Slutrapport efter genomförd förstudie

Transkript

1 Malmö Fotbollsförening Slutrapport efter genomförd förstudie Karin Heri och Anna Tinglöf

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Resultat av problem- och behovsanalys...4 Omvärldsanalys...8 Samverkan...10 Identifierade metoder...14 Genomförda aktiviteter och möten...18 Jämställdhetsintegrering...22 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning...24 Programkriterier...24 Uppföljning...26 Erfarenheter...27 Kontaktpersoner...29 Bilagor...29

3 Sammanfattning Under förstudien ville vi undersöka förutsättningarna för ett projekt där vi matchar arbetslösa malmöungdomar i åldern år mot jobb i Malmö FF:s samarbetsföretag. Denna idé utgick ifrån Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät (se bilaga 1), som säger att vart femte jobb inte tillsätts p g a att man inte hittar rätt person. Under förstudiens gång kom årets version av denna rapport (se bilaga 2 och 3), och denna bekräftade att glappet kvarstår. Detta i kombination med en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige i allmänhet och Malmö i synnerhet (se bilaga 4) gjorde att vi ville hitta en metod för att överbrygga detta glapp. Metoden vi ville undersöka var: att identifiera rekryteringsutmaningar hos företagen, matcha in rätt person och sedan hitta rätt vägar att klä på ungdomen de färdigheter och kompetenser som krävs för jobbet. I vår förprojektering ville vi fokusera på att: - Undersöka behovet av ett sådant projekt samt undersöka intresset för projektet från målgruppen, företagen och övriga intressenter - Undersöka och lära oss av de projekt som redan görs på området idag - Undersöka vilka regelverk och strukturer vi har att förhålla oss till - Undersöka vilka projektparter som behöver vara involverade för att få ett framgångsrikt projekt samt knyta till oss relevanta personer, organisationer och myndigheter - Börja bygga projektorganisationen och skapa arenor för matchning De metoder vi valt för att undersöka behovet av Karriärakademin är att vi analyserat relevant statistik, vi har samtalat med chefer och handläggare på Arbetsförmedlingen och JobbMalmö samt genomfört gruppintervjuer och enkäter med ungdomar från målgruppen. Det är tydligt att det finns ett behov av nya initiativ mot ungdomsarbetslösheten i Malmö. Andelen ungdomar utan sysselsättning är långt högre än rikssnittet (se bilaga 5) och de olika tjänstemännen från Malmö Stad och Arbetsförmedlingen är eniga i att nya initiativ med tydlig näringslivsförankring är välkomna. En sammanfattning av det som framkommer från ungdomarna är att de ser positivt på initiativet, och att nyckelfrågan från dem är att det verkligen leder till jobb, och inte bara är ännu en sak man blir skickad på (se bilaga 6 och 7). I våra samtal med Malmö FF:s samarbetsföretag framkommer att man gärna ser nya metoder för att möta de utmaningar Karriärakademin fokuserar på. Man ser Malmö FF som en trovärdig partner och uppskattar att Karriärakademin utgår ifrån deras behov och kan skapa flexibla vägar för att ge kandidaterna rätt kompetens för att bli anställningsbara. För att undersöka vad som redan görs idag har vi både tagit del av dokumentation (se bilaga 8) och gjort ett antal studiebesök hos andra som arbetar på liknande sätt (se bilaga 9, 10 och11). Vår slutsats är att en av framgångsfaktorerna är att det finns en sammanhållen kedja från inskrivning till anställning, med ett tydligt mål från början. 3

4 En sak som växt fram är att vi adderat att vi i ett kommande projekt även ska anordna större event, som riktar sig bredare än till dem som kommer att vara inskrivna i Karriärakademin. På så vis kan vi nå fler ungdomar och även fler företag kan vara med, och bidra på det sätt som passar just dem. För oss har förstudien varit helt avgörande för att vi är där vi är idag. Efter att ha genomfört förstudien har vi kunskaper, samarbetspartners och en tydlig idé om vad vi vill göra. Det finns en stor kännedom om Karriärakademin i klubben och även hos allmänheten, då vi fått en del medial uppmärksamhet. Bilagor som ligger till grund för slutrapporten enligt överenskommelse med Svenska ESFrådet: 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10,11, 12, 14, 16, 18, 19, 22, 23, 27, 28, 30, 31, 32 och 33. Förteckning över vad samtliga bilagor innehåller finns på sidan 29. Resultat av problem- och behovsanalys I Sverige idag har vi en hög ungdomsarbetslöshet. Medan den genomsnittliga arbetslösheten för alla i riket i augusti var 7,4 % låg den i Malmö på 15,1 % och i gruppen unga (18-24 år) på 24,4 %. Vi ser en skillnad mellan könen hos gruppen åringar; arbetslösheten bland kvinnor var 19,8 % och bland män 29,2 % (se bilaga 29). För utrikes födda ungdomar, år, var arbetslösheten större, 40 % jämfört med 24,4 % för samtliga och 36,4 % hos kvinnorna och 43 % hos männen. Samtidigt som vi har en hög ungdomsarbetslöshet vittnar 48 % av de som svarat på Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät i Skåne att de har upplevt det svårt eller mycket svårt att rekrytera ny kompetens (se bilaga 3). De anger som huvudorsak att det råder brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, rätt utbildning och arbetslivserfarenhet. Den mest eftertraktade utbildningsbakgrunden vid rekryteringar är personer med slutförd praktisk gymnasieutbildning Detta kan vi sätta i kombination med att för år 2012 och 2013 fullföljde 66 % av alla gymnasieelever gymnasiet inom fyra år i Malmö vilket, trots att det har ökat 3 procentenheter sedan 2011 års mätning, ligger under snittet i riket på 77 %. Följden blir att de som saknar eller har hoppat av gymnasiet har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir allt mer kunskapsintensiv (se bilaga 25). Ungdomars behov Medianen för tid i arbetslöshet för samtliga ungdomar i Malmö, har mer än fördubblats de senaste 6 åren och ligger nu på 187 dagar jämfört med 62 dagar nationellt. Den genomsnittliga arbetslöshetstiden i riket är 97 dagar och i Malmö 294 dagar. Detta innebär att ungdomar i Malmö är i genomsnitt arbetslösa nästan 200 dagar längre än en ungdom i genomsnitt i Sverige (se bilaga 32). I rapporten Ungas kontakter och arbetsmarknadsinträde (se bilaga 31) finner vi att flertalet studier visar att kontakter spelar en viktig roll för inträdet på arbetsmarkaden och hela 76 % av de företagare som svarade på Svenskt näringslivs rekryteringsenkät i Skåne (se bilaga 3) svarar att de rekryterar genom informella kontakter och nätverk. I IFAU:s rapport kan vi också läsa att dåvarande Ungdomsstyrelsen (nu MUCF) under löpande har frågat ungdomar i åldern år hur de fått sina jobb, 70 % av dessa svarar; genom informella kontakter. 4

5 I de semistrukturerade intervjuer vi genomfört med arbetslösa ungdomar (7 stycken män och 3 stycken kvinnor) framkommer det att de flesta inte känner till inom vilka yrken det råder brist på arbetskraft och en del har inte rätt kontakter som de kan utnyttja för att hitta ett arbete. Den sammantagna bilden är att betydelsen av nätverk och informella kontakter är mycket stor, men ofta saknas. De flesta av de intervjuade arbetslösa ungdomarna (8 stycken) skulle kunna tänka sig att utbilda sig till ett yrke med goda framtidsutsikter trots att det egentligen ligger utanför deras egentliga intresseområde. I en intervju med två stycken 16-åriga unga män på Korsavadsskolan i Simrishamn skildrar att de båda har ganska klart för sig vad nästa steg är. De har båda siktet inställt på praktisk gymnasieutbildning och de lyfter särskilt fram att de inte kan tänka sig att flytta eller byta inriktning om det skulle innebära bättre anställningsutsikter. På frågan vad nätverk är svarar de; kompisars föräldrar. De kan hjälpa oss till kontakter. När vi pratade om Karriärakademin och ett eventuellt upplägg lyfter de särskilt fram att de inte har något till övers för projekt som inte leder någonvart. Den enkät vi gjort bland studenter år på Malmö Högskola, (3 kvinnor och 2 män svarade (se bilaga 7) visar lite annorlunda resultat. De flesta känner till inom vilka yrken det råder brist på kompetens samt majoriteten inte kan tänka sig att utbilda sig inom ett område som ligger inom deras intresseområde. På frågan Vad önskar du att arbetsgivare skulle veta om dagens ungdomar svarar de arbetsösa ungdomarna: - Vi vill jobba - Ungdomar är målmedvetna, bara de får rätt instruktioner - Vi är unga och lär oss snabbt - Många tar vilket jobb som helst, bara för att få komma igång Studenterna på högskolan svarar på samma fråga: - Att vi har en egen röst - Hur motivationen för olika faktorer är - Att vi behöver lite tid för att anpassa oss till arbetslivet jämfört med mer erfarna personer På frågan, Vad skulle krävas för att du skulle vilja vara med i Karriärarkademin? kan vi utröna att de arbetslösa ungdomarna efterfrågar meningsfullhet, verklighetsförankring och en reell chans till arbete och att det skall finnas tillit och möjligheter för ungdomarna. Studenterna från högskolan svarar på samma fråga att de vill att det skall vara intressanta företag, ett brett nätverk av olika genrer och komptenser samt riktig hjälp och inte bara tips. I informella samtal med arbetslösa ungdomar från bl.a. ett projekt på en folkhögskola samt ett ungdomsprojekt i en kommun, har vi fått uppfattningen att många tycker att de skulle vilja ha mer kontakt med sin handläggare på Arbetsförmedlingen. Eleverna på folkhögskolan lyfter särskilt fram att de uppskattar bemötandet från de vuxna på skolan. En person sa här får jag vara mig själv och de vuxna bryr sig om mina åsikter. I IFAU:s rapport Betalt efter 5

6 resultat, utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar (se bilaga 33) framgår det att det finns skillnader i hur mycket tid den arbetssökande fick träffa sin handläggare. På den offentliga arbetsförmedlingen var det 20 minuter och på den privata arbetsförmedlingen var det 1 timme och 40 minuter, en skillnad på 1 timme och 20 minuter. Man kan också uttrycka det som att den offentliga arbetsförmedlingen kunde lägga 20 % av tiden den privata kunde lägga på personliga möten. Den tätare kontakten med sin förmedlare innebar att den arbetsökande fick mer information om lediga tjänster och hjälp att förbättra sitt jobbsökande. De privata arbetsförmedlingarna hade påverkat de arbetssökandes situation i hur snabbt de får jobb och matchningskvaliten. Utvärdering visar att de privata arbetsförmedlingarna lyckades bättre med matchningen än den offentliga arbetsförmedlingen. I Temagrupp Ungas rapport (se bilaga 8) dras slutsatsen att det många ungdomar som deltar i projekt har uppskattat mest med sitt projektdeltagande har varit relationerna som skapats med personalen. De flesta har upplevt att de fått bättre kontakt med de som jobbar i projektet än med arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Självförtroendet och motivationen har stärkts. Vikten av relationer är viktiga förstärks i IFAU:s (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) rapport, betydelsen av mötet mellan arbetslösa och förmedlare (se bilaga 34), där vi kan utläsa att det ger stor effekt av att möta sin förmedlare och att den positiva effekten ökar i takt med antalet möten. Slutsatsen blir att tät kontakt efterfrågas av den person som ungdomen möter under sin arbetslöshet, oberoende av organisatorisk tillhörighet. Arbetsgivares behov I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät skildras att näringslivet i Skåne upplever nästan hälften att det är svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Konsekvenserna blir bl.a. att planerad expansion hindras eller att produktionen/servicen fick dras ner (se bilaga 3). I Regions Skånes regionala utvecklingsstrategi (se bilaga 27) finner vi stöd i att Skåne i stort står inför en utmaning att säkra en långsiktig kompetensförsörjning. Här lyfts fram att genom bättre matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens kan fler få ett arbete men även att fler aktörer måste medverka till matchningen på arbetsmarknaden. I de semistrukturerade intervjuer och informella samtal vi haft med företag kan vi utröna att det finns vissa branscher som på sikt står inför stora pensionsavgångar. I skriften Var finns jobben (se bilaga 16) finner vi att det på kort sikt kommer finnas brist inom vård och omsorgsyrken, tekniska yrken samt inom IT-branschen. Utöver detta kommer efterfrågan på personal öka inom hotell, restaurang och storhushåll men även försäljning, inköp och marknadsföring. Konjunkturen gör att behovet kommer att öka inom de flesta yrkesområden och inom fem till tio år kommer det råda brist på personal inom; teknikyrken, IT-yrken, läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, undersköterskor, receptarier, tandvårdsyrken, flera läraryrken och flertalet byggyrken (se bilaga 16). Karriärakademin kommer främst att utgå från näringslivets behov, men vi vill nämna att även de offentliga arbetsgivarna står inför mycket stora pensionsavgångar och välfärdssektorn behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare fram till Är då kommuner, landsting 6

7 och regioner attraktiva som arbetsgivare? I rapporten Jobbet och Karriären (se bilaga 30) finner vi stöd för att 60 % av tillfrågade ungdomar kan tänka sig ett jobb inom välfärdssektorn, men förknippar inte sektorn som välbetald eller att det skulle finnas goda karriärmöjligheter. I samtal med Karriärakademins projektledare vittnar företagen om att de gärna skulle vilja ta emot arbetslösa ungdomar men att de historiskt har tyckt att det har verkat rörigt eller varit svårt att samarbeta med exempelvis Arbetsförmedlingen och JobbMalmö. Det finns en rädsla för att bli lämnade ensamma om samarbetet med ungdomen inte skulle fungera. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät för Skåne (se bilaga 3) kan vi också läsa att näringsidkarna lyfter fram följande sju orsaker som de tror leder till den höga ungdomsarbetslösheten: för höga ingångslöner, för liten löneskillnad jämfört med att anställa en mer erfaren person, bristande intresse för att arbeta, bristande erfarenhet av yrket, för resurskrävande att lära upp någon från grunden, bristande relevans och kvalitet i utbildningsystemet. I princip alla företag vi pratat med säger att de kan se något behov vi kan hjälpa dem med. Det är dock inte alltid med det man intuitivt kan tro om man inte skrapar lite på ytan. I hotellbranschen anser man sig ha lätt att hitta service- och städpersonal, men svårare att hitta utbildad kökspersonal. Ett företag vi pratat med i IT-branschen säger att de vet exakt var de ska hitta rätt utbildad personal, men att ett problem att alla som går utbildningen demografiskt ser väldigt lika ut (unga svenska män från välbeställda delar av Malmö). Andra företag har arbeten av praktisk natur där man inte lär sig jobbet i skolan, utan lär sig jobbet på jobbet och därför behöver lärling-/ trainee-/ praktikplats för att kunna läras upp i yrket. Hela 76 % av de som svarade på Svenskt Näringslivs enkät svarar att de rekryterar genom informella nätverk (se bilaga 3). I rapporten Kontakter och ungas arbetsmarknadsinträde (se bilaga 31) finner vi några mer teoretiska förklaringar till varför nätverk är viktiga för arbetsgivare i rekryteringsprocesser. Vi finner också argument för att sociala nätverk underlättar kontakten med den typen av personer som företaget vill anställa. Det finns även goda skäl att tro att modeller som utgår från arbetsgivarens perspektiv i informella rekryteringsprocesser lämpar sig särskilt för ungdomar. Anledingen är att det kan vara särskilt svårt för arbetsgivare att värdera enskilda juniora personers förmågor i traditionella rekryteringsprocesser då ungdomar sällan har referenser eller tidigare arbetslivserfarenhet. Vi finner också argument för att rekrytering genom nätverk innebär en bättre matchningsgrad för företagen jämfört med mer traditionella rekryteringsvägar. Rapporten skildrar även betydelsen av sommar- och extrajobb för mer varaktiga anställningar. Tolkningen vi gör är att det handlar om att få in en fot för ungdomarna och att företaget skall få ett förtroende för ungdomen. Forskningen verkar genomgående visa på att informella rekryteringar är viktiga för matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare (se bilaga 31). Vi kan även utläsa en viss ovilja att testa oprövad arbetskraft eftersom det finns en risk att det inte skulle fungera och bli kostsamt. Särskilt utsatta grupper I rapporten Ung Idag 2013, Arbete och försörjning (bilaga 28) kan vi läsa att under 2011 fick 8 procent av unga i åldern år ekonomiskt bistånd, jämfört med 4,4 % av den totala befolkningen dvs. dubbelt så många. Andelen var något högre bland tjejer än killar. 7

8 Unga födda utrikes är kraftigt överrepresenterade bland biståndsmottagarna och andelen med ekonomiskt bistånd är mer än 3 gånger så hög bland utrikesfödda som bland inrikes födda. I Skåne i stort kan vi se att 5,5 % av tjejerna och 5,6 % av killarna har själva fått eller bor i hushåll som fått ekonomiskt bistånd och att bland utrikes födda tjejer är siffran 18,1 % och 18,2 % bland utrikes födda killar. Malmö Stad betalade i augusti 2014 totalt ut kr i försörjningsstöd. År 2013 var det 7,5 % i åldern år i Sverige som varken arbetade eller studerade. Det kan jämföras med genomsnittet för EU, som var 13,0 % (se bilaga 26). Andelen unga som varken arbetar eller studerar varierar mellan olika grupper. Bland personer år var exempelvis andelen som varken arbetar eller studerar klart lägre än bland de äldre ungdomarna i åldern år. I den yngre ålderskategorin går den stora majoriteten ungdomar fortfarande på gymnasiet, och inkluderas därmed inte i gruppen. Bland dessa var andelen unga som varken arbetar eller studerar 3,9 % 2013, medan motsvarande siffra bland åringarna var 10,4 procent (se bilaga 26). En uppdelning av den unga befolkningen i inrikes och utrikes födda visar också på skillnader. Bland de utrikes födda ungdomarna i åldern år var det personer som varken arbetar eller studerar, vilket motsvarar 10,4 %. Bland inrikes födda var motsvarande siffror personer, eller 7,0 % (se bilaga 26). Högst andel åringar som varken arbetar eller studerar var det bland de utrikes födda kvinnorna där 11,0 % tillhörde gruppen. Detta kan jämföras med inrikes födda kvinnor där 6,6 % i åldersgruppen varken arbetar eller studerar. Bland männen var andelen 7,4 % för de inrikes födda och 9,8 % för de utrikes födda (se bilaga 26). 42 %, eller nästan Malmöbor har utländsk bakgrund (består av grupperna Födda i utlandet och Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet). Högst andel utlandsfödda finns i stadsdelen Rosengård med 61 % och lägst andel har Västra Innerstaden. 40 % av kvinnorna i Malmö har utländsk bakgrund och 42 % av männen (se bilaga 25). Andelen ekonomiskt utsatta barn (0-17 år) i Malmö 2010 var 32 %. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är väldigt stora och barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund än bland barn med svensk bakgrund (se bilaga 25). OMVÄRLDSANALYS SWOT Vi har gjort en SWOT-analys för att värdera vad som talar för och emot Karriärakademin, utifrån yttre och inre faktorer. Vår SWOT utgår ifrån information som framkommit i såväl muntlig som skriftlig information från våra samarbetspartners, från intervjuer med företag och ungdomar, saker vi sett och hört på studiebesök, daglig omvärldsbevakning och diskussioner och medskick från våra styr- och referensgruppsmöten. Styrkor En styrka för det genomförandeprojekt Karriärakademin planerar för är den stora enigheten som råder kring behovet av nya metoder att få ut ungdomar i jobb. Vi har hört från såväl politiker som tjänstemän på kommunen och från Arbetsförmedlingen att en ny twist på sättet att arbeta och att nå ut till företagen är välkommet och en styrka. 8

9 En viktig styrka för Karriärakademin i ett kommande genomförandeprojekt är den stora genomslagskraft Malmö FF som projektägare har. Det är en förening med mer än hundraåriga anor som väcker starka positiva känslor i Malmö. Tack vare den senaste tidens sportsliga framgångar har klubben även fått än mer uppmärksamhet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Detta gör att vi har lätt att väcka intresse från potentiella samarbetspartners. Klubbens historia och seriösa rykte gör också att våra partners ser klubben som en stabil samarbetspartner. En annan styrka är Malmö FF:s stora samarbetsnätverk i näringslivet. Ca 360 företag är idag partners till Malmö FF, varav ca 60 är nätverkspartners, vilket innebär att man stöttar klubben både ekonomiskt och idémässigt och dessutom har goda möjligheter att nätverka med varandra. Detta innebär att vi har ca 360 väl definierade företag som redan gjort ett aktivt val att samarbeta med Malmö FF, där vi kan erbjuda en möjlighet att fördjupa samarbetet. Det ligger i Malmö FF:s själ att fotboll är så mycket mer än fotboll. Malmö FF ligger, efter vad vi har sett, i framkant med sitt sociala arbete. Att klubben redan har en avdelning med fokus på samhällsengagemang MFF i Samhället ger organisatorisk tydlighet och extern trovärdighet till projektet. Att man på avdelningen har så mycket kunskap om hur man som fotbollsförening bygger samhällsnytta är ovärderligt för oss. Svagheter En svaghet som vi inte kan bortse ifrån är att huvudfokus i den förening vi verkar inom är och ska vara - fotboll. Även om det är de sportsliga framgångarna som skapar grundförutsättningarna för projektets lyskraft så finns det annan verksamhet som alltid har högre prioritet. Ett konkret exempel på detta är att vi t ex måste anpassa våra eventdagar utefter när matcher ligger. Detta är något vi kan arbeta runt, men vi ska vara medvetna om det. En annan potentiell svaghet är att klubben inte har erfarenhet av just arbetsmarknadsprojekt. På klubben och avdelningen finns stor kompetens inom samhällsinsatser och samarbete med kommun och myndigheter, men inte inom detta område. Själva projektorganisationen för just Karriärakademin har ingen erfarenhet av att arbeta med denna typ av projekt, och denna brist på erfarenhet kan vara en svaghet. Vi hoppas kunna vända detta till att delvis vara en styrka, då vi härigenom förutsättningslöst går in i projektet, utan en ryggsäck med invanda föreställningar om hur saker ska göras. Möjligheter Tack vare de stora framgångar Malmö FF har sportsligt riktas mångas ögon mot klubben. Detta gör att vi har stora möjligheter att än mer verka som ett sammanhållande kitt och en motor i samhällsnyttiga projekt. De sportsliga framgångarna gör också att det kan finnas nya företag som vill bli partners till MFF och därmed potentiella samarbetspartners till Karriärakademin. Att CSR och socialt ansvarstagande står på många företags agenda och att allt fler ser hur man kan förena affärsnytta med samhällsnytta är en stor möjlighet för oss. Eftersom vår projektidé är att utgå ifrån näringslivets behov så erbjuder vi företag ett sätt att arbeta med CSR på deras villkor. Detta gör att vi ser stora möjligheter att efter hand som vi knyter företag till oss så kan Karriärakademin bli en del i deras långsiktiga planering, både på CSR- och HR-sidan. 9

10 Hot Ett potentiellt hot mot Karriärakademins verksamhet är om vi inte kan hitta en kontinuerlig finansiering. Den här typen av arbete och samarbeten bygger på långsiktighet och att alla parter kan känna en trygghet i att vi fullföljer det vi åtagit oss. Framför allt gentemot företagen är detta en trovärdighet för att kunna bygga samarbeten som de bygger in i sin affärsoch verksamhetsplan. Ett hot kan vara om Karriärakademin utifrån ses som ett projekt för fotbollsintresserade killar, när vi egentligen riktar oss till killar och tjejer, med eller utan fotbollsintresse, från alla delar i Malmö och med olika utbildningsnivå. Karriärakademin är inkluderande och ser till kompetens och intresse snarare än demografiska faktorer, och det är viktigt att vi är tydliga med detta för att uppfattas rätt. Ett annat hot är om regler och strukturer förändras beroende på ny politisk inriktning i Sverige. Tack vare att vi har alla viktiga samarbetspartners knutna tätt till projektet tror vi oss kunna reda ut och styra om ifall små förändringar skulle uppkomma, men vi kan inte bortse ifrån att spelplanen kan förändras totalt. Eftersom det pågår många projekt kring arbetslösa ungdomar finns det en risk att både personal hos samarbetspartners och ungdomar är projekttrötta. Detta måste vi möta genom att visa på vilket vårt fokus är och att snabbt kunna visa på konkreta resultat för att hålla motivationen uppe. SAMVERKAN Under förstudien har vi lagt stor vikt vid att bygga samverkansarenor samt att knyta relevanta samarbetspartners till oss. Genom att ha representanter från olika partners med i styr- och referensgrupper har de gemensamt hjälpt oss att utveckla projektet och samtidigt få en samsyn kring uppdrag, struktur och respektive roller. Detta tror vi att vi kommer att vara en framgångsfaktor i det operativa projektet, då vi redan från början har god förståelse för varandras verksamhet och korta kommunikationsvägar. Under förstudien har styrgruppen, utöver projektledarna bestått av följande personer: Tommy Larsson, VD Rörläggaren Mats Rydberger, chef Arbetsförmedlingen Vård Administration Malmö Peter Martinsson, Studie- och karriärvägledare Malmö Högskola Pia Hellberg Lannerheim, näringslivsutvecklare Malmö Stad Jan-Olov Kindvall, avdelningschef MFF i Samhället (Elisabeth Karlsdotter från Länsförsäkringar tillkom i sluten av förstudien) Och referensgruppen, utöver projektledarna, har bestått av: Rebecca Bichis, Sektionschef JobbMalmö/ Arbets- och Utbildningsenheten Malmö Stad Carolina Gianola, Sektionschef Arbetsförmedlingen Malmö Vård Administration Claes Malmberg, Styrelserepresentant Malmö FF Gustavo Nazar, Pedagogisk inspiration Malmö Stad Kerstin Holen, HR-chef Rörläggaren Jan-Olov Kindvall, avdelningschef MFF i Samhället 10

11 Deltagarna i styr- och referensgruppen har bidragit med sitt engagemang, sin kunskap och sitt specifika perspektiv. De har också bidragit med kontakter och ingångar till andra relevanta personer och projekt samt statistik och rapporter som hjälpt oss i våra analyser och slutsatser. I ett kommande genomförandeprojekt har vi identifierat följande samarbetspartners: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen är en viktig samarbetspartner till oss. Vi har kontakter och samarbeten på flera olika nivåer och kan se att det kan komma att utökas efter hand. 1) Arbetsförmedlingschef Det är viktigt att vi fortsätter att ha ett samarbete på denna nivå, eftersom vår uppfattning är att det är viktigt att chefsnivån på AF kan vara med i den strategiska påverkan av projektets upplägg. Arbetsförmedlingschef Mats Rydberger har suttit med i styrgruppen och bidragit med sitt engagemang, nätverk och värdefull input. I de fall AF, i ett kommande projekt, ska bidra ekonomiskt är de viktigt att en person på denna nivå är med och validerar aktiviteten för att kunna godkänna kostnaden. I vårt spridningsuppdrag har det också varit värdefullt att Mats kan uttala Arbetsförmedlingens hållning i frågor kring Karriärakademin. 2) Sektionschef Vi vill behålla och utveckla samarbetet med Carolina Gianola som varit en tongivande person i vårt arbete hittills. Förutom värdefull information om hur vi ska lägga upp projektet och aktiviteter för att det ska fungera rent praktiskt har hon även visat oss rätt och vem vi ska prata med i konkreta matchningssituationer. Vi tror att det framåt kan finnas en poäng med att väva in någon av Carolinas kollegor på en förmedling som arbetar med andra yrkeskategorier, för att bredda vår bas av ungdomar med olika intressen och kompetenser. 3) Handläggare I det dagliga arbetet, i matchningssituationen är det handläggarna vi har kontakt med. I första hand är det vår/-a ungdomsansvarig/-a som direkt tar kontakt med lämplig handläggare med en profil för en aktuell tjänst. AF vaskar därefter fram kandidater, som vår ungdomskontakt intervjuar för sluturval. Här är det viktigt med en tät och förtrolig kontakt för att arbetet ska flyta smidigt och både Arbetsförmedlingen och våra samarbetsföretag ska tycka att arbetet flyter smidigt. Även på denna nivå kommer kontaktytorna efter hand att öka, men som i allt annat bygger vi med varsamhet. 4) Eventgruppen Eftersom vi ett par gånger per år kommer att arrangera karriärevent har vi upparbetat kontakt med Arbetsförmedlingens eventgrupp. Genom dem kan vi få hjälp med att bjuda in ungdomar men även praktisk hjälp på plats t ex i form av att de finns där med monter och personal. 11

12 Malmö Stad På Malmö Stad har vi börjat bygga samarbeten på tre nivåer: 1) JobbMalmö Sektionschef Rebecca Bichis har suttit med i vår referensgrupp och bidragit med väldigt mycket kunskap och kontakter. Hennes kunskap om och insikt i målgruppens behov och det regelverk som gäller har varit ovärderlig. Vi ser därför att det är mycket viktigt att behålla relationen och kontakten till henne. Det operativa samarbetet med JobbMalmö sker på handläggarnivå, där vi tack vare Rebeccas hjälp har upparbetat en dialog med berörda handläggare. 2) Näringslivsenheten Pia Hellberg-Lannerheim som arbetar med ungdomsarbetslöshet lokalt, nationellt och internationellt har suttit i vår styrgrupp och har även hon bidragit med värdefull kunskap och kontakter. Pias stora erfarenhet av internationellt arbete har visat sig vara särskilt värdefullt, speciellt som stöd till projektledarna. I de fall Näringslivsenheten kan komma att bidra ekonomiskt är det viktigt att en person på denna nivå är med och validerar aktiviteten för att kunna godkänna kostnaden. I vårt spridningsuppdrag har det också varit värdefullt att Pia kan uttala sig om Malmö Stads hållning i frågor kring Karriärakademin. Därutöver har vi ett par andra kontakter på Näringslivskontoret. Eftersom vårt projekt utgår ifrån näringslivets behov tycker vi att det är viktigt att ha en löpande dialog. Detta kan även hjälpa oss i vårt spridningsuppdrag, då Näringslivskontoret har flera bra kanaler ut till Malmös företag. 3) Malmö Stad som arbetsgivare En del i samarbetet med Malmö Stad är givetvis även att arbeta för att bli en partner till Malmö Stad i att möta sina egna rekryteringsutmaningar. Vi har börjat diskutera detta med HR-strateg Veronica Wallinder, och kommer att fortsätta arbeta med detta spår. Malmö Högskola Vi ser Malmö Högskola som en samarbetspartner i fyra olika spår: 1) Kunskap om yrkesvägledning, där Studie- och karriärvägledare Peter Martinsson varit en del i styrgruppen. 2) Eventuellt kommer några av våra deltagare läsa någon kurs eller utbildning på Malmö Högskola. 3) Tillgång till den senaste forskningen på vårt område. Vi har etablerat en kontakt med Peter Håkansson, som är en auktoritet inom forskning om ungdomsarbetslöshet. 4) Dokumentation och utvärdering av vårt eget arbete. Vi har haft diskussion med en doktorand, men även andra spår kan vara intressanta. 12

13 Regionen Region Skåne har beviljat oss medel för ett pilotprojekt hösten 2014 och Näringslivsutvecklare Carin Peters har därmed varit adjungerad till vår styrgrupp. Vi skulle gärna se att samarbetet fördjupades, då regionen har ett stort fokus och kompetens på området kompetensförsörjning och en fungerande matchning mellan vad näringslivet efterfrågar och utbudet av arbetskraft. Företagen De företag som vi arbetar med är företag som är partners till Malmö FF. Vi har på olika sätt uppmärksammat dem att vi finns och berättat om vad vi gör. Det vi nu måste göra är att träffa de mest intresserade företagen individuellt för att diskutera vilken nytta Karriärakademin kan göra för dem och hur vi kan lägga upp ett samarbete. Tack vare det stora engagemang klubbens tröjsponsor Rörläggaren har lagt ner har vi fått mycket värdefull input om hur vi bör närma oss företagen och deras behov. Rörläggarens engagemang har även bidragit med legitimitet till projektet. Vi tror att rätt kontaktperson för oss i de flesta fall är HR- eller CSRchef i stora företag och VD i mindre. Här är det viktigt att vi verkligen utgår ifrån deras behov för att det ska bli långsiktiga samarbeten. De vanligaste samarbetsformerna kommer att vara: 1) Jobbmatchning 2) Delta på event 3) Ordna gemensam aktivitet Vi kommer även att starta ett HR-nätverk, som blir en mötesplats där de kan träffa likasinnade och lyssna på inspirerande och lärorika föredrag. Detta tror vi kommer att stärka våra relationer med de ansvariga och öka Karriärakademins trovärdighet och möjlighet att påverka strategiskt. Tillfälliga samarbetspartners Vid behov kommer vi även att etablera samarbeten för att fylla ett specifikt behov. Om vi ser att samarbetet kan fylla ett behov även framåt kan dessa visa sig bli varaktiga. 13

14 IDENTIFIERADE METODER Mot bakgrund av vår problem-, behovs- och omvärldsanalysanalys har vi arbetat med att utveckla en modell för vad Karriärakademin ska vara och metoder och processer för vårt arbete. Vilket behov ska Karriärakademin fylla? Detta Karriärakademin är ska vara en karriärakademin väg att överbrygga matchningsglappet på arbetsmarknaden. ska vi uppnå genom att i samverkan med partners vara en brygga som effektiviserar och matchar de insatser som redan finns. Det Karriärakademin bidrar med det engagemang Malmö FF väcker, en samverkansarena, kontakten med klubbens samarbetsföretag och den slutliga matchningen. Bild 1 illustrerar vad Karriärakademin gör för ungdomarna och vilka samverkansparter vi arbetar tillsammans med för att kunna göra detta. Inspiration ARBETSFÖRMEDLINGEN Praktik MALMÖ STAD Nätverk MALMÖ FF Anställning Studier Matchning MFF:S SAMARBETSFÖRETAG Erfarenhet Lärling REGION SKÅNE Utveckling Bild 1 MALMÖ HÖGSKOLA 14

15 Vad ska Karriärakademin göra? Enligt modellen i bild 1 vill Karriärakademin bidra med inspiration, nätverk, praktik, erfarenhet, utveckling, lärlingsplatser, matchning, studier och anställningar. Detta är en bred och ambitiös intention, och för att inte börja springa på alla bollar behöver vi ha en väl definierad metod att arbeta efter. Modellen i bild 2 visar hur vi tänkt oss att bygga projektet. Det kommer att bestå av flera delar, för att möta de behov där vi identifierat att Karriärakademin kan bidra. Event 1 Event 2 Event 3 Event 4 T R A N S N A T I O N A L 1 2 D I S S E M I N A T I O N E X C H A N G E 3 Bild 2 Karriärmatchning Hjulet i mitten illustrerar kärnan i Karriärakademin; Karriärmatchning. Då vi har identifierat att en framgångsfaktor är att utgå ifrån företagens behov börjar processen alltid med att vi kommer överens om en jobbmöjlighet med ett av våra samarbetsföretag (i modellen illustrerat med en stjärna). Vi har djupgående samtal med företaget om vad jobbet innebär och vad som krävs för att vara en bra kandidat för tjänsten. Därefter kontaktar Karriärakademin våra kontaktpersoner på handläggarnivå på Arbetsförmedlingen och JobbMalmö som tar fram kandidater till tjänsten. Urvalsfaktorer är främst vilja och förutsättningar. Karriärakademin har därefter en kompetensbaserad intervju 15

16 med ungdomarna (se bilaga 35) och väljer ut ett par slutkandidater som får träffa arbetsgivaren. Fokus i detta stadium är att ytterligare kvalificera förutsättningarna, och lyssna in om personen kommer att passa in och trivas med arbetet. Därefter träffar arbetsgivaren slutkandidaterna och gemensamt fattas ett beslut om vem som får jobbmöjligheten. Parallellt med detta hittar Karriärakademin tillsammans med våra samarbetspartners vägen om ungdomen behöver komplettera sina kunskaper och erfarenheter för att det ska motsvara kraven för jobbet. Det kan vara en Komvux-utbildning, ett lärlingsprogram, en kortare eller längre praktikperiod, en YH-utbildning eller någon annan väg fram. Det är detta som kommer att vara huvudspåret i ungdomens Utvecklingsfönster. Karriärmatchning Ungdomar via Arbetsförmedlingen och Malmö Stad 1 2 Matchning Utvecklingsfönster MÅL Malmö FF:s samarbetsföretag Bild 3 Utvecklingsfönstret är alltså den period då ungdomen kläs på för att matcha arbetsgivarens krav. Perioden kan vara allt från några veckor till flera år (det är därför slutet på tidslinjen i cirkeln är veckad ). Under tiden som denna utbildning och utveckling sker har ungdomen en kontaktperson på Karriärakademin som är fokuserad på ungdomarna och har minst en kontakt i veckan. Varannan vecka kommer ungdomarna också att ha en träff på Karriärakademin. Det är dessa träffar som gör att ungdomarna under sitt utvecklingsfönster fortfarande har kontakten med MFF och känner sig som en del i ett sammanhang. Då får de träffa varandra och sin kontaktperson och diskutera möjligheter och utmaningar i sin situation. De får även ta del av föreläsningar med inspiration, men även information som är nyttig då man är på väg ut i arbetslivet. Exempel på vad detta kan vara är information om arbetsmarknadens regler och förutsättningar, privatekonomi och friskvård. 16

17 Slutmålet är då ungdomen får anställning i företaget. Eftersom vi inte tar in några ungdomar förrän vi har en definierad jobbmöjlighet kommer vi att ha 100 % placeringsgrad för våra ungdomar. Vi vet ju ännu inte till vilken grad vi kommer att uppnå slutmålet, men med hänsyn till hur vår metodik ser ut tror vi att vi har goda möjligheter för en hög andel av våra deltagare som får en anställning. Event Ett par gånger per år planerar vi att anordna större event, där även ungdomar som inte är inskriva i Karriärakademin kan delta. Med hjälp av våra samarbetspartners vill vi skapa nyskapande evenemang i både upplägg och samverkansformer. Syftet med eventen är att de ska fungera som arenor för möten, inspiration och utveckling. Genom att mötas på nya och ibland okonventionella sätt kan partnerna närma sig varandra på nya sätt. Genom eventen kommer fler ungdomar att få möjlighet att ta del av Karriärakademins nätverk och därigenom skapa värdefulla kontakter. Vi får även möjlighet att genom att sprida kunskap och inspiration göra ett avtryck hos ett mycket större antal personer än vi har möjlighet att ta in i Karriärmatchningen. För företagen innebär att delta och bidra på ett event ett isolerat åtagande som kan passa dem bättre än att hitta en jobbmöjlighet. Det kan vara så att det just nu inte finns ett anställningsbehov eller att detta helt enkelt inte är en rekryteringsmetod som passar deras verksamhet. Då är event ett sätt att bidra med det man kan och vill. Ett exempel på ett event vi fick uppslag till under förstudietiden är att en karriärdag med fotbollsturnering, inspirerad av vårt besök på Franska Fotbollsförbundet. Arbetssökande ungdomar spelar i samma lag som företag i branscher de är intresserade av och får därigenom kontakter och möjlighet att under informella former kunna ställa frågor om yrket etc. Vi planerar att ha ca 5-6 event per år, med olika inriktning. Gemensamt för dem ska vara att vi med hjälp av samarbetspartners skapar mötesplatser på ett sätt som inte redan finns i Malmö idag. Internationellt utbyte För att inhämta nya influenser, samt utveckla klubbens transnationella samverkan, är internationellt utbyte ett spår som löper genom vårt arbete. Syftet med detta är att kontinuerligt arbeta med metodutveckling samt att hitta samarbetsytor som kan gynna båda parter. Vi har under förstudietiden haft möjlighet till att stifta initiala kontakter i Paris och Turin som det redan kommit mycket positivt ur. Vi anser de utbyten vi haft så här långt givande och lyckade och planerar att fortsätta initiera nya utbyten och utveckla de kontakter vi har. Metoden för att identifiera och initiera kontakter har så här långt varit att utveckla de spår där det funnits en naturlig beröringspunkt mellan klubbarna och därigenom få kontakt med rätt personer inom klubben. Projektledarna går under hösten 2014 en utbildning i att projektleda transnationella projekt, och kommer i samband med detta att utveckla en mer systematiserad metod. 17

18 Spridning Då vi arbetar med att utveckla nya metoder, arenor och samverkansformer ser vi även spridning som en viktig del av vårt arbete. Syftet med detta är att vi vill inspirera andra organisationer att bidra med samhällsnytta och även vara en del i samhällsdebatten. Till att börja med sprider vi information genom egna kanaler. Detta är idag främst genom Karriärakademins egen och klubbens Facebooksidor och genom artiklar på och MFFtv vid större nyheter. Detta planerar vi att utveckla genom tätare nyheter och att titta på fler kanaler att nå ut genom. Eftersom vi har Malmö FF som projektägare har vi förmånen att relativt lätt få medialt intresse för det vi gör. Detta planerar vi använda som en viktig del både i arbetet med den allmänna kännedomen om oss och i vårt arbete med strategisk påverkan. Genom att prata på konferenser, seminarier och för utvalda grupper (t ex politiker eller andra idéburna organisationer) hoppas vi kunna ge inspiration till andra att initiera nya samverkansformer för samhällsnytta. GENOMFÖRDA AKTIVITETER OCH MÖTEN Alla aktiviteter vi genomfört under förprojekteringstiden går att hitta i kronologisk ordning i bilaga 23. Vi har valt att i denna rapport tematiskt sammanföra de olika aktiviteterna och under varje aktivitetstyp beskriva hur de relaterar till de sex kriterierna i vår överenskommelse. Månadsvisa styrgruppsmöten I styrgruppen ingår representanter från MFF i samhället, Malmö Stad, Arbetsförmedlingen, Malmö Högskola och näringslivet samt att ESF har en insynsplats. I styrgruppen har vi diskuterat strategiska frågor för förstudien och det kommande projektet, samt har fått hjälp med input och kontakter från respektive part. Fokus i styrgruppen har varit samverkan och metoder, då vi här koncentrerar oss på vilket problem projektet ska lösa, hur vi ska göra det och på vilket sätt de olika parterna ska samverka. Månadsvisa referensgruppsmöten I referensgruppen ingår representanter från MFF i samhället, Malmö FF:s styrelse, Malmö Stad, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Här har vi haft möjlighet att lyfta frågor om hur de ser på olika delar i projektet och den framtida implementationen utifrån sina respektive perspektiv. Vi har här fått hjälp att arbeta med samtliga kriterier i överenskommelsen. Exempel på detta: Vi har fått hjälp med att ta fram relevant könsuppdelad statistik av Carolina Gianola, som kan användas till problem- och behovsanalys, identifikation av behovet för nya metoder och analyser kring jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Många knutar kring både regler och praktikaliteter kring samverkan och metoder har kunnat lösas på ett smidigt sätt genom att ha samtliga samverkansparter runt bordet i referensgruppen. Vi har fått hjälp med kontakter för intervjuer, möten, enkätundersökningar etc som relaterar till samtliga kriterier, som hjälp i arbetet med denna rapport. 18

19 Intern förankring av Karriärakademin på MFF Vi har: - Haft en dragning i början av året för kollegorna om vad Karriärakademin är för något - Deltagit på veckomötena - Möten med kommunikationschefer (bytts ut under året) - Möten med grafiska designers (bytts ut under året) - Möten med representanter för MFF Event Detta eftersom då den interna förankringen är A och O i hur vi bygger samverkansformerna. Tack vare detta medvetna arbete har Karriärakademin blivit en integrerad del av klubben. Genom att vi har samverkan med säljavdelningen kan vi bygga samverkan med företagen. Genom att vi arbetar med kommunikation och grafisk design kan vi arbeta utefter samma linje som resten av klubbens externkommunikation och få hjälp med spridning och strategisk påverkan. Under ett kommande projekt kommer MFF Event att vara viktiga interna samverkanspartners för oss, då vi vill ha möjlighet att använda både konferensrum och den stora restaurangen (1910) för olika ändamål. Vi kommer också att behöva ta hjälp av deras expertis vid vissa event. Därav har vi redan under förstudien undersökt hur möjligheterna ser ut och hur vi ska arbeta med det på smidigast möjliga vis. Månadsvisa möten på Rörläggaren Rörläggaren är Malmö FF:s tröjsponsor, och företaget har ett stort socialt engagemang. Tommy Larsson (VD) sitter i vår styrgrupp och Kerstin Holen (HR-chef) sitter i vår referensgrupp. Att närvara vid MFF i samhällets månadsmöten med Tommy bidrar till att etablera samverkanspartners, då Rörläggaren är en av nycklarna i att få intresset från näringslivet att engagera sig. Den input vi har fått från Rörläggaren har också varit väldigt värdefull då vi har identifierat våra metoder. Möten med JobbMalmö Vi har både gjort studiebesök på JobbMalmö, träffat chefer på olika nivåer och haft möten med handläggare för att lära oss mer om hur de arbetar, vad de har att förhålla sig till och för att diskutera vilken roll de ser att vi skulle kunna fylla relaterat till dem. Dessa möten har lärt oss om vad som görs idag, utmaningar med att arbeta med målgruppen, diskuterat vår projektidé och hur den kan konkretiseras. Detta har hjälpt oss i identifikationen av våra metoder och har gett oss mycket underlag som ligger till grund för denna slutrapport. Kick off sponsorer, möte med nätverkets styrgrupp, nätverksfrukost, mat och match med nätverket Vi har tagit de möjligheter vi fått att förankra Karriärakademin och göra oss synliga inför MFF:s samarbetsföretag (sponsorer). Därför har vi medverkat på scenen och berättat om vårt arbete på sponsorkickoffen och deltagit i en rad andra nätverksaktiviteter. Detta har varit en viktig av vårt arbete, då vi velat använda förstudietiden till att mobilisera ett intresse hos företagen. För att projektet överhuvudtaget ska ha en mening behövs intresserade företag, och ju mer de vet och ju mer intresserade de är desto bättre kan vi lyckas. Detta relaterar till kriteriet om samverkansparter. 19

20 Möten med företag ur nätverket Vi har även haft ett antal enskilda möten med företag för att intervjua dem om hur ett kommande projekt skulle se ut för att vara intressant för dem, relaterat till resonemanget ovan. Temadag MFF i Samhället Den 12 april 2014 hade MFF i samhället en temadag, med en rad seminarier, tränarcoaching, matcher etc. Karriärakademin bidrog med ett seminarium där vi berättade om förstudien och ett förhoppningsvis kommande projekt. Med på seminariet var en blandad grupp av politiker, näringsliv, personer från Arbetsförmedlingen, Malmö Stad, ESF, skolledare mm. Relaterar till kriterierna om samverkan och metodidentifikation, då vi både ville förankra vårt projekt hos tilltänkta samverkansparter och få input från deras olika perspektiv om vad de tror är framgångsfaktorer. Aktiviteten var även en del i vår strategiska påverkan. Intervjuer med Sydsvenskan, SVT, P1, P4, Malmökanalen o s v Relaterar till kriteriet om samverkan, då extern förankring och kännedom om projektet gör det lättare för oss att knyta samarbetspartners till oss. Det relaterar även i hög grad till strategisk påverkan, som i förstudien vill skapa en bas för. Besök på Korsavadsskolan i Simrishamn och på AF Vård, besök från Furuboda arbetsmarknad och Trelleborgs kommun Intervju med SYV och elever på skolan, respektive handläggare och arbetssökande på AF, Furuboda och Trelleborg, för att få en bild av hur målgruppen (ungdomar 16-24) ser på saker. Detta för att kunna göra en relevant problem- och behovsanalys och för att kunna utveckla relevanta metoder. Malmöminglet och Arbetsförmedlingens event på Malmöfestivalen Vi har under förstudien deltagit i ett par större evenemang som utställare för att skapa extern förankring och kännedom om projektet. Detta gör det lättare för oss att knyta till oss samarbetspartners. Studiebesök Solna Solna Stad arbetar genom Solnamodellen på många vis liknade hur vi vill arbeta i Karriärakademin, fast i större skala och under lite andra förutsättningar. Det var otroligt intressant att få input, diskutera upplägg och få ta del av deras rapporter. Studiebesöket har hjälpt oss i vår problemanalys, hur vi byggt vår metod och mycket av de tankar och material som vi bygger denna slutrapport på. Möte med Svenskt Näringsliv i Stockholm och Malmö Möte för att berätta om vårt projekt och diskutera eventuellt utbyte och samverkansformer. Vi har även fått hjälp av dem med bakgrundsinformation och statistik till vår undersökning för omvärldsanalys, kartläggning och slutrapport. 20

21 Möte med SKL Möte för att berätta om vårt projekt och diskutera eventuellt utbyte och samverkansformer. Även en förfrågan om ifall de kan hjälpa oss med bakgrundsinformation och statistik till vår undersökning för omvärldsanalys, kartläggning och slutrapport. Möte med Unionen Diskussion och information så att allt kommer att gå rätt till i ett kommande projekt, samt att de kan komma att vara en samverkanspart i vissa aktiviteter. Studiebesök Franska Fotbollsförbundet Vi ville redan under förstudien komma igång med ett meningsfullt transnationellt samarbete och hade hört att Franska Fotbollsförbundet hade ett stort socialt engagemang och projekt för arbetssökande. Därför gjorde vi ett studiebesök där för att inspireras och lära. Det var mycket lyckat, vi tar med oss konkreta aktiviteter som vi redan hösten 2014 implementerar i Malmö. Detta studiebesök har bäddat för samverkan och varit till stor hjälp i vår metodutveckling och transnationalitet. Studiebesök PSG Studiebesök på Paris Saint-Germain för att lära oss hur en stor fransk fotbollsklubb arbetar med ungdomar och vilket socialt ansvar man tar. Besöket bäddade för framtida utbyte och samverkan och har även gett inspel till vår metodutveckling. Studiebesök Franska arbetsförmedlingen Vi besökte Franska arbetsförmedlingen för att ta del av hur de arbetar med ett par innovativa projekt med arbetslösa ungdomar. Vi lärde oss mycket och gjorde redan på plats en plan för fortsatt utbyte. Detta bidrar till samverkan, metodutveckling och transnationalitet. Studiebesök Juventus I samband med att Malmö FF:s A-lag och U18-lag mötte Juventus i UEFA Champions League nere i Turin i september 2014 passade vi på att träffa den kvinna som arbetar med socialt arbete inom klubben. Då Juventus kommer till Malmö i november kommer de att ha med sig delegater för att studera MFF:s sociala arbete. Ett transnationellt ömsesidigt utbyte är därmed igång, om än i sin linda. Kontakter med AF:s eventgrupp För att grunda för ett framtida projekt har vi skapat en relation med AF:s eventgrupp, Vi har redan haft konkret samverkan i form av att vi deltog i deras event på Malmöfestivalen, och har ett par aktiviteter planerade under hösten Att vi tidigt tog en kontakt och hade ett möte för att diskutera samverkansformer tror vi har varit mycket gynnsamt för vårt samarbete och hur vi kunnat bygga vår metod. 21