NLS VÅRMÖTE I STOCKHOLM

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn 12 april 2002 Till NLS styrelse NLS VÅRMÖTE I STOCKHOLM Välkommen till vårmötet. Mötet äger rum som tidigare meddelats på Hotel Foresta, Lidingö i Stockholm den 6 7 maj Mötet startar måndagen den 6 maj kl och beräknas vara avslutat tisdagen den 7 maj senast kl Kaffe finns serverat på måndagen fr. o. m kl Resan till Hotel Foresta från Arlanda görs antingen med snabbtåget från Arlanda till Stockholms Central. Avgift 160 SEK enkel resa. Därefter taxi till hotellet. Bäst är dock taxi direkt från Arlanda till Foresta, särskilt om man är några stycken. Två bolag är bäst och nästan alltid billigast: Använd Er av Taxi Stockholm. De tar c:a 400 SEK från Arlanda till hotell Foresta, eller Taxi Kurir eller Taxi 020. De tar 445 SEK. Bilarna håller utanför terminalen. Hotellrum finns reserverade för styrelsen. Våra värdorganisationer har planerat en annorlunda NLS-middag på måndag kväll. Det blir en härlig resa på Stockholms vatten. Klädsel därför informell. Var god meddela eventuella förhinder till NLS kansli. Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København

2 NLS vårmöte 2002 i Stockholm Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Kallade Bente Sorgenfrey BUPL Stig G. Lund BUPL Anni Herfort Andersen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL Karen Elisabeth Lundbæk HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Magnus Fock Sören Holm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Christine Moe Hovind Hugo Hallum Berit Østereng Gro Standnes Elsa Birgitta P Petersen Carita Björklund Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Marianne Eliassen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningforbundet Utdanningforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS NLS

3 NLS vårmöte 2002 i Stockholm Punkt 2 NLS VÅRMÖTE TID: 6-7 maj 2002 PLATS: Hotel Foresta, Lidingö, Stockholm Punkt 2 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställes 3. Senaste protokoll 4. Presentation av Lärarförbundets medlemsdiskussion NLS verksamhetsberättelse för år NLS räkenskaper och revision för år Förslag till medlemsavgift för år Tema: Yrkesetik en diskussion med många infallsvinklar. Vad menar vi med begreppet? Finns det en nordisk samsyn? Var ska fokus för yrkesetiken ligga, i samhällsuppdraget, i yrkesprofessionen, i arbetsvillkoren? 9. Hur för vi professionsdebatten bland medlemmarna? Diskussion om metoder, strategier och goda exempel. 10 NLS sommarkurs juni i Tällberg 11 Internationella frågor 11.1 Situationen i EIE 11.2 Övrigt 12 Lärarförsörjning och lärarkompetens 12.1 Lägesrapport från NLS arbete med Nordiska Ministerrådet 12.2 Erfarenhetsutbyte i styrelsen 13 Privatisering och offentlig utbildning 13.1 Erfarenhetsutbyte i styrelsen 14 Vad har hänt sen sist? Medlemsorganisationerna ger kortfattad information. 15 Övrigt 16 Mötet avslutas

4 NLS vårmöte 2002 i Stockholm Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll november 2001 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Keflavik sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 17 december Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den november Bilaga Protokoll

5 PROTOKOLL Ärende NLS' Höstmöte Tid november 2001 Plats Flúghotel, Keflavik, Island Närvarande Stig G. Lund BUPL Bente Sorgenfrey BUPL Anni Herfort Andersen DLF Hans Ole Frostholm DLF Svend Erik Christensen DTL Gorm Leschly GL NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 1 Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Leena Joensivu Soile Oleander Anders Rusk Christer Romilson Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Magnus Fock Metta Fjelkner Sonja Åström Per Wadman Laila Fossum Helga Hjetland Haldis Holst Laila-Brith Josefsen Hugo Hallum Elsa Birgitta P Petersen Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Eiríkur Jónsson Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR LR Lærerforbundet NL NL NL NL FL KI KI KI IMAK PIP NLS NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

6 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS' ordförande Eiríkur Jónsson, KI, hälsade styrelsen välkommen till Keflavik och förklarade mötet öppnat. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Styrelsen godkände den föreliggande dagordningen. Punkt 3 Beslut Protokoll från senaste möte Protokoll från NLS vårmöte i Stykkisholmur godkändes i sin helhet. Punkt 4 NLS' tema för år 2002 NLS tema för år 2002: Vad ska organisationerna åstadkomma på 2000-talet inleddes med en debatt i styrelsen som en upptakt till det kommande arbetet. Helga Hjetland, NL inledde debatten. Hon gjorde först en historisk tillbakablick vad som skett på utbildningens område från efterkrigstiden fram till dags dato: De nordiska samhällena har efter andra världskriget varit väldigt homogena. Vi har haft en samverkan mellan abetstagare- och arbetsgivarorganisationer och myndigheter, en trepartsmodell som gynnat den nordiska välfärdsmodellen. Detta har präglat utvecklingen på arbetsmarknaden fram till våra dagar. Därigenom har vi haft få konflikter på arbetsmarknaden och att våra förtroendevalda haft ett gott inflytande på myndighetsutövningen. Vi har haft ett starkt offentligt skolsystem och också haft en stark framväxt på förskolans område. Vi har därför under denna period haft en klar och tydlig lärarroll. Läraren har varit kunskapsförmedlare och kulturbärare. Samtidigt har det varit en stor utveckling av förskollärarrollen från att ha varit en omsorgsperson och reservmamma till att bli en professionell pedagog. Med denna tillbakablick som ett historiskt perspektiv för framtiden gick Helga Hjetland igenom det som präglat utbildningen de senaste åren, de tendenser som vi sett på 90-talet: Det är tydliga tecken på en svagare fackförening. Speciellt LO mister medlemmar. Lärarorganisationerna i Norge har klarat att

7 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 3 bibehålla medlemstalen men övriga fackföreningar har mist medlemmar. I de nordiska länderna har vi sett decentraliseringen växa sig allt starkare. Vi upplever en avreglering av lagar och förordningar, vi ser en större grad av marknadsorientering på vårt område, som en följd av en globaliserad ekonomi. Detta har medfört en större grad av privatisering. Vi har fått rekryteringsproblem till yrket och en mer oklar lärarroll, med större osäkerhet på sitt samhällsuppdrag. På förskollärarområdet har dock pedagogrollen blivit allt tydligare. Vad gör vi som lärarorganisationer åt den situation vi är i nu? Ska vi anpassa oss till samhällsutvecklingen eller ska vi påverka den? Är vi som organisation starka och stora nog att kunna åstadkomma en förändring? Vill vi ha det samhälle vi befinner oss i nu, med effektivisering av hela skolsystemet från förskola till universitet, det som av våra medlemmar upplevs som provokation och brutalisering? Vi blir färre som ska göra arbetet, och vi blir ett färre antal professionella. Kan vi klara en professionsdebatt i våra organisationer så att alla våra olika yrkesgrupper känner sig hemma? Kan vi i en sådan debatt hitta balansen mellan gruppintresse och det gemensamma? En sak är säker: Vi måste synliggöra våra gemensamma intressen för att vinna tillbaka professionen. Inför samgåendeprocessen i Norge har medlemmarna i de båda lärarorganisationerna haft målet klart för sig. Alla lärare och pedagoger ska samlas i ett förbund så att alla medlemmar, oberoende av arbetsplats, arbetsuppgifter och arbetsgivare, ska få ett bättre yrkesliv. Vi behöver en lönepolitik för framtiden. Vi behöver ett krafttag för bättre arbetsvillkor. Vi behöver en offensiv utbildningspolitik. Vi behöver synliggöra en tydlig, orädd och kraftfull samhällspolitisk roll, där lärare skall ha omsorg om olika frågor i samhället som berör vårt uppdrag. Ovanstående krav är framåtsyftande. Svårigheten är dock att kunna identifiera vad den rätta definitionen ska vara. Vi måste legitimera oss själva och visa vårt existensberättigande. Detta är svårt i ett samhälle där individen och det fria valet alltmer står i centrum.

8 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 4 Vi tror därför det kommer att bli nödvändigt för oss att initiera debatten om vilket utbildningssystem vi ska ha i framtiden, inte bara som en intern debatt i organisationerna utan också bland allmänheten, i media, bland politiker, föräldrar, elever m.m. Men vi måste också fokusera den interna debatten om professionalisering och yrkesetik. Vad vill vi uppnå med vår yrkesroll? Hur ska vi förhålla oss i ett yrkesetiskt perspektiv? Det är viktigt att vi som yrkesmänniskor själva diskuterar vår syn på yrkesetiken. Men är det rätt att vi ska sitta i vårt eget rum och diskutera vår egen etik och vår egen profession? Samhället betalar vår lön och då har kunskapssamhället intresse av vad man vill ha ut av oss som lärare för samhällets och för barns och ungdomars framtid. Är den yrkesetiska debatten en egen professionsdebatt eller ska den vila på samhällets grund? Som lärarorganisationer måste vi hjälpa medlemmar att utveckla en yrkesstolthet som ger status åt yrket. Detta är ingenting som kommer av sig själv. Det måste man skapa internt. Många medlemmar tycker att det är förfärligt att vara lärare. Hur ska vi vända den trenden samtidigt som vi ska kämpa för bättre löne- och arbetsvillkor? Nu börjar vi också märka att vi med decentraliseringen får mindre inflytande centralt och större inflytande lokalt. Hur ska vi stärka den lokala nivån där medlemmarna arbetar och ge dem och deras förtroendevalda den styrka och insikt som de behöver? Detta är en viktig frågeställning. Hur ska vi i detta sammanhang, finna balansen mellan centrala och lokala intressen som kan komma att stå emot varandra? Hur ska vi finna balansen mellan det gemensamma och de olika professionsgruppernas egen identitet och behov av egen yrkesdebatt? Det gemensamma kan vittra sönder, om gruppintressena blir för starka. Här finns en stor uppgift för en lärarorganisation som växer.

9 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 5 Läraren måste själv utveckla sin yrkesroll och sin yrkesidentitet och vi som organisationer ska stödja och medverka. Hur gör vi detta bäst? Vi löser inte alla dessa frågor med det samma och vi behöver också nya intryck från andra förbund. Därför är diskussionen om professionsutveckling och organisationsutveckling viktig att ha i NLS, avslutade Helga Hjetland. Ordföranden tackade Helga Hjetland för en intressant och tankeväckande inledning av debatten och lämnade ordet fritt. Anni Herfort Andersen, DLF: Detta som belysts här är dilemman som vi alla har. Hur hittar vi balansen mellan god fackföreningspolitik och god bild av verksamheten. I diskussionen om professionsutveckling och yrkesetik får vi som lärarorganisationer vara försiktiga med att uttala för medlemmarna vad vi tycker de är dåliga på. De behöver stöd i diskussionen om vad de är bra på och hur yrket kan utvecklas så att arbetsmiljön blir god. Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet redogjorde för den medlemsdiskussion som Lärarförbundet precis genomfört lärare har deltagit. Många frågor har förts fram hur läraren upplever sin arbetssituation. En fråga som medlemmarna ofta nämnt är att mediabilden av skolan och yrket är dåligt. Detta utgör i sig en negativ arbetsmiljöfaktor. Lärarförbundet kommer därför att lägga mycket kraft på att få medlemmarna själva att aktivt gå in och påverka mediabilden och ge en nyanserad bild av yrket och skolan. Bente Sorgenfrey, BUPL tog upp aspekter ur den fusionsdiskussion som BUPL fört, under året, med PMF, ett förbund vars medlemmar saknar utbildning. Fusionsdebatten förde då med sig stora diskussioner inom BUPL om utbildningens värde och att man bör ha en behörighet som ger bestående kompetens. I fusionsdiskussionens spår kommer nu BUPL att initiera en medlemsundersökning för att ta reda på var medlemmarna står i dessa frågor. Vad är det för utmaningar för yrket de kan se de kommande åren? Vad lägger man som medlem vikt vid i professionen och hur förhåller man sig till yrkesetiken? Glädjen att arbeta med barn är stor bland medlemmarna men arbetsmiljön sliter hårt på dem.

10 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 6 Kommer detta ut mediamässigt att yrket sliter, då får vi rekryteringsproblem med unga nya sökande till utbildningen. Vi hamnar i en lågstatusspiral där lönen är låg, villkoren dåliga och arbetsmiljön hård. Detta är svåra kriterier att bära och kan leda till att intresset för ett sådant viktigt yrke sjunker markant. Det är svårt att veta var våra medlemmar har för uppfattning just nu därför gör vi denna undersökning. Vi har stora hot framför oss. Samhället tar ett hårdare grepp om den offentliga sektorn. I Danmark kommer den nya regeringen att privatisera, modernisera och effektivisera mer och mer. Detta bekymrar medlemmarna mycket. Erkki Kangasniemi, OAJ konstaterade att dagens tema är mycket mångsidigt och kan behandlas från många olika utgångspunkter. I Finland förstod man på 70-talet hur viktigt det är att olika förbund fusionerar. Processen var inte lätt och i mitten av 70-talet bildade grundskole- och gymnasielärarna sin egen organisation. Resten av lärarna förstod betydelsen att vara medlem i en stor organisation under lärarstrejken på 80-talet. Förskollärarna var den sista stora gruppen som kom med i OAJ på 90-talet. Över 95% av alla finska lärare är medlemmar i OAJ. Det betyder att en 1/3-del av centralorganisationen AKAVA s medlemmar är OAJ s medlemmar. OAJ s ordförande är en av AKAVA:s två huvudförhandlare, och OAJ har således goda möjligheter att påverka besluten som tas i AKAVA. AKAVA har sedan 1995 haft ett förhandlingsorgan som förhandlar för alla anställda i den offentliga sektorn. I detta organ kommer hälften av rösterna från OAJ. Organets ordförande är samma person som OAJ s ordförande. OAJ kan alltså med andra ord bestämma om läkarna, socialarbetarna m.m. kan strejka i Finland. Erkki Kangasniemi var enig med Helga Hjetland om att lärarna ofta klagar över sina villkor. Men förhandlingsmässigt är det viktigt att medlemmarna inte visar sig för nöjda, då kan arbetsgivaren se att de är nöjda och skära ner lärarnas villkor ytterligare. Metta Fjelkner, LR tog upp diskussionen om bilden av yrket. Hon redogjorde för den kampanj som LR genomförde i mitten av 90-talet som fokuserade den ekonomiska krisen, med svåra följder för skolan. Kampanjen är avslutad sen något år tillbaka men bilden av skolan fick media att nappa på nyhetsvärdet att skolan är dålig. En god mediabild av skolan kan vara svår att få genomslagskraft för då mediavärlden inte tycket att detta har något nyhetsvärde.

11 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 7 Därför har vi svårt att vända bilden så att den blir mer nyanserad. Lärarorganisationerna måste seriöst påtala de brister som finns. Det är en skyldighet. Men vi måste också belysa de goda sidorna med att vara lärare. Vi måste som lärarnas organisation ta reda på varför så många säger att det är förfärligt i skolan. Detta måste vi diskutera i organisationen och medvetandegöra medlemmarna att lärarorganisationen är ett stöd också för den psykosociala arbetsmiljön. Leena Joensivu, OAJ: På grund av organisationsförändringar på 90-talet har dessa frågor fått stort intresse bland yrkeslärarna. Man anser att arbetsvillkoren, arbetets innehåll och lärarrollen har förändrats mycket. Under ett års tid har vi nu haft en arbetsgrupp för att klarlägga innehållet av lärarens arbete. I arbetsgruppen ingår yrkesskolornas rektorer och representanter från OAJ. Arbetsgruppen konstaterade att läraren känner till alla optimala arbetsmetoder och mål men är tvungen att ensam besluta om sina möjligheter att nå målen. Lärararbetet har förändrats mycket och det finns mycket arbete efter själva undervisningstiden. Till yrkesutbildningen kommer många elever som inte har så goda betyg från grundskolan och det ger lärarna mycket extra arbete. I Finland har man många olika utvecklingsprojekt, som har stor betydelse i lärarnas arbete. Det ger också extra arbete i form av möten. Därför finns det mycket arbete utöver det traditionella undervisningsarbetet. Solweig Eklund, Lärarförbundet I de frågor som diskuterats här ligger många embryon till arbetsområden för det kommande året. På området yrkesetik kan man se många intressanta infallsvinklar. Uppfattningen om vad yrkesetik är, varierar. Inte ens i Norden ser lärarorganisationerna på yrkesetiken på samma sätt. Det borde vara naturligt att vi som träffas så ofta har en gemensam syn på detta, främst därför att våra nordiska länder under lång tid haft liknande samhällssystem. Detta är ett intressant fenomen att diskutera. Var ska fokus ligga i yrkesetiken? Yrket i sig tar ansvar för elevernas kunskaps- och personlighetsutveckling. Därför är yrkesetiken hos oss i Sverige fristående från staten. En yrkesetisk diskussion ska hjälpa lärarna att höja sin status och bli mer medvetna om sitt eget ansvar. Hur skapar vi en anda där kåren tar ansvar? Medlemmarna vill att organisationen hjälper till med den utvecklingen.

12 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 8 Yrkesetikens värde och yrkes certifiering är ämnen som vi därför borde fördjupa oss i. Det är också värt att fundera på om lärarnas status verkligen har sjunkit eller det bara upplevs så. Vad vi borde göra är att själva forska på vårt eget yrke och inte överlämna det till andra. Då kan vi beskriva vårt yrke på ett mer professionellt sätt. Människor kommer att ha ett annat yrkesliv i framtiden än i dag. Det är kunskapen, den personliga utvecklingen och den sociala kompetensen som är individens och samhällets kapital. Då måste lärare ha en hög kompetens för att utveckla detta hos barn och ungdomar. Lärare måste ha en god omvärldskännedom och ett stort professionellt ansvar så att eleverna utvecklar och förvaltar sitt kapital. Det är detta vi producerar i vår yrkesutövning. Hur ska vi forma lärarrollen för framtiden så att den vidgas och tar sig an en bredare kompetens än i dag? Dessa tankar är viktiga att ha med när vi diskuterar professionsutveckling. Vi borde därför forska om yrkets professionalitet i alla avseenden, inte bara när det gäller förmedling av ämneskunskaper. Elsa Birgitta P Petersen, FL tog upp fackföreningens inflytande och dilemmat med centralisering och decentralisering. Lärarorganisationen har stort inflytande centralt och vill av den anledningen inte mista det genom en kommunalisering av lärartjänsterna. Elna Katrin Jónsdóttir, KI delar de synpunkter som kommit fram. Hos oss har vi varit djupt upptagna med dessa frågor och med lärarnas lönesättning. Lönen ensam skapar inte respekten men en dålig lön undergräver statusen. Hur gör vi läraryrket mer attraktivt, blir kongressens tema. Där ska vi ta upp alla aspekter som kommit fram här: lärarnas certifiering, utbildning samt löne- och arbetsvillkor. Laila-Brith Josefsen, NL tog fasta på balansen i professionsdebatten mellan det gemensamma och de olika lärargruppernas behov i organisationen. På förskollärarnas område har rollen som lärare gått från otydlig till en mer tydlig yrkesroll. Vi har inte haft skolans historiskt viktiga roll men har på de senare åren blivit en starkare professionsgrupp i samhället

13 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 9 Även om vi både historiskt och samhällsmässigt har olika utgångspunkter för vår professions- och etikdebatt så har vi samtidigt många gemensamma utmaningar. Detta att vi har olika utvecklingsdrag i yrkesrollens framväxt är viktigt att komma ihåg i den kommande professionsdebatten annars påför vi medlemmarna en attityd som de inte har och som de inte upplever i vardagsarbetet. Därför är det också viktigt att finna arenor för de olika grupperna för att sedan få diskussionen att smälta samman. En viktig fråga att ställa till medlemmarna är : Hur upplever Du din arbetssituation. Då får vi en bra kartläggning av det som är positivt och det som är negativt. Detta kan vi sedan använda som strategier i lönekampen m.m. Vi får komma ihåg att bygga på det som är bra, också i lönekampen. Solweig Eklund: Det finns risk att organisationen begränsar själva yrkesutvecklingen. Hur kan organisationen stödja professionen utan att vi för begränsningarna vidare? Professionsdebatten och ansvar för utvecklingen får inte ta med sig de gamla förlegade uppfattningarna om yrkets uppdelning i ålder, ämnen m.m. Det är viktigt att vi ser helhetsperspektivet. Läraren och verksamheten ska sättas i centrum. Då är det mindre viktigt hur vi är organiserade. Intressant att studera blir då lärarens egen uppfattning om sitt yrkesansvar. Gäller yrkesansvaret att klara arbetet för dagen eller gäller ansvaret för längre tid. Helga Hjetland: Vi ska ta vara på det som samlar, mer än det som skiljer. Lärarrollen för nya lärare ser annorlunda ut än för oss gamla. Vi ska inte ta in 70 och 80-tals debatterna i professionsdiskussionen för år Professionsdiskussionen ska handla om lärande, på ett sådant sätt att kategorier, grupper och olika åldrar känner igen sig i debatten. Leena Joensivu: OAJ har för några år sedan färdigställt sina yrkesetiska regler och vi märkte i samband med det att det är viktigt att finna principer som enar lärarna och inte skiljer dem åt. Sedan har man grundat en yrkesetisk delegation med många betydelsefulla medlemmar. I höstas arrangerade delegationen tillsammans med OAJ ett stort seminarium där man diskuterade lärarnas yrkesetiska regler. Under seminariet kom bl.a. fram lärarnas känsla att vara otillräckliga i samband med elever som har problem. Steen Pedersen, PIP: I Grönland har politikerna mycket att bestämma angående skolan, på grund av de stora problem vi har i samhället. Politikerna har nu prioriterat den goda skolan som ett

14 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 10 projekt. Men yngre barngrupper som har det dåligt måste också tas om hand menar vi. Vi har samverkat mycket PIP och IMAK. Vi har pressat våra politiker var för sig. Vår opinionsbildning har nu lett till att också projektet om den goda förskolan har lanserats. Därmed täcker vi alla barn och ungdomar. Vårt största nuvarande problem är att vi har mist många duktiga lärarkrafter. Det gör det svårare att arbeta och svårare att få inflytande för organisationerna. Metta Fjelkner: Vi skulle kunna titta på de etiska regler som redan är framtagna i NLS organisationerna för att bättre konkretisera diskussionen. Hur används de yrkesetiska regler som nu finns. Är de interna eller används reglerna även som påverkan på politikerna. Detta bör vi diskutera till våren när ordföranderollen är i Sverige. Generalsekreteraren föreslog att de organisationer i NLS som har ett yrkesetiskt regelverk eller dokument som behandlar yrkesetiska principer ger det till utlägg på NLS hemsida. Dessa regelverk kan då studeras av alla i styrelsen. Därmed får styrelsen en bättre konkret bild av hur den yrkesetiska debatten har förts i de organisationer som tagit fram regler och principer. Till vårmötet förläggs ett diskussionsunderlag om kärnan i yrkesetiken med bl.a. dessa studier som bakgrund. Christer Romilson, Lärarförbundet: Eftersom kärnan i läraretiken är nationell, vore det konstigt om inte kärnan i läraretiken är lika för alla lärargrupper, både nordiskt och internationellt. Det bör finnas en gemensam yrkesståndpunkt. En fråga som diskuterades mycket bland medlemmarna i Sverige under vår yrkesetiska process var frågan om samhällsuppdraget. I vår debatt fastslog vi att det är läroplanen som är vår utgångspunkt. Grundläggande i vår debatt var också att eleven ska ställas i centrum. Läraren tar därmed på sig rollen att vara garanten för elevernas intressen. Det unika med de nordiska länderna är att läroplanerna som är politiskt fastställda, är något som vi lärare i hög grad ansluter oss till och till och med har varit med om att ta fram. Lärarens uppdrag på många andra håll i världen både nu och i ett historiskt perspektiv har varit att föra ut värderingar som är fastlagda av andra i läroböcker m.m. d.v.s. överhetens propaganda. Lärarförbundets medlemmar fastslog i diskussionen att lärarna var beredda att ta på sig de samhällsuppdrag som fastställts i demokratisk ordning och där uppdraget inte strider mot våra etiska regler. Detta betyder att vi tar på oss den professionella rätten att pröva om de politiska besluten är i elevens intresse, eller inte.

15 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 11 Om vi ska ta ansvar för elevens kunskapsutveckling ska vi också ta ansvaret att t.ex. kräva resurser m.m. När läraren är en god garant för elevernas intressen ligger det en skyldighet i att kritisera politiska beslut som inte tillgodoser elevernas bästa. Laila Fossum, Lærerforbundet: När lärarförbundet fusionerade 1993 var det viktigt för oss att diskutera de frågor som var gemensamt för de olika lärargrupperna. Professionalitet och yrkesetik har därför en lång historia hos oss. Det är viktigt att vara konkret och strategisk. Därför är frågan om en rent intern kollegial debatt eller om det ska vara en samhällsdebatt, ett vägval. En yrkesetisk debatt mellan lärare och skolledare ska vara öppen. Det är viktigt att samtidigt definiera vad begreppet yrkesetik är, till skillnad från andra typer av regler. Ska principer om yrkesetik fungera är det viktigt att man har bestämt vilken funktion och dignitet reglerna ska ha. Därför måste professionen själv utveckla etikfrågorna dock inte i ett interna vakuum. Det bör baseras på samhällets fundament och på att läraren skall vara elevernas advokat. Detta för att man kan råka ut för en statsmakt vilkens idéer man inte kan försvara. Rättningslinjerna ska därför komma från professionen själv. Skolledarna kan mer än de flesta medlemmar hamna i lojalitetskonflikten mellan uppdragets art och de yrkesetiska principerna. Därför är det viktigt att för alla definiera vad yrkesetik egentligen är. Stig G Lund, BUPL: Strategier för yrkesetik är viktiga. Traditioner och samhällets egen syn på de uppgifter som lärarna ska lösa utgör den kultur samhället bär med sig. Alla vet vad god uppfostran är. Här ligger starka känslor. Man ska har respekt för att detta spelar stor roll när samhällsuppdraget för lärarna formuleras. Detta märks nu i Danmark när den nya borgerliga regeringen formulerar sin regeringsförklaring. På skolområdet vill regeringen ha mer danskundervisning och mer matematik. Vi vill inte ha nya undervisningsformer utan ett fastare innehåll för skolan. På förskoleområdet vill man har lösningar som gynnar familjen. Pengarna ska följa barnet och familjen ska själv hitta sin lösning. Här syns tydligt vägvalet mot mer traditionella alternativ. Detta får konsekvenser för lärarna och för deras verksamhet. Därför är det viktigt att vi driver vår syn på vad professionalitet och yrkesetik är. Men vi har också olika uppfattningar inom lärarkåren.

16 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 12 Solweig Eklund: I våra läroplaner kan man faktiskt läsa ut vissa etiska förhållningssätt som lärarna bör ha. I yrkesansvaret ligger det att vara etisk. Vad är det då för skillnad mellan uppdragsansvar och yrkesansvar. Detta kunde vi också analysera vid NLS vårmöte. Sveriges lärare önskar inte längre regler från staten. Därför lyfts nu yrkesansvaret fram. Yrkesetik i förhållande till kunskapsmål är ett dilemma för många lärare. Detta etiska problem finns det ingen forskning på. Vad betyder det för lärare att inte nå målen. Hur ser detta ut i övriga Norden. EI-kongressens diskussion om Code of Ethics var av mer kollegial art. Det är långt ifrån ett brett yrkesansvar. Helga Hjetland: På vårmötet bör också frågan om vilka strategier vi använder för att få ut debatten där debatten skall vara d.v.s. ute hos medlemmarna så att vi vet att diskussionen förs i rätt forum. Goda idéer från varandra på detta strategiska område är värdefulla. Dan Johansson, FSL: Om lärarna ska vara garanter för etiken då måste de orka med sitt arbete. Man orkar inte om man inte upplever att man har en status som man själv erkänner, en status som kommer både inifrån och utifrån. En otillräcklig lärare orkar inte fungera etiskt. Viktigt att läraren har statusen i ryggmärgen. En lyckad lärare deltar i debatten. En olycklig lärare drar sig undan. Därför tror jag på regelverk en sk parlör i etik, en hjälp på vägen. Anders Rusk, OAJ: Vi har diskuterat vad och vart vi ska, men för lite HUR. OAJ har en skrift om detta, Varje lärare påverkar bilden av sitt yrke. Där finns information att ta vara på. Bilden av organisationen är viktig. Bilden av sitt medlemskap är ännu viktigare. Rubriken på temat år 2002 är viktig. Vad ska vi åstadkomma och hur ska vi åstadkomma det? Hur ska vi få medlemmarna att påverka bilden av sitt yrke? Vi har mycket att göra här, som organisation. Målet för oss är att medlemmarna ska förbättra bilden av sitt yrke. Här kan vi i NLS utväxla idéer. Utbildar vi medlemmarna i att förbättra bilden av yrket? Bente Sorgenfrey: BUPL arbetar nu på att skapa en pedagogisk profil där vi diskuterar vad som är viktigt i pedagogens arbete. När vi ses nästa gång bör vi inte bara diskutera yrkesetik utan också de övriga viktiga frågeställningar som har tagits upp här: modernisering, avreglering, decentralisering, dessa områden som utgör de största hoten för vårt yrke.

17 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 13 Det är viktigt att se helheltsperspektivet och att också ta med de modetendenser som kommer in i vårt yrke via nya politiska beslut. Eva-Lis Preisz: På Lärarförbundets kongress hade vi en stor diskussion om hur vi blir en starkare lärarorganisation. Här ligger nya tankar om företrädarskap och medlemskap i en förändrad värld. Hur arbetar vi för att få starkare medlemmar i ett starkare kollektiv? Det är frågor som vi lade ner mycket kraft på. Vi har beslutat satsa mycket pengar på medlemsutbildning och andra åtgärder för att stärka medlemmar och lokala företrädare. Hur gör vi för att skaffa en bättre aktörsberedskap, en god förändringsberedskap i en annan tillvaro. Här kan vi säkert bidra med några idéer i den kommande diskussionen till våren i NLS. Avslutning Beslut Efter sammanfattning av diskussionen föreslog generalsekreteraren att styrelsen skulle ge generalsekreteraren i uppdrag att med utgångspunkt från debatten tillsammans med ordförandeorganisationen Lärarförbundet, planera uppläggningen av temat för år Dokumentationen från temadebatten utgör riktlinjerna för planeringen. Generalsekreteraren bad också att Lärarförbundet vid nästa möte presenterar hur man planerat, genomfört och resultatsäkrat den medlemsdiskussion som förbundet haft ute hos medlemmarna under året. Strategier för hur man för ut denna typ av diskussioner till medlemmarna ska också tas upp till behandling. Styrelse beslöt tillstyrka förslaget från generalsekreteraren om uppläggningen av årets tema med innehåll: professionsutveckling, yrkesetik, samhällsutveckling, bilden av yrket och organisationen samt strategier för medlemsdiskussioner. Punkt 5 NLS förbundsseminarium - rapport Generalsekreteraren redogjorde för uppläggningen, arbetsmetoderna och utfallet av NLS förbundsseminarium i Åbo. Temat var Lärarförsörjning Lärarkompetens. Seminariet hade samlat 84 deltagare från lärarorganisationerna i samtliga nordiska länder. Kursen har dokumenterats på en CD-skiva som alla deltagare fått sig tillsänt. Styrelsens ledamöter har också fått denna dokumentation. Beslut Styrelsen godkände rapporten.

18 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 14 Punkt 6 Förslag till verksamhetsplan för år 2002 Generalsekreteraren föredrog förslaget till verksamhetsplan. Först behandlades verksamhetsinriktningen i stort. Därefter behandlade styrelsen varje avsnitt i förslaget separat. Årets tema Beslut om uppläggningen har fattats under punkten 4 Lärarförsörjning och Lärarkompetens Förslag till åtgärder godkändes Lönepolitiska strategier Förslag till åtgärder godkändes Privatisering och offentlig utbildning Ämnet ska tas upp på styrelsens dagordning under året, för vidare kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Vuxenutbildningen och högskolans situation är viktiga områden under denna rubrik. Övriga förslag till åtgärder godkändes. Policyfrågor Att göra NLS synligt i media och för medlemmarna i organisationerna debatterades livligt. Styrelsen enades om svårigheterna att få pressuppmärksamhet för verksamheten när den inte är kontroversiell. Nyhetsvärdet för media bygger på andra uppmärksamhetskriterier än de värden vi har. Bente Sorgenfrey föreslog att NLS, inför varje byte av ordförande i Nordiska Rådet och Ministerrådet presenterar sig och sin verksamhet för de nyvalda politikerna. Förslaget godkändes. NLS hemsida Förslag till åtgärder godkändes. Sektorernas verksamhet Rollfördelningen mellan styrelsen och sektorerna diskuterades. Sektorerna är rådgivande organ till styrelsen. Sektorerna skall också bevaka och utveckla det egna yrkesområdet. Frågor som är gemensamma för NLS och yrkesspecifika frågor för sektorn bör ha en klarare uppdelning så att dubbelarbete undviks.

19 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 15 Sektorernas verksamhet för år 2002 har inte redovisats i sin helhet för styrelsen vid dagens möte då alla sektorer vid denna tidpunkt ännu inte fastställt sina verksamhetsplaner. Styrelsen kommer att föreläggas förslagen så snart de föreligger. Kurs- och konferensverksamheten Ämnet finns för beslut under punkten 8. Arbetet med Nordiska Rådet och Ministerrådet Förslag till åtgärder godkändes. Övriga nordiska organ Förslag till åtgärder godkändes. Internationellt samarbete Förslag till åtgärder godkändes. Beslut Styrelsen beslöt därefter anta de föreslagna riktlinjerna för verksamheten år 2002 i sin helhet. Punkt 7 Förslag till budget för år 2002 Generalsekreteraren föredrog förslag till budget för det kommande verksamhetsåret. Beslut Styrelsen beslöt godkänna förslaget till budget, i sin helhet. Punkt 8 NLS sommarkurs år 2002 Generalsekreteraren föredrog förslag till uppläggning, innehåll och genomförande. Sommarkursens tema bygger på NLS arbete för det kommande verksamhetsåret. Förslag till tema för kursen är: Medlemmen i centrum Organisationen i utveckling Beslut Styrelsen beslöt godkänna de föreslagna riktlinjerna för kursens innehåll och praktiska genomförande.

20 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 16 Punkt 9 Punkt 9.1 Beslut Internationella ärenden Generalsekreteraren gav en kort tillbakablick på NLS arbete under de internationella möten som ägt rum under året. Styrelsen godkände rapporten. Punkt WTO-mötet i Qatar Generalsekreteraren föreslog att NLS sammanställer organisationernas erfarenheter på detta område. Beslut Styrelsen beslöt godkänna förslaget. Punkt 10 Val av ordförande och vice ordförande för år 2002 Generalsekreteraren föredrog ärendet. Beslut Styrelsen beslöt att för verksamhetsåret 2002 till ordförande för NLS välja Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet med Anni Herfort Andersen, DLF som vice ordförande. Punkt 11 Generalsekreterarens anställning Ordföranden föredrog ärendet. Generalsekreteraren är anställd på fyra år i taget och direkt underställd styrelsen. Styrelsen och generalsekreteraren skall ömsesidigt behandla frågan om en ny anställningsperiod. Generalsekreteraren önskar fortsatt uppdrag. Beslut Styrelsen beslöt enhälligt att generalsekreteraren anställs för en ny period. Styrelsen uppdrog åt NLS nyvalda ordförande och vice ordförande att tillsammans med generalsekreteraren förhandla om villkoren för den kommande perioden. Punkt 12 Rapporter Styrelsens ledamöter rapporterade från sina respektive organisationers arbete, under perioden.

21 NLS' höstmöte 2001 i Keflavik Protokoll, Sid. 17 Punkt 13 Övriga ärenden Inga ärenden behandlades. Punkt 14 Möteskalendarium i NLS för år 2003 NLS-möten för år 2002 är tidigare fastställda till 6-7 maj för vårmöte i Sverige 2-3 december för höstmöte i Sverige Beslut Styrelsen beslöt fastställa följande datum för år 2003: 6-7 maj för vårmöte i Danmark 2-3 december för höstmöte i Danmark Punkt 15 Mötet avslutas Ordförande Eirikur Jónsson tackade styrelsens ledamöter för ett aktivt möte. Styrelsen tackade Eirikur Jónsson och KI för ordförandeskapet och värdskapet under år Styrelsen framförde ett stort och varmt tack till Christer Romilson, Lärarförbundet som efter många års nordiskt arbete nu lämnar sitt uppdrag i NLS. Styrelsen framförde också ett stort och varmt tack till Laila Fossum, Lærerforbundet och till Leena Joensivu, OAJ som också lämnar NLS efter dagens möte. Därefter förklarade ordföranden mötet avslutat. Keflavik, den 30 november 2001 Eiríkur Jónsson Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

22 NLS vårmöte 2002 i Stockholm Punkt 4 Punkt 4 Presentation av Lärarförbundets medlemsdiskussion 2001 Bakgrund Lärarförbundet har under år 2001 genomfört en omfattande medlemsdiskussion i syfte att få fram de mest angelägna frågorna för medlemmarna under kongressperioden. Målsättningen är vidare att anpassa Lärarförbundets organisation och struktur efter dessa behov. Lärarförbundet kommer att presentera hur man gått till väga och vilka resultat man hittills uppnått. Lärarförbundets slutrapport från diskussionen bilägges. Handlingar Medlemsdiskussion

23 SLUTRAPPORT Medlemsdiskussionen 2001 Kongressen 1998 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att se över Lärarförbundets organisation. För att medlemmarna ska kunna nyttja organisationen för att ta makten över yrket och för att genomföra sina fackliga krav, måste en sådan organisationsöversyn föregås av en medlemsdiskussion. Alla medlemmar som så önskar skulle ges möjlighet att uttrycka sin uppfattning om vilka frågor de vill att Lärarförbundet ska prioritera. Här redovisas resultatet av medlemsdiskussion. Den genomfördes under hösten Mer än av Lärarförbundets medlemmar deltog och har på så sätt bidragit till ange inriktningen på Lärarförbundets arbete under innevarande kongressperiod. Lärarförbundets kongress i november 2001 har anslagit medel för att förbundet ska kunna genomföra en kraftig satsning på att utveckla det fackliga arbetet på arbetsplatserna. Endast genom medlemmarnas egna engagemang är det möjligt att nå de fackliga resultat som medlemmarna i medlemsdiskussionen uttryckt att de eftersträvar. I denna rapport redovisas endast resultat på riksnivå samt några exempel som berör jämförelser mellan kommuner. 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Viktiga frågor Resultatet av medlemsdiskussionen visar att medlemmarna starkast betonar att Lärarförbundet ska arbeta för att förbättra förutsättningar och ramar för arbetet. I detta ligger dels att mer resurser måste tillföras skolan, dels att lärarnas löner och status måste höjas med hänsyn till det kvalificerade och ansvarsfulla arbete som lärarkåren utför från förskola till högskola ( skola används som samlingsbegrepp för alla skolformer/verksamhetsformer för att inte tynga texten). Medlemmarna konstaterar också att man har mycket litet inflytande över just förutsättningar och ramar. Lärarförbundets medlemmar påtalar vidare att arbetsmiljön i skolan måste förbättras. Nedskärningarna inom skolan under 90-talet har medfört att lä-

24 rarnas och skolledarnas arbetsbelastning har ökat på ett orimligt sätt, kvaliteten är hotad, långtidssjukskrivningarna har ökat markant. Det finns behov av lokaler som är anpassade till den pedagogiska verksamhet som bedrivs. På många håll i landet är lokalerna dessutom nedslitna. Ytterligare tre förhållanden påverkar arbetet inom skolan på ett negativt sätt. Det är absolut nödvändigt att förbättra skolledarnas förutsättningar och möjligheter att leda det pedagogiska arbetet. Organisation och arbetsformer måste utvecklas genom att lärarnas inflytande ökar. De lärare som upplever att de har stort inflytande upplever också skolledningen mer positivt. Dessutom anser många lärare att medias beskrivning av skolan inte ger en rättvisande bild av skolan och lärarnas arbetsinsatser. Arbetskamraterna, eleverna/barnen och lärarnas egna förutsättningar för att utföra sitt arbetet upplevs positivt. Samsyn är inte ett område som betonats starkt. Men samsyn är ett område som prioriteras av deltagarna som har ungefär lika stor positiv som negativ upplevelse av samsyn eller bristen på samsyn. Ser man till de lärare som upplever sin arbetsbetssituation som mycket positiv så betonar dessa samsyn i än högre grad. 1.2 Upplevelse och inflytande Generellt sätt gäller att över hälften (57,1 %) av lärarna upplever att de har litet inflytande och små möjligheter att påverka. Upplevelsen av den egna arbetssituation är för dessa lärare negativ, den skulle t.o.m. för många kunna sägas präglas av uppgivenhet. Något mer än var tionde lärare (12,8 %) har en positiv upplevelse av arbetssituationen och tillika ett reellt inflytande, och var fjärde lärare (24,8 %) har en positiv upplevelse men mindre inflytande. Drygt var tredje lärare upplever sålunda sin arbetssituation som positiv. En mindre grupp, ungefär en lärare av tjugo (5,5 %), menar att de har inflytande men upplever ändå arbetssituationen som i huvudsak negativ. 1.3 Jämförelser Det finns inget lika omfattande arbete som det Lärarförbundet genomfört att jämföra resultat med. Men det finns några mindre med ungefär samma metodiska uppläggning 1. Lärarförbundets resultat visar att de medlemmar som deltagit i medlemsdiskussionen genomsnittligt upplever sig ha mindre inflytande än många andra grupper och en mindre positiv upplevelse av sin arbetssituation. Men andra studier visar också tendenser som måste beaktas vid en allmän värdering. Grupper med professionell laddning i sitt yrke ten- 1 Resultaten av dessa är inte publicerade. Här kan därför inte regelrätta sifferjämförelser göras. 2 (25)

25 derar att uppleva sin arbetssituation och sina möjligheter till inflytande mer negativt än andra grupper, vilket är naturligt med tanke på höga ambitioner som kommer i konflikt med de verkliga möjligheter som finns att leva upp till dem. Dessutom är det tydligt att grupper som har uppgifter inom s.k. front-office ofta har en tuffare arbetssituation än grupper med uppgifter inom back-office, vilket slår igenom i upplevelsen av arbetssituationen. Och lärar- och skolledaryrket måste betraktas som typiskt front-office. 1.4 Krav och utvecklingsmöjligheter Det viktiga är emellertid inte jämförelser med andra yrkesgrupper eller en diskussion av positivt eller negativt utan att ta fasta på medlemmarnas krav och de möjligheter till utveckling som medlemsdiskussionen visat på. Lärarförbundets medlemmar betonar starkast: ökad lön och högre status, bättre arbetsmiljö samt ökade resurser. Om man utgår från de individer som anser sig ha mest inflytande och den mest positiva upplevelsen av arbetssituationen finns tre frågor, som också kan påverkas inom skolan, som synes ha stor betydelse för att skapa goda arbetsförhållanden för allt fler. Det gäller samsyn, organisation och arbetsformer samt personliga förutsättningar, d.v.s. kompetensutveckling. Det krävs en stark prioritering av arbetsplatsens frågor i lokalavdelningarnas och förbundsstyrelsens arbete för att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemmarna att också själva kunna förbättra sina arbetsförhållanden. För att nå fackliga resultat på arbetsplatserna är det nödvändigt att intensifiera arbetet med att genomföra skolavtalet (ÖLA 00). Vid jämförelse mellan 1) de kommuner som utmärker sig genom att satsa mest respektive minst på undervisning per elev, och 2) jämförelse mellan kommuner som har förändrat sin skolbudget mest i positiv respektive mest i negativ riktning och slutligen 3) mellan kommuner där eleverna når goda respektive mindre bra resultat så framkommer samband med resultaten av medlemsdiskussionen avseende samma kommuner. Lärarnas upplevelse av sin arbetssituation är bättre i kommuner med högre lärartäthet än i kommuner med låg lärartäthet, nedskärningar liksom satsningar påverkar arbetssituationen negativt respektive positivt och det finns ett positivt samband mellan hur lärarna upplever sitt inflytande i arbetet och den upplevelse de har av sin arbetssituation och elevernas resultat. Detta in- 3 (25)

26 nebär att medlemsdiskussionens resultat kan tolkas så att ökat inflytande för lärarna utgör en framgångsfaktor för den svenska skolans måluppfyllelse. 2 Några metodfrågor Medlemsdiskussionen skulle ge svar på frågan: Vad? Men inte på frågan: Hur? Hur-frågan måste nu bearbetas vidare såväl centralt som lokalt på basis av medlemsdiskussionens resultat. Lärarförbundets medlemsdiskussion har inneburit en systematisk insamling av data. Men det är för den skull inte fråga om en vetenskaplig undersökning. Det är t.ex. inte känt om deltagarna i medlemsdiskussionen allmänt sett är mer eller mindre positiva till sin arbetssituation än de som inte deltagit i diskussionen. Redovisningen, som inte gör anspråk på att vara heltäckande, bygger på agregerade data som härrör från de formulär som deltagarna fyllde i strax före diskussionen. Lokalavdelningar som deltagit i medlemsdiskussionen har tillgång till redovisning avseende den egna lokalavdelningen samt riksgenomsnitt. 2 De mer detaljerade resultat som redovisas i denna rapport har genererats ur den totala databasen. 2.1 Utgångspunkt i arbetsplatsen Tyngdpunkten i medlemsdiskussionen ligger i förslag till utveckling och förbättringar på arbetsplatsen. I Lärarförbundets medlemsdiskussion har medlemmarna utifrån den öppna frågan Vad kännetecknar din arbetssituation just nu? själva formulerat upp till sju förhållanden positiva eller negativa och själva klassificerat sina olika svar på frågan avseende 1) hög eller låg prioritet, 2) positiv eller negativ upplevelse och 3) grad av inflytande, samt, till sist, sorterat sina svar inom olika områden. Formuleringen av de tio utvalda områdena är ett resultat av omfattande förstudier i olika fokusgrupper: Omvärldens attityder: Samhälle, näringsliv, media etc. Förutsättningar och ramar: Ekonomi, anställningsvillkor, utvecklingsmöjligheter, politiska beslut och mål. Samsyn: Uppslutning kring mål, medel och läraryrkets innebörd. Organisation och arbetsformer: Ansvars- och arbetsfördelning på arbetsplatsen. Arbetsmiljö: Fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållanden och kulturen på arbetsplatsen. Ledarskap: Chefernas förmåga att leda, planera, samordna och skapa förutsättningar för verksamheten. 2 Arbetet med den sökbara databasen har varit komplicerat. Det återstår ännu vissa justeringar för att den ska fungera tillfyllest. 4 (25)

27 Arbetskamrater: Samarbetsklimat, kamratskap och relationer. Eleverna/barnen: Sociala förhållanden, behov, kunskaper, motivation och förmåga. Personliga förutsättningar: Egen kompetens, motivation och förmåga. Annat: Övriga frågor som inte passar in under ovanstående, t.ex. privata förhållanden. Med fokus menas hur frekvent deltagarna har hänfört sina svar på frågan Vad kännetecknar din arbetssituation just nu? till de olika områdena ovan. 2.2 Fritextssvar Fritextssvaren, som skrivits efter genomförd diskussion, uppgår till över tättskrivna A4-sidor. Dessa har bearbetats och huvudintrycken har sammanställts och redovisas i bilaga med några citat hämtade direkt ur frisvaren. 2.3 HRI I de diagram som finns i databasen redovisas s.k. HRI-värden. HRI står för Human Resource Index och utgör en viktning mellan upplevelse och inflytande. Det är viktigt att HRI-värdet inte övertolkas. Det säger t.ex. ingenting om hur bra eller dåligt en lokalavdelningsstyrelse arbetar. 3 HRI, är ett bra sammanfattande mått, men bör inte användas vid jämförelser mellan små grupper. 3 Engagemang Medlemsdiskussionen har inneburit ungefär två timmars frivilligt arbete för de drygt deltagarna, för att utveckla arbetet på den egna arbetsplatsen och för att påverka det fackliga arbetet inom Lärarförbundet. I 72 lokalavdelningar har över 50 procent av medlemmarna deltagit och i 172 lokalavdelningar över 30 procent. Nedan förtecknas de mest framgångsrika lokalavdelningarna. Lokalavdelning Andel deltagare (%) Grästorp 90 Färgelanda 82 Ragunda 78 Vindeln 77 Bjuv 74 3 Vid en jämförelse mellan de kommuner som har högst respektive lägst andel långtidssjukskrivna visar det sig t.ex. att de kommuner som har högst andel långtidssjukskrivna har ett högre HRI-värde bland lärarna än de som har lägst andel långtidssjukskrivna, vilket kan förklaras av att de som drabbats av långtidssjukskrivning haft en mer negativ upplevelse av sin arbetssituation än andra. 5 (25)

28 Gullspång 74 Härjedalen 73 Lysekil 73 Markaryd 73 Vännäs 73 Det är tydligt att andelen deltagare har varit avsevärt högre i små lokalavdelningar än i stora. Deltagandet i medlemsdiskussionen i de tio största lokalavdelnigarna varierar mellan 35 och 10 procent. 4 Resultatredovisning Här redovisas uppgifter som presenteras i diagramform för att ge en så god bild av medlemsdiskussionens resultat som möjligt. 4.1 Översikt I diagram 1 nedan har deltagarna grupperats i fyra olika fält med utgångspunkt i en sammanvägning av hur man svarat avseende inflytande och upplevelse. Diagram 1. Fördelning efter upplevelse och inflytande. Fälten A till D kan grovt definieras enligt följande. A. Jag upplever min situation som positiv och jag upplever att jag kan påverka. I fält A finns individer som är drivande och tillfreds med sin situation. 6 (25)

29 B. Jag upplever min situation som positiv men upplever inte att jag kan påverka. I fält B finns individer som trivs bra men som kanske inte strävar speciellt efter ökat inflytande. C. Jag upplever min situation som negativ men jag upplever att jag kan påverka. I fält C befinner sig individer som upplever sig arbeta i motvind man har inflytande men upplever ändå sin arbetssituation som mindre positiv. D. Jag upplever min situation som negativ och jag upplever att jag inte kan påverka. I fält D finns individer som i många fall kan känna uppgivenhet, man är såväl negativ som passiv. Observera att det inom de olika fälten finns gradskillnader beroende var i koordinatsystemet inom ett visst fält en individ placerats. Totalbilden visar att 37 procent (A+B) av medlemmarna upplever sin arbetssituation som positiv, 13 procent anser sig dessutom ha inflytande i arbetet. Men hela 57 procent av deltagarna i medlemsdiskussionen upplever att de har litet inflytande och en negativ upplevelse av sin arbetssituation. Drygt 5 procent anger att de har inflytande men har ändå en negativ upplevelse. Den sammantagna bilden är sålunda att medlemmarna inom väsentliga områden anser sig ha litet inflytande och en mer negativ än positiv upplevelse. Man bör dock hålla i minnet att resultaten kan ha påverkas av hur medlemmarna lagt tonvikten i sina svar på frågan Vad kännetecknar din arbetssituation just nu?. Det är möjligt att många i första hand valt att ta upp frågor som uppfattas som problem i arbetet, medan det som fungerar väl i så fall inte kommit fram på samma sätt. Diagram 2. Fördelning av områden efter upplevelse och inflytande. 7 (25)