Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort Gorm Leschly Søren Hoppe Christensen HL

Transkript

1 Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS höstmöte Tid 2-3 december 2003 Plats Danmarks Lærerforening, Köpenhamn Närvarande Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Jörgen Lindholm Sören Holm Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Bjørnar Mjøen Hugo Hallum Berit Østereng Jóhannes Eli Iversen Carita Björklund Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Paul Raahauge Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL FL FP KI KI IMAK PIP NLS NLS Gäster Sten Svensson Lärarnas Tidning Knut Hovland Utdanning Carl-Erik Rusk Läraren Kerstin Weyler Skolvärlden Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

2 Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Mötet öppnas NLS ordförande Anders Bondo Christensen DLF hälsade ledamöterna välkomna till Köpenhamn. Han vände sig särskilt till nya ledamöter samt till NLS gäster vid höstmötet, chefsredaktörerna för lärartidningarna. Därefter förklarades mötet öppnat. Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes i föreliggande skick. Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokoll från den 6-7 maj 2003 i sin helhet. Tema: Samhället i utveckling Läraren i centrum Styrelsen inledde dagens arbete med gruppdiskussioner rörande samhällsutvecklingen, lärarnas förändrade roll, yrkets villkor samt vikten av NLS organisationernas samverkan för inflytande på samhällets politiska dagordning. I ljuset av denna ambition arbetade ledamöterna med tre teman: Samhället och skolan, Yrkesprofessionen och villkoren samt Lärarnas arbetsmarknad. Syftet med gruppdiskussionerna var att få fram gemensamma huvuddrag i vår policy rörande bildning och lärande, huvuddrag som kan utgöra grunden för de diskussioner som planeras med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet till hösten Målsättningen var också att få fram argument att användas nationellt, nordiskt och internationellt så att vi tillsammans kan agera, påverka och försöka ändra den dagordning som andra sätter för skolan i samhället. Viktigt för NLS är också att diskutera igenom lärarnas villkor, lönesättning och framtida arbetsmarknad. Styrelsen delade upp sig i temagrupperna och diskuterade de upplägg som varje tema hade fått som bakgrundstext. Efter gruppdiskussionen redovisade varje grupp innehållet och utfallet. Anders Bondo Christensen redovisade gruppdiskussionen från Samhället och skolan. Gruppen analyserade skolans värdegrund och lärarens roll i det internationaliserade samhället. Skolans uppgift är att ge kunskap och färdigheter men framför allt bildning. Denna samhällssyn genomsyrar alla delar av utbildningssystemen i våra nordiska länder. En viktig uppgift för lärarorganisationerna är att försvara bildningsbegreppet och den nordiska samsynen: lika möjligheter till utbildning för alla.

3 Protokoll, Sid. 3 När PISA undersökningar m.m. leder till rankning av skolor och elever, hamnar lärare i ett svårt dilemma. Vi måste sätta fokus på vårt samhällsuppdrag, på skolans ändamålsparagraf och i ljuset av det, argumentera så att bildningsbegreppet blir framträdande och kan överskugga nyckfulla politiska trender. Satsa på vår professionalism. Beskriv lärarens yrkesroll och helhetsansvar för utbildningen men säg också klart ifrån när besparingar och politiska beslut fattas som kan hota den kvalitet som samhället i politiska beslut, redan fastställt. Gruppen diskuterade viktiga teman för mötet med utbildningsministrarna: Hur kan vi i en nordisk gemenskap föra fram synen på den nordiska skolans bildningsuppdrag, på internationellt plan? Vi vill för fram den nordiska synen lika utbildningsmöjligheter för alla och till detta koppla resonemanget att det också lönar sig samhällsekonomiskt att satsa på hela utbildningssystemet. Ett samhälle i utveckling behöver människor med kognitiv och social bildning. Vi vill diskutera forskning och lärande. Politiskt genomgripande beslut borde föregås av bred forskning samt följas upp och utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Befintlig forskning borde spridas bättre så att lärare kan ta del av resultaten och därmed också bli bättre att utvärdera sitt eget arbete och verksamheten i stort. Vi vill diskutera kvalitetsbegreppet och värdegrunden. Hur ska vi internationellt dokumentera kvalitetsbegreppet i våra nordiska system? Hur identifierar vi begreppet kvalitet i förhållande till bildningsbegreppet. Vilken mening har ministrarna om det? Finns det en samsyn borde vi göra något tillsammans utåt för att befästa den gemensamma värdegrunden. Finns det avvikande meningar borde vi påverka! Avslutningsvis menade gruppen att vi som lärare måste ta till oss ny medicinsk forskning om lärande. Vad säger ny hjärnforskning? Hur påverkas inlärningen med olika metoder? Samtidigt är det viktigt att slå vakt om metodfriheten och vårt yrkesansvar. Därför bör lärarnas kompetensutveckling vara ett ständigt område att bevaka för lärarorganisationerna. Laila-Brith Josefsen refererade diskussionerna från Yrkesprofessionen och villkoren. Gruppen var enig om att arbetsgivaren i alla de nordiska länderna har samma syn på våra villkor för lön och arbetstid men att de använde olika strategier. Det var därför mycket intressant att byta erfarenheter men på grund av de skilda förhandlingsuppdragen var det omöjligt att hitta gemensamma lösningar på samma problem.

4 Protokoll, Sid. 4 Många i gruppen var emot individuell lönesättning och i Danmark uttrycker man det, ny lön bör bytas ut mot gammal, god lön. Gruppen hade också en ingående diskussion om vad som stimulerar professionen att göra ett gott kvalitativt arbete. Här innefattades också arbetstid, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Dessa diskussioner är dock så omfattande att det inte går att relatera kortfattat här, avslutade Laila-Brith Josefsen. Dan Johansson refererade från Lärarnas arbetsmarknad. Dagens lärare har en bred kompetens på många områden. Det visar sig att lärare har en bra arbetsmarknad även utanför skolan. Gruppen har diskuterat rörlighet över gränserna och den eventuella nya arbetsmarknad som öppnar sig i och med EU: s utvidgning. Ett dilemma kan vara om arbetskraften blir så rörlig att det uppstår arbetsbrist på ett ställe p.g.a. dragkraften från goda arbetsvillkor till ett annat. Hur ställer vi oss till det? En form av omvänd social dumping. Snabbutbildning av lärare har etablerats i vissa länder för att råda bot mot bristen av lärare men ännu har detta inte medfört några problem. Det är i viss mån bra att lärare är en bristvara. Lärare ska behövas. Lärare ska visa upp produktivitet och effektivitet i yrkesutövningen. Gruppen uppehöll sig mycket kring en rad nya tankar och idéer för hur läraryrket kan göras mer användbart och effektivt och gjorde därmed en försiktig framtidsanalys. Den tekniska utvecklingen går allt fortare. Rörligheten för varor och tjänster ökar. Samhällena internationaliseras och polariseras. Den offentliga sektorns öde i ett längre perspektiv är oviss. Hälso- och sjukvårdssektorn kommer att sluka allt fler offentliga medel i takt med att befolkningarna blir äldre. Kan offentlig utbildning hävda sig då? Hur överlever läraren i ett sådant scenario? Allt färre människor kommer att arbeta i direkt varuproduktion. Om service- och kunskapssamhället ska fungera krävs god vård och omsorg, kvalitativ utbildning, brett kulturutbud m.m. Lärarnas pedagogiska kunskaper borde kunna bli eftersökta på hela denna nya arbetsmarknad som utbildare eller pedagogisk expert för andra arbetstagares kompetensutveckling m.m. Skulle lärarnas status höjas om vi därför kan marknadsföra vår pedagogiska kunskap till andra samhällsverksamheter än bara skolans? Lärare måste ta makten över sin yrkesutövning och ta ansvaret för arbetsinnehållet. I stället för att knyta arbetet till en given institution är det lärarens eget yrkesetiska förhållande till sitt arbete som är kompetensen. Då spelar det ingen roll om arbetsgivaren finns i offentlig eller privat

5 Protokoll, Sid. 5 regi. Därmed blir lärarens attraktionskraft inte enbart beroende av den offentliga ekonomin utan kan användas i alla verksamheter. Därför bör lärarorganisationerna arbeta ännu mer för att öka den yrkesetiska medvetenheten. Det är professionen självt som sätter gränser och utvecklar arbetsinnehållet inte politiker och myndigheter. Denna tanke bör också kopplas till det skimmer som yrket borde ha. Att känna sig attraktiv på arbetsmarknaden ökar yrkets status. Nya karriärvägar, andra utvecklingsmöjligheter lockar till ökad re- krytering. Produktivitet och effektivitet är begrepp vi borde utmana, inte rygga för. Om vi själva som yrkesutövare bejakar produktivitet och effektivitet i vår mening, dvs. ett kvalitativt arbete, som tar yrkesetiska hänsyn till individers och gruppers behov och förmåga att lära, då mister andra samhällsinstanser makten över den pedagogiska dagordningen. Det är lärarna som yrkesutövare som själva kommer att ansvara för effektiv pedagogisk produktion. Vi garanterar kvalitet och effektivitet. Vår yrkesutövning är den garantin. Det är viktigt att lärarna blir de som blir tillfrågade och efterfrågade när pedagogik ska produceras vare sig det är i skolan, i samhället eller på arbetsmarknaden i övrigt. Efter gruppredovisningen diskuterade styrelsen utfallet. Den offentliga sektorn är våldsamt trängd. Det skapar stora utmaningar för våra medlemmar. Lagstiftningen för skolan är ambitiös. Samtidigt skär kommunerna ner anslagen. Snart kommer en reaktion på skolans framtid i offentlig regi. Vi måste vara förberedda på det och försvara skolan som samhällsinstitution. Kunskap kommer att stå i högsätet i alla utvecklade länder. Då är det vår eget yrkeskunnande som ska vara drivkraften. Arbetsgivarens tillhörighet i offentlig eller privat regi blir därmed av underordnat betydelse. När vi diskuterar kvalitet är det viktigt att lärarna blir en intressant samtalspartner. Vi ska arbeta för att göra kvalitetsbegreppet enkelt. Vi måste utveckla en gemensam syn på vad vi vill att kvalitet ska vara och inte rygga för ekonomibegrepp eller produktivitetsdiskussion när kvalitetsbegreppet kommer på tal. Med dessa synpunkter avslutade styrelsen punkten Samhället i utveckling Läraren i Centrum. Punkt 5 Verksamhetsplan för år 2004 Generalsekreteraren redogjorde för förslaget samt presenterade ett tilläggsärende till verksamhetsplanen rörande ett gemensamt möte med de nordiska utbildningsministrarna år Styrelsen behandlade därefter verksamhetsplanen kapitel för kapitel. Till avsnittet verksamhetsinriktning önskade Anders Rusk tillföra följande skrivning: NLS kommer under verksamhetsåret mer konkret än tidigare att utnyttja medlemsorganisationernas sakkunskap vid möten och seminarier för att ytterligare befrämja det nordiska erfarenhetsutbytet inom NLS.

6 Protokoll, Sid. 6 Styrelsen beslöt godkänna Anders Rusks tilläggsförslag. Styrelsen beslöt godkänna avsnitten Verksamhetsinriktning, NLS tema 2004, avsnittet Styrelsen inför året 2004 samt Övriga löpande ärenden för NLS styrelse. Styrelsen beslöt också godkänna inriktning och planering för mötet med de nordiska utbildningsministrarna samt förslag till genomförande och tidsplan. om innehåll, konkret genomförande samt hur vi kan agera för en fortsättning, kommer att fattas vid NLS vårmöte Sektorernas verksamhet Styrelsen diskuterade ansvarsområdet fritidshem. Var hör området hemma i NLS strukturen? Styrelsen menade att det var viktigt att se helhetssynen på barn och unga och att fritidshemsverksamhetens innehåll måste fokuseras på de behov som barn och unga har av en meningsfull fritid. Därför kan detta ansvarsområde utgöra en gemensam del i de båda sektorerna förskola fritidshem samt grundskola. Frågan bör inte byråkratiseras utan där det finns intresse och behov för diskussioner om fritidshemmen, där tas behöriga frågeställningar upp. Verksamhetsplanen för sektorernas arbete godkändes. Avsnittet kurs- och konferensverksamhet godkändes. Avsnittet Arbete med nordiska organ godkändes. Avsnittet Internationellt samarbete samt avsnittet Övriga internationella organ godkändes. Styrelsen godkände slutligen den föreslagna verksamhetsplanen i sin helhet för år 2004 samt riktlinjerna för arbetet. Punkt 6 Budget för år 2004 Generalsekreteraren föredrog budgetförslaget. Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för år 2004 med specifikationerna i de medföljande bilagorna 1-4. Till punkten 7 övertog Erkki Kangasniemi ordförandeklubban Punkt 7 Bidrag till Nordiska Ministerrådets framtida teman på deras dagordning för skolan Generalsekreteraren informerade om bakgrunden till detta arbete samt redovisade förslag till åtgärder. Styrelsen har beretts tillfälle till att inkomma med förslag till teman.

7 Protokoll, Sid. 7 Punkt 8 Styrelsen beslöt att medlemsorganisationerna inlämnar gemensamt svar genom NLS till Nordiska Ministerrådet. Generalsekreteraren sänder ut förslag till teman, baserade på styrelsens diskussion och inlämnade förslag. Efter remissförfarande fastställs de teman som NLS lämnar in den 1 mars Eventuellt inrättande av sektor för skolledare Generalsekreteraren informerade om förslaget från att inrätta en sektor för skolledare samt underströk att beslut inte skulle fattas vid dagens möte. Ledamöterna redogjorde för hur ledarstrukturen såg ut i respektive land samt hur ledarna var organiserade inom respektive organisation. Efter genomgången diskuterade styrelsen hur man kan lösa ledarnas behov av ett gemensamt utbildningspolitiskt och fackligt forum inom NLS strukturen utan att detta medför byråkrati och ökad ekonomisk belastning. Styrelsen beslöt ge generalsekreteraren i uppdrag att utifrån en kartläggning av situationen i varje land, lägga förslag till styrelsen till NLS vårmöte 2004 med de riktlinjer som styrelsen uttalat. Punkt 9 NLS sommarkurs år 2004 Generalsekreteraren redogjorde för förslaget till tema, innehåll och genomförande. Hon poängterade att NLS och värdorganisationen tillsammans kommer att forma innehållet så att alla lärarkategorier ska komma att känna igen sina yrkesetiska dilemman och därmed få utbyten av varandras erfarenheter och insikter. Kursen vill lyfta fram lärarprofessionens utmaningar samt påvisa det ansvar och gränsöverskridande samarbete som krävs av lärare i den dagliga verksamheten. Kursen vill därigenom också sätta fokus på de nordiska lärarorganisationernas samarbetsprocess på yrkesetikens område och den nordiska nytta som medlemmarna i NLS organisationerna kan ha och ge på detta område. Tonvikten läggs därför på arbetsformer som gynnar tankeoch erfarenhetsutbyten. Punkt 10 Styrelsen godkände riktlinjerna för innehåll och praktiskt genomförande. Internationella ärenden Generalsekreteraren föredrog de internationella frågorna inför beslutet om den PAN-Europeiska strukturen som ska antas vid EIE- och ETUCE:s möten i Luxemburg den 8-10 december.

8 Protokoll, Sid. 8 Generalsekreteraren meddelade att NLS organisationen kommer att ha förberedande möten i Luxemburg där strukturen och valfrågorna kan diskuteras vidare. Generalsekreteraren informerade också om den önskan de europeiska lärarorganisationerna har att dela NLS tradition som vi haft vid EI:s kongresser att bjuda EI kongressen på en Nordic Evening. Denna önskan framgår i NLS budgetförslag för år 2004 där NLS reserverat medel för en European Night, kostnader som därmed återförs till NLS från de deltagande europeiska organisationerna. Ansvaret att arrangera denna kväll har, genom de europeiska organisationernas förslag, ålagts NLS. Punkt 10.4 Övriga internationella frågor Generalsekreteraren tog upp en uppmaning från lärarorganisationen i Estland att stödja en en-dagars strejk den 4 december. TALO-huvudorganisationen, i vilken Estlands lärarförbund ingår, arrangerar strejken i Estland. Man strejkar för bättre lön- och arbetsvillkor. Styrelsen beslöt sända stöduttalande till Estlands Lärarförbund och gav generalsekreteraren i uppdrag att effektuera detta. Punkt 11 Val av ordförande och vice ordförande för år 2004 Styrelsen valde Erkki Kangasniemi till NLS ordförande för år 2004 med Helga Hjetland som vice ordförande. Punkt 12 Möteskalendarium för år 2005 Styrelsen beslöt förlägga NLS möten år 2005 enligt följande: NLS vårmöte 2005 den maj NLS höstmöte 2005 den november Punkt 13 Punkt 14 Punkt 14.1 Rapporter från organisationerna Ledamöterna gav kortfattade rapporter om aktuella händelser från respektive land. Paul Raahauge IMAK informerade om arbetet kring och uppgörelsen av det avtal för lärarna som slutits på Grönland i november Eventuellt Gemensamt hotell i Porto Alegre NLS organisationerna i styrelsen uttalade önskan att NLS samordnar hotellbokningen inför Porto Alegre så NLS delegationen kan inkvarteras på samma hotell. Det underlättar NLS delegationens arbete vid EI kongressen. Beslöts att generalsekreteraren effektuerar detta och att organisationerna sänder in namn på de deltagande till NLS kansli.

9 Protokoll, Sid. 9 Punkt 15 Mötet avslutas NLS ordförande Anders Bondo Christensen tackade styrelsen för arbetet. Han vände sig särskilt till de ledamöter som i och med dagens möte, slutar sitt arbete i NLS. Han och styrelsen tackade varmt Bente Sorgenfrey BUPL, Svend-Erik Christensen DTL, Laila-Brith Josefsen, Karen Elisabeth Lundbæk HL samt Carita Björklund FP med en stor applåd. Därefter förklarades mötet avslutat. Köpenhamn 3 december 2003 Anders Bondo Christensen Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare