra (långtidsavtal) - Felparkeringsavgifter

104 8 (20) Eventuella bidrag från kommuner, fastighetsägare och butiker räknas som täckande av kostnader, inte intäkter. Inga parkeringsplatser är gratis Alla parkeringsplatser kostar, se ovan, däremot kan p-platsen vara avgiftsfri för den som parkerar. Frågan är bara vem som betalar. Här är de vanligaste alternativen: - Avgiftsfritt - alla kommuninvånare betalar via skattsedeln oavsett om man har bil eller inte* - Avgiftsfritt fastighetsägaren betalar, kostnaden läggs på hyran (gäller boende, handlare, etc) och avser det butiker läggs kostnaden på varan/tjänsten - Avgift den som parkerar betalar delvis men delar av kostnaden tas via skattsedeln* - Avgift den som parkerar betalar men butiker betalar tillbaka hela eller delar av beloppet om kunden handlar något, kostnaden torde i slutändan läggas på varor/tjänster och därmed fördelas på alla butikens/butikernas kunder - Avgift den som parkerar betalar fullt ut, parkeringen kan t o m ge vinst för ägaren *gäller endast kommunala parkeringar Ur rättvisesynpunkt/likabehandling är det således tveksamt om vissa fastighetsägare/butiker själva bekostar kundparkering medan andra fastighetsägare/butiker får sitt parkeringsbehov betalt av kommunens skattebetalare. För centralt belägna butiker kan det vara svårt att få samma konkurrensförutsättning, d v s avgiftsfri parkering för kunden/besökaren. Oftast är det så många fastighetsägare och aktörer att en samordning inte är möjlig, men med relativt få fastighetsägare är det genomförbart. Se exemplet Nordstan i Göteborg och gemensamhetsanläggning. Det ska slutligen nämnas att de andra utredningar som studerats inte egentligen belyser effekterna för handel n av avgiftsfri parkering för kunder och besökare. Det väsentliga är tillgängligheten. 3.3 Parkeringssystem och reglering Det finns i princip 4 metoder att reglera parkering i en tätort. Vilken metod eller snarare kombination av metoder som väljs beror på behovet av reglering. Kortfattat, om parkeringsbehovet är litet krävs ingen eller liten reglering, om parkeringsbehovet är större än kapaciteten krävs mer eller mindre omfattande reglering. Antalet fastighetsägare/aktörer påverkar också valet av parkeringssystem, i praktiken även historiska ställningstaganden eller brist på sådana. De fyra regleringsmetoderna är: - Var man får parkera uppmärkta p-platser, datumparkering. - När man får parkera och hur länge skyltning med tider, biljetter, tillstånd, p-skivor, mm som visar när och hur länge det är tillåtet att parkera på den aktuella platsen, även i syfte att styra tillgången på p-plarser, att få omsättning. - Avgifter både för att styra tillgången på p-platser, att få omsättning, och täcka kostnader. - Bevakning för att säkra att regleringen har avsedd effekt, täcker även kostnader.

105 9 (20) Det finns tre huvudskäl att reglera och/eller finansiera parkering: - Täckande av kostnader för att bygga, underhålla och driva parkeringen. - Behov av att ha omsättning på parkeringar så att det alltid finns lediga p-platser för den som har ett ärende och att styra till lämplig parkering, främst beroende på hur länge man önskar parkera. - Att styra över från bil som transportmedel till andra alternativ, främst kollektivtrafik och cykel och/eller skapa ett i större utsträckning bilfritt centrum 3.4 Parkeringsskiva I utredningsförutsättningarna omnämns särskilt att parkeringsskiva ska ingå. Parkeringsskiva är ett verktyg för att underlätta övervakningen av regleringen på avgiftsfria parkeringsplatser. Genom att ställa visaren på det klockslag man parkerat och lägga p-skivan i fönstret går det enkelt att se om bilen stått parkerad längre än vad skyltningen medger. I praktiken går det precis lika bra att skriva tiden på ett papper och lägga den i fönstret så det bör inte finnas något absolut krav på att det ska vara en p-skiva. P-skivan i sig förbättrar inte tillgängligheten till parkeringsplatser, det går att få samma funktion med en parkeringsautomat, vilket är att föredra om den aktuella parkeringen även är avgiftsbelagd vissa tider eller beroende på hur länge man vill parkera. För helt avgiftsfria p-platser som behöver regleras är p-skiva dock den enklaste metoden och avsevärt billigare än parkeringsautomater även om tillhandahållandet av p-skivan kan utgöra en kostnad. Priset för en p-skiva är kronor men här alternativa finansieringsmöjligheter, t ex genom att sälja reklamplats på p-skivorna. Vissa kommuner tar betalt för p-skivan men detta bör utgöra ett undantag, normalt tillhandahålls de kostnadsfritt i butiker, på mackar eller likande. Som en nackdel med p-skiva brukar framhållas just att det inte är självklart var man som besökare på en ort skaffar en skiva. Om tiden kan noteras på en lapp i fönstret (och det framgår med hygglig tydlighet vid parkeringsplatsen) så utgör detta egentligen inget problem. Det finns exempel på kommuner (t ex Vänersborg) som har särskilda p-lappar i lådor på de parkeringsplatser där p-skiva gäller plus att en sådan p-lapp kan skrivas ut från hemsidan. Det ska också poängteras att det går att använda vilken p-skiva som helst på vilken ort som helst. Det är funktionen som räknas. Många har numera en p-skiva liggande i bilen, ungefär som man har en isskrapa ifall behov uppstår. En mer påtaglig nackdel med p-skiva, eller egentligen den avgiftsfria parkeringen, är att den som arbetar i centrum ofta hinner gå ut och vrida fram visaren på p-skivan och på så vis stå parkerad kanske 2 timmar till på en plats som egentligen är avsedd för kunder och besökare. Den nya tiden är egentligen inte giltig om inte bilen flyttas men för att beivra detta krävs att man vid övervakningen gör s k ventilkontroll för att se om bilen blivit flyttad eller inte. Detta kräver en större arbetsinsats vid övervakning än att bara kontrollera tiden på en p-skivan eller en parkeringsbiljett. Den här företeelsen ska inte överdrivas men den måste beaktas.

106 10 (20) 3.5 Värdet av tillgängliga och eventuellt avgiftsfria parkeringar i centrum En attraktiv och levande stadskärna är oerhört viktig för att en tätort och/eller kommun ska ha en tillfredsställande utveckling. För att möjliggöra detta krävs ett tillräckligt stort och varierat utbud av varor och butiker, vilket i sin tur kräver god tillgänglighet däribland att det är enkelt att parkerar. Om inte kundernas önskemål, krav och förväntningar uppfylls kommer dessa (vanligen kommuninvånarna) att välja andra alternativ. Dessa alternativ behöver inte nödvändigtvis ligga i den egna kommunen vilket i så fall innebär att kommunen går miste om arbetstillfällen och på sikt även skatteintäkter eftersom både utbud och arbetstillfällen påverkar benägenheten att bo på orten. Det går därför inte att rakt upp och ner diskutera i rättvisetermer i denna fråga. 3.6 Kommunen kan i liten omfattning styra handeln En kommun kan med ganska enkla medel påverka handeln negativt. För en kommun med Karlskogas förutsättningar sker det genom att ställa obefogade krav på var etableringar får ske och begränsa vilka företag som får etablera sig, genom att ställa höga krav på gestaltning, trafiklösningar, miljöinsatser, mm (det här resonemanget gäller inte på platser med naturligt hög attraktivitet och högt etableringstryck). Vissa krav kan vara fullt berättigade och ska ställas men risken finns alltid att etableringar uteblir, att konkurrensen hämmas och därmed utvecklingen. Den som vill etablera en butik eller bygga lokaler för butiker är med få undantag bäst lämpad att avgöra om förutsättningarna finns eller inte. Den som satsar sitt kapital på en etablering är också den som riskerar förlora om kraven blir för hårda och kostnaderna för höga. Kraven måste vara rimliga i förhållande till ortens förutsättningar och att bara slå vakt om det som finns är strategi som är dömd att misslyckas på sikt. Då tröttnar kunderna undan för undan på det bristande utbudet och kommer välja alternativa butiker där man gör sina inköp, butiker som inte nödvändigtvis ligger i den egna kommunen. Kommunen kan däremot underlätta en positiv centrumutveckling genom att ha en genomtänkt och tydlig strategi för hur man vill att handeln och besöksnäringen ska utvecklas att kunna ge klara besked, vara öppen för handelns behov och ställa för orten rimliga krav och medverka till att iordningställa eller ändra infrastruktur för att underlätta utveckling av befintlig handel likväl som nyetableringar. Däribland gäller att medverka till att det finns bra parkeringskapacitet, hög tillgänglighet och lyhördhet för vad kunderna anser är viktigt. Under 2011 anlade kommunen 6 p-platser på torget. Inte mycket, men tillräckligt för att den butik inom elbranschen som finns på torget kommit att höja omsättningen med 40 %. Små förändringar av tillgänglighet, i gatunät, parkering, placering av busshållplatser, gång-/cykelvägar och övergångsställen, kan ha stor påverkan på enskilda butiker. Både positivt och negativt. Parkering och trafik likväl som utbud är dock inte allt, miljöns attraktivitet påverkar också en stadskärnas rykte och därmed benägenheten att välja Karlskoga centrum istället för andra alternativ. Precis som när det gäller att balansera reglering av parkering så gäller det att balansera och värdera olika krav och intressen.

107 11 (20) 4. Jämförelser med andra kommuner och utredningar 4.1 Studieresa En studieresa har genomförts i syfte att studera 4 andra kommuners sätt att hantera parkering i centrum. Orterna Vänersborg, Uddevalla, Trollhättan och Alingsås är både större och mindre än Karlskoga och har dels valts för att de ligger nära varandra geografiskt men också för att alla har olika parkringssystem. En rapport har sammanställts (bifogas inte här). Vänersborg ( inv) har tidsreglering 30 min-3 tim men inga avgiftsbelagda parkeringar alls. P- skiva (tillhandahålls av kommunen och butikerna) används för att visa hur länge ett fordon stått parkerat och bevakning är utlagd på bevakningsbolag. Uddevalla ( inv) har flera olika p-system i centrum. Alla platser har tidsreglering. De flesta platser är avgiftsbelagda men på vissa går det att parkera avgiftsfritt 1 timma med p-biljett eller p- skiva på andra 3 timmar men bara med p-biljett. En parkering är avgiftsfri utan vare sig biljett eller p- skiva, begränsning 1 timma. P-skiva (tillhandahålls inte av kommunen, p-bolag eller handeln) används alltså på vissa p-platser för att visa hur länge ett fordon stått parkerat och bevakning är utlagd på bevakningsbolag. Därutöver finns privata p-hus med avgift. Trollhättan ( inv) har två olika p-system i centrum. Alla platser har tidsreglering. I ett begränsat område i centrum gäller bara p-skiva och där kan man stå avgiftsfritt 30 min eller 1 timma. I övriga delar av centrum gäller avgift, olika taxor. P-skiva (tillhandahålls av handeln) används alltså i ett avgränsat område för att visa hur länge ett fordon stått parkerat och bevakning är utlagd på bevakningsbolag. Därutöver finns privata p-hus med avgift där många platser är långtidsuthyrda. Alingsås ( inv) har tidsreglering från 30 min, de flesta 1 tim, men inga avgiftsbelagda parkeringar alls och p-skiva används inte. Ventilkontroll används för att kontrollera om ett fordon stått parkerat längre än skyltad tid och bevakning sköts av kommunen. Privata p-platser som är avgiftsbelagda finns. 4.2 Jämförelse av parkeringssystem mellan 68 tätorter runt om i Sverige Inom ramen för utredningen har jämförelser gjorts av parkeringssystemen i centrum mellan 68 tätorter (ej kommuner) som har från till invånare. Uppgifterna har (med några undantag) hämtats från kommunernas hemsidor och avser parkeringar där kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter om privata parkeringar och om sådana finns är de vanligen avgiftsbelagda. Jämförelsen visar inte överraskande att ju mindre tätorterna är, ju vanligare är det att parkeringen är avgiftsfri. När invånarantalet börjar närma sig blir det vanligare med parkeringsavgifter på vissa parkeringar, ofta i kombination med avgiftsfri parkering på andra ytor. För orter med över invånare är det ett fåtal orter som har avgiftsfri parkering i centrum. Sammanställningen för de 68 tätorterna visar att 35 % har avgiftsfritt, 31 % en kombination av avgiftsfritt och avgift, 24 % har parkeringsavgift och för 9 % saknas uppgift.

108 12 (20) Sammanställningen visar även om p-skiva används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skiva oftast på ett visst urval parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt är avgiftsbelagd. Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med detta sedan parkera på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras på dess hemsida. En kommun har ett p-kort avsett endast för turister. Trenden bedöms, utifrån studiebesöken och uppgifter på hemsidorna, vara att fler och fler kommuner inför p-skiva. Bara i två fall har eller håller man på att avveckla användning av p-skiva. Reglering av avgiftsfri parkering kan även ske via automatsystem, särskilt om det finns en kombination mellan avgifter och avgiftsfrihet. Sammanställningen visar att 41 % av tätorterna använder p-skiva i någon form, 53 % använder inte p- skiva alls, för 6 % av orterna är förhållande oklara. Alla de 68 tätorterna har tidsstyrning på de centrala parkeringarna. Ett fåtal kommuner har tydliga uppgifter på hemsidan avseende övervakning. 4.3 Andra relevanta parkeringsutredningar Som en avstämning av förutsättningar och syfte för den nu aktuella utredningen som rör Karlskoga centrum har vi tagit del av några andra parkeringsutredningar. Många utredningar på orts- eller kommunnivå är mycket enkla eller väldigt avgränsade, de behandlar en specifik situation och tar inget helhets grepp på parkeringsfrågan. Vi har valt att titta närmare på två parkeringsutredningar som har en mer nationell anspelning samt en studie som behandlar parkeringssituationen i centrala Lidköping. Parkering politik, åtgärder och konsekvenser för stadstrafik (2010) (VTI Tomas Svensson och Ragnar Hedström) Den här rapporten är mycket intressant, dels därför att den gjorts av VTI som är oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn, dels för att rapporten baseras på en litteraturgenomgång, d v s en sammanställning av resultaten från redan utförda utredningar och forskningsresultat. Rapportens huvudsyfte var att titta på hur förutsättningar för hur parkering påverkar färdmedelsval, parkeringens konsekvenser för stadstrafik och stadsutveckling. Utredningen syfte avviker därmed från den aktuella frågeställningen för Karlskoga centrum men de slutsatser som läggs fram gäller lika fullt och är belysande. I sammanfattningen konstateras att parkeringsmarknaden i praktiken fungerar dåligt i de flesta städer och att kostnaden för parkering är mer eller mindre subventionerad. Subventioneringen gör att de som sällan eller inte alls utnyttjar bilparkeringar subventionerar de som använder parkeringarna ofta och mycket. Den tydliga slutsats som är relevant för parkering i Karlskoga centrum är att effektivt fungerande besöksparkeringar kan ha en betydande positiv inverkan på städers ekonomiska utveckling. Parkeringspolitiken ska vara inriktad på att åstadkomma ett optimalt kapacitetsutnyttjande, minimera söktrafik och undvika blockerande långtidsparkering. I större och medelstora städer med

109 13 (20) attraktiva centrumområden påverkar inte avgiftsnivån valet att besöka innerstaden i någon större utsträckning. Vidare betonas att villkoren för parkering har stor betydelse för individens val av färdmedel för resor till arbetet. Om arbetsgivare erbjuder gratis bilparkering eller låga avgifter kommer en stor del av de anställda ta bilen till jobbet. I det motsatta fallet kommer en stor andel att välja att åka kollektivt eller cykla. Kommentar med Karlskogafokus: Utredningen har generellt fokus på större städer än Karlskoga och städer med mer attraktiva stadskärnor. Slutsatsen att tillgängligheten är viktigare än avgiftsfrihet gäller dock även Karlskoga och är egentligen fullständigt självklar. Det spelar ju ingen roll om parkeringsplatsen är avgiftsfri om man inte hittar någon vettig plats att parkera på. Slutsatsen blir således att parkering i centrum måste regleras och övervakas även om den är avgiftsfri, annars ger den ingen positiv effekt för handeln. En annan slutsats är att parkering för de som arbetar eller bor i centrum inte bör vara helt avgiftsfri. Avgifter inom denna grupp, t ex ett månadskort som gäller vissa utvalda parkeringar, kan minska parkeringstrycket något generellt vilket är positivt för tillgängligheten, styra arbets- och boendeparkering till ytor som inte påverkar handel och besöksnäring samt utgöra delfinansiering om avgiftsfrihet införs för korttidsparkering avsedd för kunder och besökare. Parkeringsplatser en del av stadens blodomlopp (2011) (Fastightsägarna, Göteborg Första regionen Rudolf Antoni) Det här rapporten visar hur 798 fastighetsägare i 6 län (Västra Götaland, Värmland, Halland, Kalmar, Jönköping och Östergötland) ser på olika frågor som rör parkering. Detta är således fastighetsägares syn på parkering, inte en forskningsrapport. De kommuner som ingår är från Göteborg och större städer som Linköping, Borås och Karlstad men även orter och kommuner under invånare. Samtliga 4 kommuner där studiebesök genomförts (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Allingsås) ingår och de ingår dessutom i de 21 kommuner som särredovisas. Svaren redovisas både sammanlagt och utifrån kommunstorlek vilket visar på olika fokus i vissa frågor medan det i andra frågor inte spelar någon roll hur stor kommunen/orten är. Här redovisas resultaten från några frågeställningar som är relevanta för Karlskogautredningen. Den fråga där störst samstämmighet råder är att centrumnära parkering är av avgörande för cityhandelns konkurrens med externhandeln. Hela 97 % av de som svarat ansåg att påståendet stämmer mycket väl (70 %) eller ganska väl (27 %). Bland kommuner i Karlskoga storlek var andelen 99 %. Observera att det här handlar om tillgång till parkeringar, inte om de ska vara avgiftsfria eller inte. I rapporten noteras att frågan om parkeringsavgifter har runt om i landet länge varit en het potatis. Den här undersökningen visar att en majoritet, 60 %, tycker att det stämmer mycket väl (14 %) eller ganska väl (44 %) att parkeringsavgifter är ett bra sätt att styra flödet av människor i staden. I kommuner av Karlskogas storlek är det helt lika mellan de som anser att parkeringsavgifter är ett bra styrmedel, 50 %, och blir kommunen/orten ändå mindre så blir andelen 40 %. Kommer vi så till frågan om parkering i innerstaden ska vara gratis (avgiftsfri) så blir resultatet väldigt spretigt. 43 % anser att det är ett mycket bra (23 %) eller ganska bra (20 %), 15 % ansåg att det är varken bra eller dåligt, medan 41 % ansåg att det var ett ganska dåligt (20 %) eller mycket dåligt (21

110 14 (20) %) förslag. (De som avstått att svara på frågan eller svarat vet ej ingår i procentbasen.) Här är dock skillnaderna markanta mellan storstaden där bara 10 % anser att det är ett mycket bra (5 %) eller ganska bra (5 %) förslag att parkering i innerstaden bör vara gratis (avgiftsfri) medan siffran i kommuner av Karlskogas storlek är 58 % som tycker förslaget är mycket bra (36 %) och ganska bra (22 %). Mindre kommuner ligger på ungefär samma andelar. Rapportens slutsats avseende denna del är följande: Det måste kosta att parkera i city. De flesta anser att parkeringsavgifter är ett bra styrmedel för att påverka flödet av människor i staden. Utan avgifter är exempelvis risken stor att de som anländer först till centrum, det vill säga de som arbetar där, upptar parkeringsplatser i de mest tillgängliga lägena medan övriga besökare får svårt att hitta platser att ställa bilen på och tvingas till mer otillgängliga lägen. Gratis (avgiftsfri) parkering i centrum förespråkas i denna undersökning egentligen bara av fastighetsägare i småstäder. Ofta kan detta härledas till kraftigt konkurrensutsatt handel där gratis (avgiftsfri) parkering ses som en nödvändig konkurrensfördel. Kommentar med Karlskogafokus: Återigen visas att tillgången på tillgängliga parkeringar i centrum är helt avgörande för handeln och orten/kommunen i stort och att reglering är helt nödvändig för att uppnå detta. När det kommer till avgifter som styrmedel och frågan om avgiftsfria parkeringsplatser i centrum går åsikterna tydligt isär. I mindre städer/orter som inte har en centrumkärna med ett utbud och en attraktivitet som gör den till ett självklart besöksmål och/eller där konkurrensen från externhandeln är hård, är andelen fastighetsägare som anser att avgiftsfri parkering är viktigt i majoritet. Karlskoga tillhör utifrån redovisade resultat en ort där avgiftsfrihet, under förutsättning att tillgången på tillgängliga parkeringsplatser är god, kan fungera konkurrensutjämnande till fördel för centrumhandeln. Parkering i Lidköpings centrum en studie av behovet av parkeringsplatser vid detaljhandeln i Lidköpings centrum (2002) (Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Henrik Olsson och Caroline Randell) Det här studien, vilken redovisas i formen av en kandidatuppsats, initierades av Linköpings kommun eftersom de hade en känsla av att parkeringsmöjligheterna i Lidköpings centrum var otillräckliga. Eftersom studien är en kandidatuppsats gjordes av det skälet vissa avgränsningar och slutsatserna baserades till stor del på en enkätundersökning bland de som parkerar, totalt 325 stycken. Studien är förvisso 10 år gammal men slutsatserna bedöms relevanta även idag. Den främsta slutsatsen som drogs utifrån studien var att det inte behövs en förändring av antalet parkeringsplatser eftersom många anställda idag använder parkeringsplatser avsedda för besökare till detaljhandeln. I stort var de tillfrågade nöjda med de parkeringsmöjligheter som erbjuds men 43 % var negativt inställda till de avgiftsbelagda parkeringsplatserna i Lidköpings centrum, som enligt studien är ganska få,men ca 35 % var neutrala i frågan och 23 % mer eller mindre positiva till avgifter varför det inte råder någon samstämmighet i den frågan. Kommunen hade vid tidpunkten för studien ingen avsikt att ändra antalet avgiftsbelagda p-platser. Vidare ansågs att kommun och näringsidkare, bl a genom information, måste få anställda att välja andra parkringsplatser, inte de som är mest attraktiva för kunder till detaljhandeln. Dessutom föreslås bättre anvisning om var parkeringsplatserna finns samt information om att parkeringsavgifterna går till skötsel och underhåll av bilplatserna.

111 15 (20) Kommentar med Karlskogafokus: Även denna studie visar att det är tillgången på tillgängliga parkeringsplatser som är avgörande för handelns förutsättningar i centrum. I Lidköping var styrningen vid tidpunkten för studien uppenbart alltför bristfällig eftersom anställda kan använda de mest attraktiva platserna. Bland de som parkerar ansåg många men ingen majoritet (43 %) att parkering i Lidköpings borde vara avgiftsfri. Om en så stor andel av kunderna kan påverkas att välja andra alternativ för sina inköp så bör det ändå beaktas. 5. Möjliga förändringar i Karlskoga centrum 5.1 Gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening så kan parkeringen i Karlskoga centrum samordnas Redan i samband med parkerings- och tillgänglighetsutredningen utreddes även möjligheten att skapa en gemensamhetsanläggning och en samfällighetsförening för att samordna parkeringar och andra gemensamma frågor. Ett av skälen var att kunna ta samordnade beslut på samma sätt som i t ex ett externt köpcentrum. Vid den här tidpunkten var inte frågan direkt kopplad till avgiftsfrihet och det handlade även om städning och skötsel i allmänhet, inte bara parkering. Metoden med gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening är ovanlig i centrala lägen men Nordstan i Göteborg har framgångsrikt förvaltats på detta sätt i många år. Kommunstyrelsen beslutade (KS ) att utveckling skall ske i samverkan med fastighetsägare i stadskärnan vars nytta av samfällighetsförening och gemensamhetsanläggningar kan objektivt visas och säkerställas. Ett visst sonderingsarbete genomfördes senare med hjälp av privata fastighetsägare men eftersom den största fastigheten i centrum fick ny ägare (dåvarande Boultbee) vid denna tidpunkt fanns inte möjlighet att just då driva frågan och därefter har inget hänt. Det nu aktuella uppdraget är att utreda hur handeln i centrala Karlskoga kan ges likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, jämfört med t ex Skolgärdet som också är beläget i centrala Karlskoga. Slutsatsen är att gemensamhetsanläggningsidén är det sätt där man skulle kunna uppnå en sådan situation. Nedan beskrivs principerna för hur gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar fungerar. Om gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning är en anläggning till nytta för flera fastigheter. Den kan utgöras av exempelvis vägar, vatten- och avloppsanläggningar, grönytor eller, som i aktuellt fall, av parkeringsplatser. Syftet med en gemensamhetsanläggning är att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att förvalta gemensamma anläggningar. Utrymmet som behövs för gemensamhetsanläggningen, i aktuellt fall parkeringsytorna, kan upplåtas både på fastigheter som ska delta i anläggningen och på fastigheter som inte ska delta. Det är alltså

112 16 (20) ovidkommande vem som äger fastigheten, förutsatt att man är överens om upplåtelsen. För upplåtelsen kan ersättning utgå. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning och då bestäms också reglerna för hur deltagande fastigheter ska samverka för att sköta anläggningen. Andelstal beslutas, vilket talar om hur kostnader utifrån vilken nytta man har av anläggningen ska fördelas. En stor fördel med en gemensamhetsanläggning är att det är fastigheterna som är anslutna till den och inte personerna som äger fastigheten. Det innebär att en fastighet kan byta ägare utan att det påverkar skötsel m.m. av gemensamhetsanläggningen. Ändras förutsättningarna för en gemensamhetsanläggning kan beslutet naturligtvis omprövas för att anpassas till rådande förutsättningar. För att förvalta gemensamhetsanläggningarna bildas en samfällighetsförening där samtliga berörda fastigheter ingår och där en styrelse väljs för att sköta det löpande arbetet med drift och underhåll. Det räcker således med en samfällighetsförening för samtliga gemensamhetsanläggningar. Varje år hålls årsmöte och styrelseledamöter väljs in eller väljs om, beslut tas om bokslut och ansvarsfrihet, mm samt om principiella frågor, på samma sätt som alla föreningar fungerar. Rekommendationer för Karlskoga centrum Om systemet med gemensamhetsanläggningar skulle väljas rekommenderar utredningen efter diskussion med lantmätare följande: En gemensamhetsanläggning bildas för respektive parkering som ska ingå i samordningen, t ex en för parkringen på taket på Kulan, en för parkeringen runt Kulan, en för parkeringen vid banvallen, en för parkeringen vid busstationen, o s v. De fastigheter som har behov och nytta av parkeringskapaciteten på en viss parkering ges andelar i den aktuella gemensamhetsanläggningen. Antalet andelar, som reglerar finansieringen, avgörs av hur stor nyttan är i förhållande till andra fastighetsägare, även kommunen. Många fastighetsägare kommer att ha andelar i flera gemensamhetsanläggningar och antalet andelar kommer variera beroende på att nyttan varierar beroende på vilken parkering det rör sig om. Kommunen kommer sannolikt ha andelar i samtliga gemensamhetsanläggningar medan de flesta andra fastighetsägare troligen kommer ha andelar i vissa men inte i alla. Exakt vilka parkeringsytor och fastigheter som ska ingå är en fråga som måste utredas närmare. Nya parkeringsytor kan dessutom tillkomma senare och andra kan tas bort, andelar kan ändras om förutsättningarna ändras. Sådana förändringar görs då genom nya förrättningsbeslut. Huvudspåret är att berörda fastighetsägare enas om andelstal och övriga villkor vilka sedan läggs fast i ett beslut av lantmäterimyndigheten. Om enighet inte uppnås kommer lantmäterimyndigheten att lägga fram ett förslag och ta beslut om detta, ett beslut som givetvis kan överklagas av de fastighetsägare som berörs. Fördelen med att använda gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening är att enskilda fastighetsägare inte kan frånsäga sig ansvaret enligt beslutat andelstal. Meningsskiljaktigheter, ekonomisk situation, ägarbyten medför inga förändringar i det åtagande respektive fastighet har, så länge det kan påvisas att fastigheten har nytta av de aktuella anläggningarna, i det här fallet en eller flera parkeringar. Kortfattat kan man säga att det inte går att kliva av och på beroende på dagsform och humör. Fördelen med det här upplägget är således att alla som har nytta av parkeringar också måste bidra till finansieringen. En annan fördel är samordningen. Samtliga parkeringsplatser som ingår kan vara del i ett optimerat system vad gäller reglering. Samtliga aktörer kan vara med och påverka, man

113 17 (20) diskuterar fram gemensamma lösningar. På det här sättet kan även utredningens uppdrag uppnås, konkurrensförutsättningarna blir likvärdiga jämfört med handelshuset vid Skolgärdet och externa köpcentra. Samfällighetsföreningen beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformas. Gatuparkeringen kommer inte omfattas av gemenhetsanläggningar. Här fortsätter kommunen vara huvudman och ansvara för drift och skötsel. Regleringen bör dock harmoniera med övriga p-platser för att vara enkel att förstå för besökaren. För att kunna genomföra ett upplägg med gemensamhetsanläggningar bör dels en god majoritet av berörda fastighetsägare vara positivt inställda till idén. Dels krävs detaljplaneändringar för några parkeringsytor, endera att de regleras som kvartersmark eller att de regleras som allmän platsmark men med annan huvudman än kommunen. Kostnaden för att bilda erforderligt antal gemensamhetsanläggningar bedöms vara ca kronor och erforderliga planändringar till kronor. Avseende planändringar kan samordning med andra uppdrag ske i några fall. Eftersom parkeringsaktiebolaget Råkan inte är fastighetsägare eller innehar byggnader på ofrigrund kan bolaget inte ha andelar i en gemensamhetsanläggning, varför ett sådant här upplägg i praktiken förutsätter att bolaget avvecklas. 5.2 Finansiering Nuvarande finansiering av parkering i Karlskoga centrum Parkering i Karlskoga centrum är till viss del avgiftsbelagd, till viss del avgiftsfri. Parkering på marken runt Kulan och torget liksom längs Katrinedalsgatan, Hotellgatan, Bergsmansgatan, Kungsvägen Värmlandsvägen, m fl samt i kv Påfågeln och vid Folkets hus är avgiftsbelagd. Parkeringen på taket är också avgiftsbelagd men för närvarande avgiftsfri för de första 2 timmarna. Vissa år har takparkering och parkeringen vid Kulan varit avgiftsfri i samband med semesterperioden eller inför julhelgen. Loviselundsvägen/banvallen och vid busstationen är avgiftsfri, liksom i kv Rapphönan och vid Badstugatan men här är en del platser uthyrda till företag, m fl. Effekter för handeln med avgiftsfri parkering i Karlskoga Det har inte genomförts några organiserade undersökningar för att se vilka effekterna varit för handeln i centrum under de korta perioder avgiftsfri parkering förekommit i Karlskoga på senare år. Willy:s har dock jämfört kundsiffror (inte omsättning) i samband med julhandeln och noterat att kundtillströmningen ökade med ca 10 % under den vecka (v 51, 2011) då det var avgiftsfritt jämfört med veckorna före och efter och samtidigt jämfört med motsvarande period Andra orsaker kan ha spelat in men avvikelsen är så markant att det är rimligt att den avgiftsfria parkeringen haft en betydande effekt.

114 18 (20) Intäkter och utgifter för parkering i Karlskoga centrum Intäkter parkeringsavgifter för Karlskoga kommun Intäkter parkeringsavgifter för Parkeringsbolaget Råkan Intäkter felparkering (båda parter) SUMMA INTÄKTER ca 1,00 milj kr/år ca 0,80 milj kr/år ca 0,45 milj kr/år ca 2,25 milj kr/år Kostnader Karlskoga kommun, löner för bevakning och trafikingenjör ca 1, 00 milj kr/år Kostnader Karlskoga kommun, drift och hantering betalningssystem Kostnader Karlskoga kommun, övrig administration, mm Kostnader Råkan, arrende för parkeringsytor Kostnader Råkan, skötsel, administration, mm SUMMA UTGIFTER ca 0, 25 milj kr/år ca 0, 20 milj kr/år ca 0, 50 milj kr/år ca 0, 30 milj kr/år ca 2,25 milj kr/år Ovanstående siffror utgår från år 2011 men avrundning har gjorts till närmaste :- eftersom det är den principiella fördelningen som är väsentlig. Intäkterna från felparkering avser hela Karlskoga men det bedöms att ca 90 % rör centrum. I nuvarande upplägg finansieras, förutom parkeringsvakterna, en halvtids trafikingenjör med intäkterna från parkeringen. Å andra sidan är kostnader för skötsel och underhåll inkluderade i den ordinarie budgetposten för gatuunderhåll och snöröjning. Bortsett från taket på Kulan och parkeringen som Råkan har ansvaret för finns ingen särredovisning för parkeringsytor i centrum. En uppskattning är dock att kostnaden för trafikingenjör och underhåll/skötsel kan kvittas mot varandra. Avgiftsfri parkering i Karlskoga? Av de totala intäkterna från parkeringsavgifter, inklusive parkeringsböter, på 2,25 miljoner kronor per år torde felparkerings-intäkterna om ca kronor kvarstå relativt oförändrade. Om betalningssystemen avvecklas, d v s parkeringsautomaterna med dess mynthantering, licenser för kort och löpande service i övrigt, utgår ca kronor på kostnadssidan. Återstår intäkter på drygt 1,5 miljoner kronor som måste täckas på annat sätt. Idag subventioneras parkering för anställda som jobbar i centrum och boende i centrum, dels av skattekollektivet, dels av kunder och besökande. Även om det är bra och nödvändigt med arbetsplatser och bostäder i centrum är det inte en rimlig fördelning. Därför bör en hygglig del av de intäkter som uteblir om avgiftsfri parkering införs för besökande kunna kompenseras genom att de som bor och arbetar i centrum betalar en förhållandevis låg summa för ett månadskort som ger möjlighet att parkera på vissa av de centrala parkeringarna, t ex på taket till Kulan. Om månadsavgiften sätts till 100 kronor/månad och 500 boende/anställda/företag köper månadskortet innebär det en intäkt på kronor per år. Även om parkeringsavgiftsystemet behålls bör ett

115 19 (20) månadskort eller motsvarande införas för att balansera parkeringsavgifterna mellan besökande och anställda/boende och/eller förbättra parkeringsstandarden och styra till rätt parkeringsytor. Återstår då fortfarande närmare 1 miljon kronor att täcka för att klara kostnader för underhåll, drift och skötsel, däribland snöröjning, samt övervakning och ersättning till fastighetsägare som upplåter marken (som inte räknats upp med alla nya ytor som bör ingå i systemet, vilket heller inte bedöms nödvändigt). Detta är då den summa som berörda fastighetsägare, inklusive kommunen, enligt ovanstående resonemang ska ersättas via delägarna i en för ändamålet bildad gemensamhetsanläggning, kostnader som läggs på hyrorna och i slutändan på de varor kunden köper (gäller oavsett om hyra eller pris de facto höjs eller inte). Fler kunder och större omsättning skulle enligt det här synsättet täcka kostnaderna och om centrum blir en attraktivare plats att bedriva handel på så ökar även antalet aktörer, både fastighetsägare och butiker, på sikt. Fler kan dela kostnaderna. Bildandet av en gemensamhetsanläggning sker i form av en lantmäteriförrättning och innebär en engångskostnad på ca kronor (siffran måste verifieras). Om avgiftsfri parkering enligt ovan beskrivna modell genomförs innebär det att parkeringen i centrum finansieras av de som handlar (oavsett om de kör bil och parkerar eller inte) av fastighetsägare och handlare och i viss mån av skattekollektivet (främst gatuparkering). Om det här valet görs så sker det med utgångspunkten att detta är nödvändigt eller positivt för att centrumhandeln i Karlskoga, på likvärdiga villkor, ska kunna konkurrera med externhandeln, i Karlskoga och på andra orter. Eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan parkeringsbolaget Råkan och handlarna bör bolaget ersättas av gemensamhetsanläggningens samfällighetsförening, som kan få den täckande samordningsfunktion som bolaget ursprungligen var tänkt att ha. Detta är dock en fråga som helt ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens besluts- och ansvarsområde 5.3 Slutsats Det finns en metod för att ge handeln i centrala Karlskoga likartade konkurrensförutsättningar avseende parkering, något som också bedöms ge handeln en något gynnsammare konkurrensvillkor jämfört med dagens situation. Under förutsättning att erforderlig omsättning sker på de parkeringsytor som ligger närmast butiker och andra besöksmål, det absolut viktigaste för att handeln ska fungera bra, kan avgiftsfri parkering införas. För att uppnå detta måste den tid parkering får ske regleras och övervakas. Ju närmare butikerna ju kortare är längsta tillåtna parkeringstid, en form av zonindelning. P-skiva är den enklaste formen att hantera omsättningen på avgiftsfria parkeringsytor. Systemet bör kompletteras med månadskort med låga avgifter för de som bor och arbetar i centrum, kort som får användas på vissa parkeringsytor som inte är primära alternativ för kunder/besökare, t ex på taket till Kulan. Avgifterna för kortet är viktiga för att ersätta delar av intäkterna från dagens avgiftsfinansierade system. För att få konkurrensneutralitet jämfört med de fastighetsägare/butiker i centrum/tätorten som fullt ut bekostar sina egna parkeringar föreslås att gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening bildas där fastighetsägare, inklusive kommunen, blir delägare. En gemensamhetsanläggning är ett modernt, rättssäkert och väl beprövat sätt att säkra en långsiktig och effektiv samverkan kring en gemensam nyttighet och att förvalta gemensamma anläggningar.

116 20 (20) Det är genom andelsägarna kostnaderna för att driva parkeringsplatserna finansieras, kostnader som då till stor del inkluderas i underlaget för lokalhyror och i slutändan på butikernas varor och tjänster, d v s precis som det fungerar inom ett externt handelscentra och även vid Skolgärdet. Gatuparkering ska ligga kvar på kommunen men bör även den vara avgiftsfri, regeras för korttidsparkering och omfattas av samma p-skivesystem och tidsreglering som övriga parkeringar. Det ska dock poängteras att om systemet med gemensamhetsanläggningar inför är det samfällighetsföreningen som beslutar om man vill finansiera avgiftsfrihet för kunder och besökare eller inte och hur regleringen i övrigt ska utformasfär de parkeringsytor som ingår i föreningens ansvar. Gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening ersätter i det här upplägget parkeringsbolaget Råkans roll som samordnare och kan genom att en för ändamålet bättre anpassad lagstiftning används (bildande sker genom beslut av lantmäterimyndigheten) få en betydligt mer heltäckande och över tid mer hållbar roll. Samhällsbyggnadsnämnden har dock inget mandat att fatta beslut avseende parkeringsbolaget. Det krävs även en dialog med berörda fastighetsägare där en stor majoritet bör vara positiva till den föreslagna metoden om det ska införas. Införande av gemensamhetsanläggningar med tillhörande samfällighetsförening torde ta 1,5 till 2,0 år och förutsätter detaljplaneändring för vissa parkeringsytor. För att komma vidare bör kommunstyrelsen aktivera sitt vilande beslut om att inleda en dialog med berörda fastighetsägare avseende bildandet av gemensamhetsanläggningar och en samfällighetsförening samt att parkeringsbolagets Råkans roll diskuteras med berörda parter. I och med detta överlämnas utredningsrapporten till samhällsbyggnadsnämnden som får överväga om den ska ligga till grund för eventuella åtgärder. För samhällsbyggnadsförvaltningen Bosse Björk Stefan Larsson Johan Ljung Stig Rengman planchef förvaltningschef mark- och avdchef samhällsbyggnadsförv exploateringschef teknik och fastighet Bifogade bilagor: Karta utredningsområde Gemensamhetsanläggningar och samfällighetsförening i Karlskoga centrum Karlskoga k-n 2004 Beslut KS gemensamhetsanläggning, mm feb 2005 Parkeringssystem jämförelse mellan 68 tätorter, inkl diagram april 2012 Underlag som inte bifogas Beslut SBN utredningsuppdrag Samordnad parkerings- och tillgänglighetsutredning WSP 2004 (2 delar) Konsortialavtal parkeringsaktiebolaget Råkan Parkeringssystem regleringsprinciper april 2012 Rapport studieresa okt 2011

117 Parkering Centrum, Karlskoga kommun - omfattning utredningsområde - större parkeringsytor markerade Rapphönan Påfågeln Busstationen Badstugatan Hotellg Kulan mark Loviselundsv/ banvallen Skolgärdet Örncenter Kulan tak Järnvågsg Folkets hus Max/ McDonald s nov 2012

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127 Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun sid 1 (2) PARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorter TÄTORT invånarantal avgiftsfri tidsskyltning datum-p p-skiva p-kort övervakn Kumla JA JA - JA - - Höganäs JA JA - NEJ - - Bålsta (Håbo) JA JA - JA - - Tranås JA/NEJ JA JA JA - - Arvika JA/NEJ JA - NEJ - - Ludvika JA JA NEJ JA - - Avesta JA - - NEJ - - Kinna (Marks) JA Staffanstorp JA JA - JA - - Hudiksvall JA - - JA - - Västerhaninge (Haninge) JA/NEJ JA JA JA - - Ljungby JA JA - JA - K Mariestad JA JA NEJ JA - - Mölnlycke (Härryda) JA - NEJ - - Falköping JA JA - NEJ - - Nässjö NEJ JA - JA - - Lerum JA JA - NEJ - B Oskarshamn NEJ JA NEJ NEJ - - Norrtälje JA B Härnösand JA JA - JA - - Köping JA JA - NEJ - B Eslöv JA JA - JA - - Kristinehamn NEJ - NEJ - B Kiruna JA - - JA - - Boden JA JA - JA - - Ystad NEJ JA - NEJ - - Hässleholm NEJ JA - NEJ - K Värnamo NEJ - - NEJ - K Kungsbacka NEJ JA NEJ NEJ - - Karlshamn JA/NEJ JA NEJ NEJ - - Falkenberg JA/NEJ JA - NEJ - K Enköping JA JA - NEJ JA - Västervik JA/NEJ JA - NEJ JA - Vänersborg JA JA NEJ JA - B Katrineholm JA JA - JA - - Visby JA/NEJ JA - JA/NEJ - - Kungälv JA/NEJ JA - JA/NEJ JA - Piteå JA/NEJ JA - JA - K Sandviken JA - JA/NEJ NEJ - - Ängelholm JA/NEJ JA NEJ NEJ - K

128 Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun sid 2 (2) PARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorter TÄTORT invånarantal avgiftsfri tidsskyltning datum-p p-skiva p-kort övervakn Boo (Nacka) JA JA - NEJ - B Märsta (Sigtuna) JA NEJ NEJ - K Alingsås JA JA NEJ NEJ NEJ K Lidköping JA/NEJ JA - NEJ - - Karlskoga JA/NEJ JA NEJ NEJ NEJ K Varberg JA JA - JA - - Åkersberga (Österåker) JA JA - JA - K Trelleborg JA/NEJ JA JA JA - - Örnsköldsvik NEJ JA JA NEJ JA K bolag Vallentuna JA - JA - - Motala NEJ JA - NEJ - - Nyköping JA/NEJ JA - NEJ JA (Turist) - Landskrona NEJ JA - NEJ - - Uddevalla JA/NEJ JA - JA - B Lidingö JA/NEJ JA JA JA K/B Skellefteå NEJ JA - NEJ JA - Skövde JA/NEJ JA - NEJ - - Karlskrona NEJ JA - JA - - Kristianstad NEJ JA - NEJ - - Kalmar NEJ JA - NEJ JA - Falun JA/NEJ JA JA NEJ - K bolag Upplands Väsby NEJ JA - JA - B Tumba (Botkyrka) JA - JA - - Borlänge JA/NEJ JA JA JA - - Östersund NEJ JA - NEJ - - Trollhättan JA/NEJ JA - JA JA B Luleå JA/NEJ JA - NEJ - - Sundsvall NEJ JA JA NEJ JA - Jämförelsen avser tätorter, varför invånarantalet (SCB 2010) avser tätorten, inte kommunen. Jämförelsen har avgränsats till orter mellan till invånare. För de tätorter som inte har samma namn som kommunen anges kommunens namn inom parantes. Jämförelsen avser tätortens centrum. Andra förhållanden gäller vanligtvis längre ut från centrum. Alla uppgifter (med några undantag) är hämtade från kommunernas hemsidor. Reservation för ev brister där och att de i några fall har varit svårtolkade. Uppgifterna avser parkeringar där kommunen har ansvaret. Det finns sällan uppgifter om privata parkeringar och om sådana finns är de i princip alltid avgiftsbelagda. För samtliga kulumner gäller att ett streck - betyder att information saknas. I tredje kolumnen markeras om parkeringen i tätorten är avgiftsfri eller avgiftsbelagd. Ofta finns en kombination där vissa parkeringsplatser är avgiftsfria, andra inte eller där det är avgiftsfritt under en viss period (1-2 tim) i övrigt gäller avgift. Kvällar, nätter och helger är med viss variation alltid avgiftsfria varför jämförelse bortser från avgiftsfrihet under dessa tider. Tidskyltning innebär att omsättningen på parkeringen styrs med olika tider, vanligen kort närmast butiker och längre tider längre ifrån. Begränsingen max 24 tim räknas inte som tidsskyltning. Det är troligt att de flesta orterna där information saknas inte har datumparkering. Jämförelsen visar om p-skiva överhuvudtaget används i kommunen eller inte. I praktiken används p-skiva oftast på ett visst utvalt antal parkeringar eller för en gratisperiod på en parkering som i övrigt är avgiftsbelagd. Visby markeras både JA/NEJ p g a att man har frångått p-skiva men att den fortfarande är i bruk på ett fåtal parkeringar. Några kommuner anger att man kan köpa månads- eller årskort för att med detta sedan parkera vagiftsfritt eller till reducerat pris på kommunens parkeringar. Fler kommuner torde ha liknande system även om det inte presenteras på dess hemsida. I Nyköping finns ett p-kort avsett endast för turister. Ett fåtal kommuner anger om övervakning sker med egen personal (K) eller genom inhyrt bevakningsbolag (B). I två fall, Örnsköldsvik och Falun, har kommunen bildat ett helägt kommunalt bolag som sköter all parkering, inkl byggande.

129 Parkeringsutredning Centrum, Karlskoga kommun PARKERINGSSYSTEM - jämförelse mellan 68 tätorter Andel tätorter som har avgiftsfri parkering eller inte INGEN UPPGIFT 9% 6 tätorter AVGIFTSFRITT 35% 24 tätorter KOMBINATION 31% 21 tätorter AVGIFT 24% 16 tätorter Andel tätorter som använder p-skiva eller inte ANVÄNDER P-SKIVA 41% 28 tätorter 3% 2 tätorter 3% 2 tätorter INGEN UPPGIFT KOMB* ANVÄNDER INTE P-SKIVA 53% 36 tätorter * En kommun använde p-skiva på en enda parkering och en annan håller på att avveckla p-skivan som bara används på någon enstaka parkering forfarande.

130 Exempel på hur en parkeringsskiva kan se ut. En parkeringsskiva kan användas i vilken kommun som helst.

131 Ärende 15 Revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen

132 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Terése Riddersand Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut om revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen Sammanfattning Karlskoga kommuns avfallsplan antogs och omfattar ett antal mål och åtgärder. Vid arbete med åtgärderna i avfallsplanen har det visat sig att en del mål och åtgärder inte längre är aktuella, eller möjliga att nå. Samhällsbyggnadsförvaltningen har, tillsammans med en politisk referensgrupp, tagit fram ett förslag på revidering av vissa mål och åtgärder i avfallsplanen, Avfallsplan för Karlskoga kommun - reviderad. Av Bilaga 1 Sammanfattning framgår vilka mål och åtgärder som förslås ändras, samt motivering till ändringarna och vilka konsekvenser det förväntas medföra. Beslutsunderlag Förslag till beslut om revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen Avfallsplan för Karlskoga kommun reviderad, Bilaga 1 Sammanfattning av ändringar inklusive motiveringar och konsekvenser, Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer den reviderade avfallsplanen Avfallsplan för Karlskoga kommun reviderad, Terése Riddersand Avfallssamordnare Expedieras till Kommunstyrelsen g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 15 - revidering av mål och åtgärder i avfallsplanen\tjänsteskrivelse.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

133 Avfallsplan för Karlskoga kommun - Reviderad

134 Innehållsförteckning 1. Inledning Organisation och finansiering av avfallshanteringen Förslag på ny avfallsorganisation för Karlskoga kommun Finansiering Vision och mål för avfallshanteringen i Karlskoga kommun Vision 100 % kretslopp, 0 % restprodukt Mål och åtgärder Samarbete i regionen som främjar visionen Gemensam informations- och kommunikationsstrategi Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark Kommunens verksamheter ska vara föredöme Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Enkelt att sortera Inverkan på miljön Information och kommunikation vid framtagande av avfallsplanen och föreskrifterna Undersökning av kommuninvånarnas åsikter om avfallshantering Omfattning på undersökningen Olika mycket källsortering för olika typer av avfall Olika förutsättningar för fastighetsnära insamling Inte allt farligt avfall samlas in Källsortering av matavfall Högt förtroende för kommunens avfallshantering Kostnad för hämtning för villaägare Samråd innan framtagandet av mål och åtgärder i avfallsplanen Kommuninterna samrådsmöten Externa samrådsmöten Information till kommuninvånarna Synpunkter från samråd och utställning Samråd Utställning Uppföljning av föreslagna mål och åtgärder Bilagor 1. Uppföljning av mål och åtgärder i föregående avfallsplan antagen Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall i Karlskoga kommun 3. Nedlagda deponier i Karlskoga kommun 4. Karlskoga kommun en nulägesbeskrivning 5. Samhällets mål och krav på avfallshanteringen i Karlskoga kommun 6. Miljöbedömning för Karlskoga kommuns avfallsplan 7. Sammanställning av uppgifter till länsstyrelsen 2

135 1. Inledning Alla Sveriges kommuner är skyldiga att ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen. Detta dokument är avfallsplanen för Karlskoga kommun och beskriver hur kommunen ska arbeta med avfallshanteringen för att nå uppställda mål 2017 och visionen För att få arbetet mer hanterbart har de övergripande målen i planen brutits ner till konkreta delmål som behandlar tidsperioden 2010 till Under 2013 ska en utvärdering av planen påbörjas och nya delmål tas fram. Arbetet med planen har i mångt och mycket skett gemensamt med kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Kristinehamn, Mariestad och Storfors i en samarbetsgrupp som kallar sig Östra Värmland. Gruppen har träffats regelbundet och gemensamt strukturerat upp arbetet, tagit fram en symbol för avfallshanteringen i östra Värmland och bollat frågeställningar. Den framtagna symbolen är tänkt att användas i marknadsföring av avfallsplanen och dess mål. Symbolen visar att människan är i centrum för avfallsarbetet och de olikfärgade fälten symboliserar olika avfallskategorier: rött, varning symboliserar farligt avfall som ska fasas ut ur kretsloppet; grönt avfallet som ska gå runt i kretsloppet; och gult förnyelsebar energi och materialåtervinning. 2. Organisation och finansiering av avfallshanteringen 2.1 Förslag på ny avfallsorganisation för Karlskoga kommun Renhållningsordningen avfallsplan och föreskrifter är en kommunal angelägenhet och kan inte överlåtas på någon annan aktör. För att arbetet med avfallsplanen ska fungera väl måste det därför finnas en organisation för avfallsfrågor och renhållning inom kommunen detta saknas idag. En tjänst (eller del av en tjänst) måste inrättas på kommunen, med uppgift att bevaka vad som händer på avfallsområdet samt hålla i det fortsatta arbete med avfallsplanen. Finansieringen av denna tjänst ska ske genom avfallstaxan. 3

136 Rättsliga domar har dessutom visat att kommunen måste genomföra upphandlingar av insamlings- och behandlingstjänster inom avfallsområdet om inte renhållningen sköts helt i egen regi. Det räcker inte att kommunen är delägare i ett avfallsbolag. Det finns dock ett förslag från Finansdepartimentet att införa ett temporärt undantag från kravet på offentlig upphandling om kommunen är delägare i ett kommunalt bolag eller liknanden. Det tillfälliga undantaget är tänkt att träda i kraft 1 juni 2010 och upphävas den 1 januari Under tiden ska en utredning undersöka behovet av ett mer varaktigt undantag. Förslag: o En organisation som ansvarar för renhållningsfrågorna skapas inom kommunen. Organisationen inordnas på samhällsbyggnadsförvaltningen och ska vara klar till den 1 januari o Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att vara ansvarig nämnd för renhållningsordningen och därmed för målen och åtgärderna i avfallsplanen, samt uppföljning av densamma. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen ska redovisas för Samhällsbyggnadsnämnden årligen. 2.2 Finansiering Finansieringen av avfallshanteringen med allt vad det innebär i form av hämtning och behandling av avfall, organisation för hantering av frågorna på kommunen, information till kommuninvånarna m m ska till 100 % bekostas av renhållningstaxan. 3. Vision och mål för avfallshanteringen i Karlskoga kommun 3.1 Vision 100 % kretslopp, 0 % restprodukt Karlskoga kommun har tillsammans med kommunerna i Östra Värmland tagit fram en gemensam vision för avfallshanteringen inom de sju kommunerna. Visionen som ska vara uppnådd 2027 är högt satt precis som en vision bör vara. När visionen togs fram vid ett uppstartsmöte i Gammelkroppa våren 2008 var politiker och tjänstemän eniga i de sju kommunerna om att nollvision var den enda tänkbara visionen, följaktligen blev visionen: 100 % kretslopp 0 % restprodukt Eftersom avfallshanteringen är en grundbult för att nå en hållbar utveckling grundar sig visionen på den hållbara utvecklingens tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala, den ekologiska. o o Den ekonomiska - Hela avfallshanteringen är en effektiv process där nya råvaror skapas: I östra Värmland hamnar allt avfall i kretsloppet. Sorterings- och retursystemen är väl utvecklade för att underlätta människors vardag och samtidigt miljöanpassade och lättarbetade. Insamlat avfall fraktas till moderna och energieffektiva behandlingsanläggningar där bästa möjliga teknik alltid eftersträvas. Varje avfallsfraktion hanteras utifrån sina egenskaper och målet är att i varje behandlingssteg förlora så lite energi som möjligt. Den sociala - Människan står i centrum för avfallshanteringen i östra Värmland: Utan brukarnas medverkan når vi inte fram. Genom information och kommunikation har vi höjt kunskapsnivån och medvetenheten hos våra brukare så att de vill göra rätt. Genom att ha utformat enkla insamlingssystem så gör alla rätt. 4

137 o Den ekologiska - Vår största bedrift är att vi har lyckats med att avgifta kretsloppet: Genom att satsa på kunskapsspridning och välutvecklade insamlingssystem hamnar allt farligt avfall i ett separat system, där det tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Dessutom har det farliga avfallet minskat i mängd. 3.2 Mål och åtgärder I detta kapitel redovisas mål och åtgärder som kommunen planerar att vidta under perioden för att komma en bit på vägen mot visionen. Målområdena har tagits fram gemensamt för de sju kommunerna i östra Värmland, medan resultatmålen har tagits fram av respektive kommun för att passa just den kommunen Samarbete i regionen som främjar visionen Samarbetet mellan kommunerna i östra Värmland har pågått sedan början av 1990-talet och är mycket givande. Eftersom ingen av kommunerna är särskilt stor finns det mycket att vinna, både ekonomiskt och kunskapsmässigt, på att bibehålla och utveckla samarbetet. Mål och åtgärder Ansvar Klart Mål 1.1 Utveckla samarbetet så att gemensamma lösningar fås som ger ömsesidig nytta SBN Målet uppnått Åtgärder till mål 1.1: Fortsätta med de återkommande träffarna mellan kommunerna och utveckla samarbetet till arbetsområden som kan ge samordningsvinster SBN Klart Gemensam informations- och kommunikationsstrategi Information och kommunikation är styrmedel för att uppnå kommunens mål för avfallshanteringen. Information kan ses som länken mellan renhållningsorganisationen och brukarna. Att kommunicera är svårt och kräver genomtänkta insatser och arbetssätt för att bli lyckat. Lyckade kommunikations- och informationsinsatser är alltid anpassade efter målgruppen. Målet med insatserna är att målgruppen ska förstå budskapet och motiveras att göra rätt. Målgrupperna för kommunens renhållningsordning är många till exempel företag, organisationer, skolor, butiker, sjukhem, kommunens anställda, villahushåll, flerfamiljshushåll, och anläggningar. Dessutom Karlskogas alla invånare med sina olikheter och skiftande behov. För att informationen ska nå fram bör målgruppen och budskapet styra valet av informationskanal. Ofta är det effektivast att använda sig av flera kanaler för samma budskap. Exempel på informationskanaler är: webb, broschyr, annons, personliga utskick, lokalpress. Information ska dessutom anpassas och finnas tillgänglig på olika språk och lättläst svenska. 5

138 Mål 2.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. SBN 2013 Mål 2.2 År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. SBN 2013 Åtgärder till mål 2.1 och 2.2: Informationsutbyte och samarbete om informationsspridning till hushåll och verksamheter sker kampanjvis inom Östra Värmland. En särskild plan ska tas fram gemensamt inom Östra Värmland för hur information och rådgivning till hushåll och verksamheter med hushållsavfall ska bedrivas. Resurser för information måste avsättas, finansiering kan ske genom avfallstaxan. SBN SBN SBN Klart Uppföljning av mål 2.1 och 2.2: Enkät eller kundundersökning görs under SBN Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark Allt rötat avloppsslam som uppkommer vid reningsverket i Aggerud transporteras till Mosseruds avfallsanläggning för mellanlagring. Tanken är att slammet sedan ska användas som täckmaterial när de nuvarande deponierna på Mosserud ska avslutas, vilket kommer att ske under de närmste åren. Karlskoga Miljö AB har också startat ett arbete vars syfte är att avloppsslammet ska uppfylla Svenskt Vattens kriterier för ett certifierat slam, så att lantbrukare kan känna sig säkra på att slammet är miljö- och hälsosäkert. Idag finns ingen efterfrågan på slammet från jordbruket. Avloppsslammet rötas idag vid reningsverket av hygieniska skäl. Vid rötningen uppstår gas som KEMAB idag använder för uppvärmning av lokalerna vid reningsverket. Planer finns att i framtiden bygga ut rötningsanläggningen och ta emot andra avfallsslag så som till exempel fett från fettavskiljare. Gasen från rötningen skulle i framtiden även kunna upparbetas till fordonsgas. Latrin, som främst uppstår vid utedass vid fritidshus, får inte längre deponeras. Detta avfall måste därför tas om hand på ett annat sätt än tidigare. Eftersom latrin innehåller näring i koncentrerad form bör det betraktas som en resurs som ska in i kretsloppet. Målet bör därför vara att all latrin antingen komposteras och tas om hand där det uppkommer eller att den hanteras på annat sätt så att näringen i den utnyttjas. En annan form av slam, som uppkommer från restauranger och andra livsmedelsanläggningar, är fett från fettavskiljare. Fettet är mycket energirikt och lämpar sig väl att röta i en biogas anläggning. 6

139 Mål 3.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart Slammet från kommunens reningsverk och från enskilda avlopp, ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark. SBN + ansvarig reningsverket Målet uppnått Mål 3.2 All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där den uppkommer. Mål 3.3 Allt fett från fettavskiljare ska in i kretsloppet och behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering SBN+ ansvarig reningsverket SBN+ ansvarig renings-verket 2013 Målet uppnått Åtgärder till mål 3.1 Utredning om möjlighet att certifiera slammet ska göras för att kunna garantera slammets kvalitet och därmed få avsättning för det. Utreda hur situationen ser ut med icke önskvärt avfall in till reningsverket i samverkan med ansvarig för reningsverket. SBN + ansvarig reningsverket SBN + ansvarig reningsverket Åtgärd till mål 3.2 Utforma renhållningstaxan så att den styr mot lokala kretsloppsanpassade lösningar för hanteringen av latrin SBN Åtgärder till mål 3.3 Utreda kretsloppsanpassade lösningar för omhändertagande av fettet från fettavskiljare Uppföljning av mål 3.1 Analyser av slammets innehåll av föroreningar. SBN + ansvarig reningsverket SBN + ansvarig reningsverket Klart Årligen Kommunens verksamheter ska vara föredöme En stor del av kommunens invånare kommer dagligen i kontakt med kommunens verksamheter i en eller annan form. Dessutom är kommunen en stor arbetsgivare, en stor avfallslämnare och en stor inköpare. Det är därför viktigt att kommunens egna verksamheter är ett föredöme som visar att det går att öka sorteringen och minska uppkomsten av avfall. Genom att vara föredöme kan vi påverka andra verksamheter och privatpersoner att bli bättre på att sortera och förhindra uppkomst av avfall. 7

140 Mål 4.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter sorteras på rätt sätt senast SBN +övriga nämnder 2013 Mål 4.2 År 2013 ska minskning av avfallsmängd finnas med i kommunens upphandlingar. SBN + KS 2013 Mål 4.3 System för återbruk ska uppmuntras och underlättas. Åtgärder till mål 4.1, 4.2 och 4.3: Informera de anställda om hur man ska sortera och vilken miljönytta det gör. Utreda enkla och nära lösningar för att underlätta sortering, samt utreda hur de ska skötas inom de olika verksamheterna. SBN + övriga nämnder SBN SBN Målet uppfyllt Klart Klart Ta fram system och rutiner för återbruk. SBN Klart Tillsätta en intern stödgrupp för att fånga upp frågor och hjälpa till med åtgärder för att så smidigt som möjligt kunna införa ökad sortering. Representanter för fastighetsavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen bör vara med eftersom de har kunskap om hur man byggnadstekniskt kan lösa utformning av soprum. SBN 2010 Ta fram nyckeltal för uppföljning. SBN Klart Uppföljning av mål 4.1, 4.2 och 4.3: Redovisning av nyckeltal till SBN SBN Årligen Avfallsfrågorna ska vara en viktig del i tillsynen Tillsyn är ett av de viktigaste redskapen för att arbeta med avfallsfrågorna hos verksamheter, där kommunen inte har samma möjligheter att styra mot önskvärda mål. Verksamhetsavfall är sådant avfall från verksamheter (kontor, industri m.fl.) som inte är jämförbart med hushållsavfall. Detta avfall har verksamhetsutövaren själv ansvaret för. Sammansättningen har stor variation och kan utgöras av spill från tillverkning, bygg- och rivningsavfall, emballage, kontorsavfall, farligt avfall inklusive elektronikavfall, avfall från annan industriell verksamhet m.m. Trots att kommunen inte har ansvar för verksamhetsavfall ska avfallsplanen innehålla mål för detta avfall. Genom att koppla målen för verksamhetsavfallet till tillsynen kan man få mätbara mål. Genom tillsyn kan man, i de flesta fall, nå en acceptabel miniminivå och då intresse finns även påverka verksamheterna att nå ännu längre. 8

141 Målen för verksamhetsavfall ska, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, utgå från de nationella miljökvalitetsmålen. De nationella mål som direkt kan kopplas till verksamhetsavfall berör främst hantering av matavfall från livsmedelsindustrier, kvalitet på avloppsvatten från verksamheter och hantering av farligt avfall. Utöver målen kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen kan kommunen naturligtvis sätta upp egna lokala mål för verksamhetsavfall. De mål som anges nedan har sitt ursprung i de nationella miljökvalitetsmålen, men har brutits ner till mål för Myndighetsnämnden, som är den nämnd som har ansvar för tillsyn av miljöfarliga verksamheter och livsmedelsverksamheter i Karlskoga kommun. Mål och åtgärder Ansvar Klart Mål 5.1 År 2013 ska 100 % av de anmälningspliktiga företagen i kommunen som hanterar avfall i sådan omfattning att det motiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. MN 2013 Mål 5.2 År 2013 ska minst 75 % av de icke anmälnings- eller tillståndspliktiga företagen i kommunen som klassas som miljöfarlig verksamhet och som hanterar avfall i sådan omfattning att det motiverar tillsyn, ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. Mål 5.3 Under perioden 2010 till 2013 ska minst 90 % av de rivningsentreprenader som utförs yrkesmässigt i kommunen kontrolleras med avseende på hanteringen av rivningsavfall. Mål 5.4 År 2013 ska 100 % av livsmedelsföretagen ha fått tillsyn på sin hantering av avfall. MN 2013 MN 2013 MN 2013 Åtgärder till målen 5.1, 5.2, 5.3 och 5.4: Tillsyn vid rivningsprojekt. MN 2013 Tillsyn av avfallshanteringen vid anmälningspliktiga och icke anmälnings- eller tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, samt livsmedelsföretag. MN 2013 Uppföljning av mål 5.1, 5.2 och 5.3: Antal tillsynsbesök vid rivningar, respektive miljöfarliga verksamheter och livsmedelsföretag jämfört med totala antalet. MN + SBN Arbetsmiljö ska vara en viktig aspekt i all avfallshantering Arbetsmiljöverket gör för tillfället en storsatsning på arbetsmiljön inom avfallsområdet. Många kommuner har haft inspektioner och fått en rad krav att uppfylla. Bland annat skall hämtställen inspekteras och hämtställen som inte uppfyller arbetsmiljökrav skall åtgärdas. Här gäller t.ex. o Lyft över 15 kg skall arbetas bort 9

142 o o o Sopkärl skall rullas så kort väg som möjligt, kärl med högt rullmotstånd få inte rullas överhuvudtaget (rullmotstånd beror på kärlets tyngd, underlagets beskaffenhet och lutning) Backning får inte ske inne i bostadsområde där barn och äldre kan vistas och skall för övrigt även undvikas Körning på gång- och cykelvägar eller på dåligt framkomliga vägar skall arbetas bort. Det är arbetsgivares ansvar att se till att arbetsmiljön är god både för avfallshämtare och avfallslämnare (i den mån det handlar om arbetsplatser), men det är fastighetsägarens skyldighet att åtgärda dåliga hämtställen. Att arbeta med arbetsmiljöfrågor innebär ibland en konflikt med att ge bästa möjliga service. I de lokala renhållningsföreskrifterna har kommunen goda möjligheter att ställa krav på utformning av hämtställen. Mål 6.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart Senast 2010 ska avfallsfrågorna vara en viktig del i kommunens planarbete. SBN Målet uppfyllt Mål 6.2 År 2013 ska prioriterade arbetsmiljöproblem enligt kartläggning 2010 vara åtgärdade. Mål ska kommunens soprum uppfylla kraven för god arbetsmiljö. Åtgärder till målen 6.1, 6.2 och 6.3: Riktlinjer för vilka avfallsfrågor som är viktiga att få med i planarbete tas fram. En utredning av vilka arbetsmiljöproblem som finns ska göras av avfallsentreprenören senast SBN SBN SBN + avfallsentreprenören avfallsentreprenören 2013 Målet uppfyllt Klart Klart Uppföljning av mål 6.1, 6.2 och 6.3: Redovisning av åtgärderna till SBN senast 2014 SBN Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Sophämtning är en taxefinansierad verksamhet. Detta innebär att brukarna betalar en avgift för denna tjänst. Även om det inte är förbjudet att tillföra skattemedel, låter de flesta kommuner verksamheten finansieras med taxor till 100 %. Det är inte tillåtet att ta ut för stora renhållningsavgifter för att finansiera annan kommunal verksamhet. Däremot måste inte varje sopkärl vara självfinansierat utan taxan kan användas för att stimulera ett önskat beteende. Förutom hämtning och behandling ingår delvis verksamheten vid återvinningscentralen på Mosserud i den kostnadspost som betalas av renhållningsavgiften. I Sverige är det idag vanligt att konstruera taxan så att den gynnar långsiktigt hållbara lösningar såsom källsortering av avfallet. Taxan bör även vara flexibel så att avfallslämnaren kan välja 10

143 det system som passar bäst utifrån vilka mängder och typer av avfall som man har, samt hur mycket eget arbete som man vill lägga ner på hanteringen t ex genom att ha egen varmkompost. När det gäller hushållens grovavfall så bör hämtning genom budning ett antal gånger per år ingå i abonnemanget för hushållen, för att undvika att problemet med vildtippar ökar. Mål och åtgärder Ansvar Klart Mål 7.1 Avfallstaxan ska stimulera långsiktigt hållbara och flexibla lösningar SBN Åtgärd till mål 7.1 Konstruera en ny avfallstaxa som stimulerar hållbara och flexibla lösningar SBN Uppföljning av mål 7.1: Utvärdera vilka system som valts av kommuninvånarna årligen SBN årligen Enkelt att sortera Inför framtagandet av denna avfallsplan gjordes en enkätundersökning i form av telefonintervjuer av kommuninvånarna i de sju kommunerna. Det som framkom mycket tydligt är att det måste vara enkelt, smidigt och lättbegripligt att källsortera avfallet om det ska bli gjort. Samma synpunkter har även kommit från de företag och förvaltningar som samråd har skett med innan målen i avfallsplanen togs fram. Förutom att man vill ha lätta och flexibla system så framkom från enkätundersökningen att man även vill veta att man gör en miljönytta. Vad händer med de förpackningar som jag sorterar ut? Blir det nya produkter? Tyvärr cirkulerar fortfarande en mängd rykten om att det sorterade avfallet ändå blandas ihop, och att det därför inte är någon mening att sortera det från början. Dessa rykten kräver framförallt långsiktiga informationsinsatser för att försvinna. Under det övergripande målet enkelt att sortera finns de mål som i huvudsak rör hushållens avfall. Målen är uppdelade med underrubrikerna: grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar och tidningar, matavfall och farligt avfall. Mål och åtgärder Ansvar Klart Grovavfall Mål 8.1 Hög tillgänglighet för hushållen att lämna sorterat grovavfall. SBN Målet uppnått Åtgärder till mål 8.1: Utreda hur tillgängligheten att lämna sorterat grovavfall kan öka t.ex genom målgruppsanpassade öppettider på återvinningscentralen på Mosserud. SBN Klart Fastighetsnära hämtning av grovavfall ska kunna fås efter SBN Klart 11

144 budning till avfallsentreprenören. Trädgårdsavfall Mål 8.2 Inget trädgårdsavfall i vanliga hushållssoporna. Allt ska tas omhand antingen genom kompostering på den egna fastigheten eller genom biologisk behandling i ett kommungemensamt system. SBN 2013 Åtgärder till mål 8.2: Uppmuntra egen kompostering av trädgårdsavfall och/eller inför abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall (mitten av april - mitten av oktober). SBN Klart Utreda förutsättningar för fler stationer för insamling av trädgårdsavfall i villaområdena. I förslaget ska även kostnad för tömning och städning av stationerna ingå. Uppföljning: Utvärdering av nyttjandegrad och skötselbehov av insamlingsstationerna. SBN 2010 SBN 2013 Förpackningar och tidningar Mål 8.3 Högst 10 % förpackningar och tidningar i restavfallet SBN 2013 Mål 8.4 Fastighetsnära insamling ska finnas vid 90 % av flerbostadshusen senast SBN + Fastighetsägare 2013 Åtgärder till mål 8.3 och 8.4: Återvinningsstationerna ska göras mer tillgängliga och trevliga att besöka, och de ska finnas på strategiska platser. Utredning ska visa vilka åtgärder som behöver vidtas, samt vad tillgänglighet innebär. Information om hur förpackningar och tidningar ska sorteras ska finnas på alla språk med större representation i kommunen. SBN 2013 SBN 2013 Fastighetsnärainsamling för villor utreds till SBN Klart Matavfall Mål 8.5 Senast 2013 ska 100 % av hushållen kunna erbjudas källsortering av matavfall. SBN + avfallsentreprenören 2013 Mål utgör matavfallet max 20 % av restavfallet. SBN

145 Mål ska minst 80 % av matavfallet från matbutiker, restauranger och storhushåll (inkl kommunens verksamheter) sorteras ut och behandlas biologiskt. SBN +FHN 2013 Åtgärder till mål 8.5, 8.6 och 8.7 : Införa system för utsortering av matavfall i hela kommunen för hushåll och restauranger, i den takt som entreprenören finner möjlig dock senast till Utreda vilka system som är lämpliga för utsortering av matavfallet, t ex avfallskvarn eller särskilt kärl för utsortering. Samt även utreda vilka behandlingsmetoder som finns att tillgå, t ex kompostering eller rötning av avfallet. Farligt avfall och elektronikavfall Mål 8.8 Minst 80 % av kommuninvånarna ska 2013 uppleva att det är lätt och smidigt att lämna farligt avfall för omhändertagande. Åtgärder till mål 8.8: Utreda hur insamlingssystemen för farligt avfall kan förbättras. Utredningen bör titta på: samarbete med butiker, fastighetsnära insamling samt även utvärdera befintligt system. SBN + avfallsentreprenören SBN + avfallsentreprenören SBN + avfallsentreprenören SBN 2013 Klart 2013 Klart Uppföljning till mål 8.8: Enkätundersökning 2013 SBN Inverkan på miljön Avfallsplanens mål innebär förändringar jämfört med dagens system. Konsekvenserna av dessa förändringar kan påverka miljön. Vi har bedömt att avfallsplanen inte kommer att ha någon betydande negativ miljöpåverkan som innebär att en särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver göras. Bedömningen grundar sig på att planen inte innebär att någon ny tillstånds- eller anmälningspliktig anläggning behöver anläggas, samt att målen och åtgärderna i planen är framtagna med syftet att sluta kretslopp och minska miljöpåverkan. Vår miljöbedömning kan du läsa i sin helhet i bilaga 6. Visionen och målen i avfallsplanen har tagits fram för att styra mot en bättre tillämpning av miljöbalkens avfallshierarki (egentligen EU:s avfallsdirektiv, 2008/98/EG artikel 4), som innebär att avfallet i första hand inte ska uppstå, i andra hand ska återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand användas för energiutvinning och i femte och sista hand deponeras. Tanken med målen i planen är att de ska styra mot en bättre källsortering av i huvudsak hushållsavfall, men även av verksamhetsavfall. Bättre källsortering kommer att innebära att vi 13

146 får bättre resurser i form av renare avfallsfraktioner som lättare kan återvinnas, men som också kan bli ett renare bränsle vid energiutvinning. En viktig miljöaspekt som kommer att påverkas av avfallsplanen är transporter. I dagsläget är det svårt att bedöma om avfallsplanen kommer att innebära mer transporter, målet är dock att de inte ska öka. Tanken är att bilberoendet för gemene man ska minska när nya avfallssystem införs. I stället ska de nya systemen bygga på att avfallet transporteras kollektivt. I upphandlingen av avfallstjänster ska även ingå krav på att transporterna sker med fordon som drivs med miljövänliga bränslen. Sammanfattningsvis bedöms avfallsplanen ge en betydande positiv miljöpåverkan. 5. Information och kommunikation vid framtagande av avfallsplanen och föreskrifterna Vi har vid framtagandet av denna avfallsplan lagt stor vikt vid kommunicering. Innan målen togs fram har en undersökning gjorts av kommuninvånarnas hantering av avfall och deras åsikter om sortering och hantering av avfall. Vi har även låtit verksamheter, både kommunala och privata, få lämna sina synpunkter vid olika möten och även skriftligen. 5.1 Undersökning av kommuninvånarnas åsikter om avfallshantering Omfattning på undersökningen Kommunerna i Östra Värmland har gjort en undersökning av kommuninvånarnas vanor när det gäller sophantering och hur de kan motiveras till att öka sin källsortering. Undersökningen är gjord genom telefonintervjuer under hösten 2008 av invånare i kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga, Kristinehamn, Mariestad och Storfors. I kommunerna Mariestad, Kristinehamn och Karlskoga har 500 personer per kommun intervjuats. I kommunerna Filipstad och Degerfors har 300 personer per kommun intervjuats och i kommunerna i Gullspång och Storfors har ca 200 personer per kommun intervjuats. Undersökningen visar att miljöengagemanget hos invånarna i regionen är stort. Något som ur miljösynpunkt upplevs som viktigt är att vi i framtiden minskar avfallsmängden. Att sälja eller skänka bort begagnade varor är relativt vanligt. Det är dock fler som säljer/skänker bort varor än de som köper sådana varor Olika mycket källsortering för olika typer av avfall 9 av 10 uppger att de aldrig slänger småelektronik, farligt avfall eller småbatterier i sopkärlet. För glödlampor, lysrör och läkemedel är det mer än hälften som uppger att de aldrig slänger detta i det vanliga sopkärlet. Mer än hälften uppger att de aldrig slänger tidningar, glasförpackningar och metallförpackningar i soptunnan, utan lämnar dem till producenternas insamlingssystem. Ytterligare 20 procent uppger att de sällan slänger ovanstående avfallsslag i soptunnan. De avfallsslag som invånarna ofta slänger i sopkärlet är plastförpackning (31 procent), pappersförpackning (28 procent) och glödlampor (16 procent). 14

147 Invånarna i Karlskoga kommun sorterar ut sämre och tycker det är mindre vikigt än de andra kommunerna. De främsta orsakerna som skulle få invånarna att sortera ännu mer avfall är: o att vara en förebild för barnen o att insamlingssystem är lätta att förstå o vetskapen om att sorteringen gör nytta för miljön och att man kan lita på att materialet återvinns Olika förutsättningar för fastighetsnära insamling Det varierar mycket mellan lägenhetsinnehavarna hur många fraktioner som de kan sortera fastighetsnära. Över 70 procent av lägenhetsinnehavarna kan sortera fraktionerna tidningar/ returpapper, pappersförpackningar, färgade och ofärgade glasförpackningar fastighetsnära. Cirka 60 procent kan även sortera ut metallförpackningar och plastförpackningar. Glödlampor och lysrör (24 procent), el-avfall (9 procent) och farligt avfall (6 procent) är fraktioner som inte sorteras ut fastighetsnära i någon större omfattning. Enbart var femte lägenhetsinnehavare kan lämna grovavfall fastighetsnära Inte allt farligt avfall samlas in 4 av 5 av villaägarna lämnar sitt farliga avfall till en återvinningscentral medan enbart 3 av 5 av lägenhetsinnehavarna lämnar sitt farliga avfall på samma plats. Anmärkningsvärt är att nästan var tionde lägenhetsinnehavarna inte har någon uppfattning om var de lämnar sitt farliga avfall. Var femte vill ha närmare till insamlingsplats för farligt avfall. Hämtning som sker fastighetsnära är 20 procent intresserade av. Möjligheten att lämna farligt avfall i lokalt centrum är 10 procent intresserad av. Däremot var det enbart 3 procent som var intresserad av mobil insamling. Nästan 20 procent uppger att de skulle sortera ut mer farligt avfall om de skulle få bättre kunskap om vad farligt avfall är och hur det ska hanteras. 3 av 10 anser att kommunen har tillräckligt bra insamlingssystem för farligt avfall, eftersom de uppger att de redan sorterar ut allt farligt avfall Källsortering av matavfall 65 procent av invånarna uppger att de är villiga att börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för detta. Bland villaägarna kan 60 procent tänka sig börja sortera ut matavfall om kommunen erbjuder ett system för hämtning. 16 procent sorterar ut matavfallet redan idag. Bland lägenhetsinnehavarna kan över 70 procent tänka sig att börja sortera ut matavfall. I dagsläget är det enbart 3 procent som uppger att de sorterar ut matavfall. Yngre är mer intresserade av att sortera ut matavfall (74 procent) än genomsnittet Högt förtroende för kommunens avfallshantering Nästan 8 av 10 har ganska eller mycket bra förtroende för att det utsorterade avfallet hanteras på ett bra sätt. Yngre har något högre förtroende än genomsnittet. 15

148 Ca 80 procent har bra förtroende för kommunens avfallshantering, medan enbart ca 65 procent har bra förtroende för producenternas insamlingssystem. Det bör dock noteras att var femte inte har någon uppfattning alls om producenternas insamlingssystem Kostnad för hämtning för villaägare 40 procent vet inte hur mycket de betalar för sophämtningen per år. Vid en uppskattning på hur mycket de betalar i sophämtningsavgift gissar ca 20 procent någorlunda rätt. 4 av 10 vill betala högst 1000 kr för sophämtningen. Av dem som inte vet vad sophämtningen kostar vill 63 procent inte betala mer än 1000 kr i sophämtningsavgift. 5.2 Samråd innan framtagandet av mål och åtgärder i avfallsplanen Innan målen och åtgärderna i avfallsplanen togs fram hölls både kommuninterna och externa samrådsmöten. Vid dessa möten presenterades visionen och de övergripande målområdena. Deltagarna på mötena fick berätta hur avfallshanteringen fungerar vid deras verksamheter och vilka problem och möjligheter som de såg med visionen och de övergripande målen Kommuninterna samrådsmöten Vid kommuninterna samrådsmöten har vi träffat representanter för samtliga kommunala förvaltningar. Sammanlagt har fem interna samrådsmöten hållits. Vi har även skickat ut frågor till förvaltningarna för att få lite mer information om hur avfallshanteringen ser ut på vid de olika verksamheterna. Sammanfattningsvis kan sägas att avfallshanteringen ute i verksamheterna hade kommit betydligt längre än vi trodde innan vi hade haft mötena. Det finns också ett utbrett intresse att göra rätt och sortera det avfall som uppkommer. Visionen fick positiv respons vid samtliga möten liksom målet kommunens verksamheter ska vara föredöme. Givetvis finns det en del svårigheter, var av den viktigaste är bristen på bra, rätt placerade soputrymmen. Man efterfrågar också konkret hjälp att ta fram bra lösningar Externa samrådsmöten Till de externa samrådsmötena skickades inbjudningar ut till olika typer av verksamheter så som större och mindre tillverkningsindustrier, livsmedelsföretag, bostadsbolag, villaägarföreningar, serviceföretag, åkerier, hantverkare och byggföretag. Mötena var givande och gav en bra inblick i hur avfallshanteringen fungerar vid olika verksamheter och vilka problem som kan finnas. Sammanfattningsvis kom följande synpunkter fram vid mötena: o o Visionen 100 % kretslopp - 0 % restprodukt är helt rätt! Det är det vision som man måste ha. Det var i stort sett alla som deltog vid mötena överens om. Det ska vara enkelt, nära och motiverat att sortera. Men det räcker inte med detta, det är också jätteviktigt att allmänheten och företagen har förtroende för systemen. Det måste finnas en bra miljönytta, om det till exempel är bättre att ett material återvinns så ska det göra det och inte brännas. Information är a och o, det ska vara tydligt och klart att den tid och kostnad som man lägger på sortering kommer till nytta genom att materialen används på ett bra sätt. 16

149 o o o o o o o o o o Mer information om vad som är farligt avfall behövs både till verksamheter och privatpersoner. Bra att vi börjar jobba med frågorna! Finns mycket energi och material att ta tillvara. Taffliga och fula (och ofta fulla) återvinningsstationerna drar ner intresset för källsortering. Många verksamheter utnyttjar återvinningsstationerna, vilket inte är tanken en viktig tillsynsfråga! Om krav ställs på fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, och även källsortering av matavfall införs, så kan det bli stora investeringar för många fastighetsägare. Ofta beror det på att det saknas ekonomiska incitament när avfallssortering inte genomförs. För att kunna minska avfallsmängden är det viktigt att styra upp inköpen. Det man köper in kommer ju att bli ett avfall förr eller senare. Detaljer så som bra skyltning på containrar är viktigt det ska vara tydligt och enkelt. Man ska inte behöva gissa sig till vad som ska ligga i en behållare. Det måste vara enkelt att sortera rätt! Kommunen borde ordna ett uppsamlingsställe för källsorterat avfall även för verksamheter. Om man vänja folk att sortera rent och bra på jobbet, så kanske de även börjar göra det hemma. Viktigt med tillsyn eftersom dessa frågor annars inte är något som man budgeterar för i verksamheten. Det måste ibland komma krav utifrån! Bra tillsyn är ett stöd för den som sliter som miljöansvarig i verksamheter. Det får inte kosta en massa pengar att lämna avfallet för då blir det vildtippar. 5.3 Information till kommuninvånarna Under arbetets gång har information om visionen och målen lagts ut på kommunens hemsida, där kommuninvånarna och företag har kunnat ta del av dem, och lämna synpunkter. Information har även spridits genom de lokala tidningarna, som bjudits in till presskonferens och som skrivit informativa artiklar om arbetet med avfallsplanen. 5.4 Synpunkter från samråd och utställning Samråd Under mars/april 2009 genom fördes samråd dels via publicering på kommunens hemsidan, och dels genom utskick till länsstyrelsen, Karlskoga Energi och Miljö, samt till de interna och externa intressenter som vi träffat vid de tidiga samrådsmötena. Från länsstyrelsen inkom synpunkter beträffande miljöbedömningen av planen. Länsstyrelsen ansåg att planen skulle kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning som belyser både positiva och negativa effekter av avfallsplanen främst med avseende på transporter, nedlagda deponier, deponier i drift, samt farligt avfall. Med hänsyn till länsstyrelsens synpunkter har avfallsplanen kompletterats med en bilaga som innehåller en miljöbedömning av avfallsplanen. 17

150 Karlskoga Energi och Miljö inkom med ett gediget yttrande som rör ett flertal mål i planen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har beaktat bolagets synpunkter och delvis omarbetat och ändrat vissa mål och åtgärder. Bland annat har mål för slam från enskilda avlopp, latrin och fett tagits med. Skriftliga yttrande har även inkommit från folkhälsoförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen (gata-park) och Villaägarna i Karlskoga. Även dessa yttranden, som dock har varit mindre omfattande, har beaktats och vissa justeringar av målen i planen har gjorts. Några personer har även hört av sig och lämnat synpunkter per telefon. Dessa synpunkter har dock varit av mer allmänt slag och har inte föranlett några ändringar av planen Utställning Avfallsplanen med tillhörande föreskrifter och bilagor har varit utställd på Karlskoga bibliotek i åtta veckor från och med den 1 juli till den 21 augusti Annonsering i lokaltidningarna (Karlskoga tidning och Karlskoga Kuriren) har gjorts i samband med utställningen. Planen har även legat på kommunens hemsida under denna tid. Allmänheten och andra intresserade har på så vis beretts möjlighet att titta på avfallsplanen och komma med synpunkter. I samband med utställningen skickades även planen och föreskrifterna på remiss till samtliga nämnder (utom överförmyndarnämnden), Karlskoga Energi och Miljö och länsstyrelsen. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI) har vid ett samrådsmöte den 18 augusti 2009 fått information om att en ny avfallsplan och tillhörande föreskrifter var ute på remiss. Synpunkter från allmänheten Från allmänheten inkom fyra synpunkter: - Jättebra! - Gör som i Trollhättan, röda soppåsar för brännbart och gröna soppåsar för komposterbart. Funkar utmärkt - jag skulle vilja se bruna tunnor (för kompost). - Hur göra när man är svårt handikappad och bor i egen villa? Ingen möjlighet att källsortera och få iväg soporna till rätt ställe. Hemtjänsten har inga resurser till detta. Dessa synpunkter föranleder inga direkta ändringar i avfallsplanen i dagsläget, men kommer att tas i beaktande vid utredning av tillgänglighet för återvinningsstationer och vid utredning av hur systemen för insamling av matavfall ska se ut. Yttrande från Länsstyrelsen Länsstyrelsen har i sitt yttrande varit positiv till de mål och åtgärder som kommunen lyft fram i avfallsplanen och även till det samarbete som finns mellan kommunerna i Östra Värmland. Länsstyrelsen har vidare bedömt att planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför bör finnas för planen. Slutligen har länsstyrelsen bedömt att planen saknar uppgifter om det avfall som kommunen inte är ansvarig för, det vill säga verksamhetsavfall och avfall som det finns producentansvar på. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som svar på länsstyrelsens yttrande kompletterat bilaga 4 i avfallsplanen med uppgifter om verksamhetsavfall och producentansvarsavfall. Samhällsbyggnadsförvaltningen har, efter synpunkter från länsstyrelsen vid förra samrådet, kompletterat avfallsplanen med en miljöbedömning. Miljöbedömningen belyser de viktigaste miljöaspekterna som planen påverkar och förvaltningen har ut ifrån denna bedömning kommit fram till att avfallsplanens miljöpåverkan kommer att bli positiv sett från nuläget. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer därför att det inte finns någon anledning att komplettera avfallsplanen med en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. 18

151 Yttrande från Karlskoga Miljö Karlskoga Miljö har lämnat detaljerade synpunkter på både avfallsplanen och föreskrifterna. När det gäller synpunkterna på själva avfallsplanen så har Samhällsbyggnadsförvaltningen beaktat dem och i ett fall gjort ett tillägg i avfallsplanen. Karlskoga Miljös synpunkter på avfallsplanen återges nedan och kommenteras av samhällsbyggnadsförvaltningen (kursiv stil): o o o o o o o Upphandling av insamlingen av hushållsavfall behöver inte göras enligt Finansdepartimentet. Samhällsbyggnadsförvaltningens(SBF) kommentar: Finansdepartimentet har i skrivande stund ännu inte tagit något beslut i denna fråga, varför kommunen inte kan ta ställning till om upphandling ska göras eller inte. Bevakning av frågan kommer att ske. Ett tillägg om detta har gjorts under kapitel 2.1 Att skapa en helt ny organisation för renhållningsfrågor i kommunen verkar överdrivet när denna organisation och kunskap finns på KEMAB. Det bör klargöras hur finansieringen av organisationen ska ske. SBFs kommentar: Kommunen måste håll sig ajour med vad som händer inom avfallsområdet för att kunna avgör hur hanteringen av hushållsavfall ska utvecklas och för att kunna handla upp tjänster för insamling och omhändertagande av avfallet. För att klara detta behöver dessa uppgifter läggas på en tjänst inom kommun. Finansieringen av detta ska ske genom avfallstaxan, vilket framgår av stycket 2.2 Finansiering, i Avfallsplanen Avloppsslam som erhålls vid reningsverket är inte ett hushållsavfall och ska därför inte behandlas i avfallsplanen. SBFs kommentar: Avfallsplanen får och ska hantera alla typer av avfallsslag som uppkommer inom kommunens geografiska område oavsett om det är frågan om hushållsavfall eller inte. Eftersom det finns miljömål med syfte att sluta kretslopp och ta tillvara fosforn i slammet så anser samhällsbyggnadsförvaltningen att det är mycket viktigt att ha med mål för slammet, med syfte att få det så rent som möjligt för att kunna nyttjas på sikt. Karlskoga kommun kan inte skjuta upp införandet av sortering av kommunens avfall i farlig avfall och återvinningsbart avfall till 2013 eftersom detta gäller redan idag. SBFs kommentar: Kommunen har inte för avsikt att skjuta upp något som är ett lagkrav som redan gäller. Däremot har kommunen som avsikt att få till fungerande system och att implementera lagkravet i hela kommunen. Arbetet med detta ska starta så snart avfallsplanen har antagits. Förtydligande: Hushållen har givetvis tillgång till hela återvinningscentralen. Vad som menas med delvis är att företagen också har tillgång till den mot avgift. SBFs kommentar: I avfallsplanen, under punkten så framgår att återvinningscentralen delvis bekostas av avfallskollektivet. Grovavfall. Ett förtydligande behövs om vilka regler som ska gälla för hämtning. Om det som idag skall ingå i taxan eller hämtas mot särskild avgift. SBFs kommentar: Detta är en taxefråga, men målet är att hämtning av grovavfall ska in ingå i abonnemanget för hushållsavfall för att undvika uppkomsten av vildtippar. Ett tillägg har gjorts beträffande grovavfallet under Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar. Återvinningsstationerna drivs och bekostas av FTIAB, varför kommunen har en begränsad påverkan av antalet och standarden. Kommunen måste vara aktiv vid planering av köpcentra eller ombyggnad av affärer så att platser skapas till återvinningsstationer. 19

152 SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen förstår begränsningen eftersom det är FTI som äger återvinningsstationerna. Förvaltningen vill dock se över återvinningsstationernas placering och utformning för att få maximalt utnyttjande av det befintliga antalet stationer. Karlskoga miljö har även lämnat synpunkter på föreskrifterna vilka återges nedan med kommentarer från samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen har utifrån synpunkterna gjort vissa ändringar och justeringar i föreskrifterna vilket framgår av kommentarerna. o o o o o o 6: Kostnader för återvinning enligt lagstiftningen om producentansvar bekostas inte av renhållningstaxan utan av en avgift som tas ut vid inköp av varan som har en förpackning med producentansvar. Avses annan form av återvinning bör exempel tagas fram på denna. Det som ska vara med i renhållningstaxan är planering, drift och tillgång till ÅVC. SBFs kommentar: Av 6 framgår att det bara handlar om sådant avfall som kommunen har ansvar för det vill säga inte om förpackningar och tidningar. Taxan ska till exempel bekosta det avfall som eventuellt skickas för återvinning från ÅVC. SBF anser inte att beskriva exakt vilket avfall som avses eftersom detta kan ändras och föreskrifterna då blir inaktuella. 7 Sortering av avfall: Här blandas hushållsavfall med avfall som inte är hushållsavfall som rubriken säger. Vidare vore en annan kronologisk ordning önskvärd där det framgick var det utsorterade avfallet lämnas. SBFs kommentar: Rubriken är mycket riktigt hushållsavfall, eftersom kapitlet i huvudsak handlar om hushållens avfall. Man skulle kunna skriva avfall som uppkommer i hushållen, men kapitlet omfattar även hushållsavfall som uppkommer i verksamheter. Vi har valt att ha den något felaktiga rubriken hushållsavfall eftersom det skulle bli en allt för lång och krånglig rubrik annars. För att inte behöva skriva om föreskrifterna så fort något ändras beträffande hur avfallet ska sorteras och lämnas har vi valt att inte lägga in några detaljer om var det utsorterade avfallet ska lämnas. Denna information kommer i stället att finnas i anvisningar från Samhällsbyggnadsnämnden (Avfallsansvarig nämnd). 7, punkt 11: Slam - ska ändra till slam från enskilda avlopp SBFs kommentar: Ändringen är gjord i 7 i föreskrifterna. 14, 15,17: Arbetsmiljökravet är max vikt = 15 kg/behållare. Detta bör framgå. SBFs kommentar: Alla detaljer som rör arbetsmiljö kommer att finnas i hämtningsanvisningar från Samhällsbyggnadsnämnden. 35: Hämtningsvägen ska ha en bredd av minst 3,5 m och en fri höjd på 3,5 m SBF kommentar: Alla detaljer som rör utformning av och krav på hämtningsvägar kommer att finnas i samhällsbyggnadsnämndens hämtningsanvisningar. 36: Skall allt hushållsavfall hämtas varannan vecka? Eller är det brännbart ena veckan och komposterbart andra veckan? Ett förtydligande. Hämtning varannan vecka införs först efter att hushållen i permanenta småhus börjat med utsortering av matavfall eller egen kompost. Verksamheter bör ha hämtning av matavfall minst 1 g/vecka (Finns de idag som har hämtning 2 till 3 ggr/vecka) SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningens avsikt med införandet av hämtning varannan vecka är att det ska stimulera abonnenterna att sortera sitt avfall mera, samt att transporterna av avfall ska minska totalt sett. I detta fall har vi ännu inte tagit ställning till om det ur logistik och miljösynpunkt är bäst att hämta olika fraktioner varje vecka eller hämta båda fraktionerna var annan vecka (det vill säga om tömning ska ske med tvåfacksbil eller enfacksbil). Intill eventuell upphandlig av avfallsentreprenör är gjord är det alltså entreprenören som kan bestämma om båda fraktionerna ska hämtas samtidigt eller vid olika tillfällen dock med en periodicitet på varannan vecka när matavfallshämtning är genomförd i ett område. 20

153 När det gäller hämtning vid verksamheter så bör samma krav gälla som för hushåll de kan få hämtning varannan vecka om de sorterar matavfall, men här bör behovet styra. Vid restauranger och storkök är det inte rimligt att hämta matavfall så sällan p g a volymerna vid dessa ställen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har delvis tagit hänsyn till Karlskoga Miljös synpunkt och ändrat i 36 så att det är tydligt att behovet ska styra hämtningsintervallen. o o o o o 37: verksamheter bör ha hämtning av matavfall minst 1 g/vecka. SBFs kommentar: se föregående kommentar. 40: Grovavfall. Anvisningarna bör skrivas in i avfallsföreskrifterna. SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen har valt att inte detaljreglera hur hämtning av grovavfall ska gå till eftersom det kan behöva utredas närmre genom att prova olika alternativ. Hur hämtning av grovavfall ska gå till kommer att beskrivas närmre i hämtningsanvisningarna. Trädgårdsavfall. 5 till 7 st mottagningsplatser för trädgårdsavfall bör anläggas i tätorten. Syftet är att få bort trädgårdsavfallet i naturen, att tillgodogöra sig det på Mosserud samt att insamlingen kan ske kollektivt. SBF:s kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen tar med sig Karlskoga Miljö ABs synpunkt till den utredning som förvaltningen avser att genomföra enligt Mål 8.2 med tillhörande åtgärder. 51: Bör ha samma skrivning som 52 om ansökan. I både 51 och 52 bör det stå att inspektion av kompost/anläggning sker. SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen har ändrat så att båda paragraferna innehåller samma skrivning eftersom hanteringen av hushållskompost och latrin är snarlik. Vi kommer dock inte skriva in något generellt krav på inspektion av behållarna utan anser att man i första hand bör lita på att abonnenten är ärlig. Om det finns skäl kan givetvis inspektion göras ändå även om detta inte anges i föreskrifterna. 62: En befrielse skall vara tidsbegränsad. De fastighetsägare som eventuellt erhåller befrielse äger då ej rätt att nyttja återvinningscentralen (ÅVC), då man inte bidrager med finansieringen av densamma. Detta måste tydligt framgå. SBFs kommentar: Totalbefrielse från sophämtning är ytterst ovanliga. Det kan finnas tillfällen då totalbefrielse utan tidsbegränsning kan vara möjlig, samhällsbyggnadsförvaltningen kommer därför inte ändra i sin skrivning av paragrafen Yttrande från de kommunala remissinstanserna Kommunstyrelsen har i sitt yttranden tillstyrkt planen. Barn- och utbildningsnämnden skriver i sitt yttrande att nämnden anser att det är bra att det skett ett brett gemensamt arbete inom Östra Värmland för att ta fram avfallsplanen. Nämnden tycker vidare att det är bra att visionen och målen är högt satta och pekar mot ett uppnående Nämnden poängterar även att det är viktigt att erforderliga resurser avsätts, ekonomiska och materiella, så att barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan jobba för att påverka barn och ungdomar i deras beteende att bli bättre på att sortera och förhindra uppkomst av avfall. Folkhälsonämnden (FHN) har lämnat ett positivt yttrande över avfallsplanen och framhållit att FHNs kost- och städverksamheter är stora avfallsproducenter med höga miljökrav. FHN anser att det är särskilt viktigt att det skett en samordning med Degerfors kommun då FHN driver verksamheter där inom den gemensamma nämndens ansvarsområden. FHN har dessutom skickat med ett antal särskilda synpunkter som man vill att samhällsbyggnadsnämnden beaktar (Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer står i kursiv stil efter FHNs synpunkter): 21

154 o o o o o o Behovet av en organisation för renhållningsfrågorna har saknats av FHN. FHNs kost- och städverksamheter är stora avfallsproducenter med höga miljökrav och det saknas idag forum för dessa frågor. FHN tillstyrker att Samhällsbyggnadsnämnden fortsätter att vara ansvarig nämnd för renhållningsordningen och dess mål och uppföljning. Däremot vill FHN lyfta frågan om på vilket sätt uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen ska redovisas för Samhällsbyggnadsnämnden årligen? Uppföljningen av mål och styrmått bör integreras i kommunens styrmodell och redovisas genom detta system. SBFs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att titta på om uppföljningen av målen i avfallsplanen kan integreras i kommunens styrmodell. Särskild information och kommunikation behövs för kommunens storkök för att få kretsloppstanken att fungera i praktiken. FHN har drivit projekt om kompostering av biologiskt avfall från storkök sedan 1998 och vis av dessa erfarenheter måste behovet av rätt kommunikation poängteras. FHN vill särskilt instämma i att kommunens verksamheter ska vara ett föredöme. Under mål 4.2, sid. 8, bör även FHN finnas med som intressent då förvaltningens livsmedelupphandling är väldigt krävande och intressant ur ett miljöperspektiv. SBFs kommentar: Givetvis ska FHNs personal vara med vid framtagandet av kriterier för upphandlingar som rör FHNs ansvarsområde, likväl som övriga nämnders personal bör vara representerade när de är berörda. Vi anser dock att det är kommunsstyrelsen som är ansvarig för detta mål eftersom det är där vi kan föra in avfallsfrågorna på ett övergripande sätt i samtliga av kommunens upphandlingar. Åtgärder till mål 4.1, 4.2 och 4.3 (sid 8): Kostchefen ska finnas med då det inte bara är en byggnadsteknisk fråga hur man löser utformningen av soprum. (punkt 4) SBFs kommentar: Kostcheferna ska absolut vara med när vi ska lösa avfallsfrågor som berör dem. Vi vill alltid få med dem som det berör och som ska använda lösningarna, men ansvarig för utredningen och för stödet till verksamheterna ska ligga hos samhällsbyggnadsnämnden. o Arbetsmiljöfrågan är en oerhört viktig fråga för FHNs kök. Lyft av avfall med vikter över 15 kg förekommer ofta och detta behöver verkligen finnas system för. o o o o Fastighetsägaren i form av kommunen har ett digert arbete att se till att denna miljö fungerar för kommunens storkök. FHN har tidigare, via Miljöutskottet, sökt och fått pengar, för att utreda frågan om byggnation av soprum för biologiskt avfall samt soprum för källsortering av övriga fraktioner. Detta arbeta har stoppats upp och behöver fortsätta. Att det ska vara enkelt att sortera är en nödvändighet. Det behövs en utredning om vilka kärl och vilka system som behövs för storkök och soprum i övrigt. FHN har tidigare, via Miljöutskottet, utrett frågan om kärl för biologiskt avfall samt källsortering av övriga fraktioner. Detta arbete behöver fortsätta. FHN har under 10 år diskuterat sortering av biologiskt avfall (sid. 13) och behov av källsortering. Förvaltningen ser positivt på att man redan i avfallsplanen ser behovet av samverkan i denna fråga (punkt 8.7). Vi har idag ett storkök där denna situation har åtgärdats. Att därför sätta målet till 2013 är kanske optimistiskt med tanke på den ekonomiska situationen, men väldigt välkommet om denna fråga kan lösas. 22

155 o o Mål 8.7 (sid.13) är välkommet, men då krävs det att soprummen för biologiskt avfall fungerar och att det har byggts kompletterande soprum för källsortering av övriga fraktioner. Att klara 80 % till år 2013 verkar vara ett högt satt mål. Det krävs också att avfallsentreprenören hämtar det biologiska avfallet i rimliga intervall och på ett bra sätt. Åtgärder till mål 8.5, 8.6 och 8.7 (sid. 13): Behandlingsmetoder för biologiskt avfall via kompostering eller rötning behöver verkligen utredas. (punkt 2) Rötningens konsekvenser har utretts vid tidigare tillfällen och kompostering var den metod som förordades då? Hur är situationen idag? Kultur och föreningsnämnden har tagit upp avfallsplanen på nämndens presidium, där ordföranden har beslutat att inte ta upp den som ett ärende till nämnden. SBNs kommentar: Samhällsbyggnadsförvaltningen tolkar detta som att Kultur och föreningsnämnden avstår från att yttra sig över avfallsplanen. Myndighetsnämnden tillstyrker samhällsbyggnadsförvaltningens förslag på avfallsplan och föreskrifter. Socialnämnden samtycker med förslaget på avfallsplan och föreskrifter, men vill framhålla att ombyggnationer och anpassningar av förvaltningens lokaler kan innebära ökade kostnader som inte ryms inom förvaltningens budgetramar. 6. Uppföljning av föreslagna mål och åtgärder För att följa utvecklingen av de mål och åtgärder som föreslås i denna plan så bör uppföljning ske kontinuerligt. Huvudansvaret för uppföljningen av planen ligger hos samhällsbyggnadsnämnden som är renhållningsansvarig nämnd i Karlskoga kommun. Under kapitlet mål och åtgärder finns även angivet hur uppföljning ska ske av de olika målen och åtgärderna. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ha det operativa ansvaret för uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder och ska årligen redovisa till samhällsbyggnadsnämnden hur arbetet fortlöper. 23

156 Sammanfattning av ändringar inklusive motivering och konsekvenser Bilaga

157 Inledning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 april 2012 att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram ett förslag på revidering av de mål och åtgärder i avfallsplanen som inte kommer att genomföras på grund av att förutsättningarna har ändrats. Detta dokument innehåller enbart de mål och åtgärder som föreslås revideras eller strykas, samt motivering till ändringarna. Mål 2 - Gemensam informations- och kommunikationsstrategi Mål 2.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. SBN 2013 Mål 2.2 År 2013 ska minst 90 % av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras, och vilken nytta det gör. Åtgärder till mål 2.1 och 2.2: Informationsutbyte och samarbete om informationsspridning till hushåll och verksamheter sker kampanjvis inom Östra Värmland. En särskild plan ska tas fram gemensamt inom Östra Värmland för hur information och rådgivning till hushåll och verksamheter med hushållsavfall ska bedrivas. SBN 2013 SBN Motivering till ändring: Försök gjordes att få till en gemensam plan för information inom Östra Värmland, men intresse och resurser fanns inte hos de flesta andra kommuner. Konsekvensbeskrivning: Avsaknad av plan innebär att planeringen av informationsinsatser i Östra Värmland blir mer kortsiktig. 2

158 Mål 3 - Slam från reningsverk ska ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark Mål 3.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart Slammet från kommunens reningsverk och från enskilda avlopp, ska senast 2013 ha sådan kvalité att det kan spridas på åkermark. SBN + ansvarig reningsverket 2013 Mål 3.2 All latrin ska hanteras i lokala kretslopp på den plats där den uppkommer. Åtgärder till mål 3.1 Utredning om möjlighet att certifiera slammet ska göras för att kunna garantera slammets kvalitet och därmed få avsättning för det. Utreda hur situationen ser ut med icke önskvärt avfall in till reningsverket i samverkan med ansvarig för reningsverket. SBN+ ansvarig reningsverket SBN + ansvarig reningsverket SBN + ansvarig reningsverket Åtgärd till mål 3.2 Utforma renhållningstaxan så att den styr mot lokala kretsloppsanpassade lösningar för hanteringen av latrin SBN Motivering till ändring: Karlskoga Energi & miljö (KEMAB) använder i dagsläget allt slam som täckmassor på Mosseruds avfallsanläggning och kommer att behöva göra så de närmaste 20 åren. En certifiering av slammet skulle därför bara innebära en onödig kostnad för KEMAB och i förlängningen avloppsabonnenterna. När det gäller att få bort icke önskvärt avfall (kemikalier, överblivna, läkemedel, snus, tops m m) in till reningsverket så saknas resurser för att utföra detta. Konsekvensbeskrivning: Ändringen av den första åtgärden har ingen betydelse under de förutsättningar som råder i dagsläget. Nuläget med icke önskvärt avfall in till reningsverket är inte kartlagt, vilket gör det svårt att veta hur stort problemet är och vad som behöver göras. 3

159 Mål 4 - Kommunens verksamheter ska vara föredöme Mål 4.1 Mål och åtgärder Ansvar Klart Allt avfall som uppkommer i kommunens verksamheter sorteras på rätt sätt senast SBN +övriga nämnder 2013 Åtgärder till mål 4.1: Tillsätta en intern stödgrupp för att fånga upp frågor och hjälpa till med åtgärder för att så smidigt som möjligt kunna införa ökad sortering. Representanter för fastighetsavdelningen på samhällsbyggnadsförvaltningen bör vara med eftersom de har kunskap om hur man byggnadstekniskt kan lösa utformning av soprum. SBN 2010 Motivering till ändring: Förutsättningarna och behovet av hjälp skiljer sig ganska mycket för de olika verksamheterna i kommunen. Det finns därför inget behov av en fast grupp. Konsekvensbeskrivning: Bättre hushållning av personalresurser. Mål 7 - Taxan ska stimulera till långsiktigt hållbara lösningar Mål och åtgärder Ansvar Klart Mål 7.1 Avfallstaxan ska stimulera långsiktigt hållbara och flexibla lösningar SBN Åtgärd till mål 7.1 Konstruera en ny avfallstaxa som stimulerar hållbara och flexibla lösningar SBN Motivering till ändring: Matavfallsinsamlingen byggs ut successivt, därför skulle en ändring av taxan innan 2013 riskera att bli orättvis för abonnenterna. Konsekvensbeskrivning: Enklare att införa en ny taxa samtidigt i hela kommunen när alla har möjlighet att ha samma system. 4

160 Mål 8 - Enkelt att sortera Mål och åtgärder Ansvar Klart Trädgårdsavfall Mål 8.2 Inget trädgårdsavfall i vanliga hushållssoporna. Allt ska tas omhand antingen genom kompostering på den egna fastigheten eller genom biologisk behandling i ett kommungemensamt system. SBN 2013 Åtgärder till mål 8.2: Utreda förutsättningar för fler stationer för insamling av trädgårdsavfall i villaområdena. I förslaget ska även kostnad för tömning och städning av stationerna ingå. SBN 2010 Förpackningar och tidningar Mål 8.3 Högst 10 % förpackningar och tidningar i restavfallet SBN 2013 Åtgärder till mål 8.3: Information om hur förpackningar och tidningar ska sorteras ska finnas på alla språk med större representation i kommunen. SBN 2013 Motivering till ändring: Alternativen att lämna trädgårdsavfall är flera och erbjuder hög flexibilitet och tillgänglighet för kunderna. Därför finns inte något behov av fler stationer för trädgårdsavfall. Information om hur förpackningar och tidningar ska sorteras på flera språk är ett stort arbete med osäker miljönytta. Konsekvensbeskrivning: Möjligheten för avfallsabonnenterna att lämna stora mängder trädgårdsavfall fastighetsnära året runt uteblir. Avsaknad av information på andra språk kan innebära att vissa grupper i kommunen inte förstår hur och varför man ska källsortera sitt avfall. På alla återvinningsstationer finns dock beskrivande bilder som underlättar för den som inte förstår svenska. 5

161 Ärende 16 Svar på motion om att fartbegränsningen 60 km på E18 tas bort

162 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Kristin Södergren Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss - motion om att fartbegränsningen 60 km på E18 tas bort Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motion från Leif Fredriksson, SPI, om att fartbegränsningen 60 km/h på E18 tas bort och att hastigheten höjs till 80 km/h. Vidare föreslår han att det ska vara en fil före och en fil i genom rondellerna i Karlskoga. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionen remitteras till myndighetsnämnden som ansvarar för beslut om hastighetsbegränsningar samt att frågan om körfältsindelning hänvisas till Trafikverket. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 oktober 2012 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll den 16 oktober 2012, 129 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 september 2012 Motion från Leif Fredriksson, SPI, den 21 maj 2012 Beskrivning av ärendet Från Leif Fredriksson, SPI, har inkommit en motion om att fartbegränsningen 60 km/h på E18 tas bort och att hastigheten höjs till 80 km/h. Vidare föreslår han att det ska vara en fil före och en fil i genom rondellerna i Karlskoga. Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motionen. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt den 16 oktober 2012 att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för vidare handläggning. Överväganden Inom Karlskoga kommun är ansvaret för bl a trafiksäkerhet och kommunens vägar uppdelat via reglementen på samhällsbyggnadsnämnden och myndighetsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för trafiksäkerhetsfrågor och är tillika väghållare på de vägar som Karlskoga kommun äger. Myndighetsnämnden är den nämnd som enligt reglementet beslutar om lokala trafikföreskrifter som bl a hastighetsbegränsningar. g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 16 - svar på motion om fartbegränsningen 60 km på e18 tas bort\e18 60 motion rev.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

163 <!Skapat_datum> 2 (3) Trafikverket har det totala ansvaret för E18, vilket innebär att de ansvarar för drift, skötsel, trafikljus, bullerutredningar etc. Karlskoga kommun är väghållare för kommunens vägar men har inget ansvar för E18. Enligt rubricerad motion ska fartbegränsningen om 60 km/h tas bort och att hastigheten höjs till 80 km/h på E18 genom Karlskoga tätort. Fartbegränsningen om 60 km/h har initierats av Trafikverket som har gjort en framställan till Karlskoga kommun med förslaget att kommunen beslutar om en lokal trafikföreskrift, för E18 inom det tätbebyggda området, med högsta tillåten hastighet om 60 km/h. Efter framställan från Trafikverket fattade myndighetsnämnden beslut om en högsta tillåten hastighet om 60 km/h på E18 under en försöksperiod, som också förlängdes till oktober Myndighetsnämnden har sedan fattat beslut om att permanenta hastigheten 60 km/h som högsta tillåtna hastigheten på E18 genom Karlskoga. Sedan omställningen till 60 km/h på E18 har hastighetsmätningar visat att genomsnittshastigheten har sänkts med 10 km/h. Samhällsnyttan är bl a minskat buller till närliggande miljöer och bostäder samt mindre drivmedelsförbrukning. Trafikverket har också utrett de olyckor som skett och slutsatsen är att dessa inte kan relateras till den sänkta hastigheten. Däremot har många påkörningsolyckor skett i anslutning till trafikljusen, och där med är olyckorna också starkt kopplat till trafikflödet genom staden. Därför har Trafikverket, i samarbete med Karlskoga Elnät, jobbat under 2012 med att modernisera hela styrutrustningen på trafikljusen och detta arbete är nu slutfört. Nu ska också utrustningen för "gröna vågen" moderniseras. Arbetet ska vara klart och genomfört i november 2012 och ska ge ett mycket bättre flöde genom Karlskoga med färre stopp och kortare väntetider. Kvälls- och nattetid kommer även systemet att känna av den tunga trafiken så att den kan flyta på bättre och på så sätt undviks att trafiken får stanna och starta i onödan. Förhoppningen är att antalet påkörningsolyckor kommer att minska. Samhällsbyggnadsnämnden har inte fått myndighetsnämndens förslag till beslut om hastighetsbegränsning på E18 på remiss för yttrande eftersom det enligt Trafikförordningen (1998:1276) 1 bara ska inhämtas yttrande från polismyndigheten samt den statliga väghållningsmyndigheten innan beslut fattas om lokala trafikföreskrifter. Myndighetsnämnden har därför ingen skyldighet att remittera förslag till beslut om lokala trafikföreskrifter till samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig för trafiksäkerhetsfrågor och väghållare på kommunens vägar. 1 Trafikförordningen (1998:1276) 10 kap. 5

164 <!Skapat_datum> 3 (3) Eftersom det är Trafikverket som är väghållare på aktuell sträcka så ligger ansvaret strikt på den myndigheten att ansvara för vägens utformning, vilket bl a omfattar körfältsindelning. Därför föreslås att den delen av motionen som rör frågan om körfältsindelning översänds till Trafikverket för kännedom. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att förslaget i motionen om att ta bort hastighetsbegränsningen 60 km/h och höja till 80 km/h remitteras till myndighetsnämnden för yttrande. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att remittera inkommen motion om hastighetsbegränsning på E18 till myndighetsnämnden som beslutar om lokala trafikföreskrifter. Samhällbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att hänvisa frågan om körfältsindelning på E18 till Trafikverket som är väghållande myndighet. Stig Rengman Teknik och fastighetschef Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

165 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum SBN 129 SBN Begäran om yttrande - Motion om att fartbegränsningen 60 km på E-18 tas bort Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motion från Leif Fredriksson (SPI), om att fartbegränsningen 60 km/h på E18 tas bort och att hastigheten höjs till 80 km/h. Vidare föreslår han att det ska vara en fil före och en fil i genom rondellerna i Karlskoga. Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för trafiksäkerhetsfrågor men inte beslut om hastigheter på vägar, vilket myndighetsnämnden ansvarar för. Myndighetsnämnden har tidigare fattat beslut om tidsbegränsad hastighet om 60 km/h på E18 efter hemställan från väghållaren som är Trafikverket. Utvärdering pågår och beslut om hastighet på E18 kommer att fattas av myndighetsnämnden under hösten Eftersom det är Trafikverket som är väghållare på aktuell sträcka så ligger ansvaret strikt på den myndigheten att ansvara för vägens utformning, vilket bl a omfattar körfältsindelning. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionen remitteras till myndighetsnämnden som ansvarar för beslut om hastighetsbegränsningar samt att frågan om körfältsindelning hänvisas till Trafikverket. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 september 2012 Motion från Leif Fredriksson (SPI), den 21 maj 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att remittera inkommen motion om hastighetsbegränsning på E18, till myndighetsnämnden, då samhällsbyggnadsnämnden inte ansvarar för beslut om hastighetsbegränsningar. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att hänvisa frågan om körfältsindelning på E18 till Trafikverket som är väghållande myndighet. Yrkande Jan-Erik Averås (M) yrkade på återremiss och att samhällsbyggnadsförvaltningen ska i en utredning skriftligen redovisa utfallet av genomförd försöksperiod med 60 km/h, olycksstatistik, hastighetsmätning, framkom- Justerande Utdragsbestyrkande

166 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum Forts. SBN 129 SBN lighet och övriga synpunkter för beslut beträffande trafiksäkerhetsfrågan i motionen. Beslutsgång Nämnden godkände följande beslutsgång. Ordförande ställde förvaltningens förslag mot Jan-Erik Averås (M) yrkande och fann att nämnden beslutade enligt Jan-Erik Averås (M) yrkande. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen och att förvaltningen i en utredning skriftligen redovisar utfallet av genomförd försöksperiod med 60 km/h, olycksstatistik, hastighetsmätning, framkomlighet och övriga synpunkter för beslut beträffande trafiksäkerhetsfrågan i motionen. Expedieras till: Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunstyrelsen Justerande Utdragsbestyrkande

167

168 Ärende 17 Förslag på utbildningsplan för ECO Drivning sparsam körning

169 Tjänsteskrivelse SBN Handläggare: Kristin Södergren Samhällsbyggnadsnämnden ECO driving förslag till utbildningsplan med kostnader Sammanfattning Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att bifalla en motion med förslag om sparsam körning ECO driving och har gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en utbildningsplan med kostnader. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till utbildnings plan som innebär att kommunanställda som regelbundet kör bil eller lastbil i tjänst får genomgå en utbildning inom fem år. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås få samordningsansvar och i uppdrag att genomför upphandling av utbildningen med start år Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 oktober 2012 Kommunfullmäktiges protokoll den 16 juni 2008, 122 Kommunstyrelsens protokoll den 4 juni 2008, 121 Motion från Håkan Stenholm (v) och Sonia Schaank (v) den 23 november 2007 Bakgrund Håkan Stenholm (v) och Sonia Schaank (v) har via en motion föreslagit att all personal som använder bil i tjänsten ska utbildas i sparsamt körsätt kallat ECO driving. ECO driving är ett sparsamt körsätt som ska minska bränsleförbrukningen för en bil och därmed vara mer miljövänlig. Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare fått i uppdrag att ta fram en utbildningsplan med kostnader och presentera planen för kommunfullmäktige. Efter fullmäktigebeslutet om att utbilda kommunens personal i ECO driving tog förvaltningen in offerter från olika utbildningsföretag på utbildning och kostnader. Förvaltningen informerade och bjöd in övriga förvaltningar inkom kommunen till utbildning i ECO driving. Intresset för utbildningen har varit svalt, troligen p g a att det inte varit en prioriterad kostnad. g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 17 - förslag på utbildningsplan för eco drivning - sparsam körning\eco driving.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

170 (2) Överväganden Enligt Trafikverket är meningen med sparsamt körsätt att bränsleförbrukningen ska minska med 4-10 procent. Sparsam körning innebär ett smidigare körsätt med god framförhållning och att onödiga stopp undviks. Ett sparsamt körsätt innebär att en vanlig bilist kan spara kronor eller mer varje år. Kostnaden för utbildning uppgår enligt offert (år 2012) till kr/deltagare (ex moms) och för att det ska bli lönsamt för kommunen att utbilda personal i sparsamt körsätt bör utbildningen i första hand riktas till personal som kör bil/lastbil regelbundet i tjänsten. Kostnaden för utbildningen bör då rimligtvis kunna hämtas in inom några år beroende på hur mycket personalen kör i tjänsten. En annan aspekt är den miljömässiga vinsten i och med minskad bränsleförbrukning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till en utbildningsplan, se bilaga 1, och föreslår att satsningen genomförs inom en femårsperiod. Målsättningen är att utbilda minst 40 st kommunanställda per år. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslås få det samordnande ansvaret för utbildningen och genomföra upphandling av ramavtal för utbildning. Fullmäktige föreslås ge kommunens förvaltningar i uppdrag att delta. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att till fullmäktige redovisa förslag till utbildningsplan med prisexempel enligt bilaga 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsförvaltningen får ett samordningsansvar och uppdraget och att genomföra upphandling, enligt lagen om offentlig upphandling, av ett utbildningspaket för sparsam körning med start år Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att ge varje nämnd i uppdrag att ansvara för att personal som använder bil regelbundet i tjänsten får genomgå utbildning i sparsam körning inom fem år och att utbildningen bekostas av respektive förvaltning. Stig Rengman Teknikchef Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullmäktige Bilaga 1 Sparsamt körsätt utbildningsplan med prisexempel

171 Bilaga 1 SBN Sparsamt körsätt utbildningsplan med prisexempel Mål Inom en femårsperiod med start 2013 bör samtliga kommunanställda som regelbundet kör bil i tjänsten genomgå en utbildning i sparsamt körsätt. Målsättningen för projektet är att utbilda minst 40 st kommunanställda per år. Utbildning Utbildningen är en praktisk förarutbildning med följande moment: 1. Körning av en slinga på det sätt föraren normalt kör, c:a 30 min. 2. Genomgång i bilen med praktiska tips och råd för ett trafiksäkert och sparsamt körsätt, c:a 30 min. 3. Körning av samma slinga, med aktiv coachning, c:a 30 min. 4. Jämförelse av tidsåtgång, bränsleförbrukning och körupplevelse 5. Dokumentation 6. Uppföljning via coachande sms eller e-postmeddelanden Prisexempel Kostnad per person uppgår 2012 (enligt offert) till kr/deltagare (ex moms), med max 6 deltagare per dag. Kostnaden för genomförandet blir med 2012 års prisexempel kr/år. Genomförande Samhällsbyggnadsförvaltningen får det samordnande ansvaret för utbildningen och genomför en upphandling av ramavtal för två år (plus ett år option) och erbjuder kommunens förvaltningar att delta. Då det inte finns anslagna medel för projektet måste respektive förvaltning bekosta kursavgiften för den egna personalen. g:\stab\sekr\sbn\utskick \ärende 17 - förslag på utbildningsplan för eco drivning - sparsam körning\eco driving bilaga 1.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering samhallsbyggnad@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ