NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD

Transkript

1 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den november 2010 i Oslo. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 12 november för att vi ska få in dem på hemsidan så de blir tillgängliga för alla. All innehållsmässig och praktisk information om vårt möte den november har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS hemsida > möten > styrelsemöte i november i Oslo. Varmt välkomna till Oslo. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Adress Telefon Telefax Hemsida Järnvägsmannagatan 6 Rautatieläistenkatu 6 FIN Helsingfors nls@oaj.fi

2 2 1. Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund Henning Pedersen Anders Bondo Christensen Hans Ole Frostholm Hanne Pontoppidan Gorm Leschly Søren Hoppe Christensen Dan Johansson Olli Luukkainen Anne Liimola Päivi Koppanen Kari Kinnunen Petri Lindroos Heralvur Jacobsen Jarvin Feilberg Hansen Kári Jespersen Sivso Dorph Kaalina Skifte Marta D. Sigurðardóttir Elna Katrín Jonsdóttir Eirikur Jonsson Stein Grøtting Mimi Bjerkestrand Cathrin Sætre Haldis Holst Tove Marie Børresen Ragnhild Lied Sonia Monfort Roedelé Metta Fjelkner Anders Almgren Eva-Lis Sirén Ann-Charlotte Eriksson Sören Holm Jörgen Lindholm Inger Maurin Anders Rusk Maria Häggman Maj Lönnroth Taina Aellig Kristin Halvorsen Stine Christensen Holtet BUPL BUPL DLF DLF Uddannelsesforbundet GL HL FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ FL FP YF IMAK PIP KI KI KI SL Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet LR LR Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet NLS NLS tolk tolk föreläsare föreläsare

3 3 2. Dagordningen fastställs Information Dagordningen har skickats ut till styrelsen den Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning. Bilagor Bilaga 1 Förslag till dagordning s. 4 Bilaga 2 Tidsplan för mötet s. 5

4 4 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas s.2 2. Dagordningen fastställs s.3 3. Godkännande av föregående protokoll 3-4 maj 2010 s.7 4. Mellanbokslut 2010 s NLS strategi- och strukturplan s NLS verksamhetsplan 2011 s Förslag till budget 2011 s Tema: Enligt värdlandets förslag s.41 o Kunnskapsminister Kristin Halvorsen o Stine Christensen Holtet Leder av Pedagogstudentene i Utdanningsforbundet 9. Nordisk gemensam medlemsservice s NLS webbplats s NLS Sommarkurs rapport s NLS Förbundsseminarium 2011 på Island s Val av ordförande och viceordförande i NLS 2011 s Internationella ärenden s Möteskalendarium s Nationella rapporter s.58 Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast för att kunna sättas in på NLS webb inför mötet 17. Övriga ärenden s Mötet avslutas s.59

5 5 Bilaga 2 Tidsplan för NLS styrelsemöte i Oslo Tid: Plats: Utdanningsforbundet, Hausmannsgate 17, OSLO Torsdag Kaffe Mötet öppnas Minister Kristin Halvorsen LUNCH Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Promenad från Grand Hotel till Operan Omvisning av Operan i Oslo Middag på Oslo Spiseforrettning Fredag Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter LUNCH Mötet fortsätter

6 6 3. Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Hurdalsjøen lades ut på NLS webbsida 23 maj för granskning. Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 3-4 maj Bilagor Bilaga 3 Protokoll från s. 7

7 7 Bilaga 3 PROTOKOLL Ärende NLS Vårmöte Tid: 3-4 maj 2010 Plats: Hurdalsjøen, Norge Närvarande Stig G. Lund Henning Pedersen Anders Bondo Christensen Kurt Buch Jensen Hanne Pontoppidan Gorm Leschly Søren Hoppe Christensen Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Anne Liimola Jörgen Lindholm Stein Grøtting Cathrin Sætre Haldis Holst Tove Marie Børresen Sonia Monfort Roedele Ragnhild Lied Maud Wang Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Søren Lindhart Rasmussen Anders Rusk Maria Häggman BUPL BUPL DLF DLF Uddannelsesforbundet GL HL FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet SL Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FP KI KI KI IMAK PIP NLS NLS Tolkar Taina Aellig Maj Lönnroth

8 8 1 Mötet öppnas. NLS viceordförande Eiríkur Jónsson, KI hälsade ledamöterna varmt välkomna till styrelsens vårmöte i Hurdalsjøen och förklarade mötet öppnat. 2 Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes i föreliggande skick. 3 Protokoll från föregående möte Protokoll från NLS höstmöte den 7-8 december 2009 godkändes i sin helhet. (Bilaga1/1/2010) 4 NLS verksamhetsberättelse för år 2008 Generalsekreteraren sammanfattade årets viktigaste händelser och redogjorde kortfattat för den utsända verksamhetsberättelsens innehåll. Han lyfte särskilt fram NLS nya verksamhetsform för verksamhetsåret, som går ut på att fördjupa sig i värdlandets utbildningstraditioner och kultur. På så vis kan varje medlemsland spegla sin egen verksamhet i värdlandets. Årets arbete har också präglats av ett omfattande samarbete kring NLS framtida målsättning och struktur. Det har varit viktigt för NLS medlemsorganisationer att få vara delaktiga i utvärderingsarbetet inför 2010 då det sker ett byte på generalsekreterarposten. För övrigt har verksamhetsåret innehållit mycket om den globala finanskrisen med efterföljande konsekvenser speciellt för den offentliga sektorn och utbildningsområdet. Beslut: Verksamhetsberättelsen godkändes i föreslagen form. (Bilaga 2/1/2010) 5 NLS räkenskaper och revision Generalsekreteraren redogjorde för årets verksamhetskostnader samt föredrog den ekonomiska slutrapporten av kostnaderna för år 2009 med revisorns rapport och förslag till godkännande. Beslut: Styrelsen godkände årets räkenskaper och den ekonomiska slutrapporten för år (Bilagor 3-5/1/2010) 6 Förslag till medlemsavgift för år 2010 Generalsekreteraren föredrog förslag till kostnadsfördelning enligt bilaga 3, förslag till fördelning av överskott enligt bilaga 4 samt förslag till medlemsavgift för år 2010 enligt bilaga 5. Beslut: Styrelsen godkände förslag till kostnadsfördelning, förslag till fördelning av överskott samt fastställde medlemsavgiften för år 2010 enligt det lagda förslaget. (Bilagor 6-8/1/2010) 7 NLS strategi- och strukturplan

9 9 På styrelsens höstmöte gav styrelsen generalsekreteraren i uppdrag att bereda ett förslag till strategioch strukturplan för NLS, baserat på styrelsens beslut om NLS framtid på vårmötet Strategi och strukturplanen bifogas till protokollet som bilaga 9/1/2010. Diskussion Under den efterföljande diskussionen konstaterade Cathrin Sætre från Utdanningsforbundet att den framlagda strukturplanen var en fin avrundning av de diskussioner och reflektioner som styrelsen haft under tidigare möten. Hon tyckte också att upplägget med att strategin synliggör dels det NLS gör och dels det NLS kan göra var bra och att det öppnar för möjligheter. Stig G Lund understödde Catrin Sætres uttalande och väckte frågan i fall NLS representation i olika organ kunde skrivas om till att NLS samlar delegationerna i olika organ. Jörgen Lindholm från Lärarförbundet önskade att det skulle föras en bredare diskussion om värdebegreppen i indelningsstycket och att man också kunde inkludera begreppen fackliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati etc. Han önskade också att ordet benchmarking kunde bytas ut till ett svenskt ord. Gorm Leschly från GL önskade att pilriktningen mellan styrelse och sektorerna skulle ändras så att de går åt båda hållen i bilden av strukturen. Anders Bondo Christensen understödde Gorm Leschlys uttalande och önskade att man kunde utveckla samarbetet mellan styrelsen och sektorerna. Både Anders Bondo Christensen och Stig G. Lund konstaterade att strategin har en konservativ uppbyggnad, men att konservatism i det här skedet kunde ses som positivt. Dan Johansson från FSL föreslog att man kunde aktivera sektorerna genom att be dem diskutera värdebegreppen. Haldis Holst från Utdanningsförbundet menade att kommunikationen mellan styrelsen och sektorerna borde fungera båda vägarna och att man i större utsträckning borde be sektorerna om information. Hon ställde sig skeptisk till att sektorerna skulle uttala sig om värdebegreppen utan föreslog i stället att man skulle ge generalsekreteraren uppdraget att arbeta vidare med strategi- och strukturplanen och kontakta medlemsorganisationerna i frågan om vilka begrepp som ska inkluderas. Erkki Kangasniemi ansåg att vi nu skall koncentrera oss på det väsentliga och tyckte att generalsekreteraren omarbetar strategioch strukturplanen i enlighet med diskussionen. Beslut: Styrelsen gav generalsekreteraren i uppgift att sända ut strategi och strukturplanen till styrelsen för ytterligare kommentarer innan den slutgiltiga versionen behandlas på styrelsens höstmöte.

10 10 8 NLS verksamhetsplan för 2010 Styrelsen beslöt på höstmötet att verksamhetsplanen till vårmötet skulle kompletteras av den nya generalsekreteraren. Diskussion Under den efterföljande diskussionen föreslog Jörgen Lindholm från Lärarförbundet att meningen Den lilla världens integritet har ersatts av andra samhällsaktörer. (s.46, stycke 2, rad 4) skulle tas bort (Sidhänvisningarna i diskussionsdelen hänvisar till de ursprungliga möteshandlingarna, inte till den reviderade bilagan.). Vidare initierade han en diskussion om bildningsbegreppet (s.46, stycke 2 rad 13) och svårigheten att översätta det. Styrelsen beslöt efter en diskussion i ämnet att byta ut bildningsbegreppet mot bildning. Vidare beslöt styrelsen att precisera meningen om Norges utbildningspolitik (s.46, stycke 3, rad 9) genom att ersätta orden är en politik åt rätt håll och borde därför kunna med ordet kan. Lärarförbundet önskade vidare att tidsformerna i stycket om internationellt samarbete på sidan 51, stycke 1 skulle korrigeras. Lissabon deklarationen har trätt i kraft (stycke 1, rad 1) och bevaka det viktiga utrikespolitiska programmet EUROPA 2010.(stycke 1, rad 11) Vidare ändrades uttrycket slå hårt (stycke 1, rad 17) till få stor betydelse. På sidan 51 ändrades också i stycke 2 sista meningen initiera ett opinionsarbete till ta upp frågan. I stycke 3, rad 4 och 5 ändrades orden stöda och främja baltiska lärarkolleger till att NLS ska agera för att öka samarbete och utbyte med baltiska lärarkolleger. Beslut: Styrelsen godkände verksamhetsplanen med ovannämnda ändringar. Den reviderade verksamhetsplanen bifogas till protokollet som bilaga 10/1/ Frie Skolers Lærarfœrenings ansökan om inträde i NLS Frie Skolers Lærerforening er fackförening for lärare, børnehaveklasseledere och ledare på fria grundskolor och efterskolor. FSL har pr. 1 januar 2010 i alt 8761 aktive medelmmer. Enligt 2 i NLS stadgar kan nya medlemsorganisationer upptas i NLS efter beslut i styrelsen. För inträde krävs att redan anslutna organisationer i ansökningslandet tillstyrker samt att styrelsen godkänner förslag om medlemskap med minst 2/3 majoritet. Alla danska medlemsorganisationer hade på förhand godkänt antagande av Frie Skolers Lærarfœrening. Beslut: Styrelsen godkände Frie Skolers Lærarfœrenings ansökan och beslöt uppta föreningen som medlem med början

11 11 10 TEMA Under värdlandets program föreläste direktör Petter Skarheim om Nordiska perspektiv på utbildningspolitiken Hur kan utvärdering bidra till inlärning och utveckling? Professor Gjert Langfeldt föreläste om Styrning av norsk utbildning trender och utvecklingsspår speciellt i förskola och grundskola. Beslut: Föredragen antecknas till kännedom och presentationerna bifogas till protokollet som bilagor 11-12/1/ Gemensam nordisk medlemsservice i NLS Generalsekreteraren presenterade ärendet för styrelsen och sade bl.a. att målsättningen bör vara att inom NLS åstadkomma ett samarbetsavtal som möjliggör tillgång till facklig service när en medlem tillfälligt arbetar inom utbildningssektorn i ett annat nordiskt land. Metoden att få det här till stånd kunde vara att i NLS-organisationerna godkänna tanken om gästmedlemskap. Gästmedlemskapet skulle innebära ett löfte om oavbruten facklig service inom NLS. Gästmedlemskapet skall inbegripa så lite byråkrati som möjligt och ev. problem i anslutning till gästmedlemskapet eller till eventuell finansiering skulle lösas mellan berörda organisationer. Avtalet skulle betyda att en medlem som under en period är verksam inom undervisningssektorn i ett annat nordiskt land hänvisas till en NLS-organisation som personen kan kontakta för att få råd och stöd i saker som rör anställningsavtal, lön och andra tjänstevillkor, arbetsförhållanden och andra fackliga frågor. Medlemmen får då status som gästmedlem. Perioden som gästmedlem bör tidsbegränsas. Diskussion Under diskussionen som följde konstaterade Anders Bondo Christensen att målsättningen att göra gästmedlemskap så obyråkratiskt som möjligt är att föredra. Han tyckte vidare att principen om att se gästmedlemskapet som en tjänst mellan organisationerna var en bra princip och att medlemskapet borde begränsas till 3 månader. Christensen menade att de bra kan ge service åt gästmedlemmar och att det är bra att A-kassorna står utanför. Cathrin Sætre från Utdanningsforbundet menade att det är bra att minnas att huvudprincipen är att gå med i förbundet där man arbetar men att 3-6 månaders gästmedlemskap som baserar sig på praktisk vägledning och med maxgräns för juridisk hjälp skulle passa Utdanningsforbundet. Hon menade också att det kunde vara bra att ha en prövotid för avtalet i början och att det kunde vara intressant med registrering av gästmedlemmarna för att få en uppfattning av hur många det rör sig om. Stig G Lund, BUPL stödde föregående talare och tillade att varje förbund kan stöda lärare som byter land med rådgivning i arbetslöshetsfrågor mm. på resp. förbunds webbplats. Stein Grøtting från SL underströk att huvudprincipen är att byta förbund dit man flyttar men att det vore bra om NLS

12 organisationerna kunde lägga upp det så att eventuella byten skulle gå snabbt. Grøtting menade också att den juridiska hjälpen är det svåraste att ordna och berättade att Norska LO förutsätter medlemskap för att ge juridisk hjälp men att parallellmedlemskap kan lösa detta problem. Jörgen Lindholm från Lärarförbundet tyckte förslaget om gästmedlemskap är bra och väl genomtänkt. Han tyckte att en av huvudfrågorna är hur länge man ska få hjälp eftersom det finns lärare som får tillfällig anställning i andra länder, han menade att en tillfällig lösning, såsom gästmedlemskapet, behövs. Han menade att tiden skulle kunna vara upp till ett år i fråga om tillfälliga anställningar. Eiríkur Jónsson från KI berättade att Island har ett speciellt system i och med att lärare som kommer från Skandinavien i regel får fast anställning och det är bestämt i lag att alla lärare och skolledare i Island skall betala medlemsavgift till KI oberoende om de är medlemmar eller inte. Gästmedlemskapet skulle ändå gå att tillämpa för vikarier som arbetar mindre än 3 månader eller på 1/3 arbetstid. Sivso Dorph från IMAK menade att läget på Grönland var likt läget på Island. 12 Beslut: Styrelsen beslöt att ge generalsekreteraren i uppgift att fram till höstmötet utarbeta ett utkast till underlag för bilaterala samarbetsavtal om mobilitet/gästmedlemskap inom NLS. 12 NLS webbplats NLS nuvarande webbplats på är färdigställd För att bättre kunna stöda erfarenhetsutbytet mellan NLS organisationerna borde sidan kunna utvecklas så att den inte enbart ger information i form av möteshandlingar utan också kan bistå med nyheter, service o. dyl. Nytt innehåll kunde till exempel vara: utbildningssystemen i de nordiska länderna -information som stöder lärarmobilitet -information om instanser som jobbar med skolutbyten och - samarbeten -aktuella teman om vad som pågår inom utbildningssektorerna i de Nordiska länderna.( I form av en blogg eller aktualitetssida) - Information om den tilltänkta gemensamma medlemsservicen. Webbplatsens grafiska profil kunde också fräschas upp för att motsvara tidens krav och den kunde byggas enligt de tillgänglighetsregler som finns och förespråkas av handikapporganisationer och myndigheter. Det skulle också vara viktigt att ha så flexibla sidor som möjligt där nya menyer och undersidor skulle vara lätta att sätta in vid behov. Under diskussionen som följde menade Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet att det nog är på tiden att www-sidorna förnyas och att det vore bra att registrera domänen så fort som möjligt. Dan Johansson från FSL understödde det ovannämnda.

13 13 Stig G Lund menade att sidorna nog borde förnyas och diskuterade vidare att det vore intressant att veta hur många utomstående som går in på sidorna och hur mycket de egna organisationerna använder dem. Beslut Styrelsen beslöt registrera domännamnet och förnya sidorna i enlighet med den förda diskussionen i styrelsen. 13 NLS Sommarkurs program, genomförande Sommarkursens tema 2010 är Utbildningspolitiska utmaningarprofessionen i centrum. Styrelsen har vid höstmötet i Helsingfors godkänt innehåll, omfattning och förläggning av sommarkursen. Kursen äger rum den 29 juni till den 3 juli 2008 på spahotell Naantalin kylpylä i Nådendal, Finland. Innehållet i sommarkursen är upplagt efter de riktlinjer som styrelsen godkänt vid höstmötet: Innehållet ska visa på trender vi nu kan se på utbildningsområdet. Syftet med ämnesvalet är, att uppmärksamma både lärare och ledare inom hela utbildningsområdet på vikten av att stå upp för det gemensamma professionsuppdraget och att kämpa för yrkets utövande och villkor Kursens arbetsformer syftar till att stimulera till idéer och tankesätt som ska bidra till att stärka professionens värde och vara stolt över uppdraget. Sommarkursens övergripande målsättning har ambitionen att väcka nyfikenhet och intresse för nordiskt lärarsamarbete och stimulera till fortsatt fackligt utbyte. Beslut Informationen antecknades till kännedom. Vidare antecknades att sommarkursen 2012 enligt tidigare beslut är förlagd till Island och att Hotell Selfoss, 50 km öst om Reykjavik bokats för kursen. 14 Förbundsseminarium 2011 Beslut Styrelsen beslöt att förbundsseminariet 2011 arrangeras den på Island. 15 Internationella ärenden Haldis Holst, viceordförande i EI berättade att EI inte haft något styrelsemöte sedan senast men att man höll presidiemöte i samband med EI-konferensen i New York. Världskongressens program i Kapstaden har uppdaterats och fristerna för nominering har sänts ut. EI:s dokument om vilka teman som ska prioriteras inför kongressen i Kapstaden är ute på kommentarrunda. EI har bett om kommentarerna före slutet av maj. Globala kvinnokonferensen är uppskjuten till september p.g.a. den oroliga situationen i Bangkok. I Europa har den tidigare ETUCE:s Quality Panel döpts om till Advisory Panel. NLS organisationerna har bred representation i

14 den nya gruppen. Enligt beslut på Warszawa mötet har Haldis Holst ånyo sammankallat arbetsgruppen Early Childhood Education. NLS har två experter i gruppen dvs. Stig G Lund, BUPL och Anna Tornberg, Lärarförbundet. En ny nomineringsrunda är på gång för Pan European Working Group of School Leadership. Förslag till ledamöter har inkommit. Jörgen Lindholm, Lärarförbundet informerade om stadgeändringen inom Pan-European Structure som har fått ny fart under våren. Bureau utarbetade ett nytt förslag till PES styrelsens marsmöte. Stadgarna har varit ute på kommentarrunda och det har kommit in synpunkter från medlemsorganisationerna. Bureau är bekymrad då det förutom den gamla kritiken också kommit in ny och det finns ett intryck om att alla inte vill finna enighet i frågan. Bureau håller sitt nästa möte och strävar till lägga fram ytterligare ett nytt förslag till styrelsemötet som kan behandlas på Pan-European Council i Bryssel. Jörgen nämnde också att undervisningssektorns sociala dialog har tagit ett stort kliv framåt då Martin Römer tillsammans med EPSU och CESI avtalat om representationen i socialdialogkommittén. Förslaget går ut på att ETUCE håller alla sina nationella platser, EPSU får två platser som de själva finansierar och CECI som organiserar anställda i Europa och som inte hör till Europa facket får en observatörsplats som de också finansierar själv. Avtal betyder att man inte behöver vänta på representationsgranskningen från kommissionen utan arbetet kan börja med ett första plenummöte i mitten på juni. Varje land förväntas utse sin representant i socialdialogkommittén fram till Utöver den sociala dialogkommittén kommer en skild kommitté för högre utbildning att skapas. Teman för den sociala dialogen är följande: utbildningens kvalitet demografiska spörsmål Education&Training 2020 högre utbildning 14 Beslut Informationen antecknades till kännedom 16 Nationella rapporter De nationella rapporterna bifogas till protokollet som bilagor 13-22/1/2010. Beslut Rapporterna antecknades till kännedom 17 Möteskalendarium Möte i sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sommarkurs

15 LEDARFORUM Höstmöte NLS Styrelsens vårmöte NLS Styrelsens höstmöte Gemensamt möte för alla sektorerna under hösten Mötesdatumet är ännu inte fastställt. Beslut Möteskalendern antecknades till kännedom Haldis Holst fungerade som ordförande för mötet under de två sista punkterna då Eiríkur Jónsson måste lämna mötet tidigare. 18 Övriga ärenden Beslut Inga övriga ärenden fanns. 19. Mötet avslutas Beslut Mötet avslutades med att ordförande tackade styrelsen, den nya generalsekreteraren och tolkarna för ett bra möte. Hurdalssjøen, Vid protokollet Anders Rusk Generalsekreterare

16 16 4. Mellanbokslut 2010 Beslutsförslag Styrelsen föreslås anteckna NLS mellanbokslut från Danmark år 2010 till kännedom. (Mellanbokslutet och revisorsberättelse från Danmark sändes genast som de ankommer NLS kansli) Bilaga Bilaga 4 Mellanbokslut

17 17 5. NLS strategi- och strukturplan Bakgrund På vårmötet den 3-4 maj i Hurdal gav styrelsen generalsekreteraren i uppgift att sända ut strategi och strukturplanen till styrelsen för ytterligare kommentarer innan den slutgiltiga versionen godkänns på styrelsens höstmöte. Den reviderade strategi- och strukturplanen sändes ut till styrelsens ledamöter den 9 september med svarstid till den 4 oktober. Inga ändringsförslag i sak har inkommit. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS strategi- och strukturplan. Bilagor Bilaga 5 NLS Strategi- och strukturplan s.18

18 18 Bilaga 5. NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅDS STRATEGI- OCH STRUKTURPLAN VERKSAMHETSOMGIVNING Det nordiska samarbetet inom Nordiska Lärarorganisationers Samråd NLS kan kort beskrivas som ett regionalt samarbete som bygger på erfarenhetsutbyte. Samarbetet vilar på geografisk, historisk, språklig samt samhällelig och kulturell samhörighet. Historiskt sätt har det nordiska samarbetet också bland lärarna börjat som ett samarbete på gräsrotsnivå. Det nordiska samarbetet inom NLS sker både formellt och informellt på flera nivåer. NLS arbete är en del av arbetet inom det integrerade Europa och den globaliserade världen där tryggande av fred, samarbete mellan folken och befästande av demokratin blir allt viktigare. Den snabba teknologiska utvecklingen, avskaffade gränshinder, öppna marknader samt den globala nedgången i ekonomin har skapat aldrig tidigare skådade utmaningar på utbildningsområdet såväl i Norden och Europa men också globalt sett. Lärarorganisationerna i Norden har därför stor nytta av ett aktivt erfarenhetsutbyte, av att utbyta åsikter om strategier och av att utveckla nya verksamhetsidéer tillsammans. Målet är ett fackligt erfarenhetsutbyte som främjar och bevakar lärarnas intressen speciellt inom Norden men också på europeisk och global nivå. De nordiska samhällena har under varierande förhållanden tryggat sina medborgares välstånd och den nordiska samhällsmodellen har visat sig framgångsrik under nuvarande förhållanden också inom arbetsmarknadspolitikens och utbildningspolitikens område. På det utbildningspolitiska området bör man notera att de nordiska länderna ofta betraktas och omtalas som ett område i den internationella debatten. Utifrån sett är struktur och innehåll i de nordiska utbildningarna på det stora hela identisk, vilket ger möjligheter att på det internationella området ingå nordiska allianser om man önskar främja en nordisk utbildningspolitisk syn. I det läge som råder i Europa och världen understryks de nordiska ländernas ansvar och betydelsen av den nordiska modellen, nordiskt samarbete och de grundläggande nordiska värderingarna. Till följd av detta bör man fullt ut dra nytta av och utveckla det nordiska som en resurs. I tecknet av de gemensamma nordiska och fackliga värderingarna och den gemensamma historien inbjuder NLS sina medlemmar till gemensamt erfarenhetsutbyte för att på allt sätt utveckla det nordiska samarbetet och det nordiska i arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. UPPGIFT NLS uppgift är att främja samarbetet i för medlemsorganisationerna gemensamma intressen. NLS erbjuder lärarna i Norden information om grannländernas utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik och om de olika nordiska lärarorganisationernas organisation och verksamhet samt en direkt påverkningskanal till det praktiska samarbetet. NLS erbjuder också sina medlemmar en arena för nordiskt samarbete och jämförelseanalyser i syfte att främja organisationernas nationella fackliga verksamhet och i syfte att ge relevant kunskap och praktiska verktyg för den nationella intressebevakningen lärarna till fromma.

19 19 VERKSAMHET Som intresseorganisation driver NLS ett aktivt erfarenhetsutbyte mellan medlemsorganisationerna och möjliggör en gedigen kunskap om nordisk aktuell arbetsmarknads- och utbildningspolitik NLS verkar för en höjning av lärarnas och ledarnas status i samhället verkar för gemensamma bedömningar och ställningstaganden i för organisationerna viktiga frågor utväxlar information och upplysningar mellan och till de anslutna organisationerna Som sakkunnigorganisation samlar NLS kunskap om de nordiska förhållandena samt upprätthåller naturliga nordiska nätverk. NLS följer det nordiska samarbetet såväl inom den nordiska fackliga rörelsen som inom det officiella nordiska institutionerna. NLS verkar för samarbete med liknande organisationer i och utanför Norden erbjuder sakkunskap om lärarnas arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska frågor och andra nordiska fackliga frågor deltar i möten på nordisk, europeisk och internationell nivå biträder medlemsorganisationerna i upprättande av nordiska kontakter inom sitt verksamhetsområde Som serviceorganisation arrangerar NLS möten, seminarier och kurser enligt godkänd mötesstruktur (se bilaga) och förmedlar information. NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet upprätthåller informativa webbsidor med relevant information främjar ömsesidig representation vid respektive organisationers årsmöten, kongresser, kurser m.m. anordnar kurser och konferenser med fackligt och pedagogiskt innehåll

20 20 Nordiska Lärarorganisationers Samråd Organisation STYRELSE Leder och har ansvar för NLS verksamhet Har ansvar för NLS ekonomi Sektorer underställda styrelsen. Belastar NLS budget Fastställer sektorernas verksamhetsområden Tillsätter arbetsgrupper Anställer generalsekreteraren Seminarieverksamhet. Verksamheten belastar NLS budget Strukturer utan egen budget Sektorn för förskola och fritidshem Rådgivande organ till samrådets styrelse Främjar informations och erfarenhetsutbyte Sektorn för grundskola Rådgivande organ till samrådets styrelse Främjar informations och erfarenhetsutbyte Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Rådgivande organ till samrådets styrelse Främjar informations och erfarenhetsutbyte Förbundsseminarium Gemensamt seminarium för organisationerna s ledning Främjar informations och erfarenhetsutbyte Internationella sekreterares möte Främjar informations och erfarenhetsutbyte inom det internationella området SOMMARKURS Informativ kurs för fackligt intresserade medlemmar i medlemsorganisationerna Ad Hoc Arbetsgrupper Tillsätts av styrelsen vid behov LEDARFORUM Rådgivande organ till styrelsen Forum för ledare från alla pedagogiska områden och skolformer. Mötesplats, främjar informations och erfarenhetsutbyte

21 21 6. NLS verksamhetsplan 2011 Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna verksamhetsplanen 2011 Bilagor Bilaga 6 NLS Verksamhetsplan 2011 s.22

22 22 Bilaga 6 Verksamhetsplan 2011 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Oslo

23 23 Verksamhetsplan Inledning Temat för året Tyngdpunktsområden under Styrelsen Styrelsens möten Styrelsens arbete Sektorernas verksamhet Sektorn för förskola och fritidshem Sektorn för grundskola Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Kurs- och konferensverksamhet NLS Förbundsseminarium LEDARFORUM Studerandeforum Informationsutbyte Internationellt lärarsamarbete EI- världskongress Pan European Structure/ ETUCE Education& Training 2020 (ET 2020) Den sociala dialogen för utbildningsområdet i Europa Solidaritet med lärarna i Baltikum OECD Nordiska organ Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordens Fackliga Samorganisation... 33

24 24 VERKSAMHETSPLAN FÖR Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS antog under 2010 en strategi- och strukturplan som bekräftar verksamhetsomgivning, uppgifter och verksamhetsformer för NLS. Strategin slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett aktivt erfarenhetsutbyte, av att utbyta åsikter om strategier och av att utveckla nya verksamhetsidéer tillsammans. Målet med samarbetet är ett fackligt erfarenhetsutbyte inom NLS som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen speciellt inom Norden men också på europeisk och global nivå. NLS står som aktör och koordinator i förverkligandet av erfarenhetsutbytet och den övriga verksamheten. 2. Temat för året Temat för år 2011 föreslås vara: Utbildning en investering i framtiden. Temat motsvarar NLS verksamhet med de stora ekonomiska spörsmålen, löne- och arbetsvillkor, styrning av skolan, privatiseringen av skolan och ledarskapet. Allt kostar men man måste se skillnaden mellan utgift och investering. Enligt OECD spelar utbildningen en mycket stor roll när det gäller att få mänskor att stanna längre i arbetet och dessutom ökar utbildning sysselsättningseffekten och kan därmed stävja arbetslösheten, m.a.o. lönar sig utbildning. OECD visar i Education at a Glance 2010 att offentliga medel investerade i utbildning i slutändan utfaller i större avkastning på skatterna. Återbetalningen till samhället blir ännu större eftersom all ekonomisk nytta av utbildning inte direkt återspeglas i skatteinkomster. Därför rekommenderar OECD till och med länder som har underskott i budgeten att satsa på skolan. Temat täcker också arbetsmarknadspolitiken och lärarnas rättmätiga krav på konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor som uppmuntrar lärarna till hög kvalitet i undervisningen. Under arbetet med nedan nämnda tyngdpunktsområden kommer NLS att jobba enligt principen värdlandet i fokus när det gäller möten och seminarier. Det innebär att mötets eller värdlandets önskemål om innehåll i enlighet med de godkända tyngdpunktsområdena kommer att prioriteras vid planeringen av aktiviteterna.

25 25 3. Tyngdpunktsområden under 2011 den globala ekonomiska instabiliteten löner och andra arbetsvillkor styrningen på utbildningsområdet ledarskapet i skolan Den globala ekonomiska instabiliteten sätter stor press på speciellt den offentliga sektorn under de kommande åren och vi kan fortfarande skönja hur beslutsfattare och myndigheter använder det ekonomiska läget till att skära ned offentlig verksamhet, däribland utbildningen. Därför finns det stor anledning att följa med de politiska processerna inom utbildningssektorn i respektive land och hålla varandra uppdaterade om vad som är på gång. Förutom att följa med processerna bör vi inom NLS dela med oss av olika proaktiva aktiviteter och motåtgärder som vi som fackförbund tar till när utbildningens ekonomiska förutsättningar hotas. Lärarna måste ses som en nyckelgrupp i samhällsutvecklingen och små länder som de nordiska har ingen annan utväg än utbildning för att bibehålla och utveckla sin välfärd. Sammantaget står de nordiska länderna som modell för utbildning globalt sett och den uppnådda positionen måste ge positivt utslag i uppskattning av det arbete som utförs i våra utbildningsinrättningar. Det är viktigt att vi tydliggör och sätter ord på vad en god utbildning betyder men också vad det betyder för skolan och samhället när man tar till nedskärningar i skolan. På grund av osäkerheten och instabiliteten i ekonomin kommer lärarnas löner och andra arbetsvillkor att vara satta under press det kommande året. Det blir allt svårare att komma i fatt den privata marknadens försprång. Att kunna uppnå samma förhöjningar som branscher i näringslivet och andra delar av den privata marknaden kommer att kräva ännu hårdare arbete och stora ansträngningar. Ändå är det livsviktigt att vi håller fast vid att lärarna är värda en högre lön därför att lärarna utgör en nyckelgrupp i samhället som med sin verksamhet kan tillföra samhället mervärde i form av välfärd men också ekonomiskt mervärde. De nordiska länderna skiljer sig från andra länder genom den starka ställning kollektivavtalen har när det gäller att reglera arbetsmarknaden. Finns det ett samband mellan denna kollektivavtalsmodell och nordens framgångar i den globaliserade ekonomin? Kan och vill fackföreningar och arbetsgivare enas om hur kollektivavtalen ska utvecklas för att möta morgondagens utmaningar? Ledarskap i skolan har också påverkats av det ovan nämnda fenomenet. Ledarskapet i utbildningen bör därför lyftas fram under verksamhetsåret som det tredje tyngdpunktsområdet. LEDARFORUM bör involveras i detta arbete. Vad är det för ledare vi vill ha och hur kan vi arbeta fram styrningsformer som gynnar det professionella arbetet och för oss till de gemensamt godkända och antagna målen i lagstiftning och läroplaner. De minskade resurserna, den ökande arbetsbördan, det bredare arbetsfältet och de ökade kraven på utvärdering gör rektorsarbetet mindre attraktivt i många av våra länder. Rektorerna

26 26 anser att de behöver mer tid för pedagogisk ledelse, mer tid för ledelseutveckling och färre ansvarsområden. Dessutom anser de att rektorsuppgiften borde få en högre status. Det gäller att bygga upp en förväntanskultur genom förståelse av inlärningskultur, engagemang och inspiration, lagbygge och kvalitetsfokus på utbildningsområdet. I denna fråga bör NLS kontinuerligt följa upp vad som händer i de nordiska länderna genom att informera om avtalsförhandlingar inom olika områden, genom att i styrelsen utbyta erfarenheter och förhandlingsstrategier och genom att inbjuda forskare, politiker eller arbetsgivarrepresentanter till NLS möten. Styrningen på utbildningsområdet är ständigt mål för den nordiska utbildningsdebatten. Det är fortfarande viktigt att under nästa verksamhetsår följa med på vilket sätt den offentliga sektorns konkurrenskraft, effektivitet och former samt ledarskap förändras utgående från New Public Management filosofin. NPM - filosofin utgår från 3 E modellen - ekonomi (economy), effektivitet( efficiency) och effektfullhet (effectiveness)- och kom att prägla den offentliga sektorn speciellt i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet. NPM har igen tagits fram som en metod att förnya den enligt kritikerna improduktiva offentliga sektorn. Åtgärderna för att driva igenom nyliberala modeller och former kan i värsta fall ställa lärarna inför former och krav som inte är förenliga med kvalitativt högtstående undervisning och fostran. NLS ska: följa med de utbildningspolitiska processerna i Norden diskutera motåtgärder och strategier för att motverka nedskärningar inom utbildningssektorn byta idéer om hur man höjer lärarnas status i samhället följa upp vad som händer i de nordiska länderna genom att informera om avtalsförhandlingar inom olika områden, genom att i styrelsen utbyta erfarenheter och förhandlingsstrategier och genom att inbjuda forskare, politiker eller arbetsgivarrepresentanter följa med på vilket sätt den offentliga sektorns konkurrenskraft, effektivitet och former samt ledarskap förändras utgående från New Public Management filosofin skapa erfarenhetsutbyte om ledarskapet i skolan skapa diskussion om ovan nämnda tyngdpunktsområden i Norden delta i processer som påverkar lärarprofessionens status i Norden uppdatera sin utredning över ledarnas organisering inom NLS

27 27 4. Styrelsen 4.1 Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2011 är Eiríkur Jónsson från Kennarasamband Islands med Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet som viceordförande. Styrelsens möten kommer att äga rum på Island och KI och NLS kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den 3-4 maj Styrelsens höstmöte äger rum den november Styrelsens arbete Styrelsen skall under året i sitt arbete koncentrera sig på temat Utbildning en investering i framtiden. De i inledningen nämnda tyngdpunkterna - den globala ekonomin, löner och arbetsvillkor, styrningen på utbildningsområdet och ledarskapet i skolan kommer att ligga som grund för diskussionerna i styrelsen. Styrelsen kommer utöver detta i traditionell stil att ha ett erfarenhetsutbyte kring de internationella ärendena. NLS familjen är idag välrepresenterad både på den globala och den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse får dagsaktuella internationella rapporter på alla nivåer. Styrelsen kommer att samarbeta med sektorerna och LEDARFORUM. Dessutom kommer förbundsseminariet i september att ge en möjlighet att främja erfarenhetsutbytet kring tyngdpunktsområdena. 5. Sektorernas verksamhet Samtliga sektorer kommer utifrån det aktuella läget inom sin utbildningssektor att göra upp en gemensamt godkänd verksamhetsplan för år Sektorerna håller gemensamt möte i Oslo Verksamhetsplanerna införs i den av styrelsen godkända verksamhetsplanen efter mötet och tillställsstyrelsen omedelbart.

28 Sektorn för förskola och fritidshem 5.2 Sektorn för grundskola 5.3 Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning 6. Kurs- och konferensverksamhet 6.1 NLS Förbundsseminarium Förbundsseminariet är förlagt till Island den Temat för seminariet 2011 följer NLS huvudtema för året Utbildning en investering i framtiden. Det är viktigt att förbundsseminariet speglar och fördjupar de tyngdpunktsområden som styrelsen slagit fast i verksamhetsplanen och att värdlandet, i detta fall Island, enligt tidigare godkänt mönster har möjlighet att i tillräcklig grad påverka innehåll och metoder. Målsättningen med val av tema är att väcka debatt kring de ekonomiska realiteterna och de nedskärningar i offentlig ekonomi som vi antagligen kommer att uppleva under Meningen är att diskutera den globala ekonomins inverkan på små länder som de nordiska. Dessutom är det skäl att under förbundsseminariet ta upp den nordiska välfärdsmodellen och skolans roll i byggandet och utvecklandet av den nordiska välfärdsmodellen. Vilka chanser har de nordiska länderna att ytterligare utveckla sin skola så att den förutom välfärd och konkurrenskraft kan tillvarata välfärdsmodellens humanistiska och etiska värden som skapar välmående medborgare som trivs. Vi måste få politiker och beslutsfattare att inse utbildningens mervärde och investeringsnatur. Svaret på problemen kan inte vara nedskärningar utan utveckling. Lärarna är och förblir en nyckelgrupp i byggandet av en samhällsmodell som stöder sig på hållbar utveckling och medborgare som trivs. Målgruppen för förbundsseminariet är medlemsorganisationernas politiska ledning och högre tjänstemän samt handläggare på de områden som behandlas under seminariet. 6.2 LEDARFORUM LEDARFORUM, NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte, kommer 2010 att föra fram ledarnas viktiga roll i den pedagogiska utvecklingen och skolledarnas ställning i de olika nordiska länderna. Ledaren är i första hand ledare i lärande

29 processer, inte i administration och byråkrati. En ledares viktigaste uppdrag är att skapa goda läromiljöer och att stödja lärarna i deras dagliga arbete. Den årliga konferensen i LEDARFORUM hålls i Danmark i september Lärarstuderandesamarbete NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt planläggningsmöte. Syftet med mötet är att utreda om de bland lärarstuderandeföreningarna i Norden finns intresse att upprätta ett studerandesamarbete i NLS regi. Styrelsen återkommer till frågan på sitt höstmöte Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. År 2011 strävar NLS till att ytterligare förbättra samverkan mellan medlemsorganisationerna genom att vidareutveckla redskapen för effektivt informationsbyte. För att fortsatt stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna kommer i första hand NLS webbsidor att fungera som informationskanal med relevanta nyheter och aktuell information medlemsorganisationerna tillhanda. Utöver utvecklandet av webbsidorna kommer kansliet att fortsätta med att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning och facklig verksamhet i de nordiska länderna. NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet Informera om utbildningspolitiska förhållanden med vikt på lärarens ställning och profession Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen 8. Internationellt lärarsamarbete 8.1 EI- världskongress

30 NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av erfarenheter. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektorsmötena. År 2011 är ett viktigt internationellt år för NLS eftersom EI Education International håller sin 6:e världskongress i Kapstaden, Sydafrika juli. Världskongressens tema är "Building the Future through Quality Education." Beredning av kongressärenden kommer att ske vid NLS vårmöte i Island samt i den nordiska delegationen i Kapstaden. 8.2 Pan European Structure/ ETUCE Den långvariga stadgeändringsprocessen inom Pan European Structure /ETUCE ser ut att få en ände i och med generalförsamlingens möte Styrelsen har på sitt möte i juni 2010 med betryggande majoritet rekommenderat godkännande av förslaget till nya stadgar som betyder att namnet ETUCE tas i bruk för hela det integrerade europeiska lärarsamarbetet. Ifall stadgarna godkänns med 2/3 majoritet kommer året 2011 att vara ett viktigt år för implementering av de nya stadgarna i ETUCE. 8.3 Education& Training 2020 (ET 2020) Education& Training 2020 är ett nytt strategiskt ramprogram för Europeiskt samarbetet inom utbildningsområdet. Programmet bygger på dess föregångare ET Programmet tillhandahåller allmänna strategiska mål för medlemsorganisationerna. Programmet innehåller också principer för hur man når dessa mål. Huvudmålet är att stöda medlemsländerna att ytterligare utveckla sina system för utbildning och fostran. De fyra mål som slagits fast är: att göra livslångt lärande och rörlighet till en realitet att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet att främja likvärdighet, social samhörighet och ett aktivt medborgarskap att öka kreativiteten och innovationerna och entrepenörskap på alla utbildningsnivåer I akt och mening att mäta framstegen på dessa områden åtföljs målen av indikatorer och riktmärken Den sociala dialogen för utbildningsområdet i Europa Inom Europa har man efter många års strävanden etablerat den sociala dialogen på utbildningsområdet. ETUCE godkände redan för fyra år

31 31 sedan sin första plan för bildandet av en socialdialogkommitté för utbildningsområdet i Europa. I februari 2009 tog man ett viktigt steg framåt när arbetsgivarna lyckades grunda den gemensammma föreningen EFEE. Första socialdialogkommittémötet hölls i juni 2010 i Bryssel. Syftet med den sociala dialogen är att påverka kommissionens beslut på utbildningsområdet och att förstärka arbetsmarknadsorganisationernas röst. Utbildningen får en allt större roll också på EU-nivå. Genom dialogen får arbetsmarknadsorganisationerna i utbildningssektorn en direkt påverkningskanal till EU-kommissionen och dess beslut. Inom utbildningsområdet i Europa finns 93 miljoner elever och 15 miljoner lärare från 27 länder. Området täcker hela utbildningsområdet från förskola till universitet och högskola. Kommittén sammanträder åtminstone en gång i året. Till tyngdpunktsområden för socialdialogkommitténs arbete valdes utbildningens kvalitet, demografiska utmaningar och universitetens och högskolornas roll i socialdialogen. För dessa tyngdpunktsområden bildades tre arbetsgrupper underställda kommittén. 8.5 Solidaritet med lärarna i Baltikum Finanskrisen har satt djupa spår i hela Baltikum. Den som verkar ha klarat sig bäst ekonomiskt är Estland som övergår till euro från och med NLS bör i mån av möjlighet samarbeta och hålla sig underrättad om de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska läget i de baltiska länderna. 8.6 OECD Organisation for Economic Cooperation and Development, OECD är världens största tankesmedja med över 2000 anställda av vilka över 1000 forskare. OECD har en amöbalik struktur med i detta nu 34 medlemsländer och ca 250 olika organ. OECD har fått ett allt större inflytande också på utbildnings- och arbetsmarknadsspörsmål. OECD har just nu på gång ett otal projekt som berör utbildningsområdet, börjande med det mest kända projektet PISA. OECD har fått en unik ställning som skapare av indikatorer på olika samhällsområden och därmed ett stort inflytande över offentlig sektor och dess finansiering. För NLS del är det viktigt att följa med vad som sker i OECD:s projekt och studier i mån av möjlighet och resurser.

32 32 NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna och förmedla erfarenheter från EI Följa med arbetet i det nya integrerade ETUCE enligt tidigare mönster genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till årets tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna Följa med ET 2020 strategin och vid behov aktivera för medlemsorganisationerna relevanta frågor i anslutning till strategin Följa med socialdialogkommitténs arbete och enligt behov aktivera frågorna i NLS arbete. Följa med det utbildningspolitiska läget i Baltikum Hålla sig ajour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet 9. Nordiska organ 9.1 Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 62:a session i Reykjavik, Island i början på november Frågor som togs upp på sessionen var- En grön tillväxt vägen ut ur krisen? Hur skall man tolka den nordiska konventionen när det gäller hemsändning av nordiska medborgare? Vill vi ha ett nordiskt läkarregister i Norden? Danmark blir ordförande i Nordiska rådet Huvudtema för Nordiska ministerrådets ordförandeskapsprogram 2011är kontrollerande av klimatförändringen. Bland de övriga centrala tyngdpunkterna återfinns utbildningens kvalitet och livslångt lärande. Ministerrådet betonar Utbildning av hela årskurser och kontinuerlig utveckling av utbildningens kvalitet. Utbildning främjar möjligheterna till ett bra liv, förbättrar sysselsättningen, stärker den ekonomiska konkurrenskraften och förbättrar välfärdsservicens funktion. Ministerrådet betonar även utvecklandet av nordiska utbytes- och samarbetsprogram samt nätverk för att de stärker utbildningens kvalitet och nordens ställning i jämförelse till resten av världen. Strukturella förändringar och den åldrande befolkningen förutsätter livslångt lärande och kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunskap. Jämlik utbildning som tryggar livslångt lärande är en nordisk värdering med stor human, social och personlig inverkan. Teman i sektorn Utbildning och forskning är Ett mångkulturellt och internationellt Norden samt Ett kunnigt Norden. Temana främjar utbildning, forskning och innovationer som baserar sig på kunskap och skapar förutsättningar och målsättningar för grön tillväxt. Teman som behandlas inom ramen för Ett mångkulturellt och internationellt Norden är utbildningens övergångsfaser och

33 förbättrande av deltagande i vidaregående utbildning för personer med invandrarbakgrund, stärkande av samhälleliga färdigheter och arbetslivsfärdigheter, erkännande och komplettering av kunskap i olika livsskeden, studier i hemlandets språk och modersmålet och arbetslivssamarbete i utbildningens olika skeden. Centralt är också att stärka undervisningspersonalens kunskap om mångkulturalitet. Temat betonar även vikten av att stärka ungdomars och unga vuxnas språkkunskaper och internationella färdigheter, deras nordiska identitet och intresse för nordiskt samarbete. Temat Ett kunnigt Norden betonar stärkandet och utvecklandet av know-how. Det förutsätter stärkande av expertis i utbildningsforskning och ledande och utvecklande av utbildningsinstanser och förbättrande av den högre utbildningens synlighet och attraktivitet. Temat fokuserar också på hållbar utveckling och stärkande av informationssamhället Nordens Fackliga Samorganisation Tyngdpunkterna i NFS verksamhet är Norden, Europa och Östersjöregionen. Genom EU:s utvidgning finns nu regler för fri rörlighet över gränserna för tjänster och kapital, och arbetskraft i hela Östersjöregionen förutom Ryssland. NFS hävdar dock att krafttag bör tas för att motverka de tendenser till social dumpning i form av diskriminering av utländska arbetstagare och ett utökat utnyttjande av svart arbetskraft som visat sig i spåren av den ökade rörligheten Norden som enhet utgör väldens tionde största ekonomi. NFS kommer därför fortsättningsvis att lägga särskild vikt på frågan om försvar av den nordiska kollektivavtalsmodellen, nordisk samordning i arbetsmarknadsfrågor som diskuteras i EU och utvecklandet av en trepartsdialog på nordisk nivå. NFS kommer under 2011 också att lyfta upp frågan om en gemensam nordisk arbetsmarknad med syfte att avskaffa alla hinder för medborgare att fritt röra sig över gränserna och söka arbete och utkomst i Norden. De nordiska yrkessekretariaten, där NLS ingår, har ett brett samarbete i NFS regi. På utbildningsområdet agerar NLS tillsammans med NFS inom yrkessekretariatens ram. NLS ska: Påverka arbetet, rapportera till styrelsen för åtgärder och arbeta för att nordiska värderingar förs in i utbildningspolitiken. Följa dessa frågor och påverka arbetet samt återkommande rapportera till styrelsen för eventuella åtgärder Föra en dialog med NFS i kollektivavtalsfrågor och utbildningsspörsmål

34 34 7. Förslag till budget 2011 Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna förslaget till budget för det kommande verksamhetsåret 2011 enligt bilagan. Bilagor Bilaga 7 Förslag till budget 2011 s.35

35 35 Bilaga 7 BUDGET FÖR ÅR 2011 INKOMSTER Fast avgift SEK/ medlemmar ( ) SEK (kurs 0,1072 ) Procentuell avgift Total summa UTGIFTER Möteskostnader Kurs och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Total summa

36 36 MÖTESKOSTNADER Styrelsearbetet Styrelsens vårmöte, Island arbetsdagar Tolkningskostnader Resor 1700 Arvoden, traktamenten 4000 Utrustning 4000 Lokalkostnader 3200 Resebidrag till organisationer från Färöarna och Grönland Styrelsens höstmöte, Island arbetsdagar Tolkningskostnader Resor 1700 Arvoden, traktamenten 4000 Utrustning 4000 Lokal- och administrationskostnader 3200 Resebidrag till organisationer från Färöarna och Grönland Medverkan vid styrelsens möten Resor, arvoden, traktamenten m.m. till medverkande under verksamhetsåret 5.100

37 37 KURS- OCH KONFERENSKOSTNADER Förbundsseminarium, Island Föreläsare, arvoden, resor, traktamenten Administration, lokaler, kopiering m.m. Resebidrag till 1 repr/land från Färöarna och Grönland Studerandeforum, Finland 3000

38 38 SEKTORSKOSTNADER Sektorn för förskola och fritidshem Verksamhetsbidrag Sektorn för grundskola Verksamhetsbidrag Sektorn för gymnasie- och yrkeslärarutbildning Verksamhetsbidrag Resebidrag för 1 repr/org från Färöarna, Grönland

39 39 KANSLIKOSTNADER Hyra, el, värme Kommunikationskostnader Spec. Porto, telefon m.m EDB- kostnader Kontorsmaterial Inköp av inventarier, utrustning Övriga kanslikostnader Lönekostnader Resor, hotell, trakt Gåvor, representation 4.700

40 40 BUDGETÖVERSIKT Inkomster 2010 DKK Fast avgift 2 SEK/medlem ( ) Procentuell avgift ( ) Total summa ( ) Utgifter 2010 DKK Möteskostnader Kurs- och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Avvecklingskostn Total summa

41 41 8. Tema Information 8.1 Inlägg av Kunnskapsminister Kristin Halvorsen Kunnskapsdepartmentet i Norge er delt i to ansvarsområder. Kunnskapsminister Kristin Halvorsen har ansvaret for barnehagen og grunnopplæringen. Tora Aasland er kunnskapsminister for høyere utdanning og forskning. Kristin Halvorsen er partileder i Sosialistisk Venstreparti (SV), og er en av arkitektene bak den rødgrønne regjeringen vi har hatt siden Det er den første regjeringen som har samlet hele utdanningssystemet i ett departement, også barnehagen. Kristin Halvorsen var finansminister i regjeringens første periode før hun ble kunnskapsminister. 8.2 Inlägg av Stine Christensen Holtet Leder av Pedagogstudentene i Utdanningsforbundet (PS) Beslutsförslag Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom Bilagor: Bilaga 8 Notat om studentsamarbeid s.42 Bilaga 9 LISTEN samarbete s.44

42 42 Bilaga 8 Nordisk studentsamarbeid Pedagogstudentene og Lærerstuderendes Landskreds (LL) i Danmark jobber nå med å få på plass et nordisk samarbeid for lærerstudenter. I den sammenheng mener vi det er spennende å se på muligheten for å se dette i sammenheng med våre moderorganisasjoner sitt samarbeid i Norden (NLS). Litt historie: Vedlagt ligger en kort utredning om LISTEN. LISTEN var en samarbeidsorganisering mellom lærerstudentorganisasjoner som ble nedlagt i Arbeid per dags dato LL og PS har siden november 2009 diskutert hvordan vi kan gjennomføre et nordisk samarbeid i fremtiden. Grunnen til at det er LL og PS som jobber med dette nå er fordi vi var de to gjenværende organisasjonene i det tidligere samarbeidet. LL og PS ønsker et nytt nordisk samarbeid, men i litt mindre formelle former enn slik det har vært tidligere. Vi ønsker å ha et samarbeid som skal bidra til å utvikle organisasjonene som helhet både organisatorisk og politisk. Vi ser for oss et samarbeid som vil fungere med erfaringsutveksling og arbeid med felles politiske saker. Som studentorganisasjoner jobber vi alle med områder som omhandler studenter og lærerutdanninger. Vi har mange felles utfordringer, og mener et samarbeid vil styrke oss politisk. PS og LL kommer til å skrive under på en samarbeidsavtale i løpet av høsten, og jobber nå med å få med oss organisasjonene i Sverige og Finland. Foreløpig har vi avtalt å ha minst et møte i året, og ellers ha kontakt over mail og lignende. Vi kommer til å rullere på det organisatoriske ansvaret i forhold til avholding av møte, sette opp saksliste, sende ut møteinnkalling og lignende. NLS Vi mener det kan være interessant å knytte et studentsamarbeid til NLS. Dette fordi våre moderorganisasjoner har et samarbeid som er etablert og fordi en organisering tilknyttet NLS vil kunne hjelpe oss i forhold til kontinuitet og stabilitet. Et nordisk studentsamarbeid knyttet opp til NLS kan også fungere slik at vi i større grad jobber opp i mot NLS og kan bidra til å komme med studentblikk på de sakene som NLS jobber med. Vi tror det er viktig at våre moderorganisasjoner får innsikt i hvordan den nye generasjonen lærere ser på sin lærerutdanning og sitt fremtidige yrke. Vi tenker at man for eksempel kunne starte med å ha et felles møte for å diskutere hvordan NLS og et studentsamarbeid kan fungere sammen. Vi er klar over at det er noen utfordringer knyttet til at det er en del organisasjoner i NLS som ikke har studentorganisasjon/studentorganisering. Men slik det er i dag har vi det i Norge, Sverige og Danmark. Vi mener at dette kan være en god start på studentsamarbeid. På sikt vil det også være interessant å se på

43 43 muligheten for at flere organisasjoner satser på å etablere studentorganiseringer. Dette er umiddelbare tanker fra oss. Vi vet ikke godt nok hvordan NLS fungerer til å være helt konkrete på hvordan et samarbeid og/eller en tilknytning kan fungere optimalt. Det viktigste for oss er at både studentorganisasjonene og NLS kan reflektere litt over mulighetene for å knytte et studentsamarbeid til NLS.

44 44 Bilaga 9 LISTEN LISTEN (The co-operation of student teachers in the Nordic countries) var et samarbeid mellom ulike lærerstudentorganisasjoner i Norden. LISTEN ble dannet i 1993 på initiativ fra LNL (Landslaget for Norges Lærerstudenter) som et samarbeid mellom Norge, Danmark, Sverige og Finland (Island ble offisielt med i 2003). LISTEN hadde som mål å utveksle utdannings- og pedagogiske ideer mellom landene for å utvide studentenes horisont, og benytte seg av muligheten til å samarbeide med studenter fra ulike nasjoner. Ønsket var at samarbeidet skulle bidra til erfaringsutveksling, kommunikasjon og felles fronting av aktuelle utdanningspolitiske saker. Samarbeidet foregikk hovedsaklig gjennom LISTEN Board (LB) der hver medlemsorganisasjon hadde to representanter. Møtehyppigheten i LB har vært varierende, men LB møttes fire ganger i året i den siste perioden. I LB har det ofte vært erfaringsutveksling i forhold til ulike politiske- og organisatoriske saker organisasjonene har tatt opp. I noen tilfeller har dette ført til felles resolusjoner, men dette er benyttet i liten grad. Slike debatter har ført til at LISTEN-representantene har fått innblikk i hvordan ting er i andre land, noe som har vært positive elementer i våre egne debatter. Forumet har også fungert som en plattform der man har hatt muligheten til å diskutere felles europeiske utfordringer, som eksempelvis Bolognaprosessen. Hvert andre år arrangerte LISTEN en faglig-politisk konferanse hvor alle medlemsorganisasjonene hadde anledning til å sende deltakere. Ved å arrangere en konferanse med studenter fra de ulike landene fikk man muligheten til å gi noe tilbake til hvert enkeltmedlem, samtidig som man kunne sette viktige faglige og politiske spørsmål på dagsorden. LISTEN har arrangert åtte konferanser til sammen. Den første ble arrangert i 1994,og den siste ble arrangert i PS har vært vertskap for konferansen flere ganger, seinest i Konferansen har som oftest hatt plass til 100 deltakere, der PS vanligvis har sendt 20 stk. Konferansene har vært med på å skape et engasjement blant medlemmene og PS har erfart at flere som har vært på konferansene har valgt å bli mer aktive i organisasjonen i ettertid. I perioden ble det diskutert å etablere et europeisk samarbeid i tillegg til LISTEN. Det ble avholdt en konferanse høsten 2005 som skulle legge grunnlaget for dette, men man lyktes ikke å etablere dette samarbeidet. I løpet av tiden som LISTEN eksisterte, har samarbeidet hatt flere utfordringer og ting har ikke alltid fungert så godt som man kunne ønske. Ved flere anledninger har det blitt gjennomført møter der man har hatt til hensikt å diskutere hvordan vi ønsker et samarbeid. Mye tid i LISTEN Board har gått med til å planlegge det praktiske rundt konferansen. LISTEN har hatt et ønske om å jobbe mer politisk, men dette har vist seg å være vanskelig, spesielt fordi man ofte har hatt et stort fokus på de organisatoriske dokumentene (reglene) for LISTEN. Alt i LISTEN måtte være enstemmig noe som har vist seg å være en utfordring i flere sammenhenger.

45 Alle dokumenter skulle til ved enhver tid godkjennes av de nasjonale boardene (LS). Noe som gjorde at det tok lang tid å godkjenne vedtak og dokument. Dette skapte treghet i arbeidet og førte til at mye av behandlingen av dokumentene ble språkvask og flisespikkeri. Det var også en utfordring at de ulike landene i samarbeidet legger ulik innsats i samarbeidet. Dette var stort sett knyttet opp til økonomi. I en periode bestod samarbeidet av studentorganisasjoner fra alle de nordiske landene, men i 2008 meldte SOOL (Finland) seg ut med begrunnelse både i interesse og økonomi. I februar 2009 måtte også SKHI (Island) forlate samarbeidet på grunn av økonomi etter sammenslåing av høgskoler. LR-stud (Sverige) valgte å trekke seg ut av LISTEN i oktober Etter denne utviklingen valgte PS og LL (Danmark) å nedlegge LISTEN i november

46 46 9. Nordisk gemensam medlemsservice Bakgrund Vid NLS höstmöte 2008 behandlade styrelsen frågan om gemensam medlemsservice i NLS. På förslag från generalsekreteraren framfördes idén, att utveckla ett nordiskt lärarnätverk - ett intranät organisationerna emellan som ett verktyg för medlemmarna att hitta stöd och hjälp i angelägna frågor och samtidigt på sikt öppna för en ömsesidig kommunikation. Styrelsen ställde sig tveksam till, att ett intranät som verktyg skulle ge de förväntade effekterna i förhållande till det arbete det skulle innebära att lansera och utveckla förslaget men styrelsen konstaterade att målsättningen från styrelsen att utveckla en gemensam medlemsservice i NLS ligger fast. Arbetet ska också utgöra ett led i det fackliga förnyelsearbete som en gränsöverskridande arbetsmarknad innebär. Ambitionen ska vara, att ge medlemmarna i NLS organisationerna en förstärkt facklig service över de nordiska gränserna. Servicen ska underlätta de arbetsmässiga och arbetsrättsliga övergångarna, då man söker eller har arbete i ett annat nordiskt land. Stödet ska också riktas till de medlemmar som står i begrepp att flytta till ett annat nordiskt land och som vill veta mer om arbetsvillkor och sociala och fackliga rättigheter. Målsättning Den gemensamma servicen ska i första hand omfatta tillfällig facklig hjälp till de medlemmar som redan arbetar i det nya landet. Frågan om hur omfattande rörligheten för närvarande är och hur stor den förväntas bli de närmaste åren är avgörande för hur stora insatser NLS organisationerna behöver göra initialt för att tillgodose behovet. För närvarande är det svårt att bedöma i vilken omfattning och i vilken takt servicen ska byggas upp. Målsättningen bör vara att inom NLS åstadkomma ett samarbetsavtal som möjliggör tillgång till facklig service när en medlem tillfälligt arbetar inom utbildningssektorn i ett annat nordiskt land. Metoden att kunde vara att i NLS godkänna tanken om gästmedlemskap. Gästmedlemskapet skulle innebära ett löfte om oavbruten facklig service inom NLS. Gästmedlemskapet skall inbegripa så lite byråkrati som möjligt och ev. problem i anslutning till gästmedlemskapet eller till eventuell finansiering skulle lösas mellan berörda organisationer. Avtalet skulle betyda att en medlem som under en period är verksam inom undervisningssektorn i ett annat nordiskt land hänvisas till en NLS-organisation som personen kan kontakta för att få råd och stöd i angelägenheter som rör anställningsavtal, lön och andra tjänstevillkor, arbetsförhållanden och andra fackliga frågor. Styrelsen våren 2010 Styrelsen beslöt på sitt vårmöte 2010 att ge generalsekreteraren i uppgift att fram till höstmötet utarbeta ett utkast till underlag för bilaterala samarbetsavtal om mobilitet/gästmedlemskap inom NLS. Förslaget finns som bilaga till denna punkt (bilaga xx/xx/xxxx) Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna avtalet om gästmedlemskap i förelagd form. Bilagor Bilaga 10 Utkast till avtal S.47

47 47 Bilaga 10 UTKAST AVTAL OM GÄSTMEDLEMSKAP MELLAN NORDISKA LÄRARORGANISTIONERS SAMRÅD, NLS MEDLEMSORGANISTIONER 1. En medlem i ett av Nordiska Lärarorganisationer Samråd, NLS förbund (nedan kallat moderförbund) som under en begränsad tid arbetar och bor i ett annat nordiskt land, kan antas som gästmedlem i det landets förbund (nedan kallat värdförbund). 2. Med arbete avses i detta avtal arbetsuppgifter som förutsätter lärarutbildning eller andra arbetsuppgifter som värdförbundet accepterar. 3. Medlemmen ansöker själv om gästmedlemskap i värdförbundet, som informerar moderförbundet om gästmedlemskapet. 4. Gästmedlemskapet i värdförbundet är gratis för medlemmen, men förutsätter att medlemsavgift betalas till moderförbundet. 5. Gästmedlemskapet kan omfatta en period av högst ett år. Om arbetet i värdlandet pågår längre tid skall gästmedlemmen uppmanas att söka ordinarie medlemskap i värdförbundet. 6. Förbunden sänder årligen i december förteckning till NLS med uppgift om gästmedlemmar i de olika förbunden. 7. Gästmedlemskapet upphör om medlemmen slutar arbeta i värdlandet. 8. Avtalet för gästmedlemmar innefattar nedanstående service: a. Information, råd och förhandlingsstöd från både värdförbundets sekretariat och lokalavdelningar i samband med tecknandet av anställningskontrakt och under anställningstiden b. tillgång till medlemserbjudanden som värdförbundet erbjuder sina ordinarie medlemmar c. värdförbundets information till förbundets medlemmar, inklusive medlemstidning och medlemsinformation på hemsidan d. medlemsmöten och tillställningar anordnade av värdförbundet eller dess lokalavdelningar 9. Avtalet omfattar inte nedanstående tjänster: a. arbetslöshetsförsäkringar i värdlandet b. rättshjälp i rättsprocesser om överenskommelse med moderförbundet inte föreligger c. ekonomisk hjälp till externt juridiskt bistånd d. konfliktersättningar vid arbetskonflikter om överenskommelse med moderförbundet inte föreligger 10. Kostnaderna för de tjänster som erbjuds gästmedlemmen betalas av värdförbundet. Om det uppstår kostnadsmässig obalans mellan förbunden när det gäller antalet gästmedlemmar kan moder och värdförbund komma överens om ekonomisk kompensation. 11. Avtalet löper för högst ett år efter tidpunkten för undertecknandet. 12. Efter det att avtalstiden löpt ut är gästmedlemmen inte berättigad till service enlig detta avtal. ( se p.5)

48 NLS nya webbplats NLS nya webbplats presenteras. NLS webbplats har byggts om och flyttats till det nya domännamnet Styrelsen beslöt på sitt möte den att förnya NLS webbsidor och att byta NLS webbdomän eftersom den tidigare adressen var svår. Förslaget vid mötet vara att göra bytet till men efteråt framgick det att också domännamnet fanns tillgängligt och att den bättre svarar på kriteriet av ett enkelt domännamn som är lätt att komma ihåg. Bakgrunden till förnyandet av webbplatsen var dels att göra sidorna mer användbara och lätta att manövrera, dels behovet av att fräscha upp sidorna för att motsvara tidens krav. Sidorna har byggts av företaget Webzoo i Malmö som haft hand om NLS tidigare sidor. Den nya webbplatsen följer de tillgänglighetsregler som finns och förespråkas av handikapporganisationer och myndigheter. Sidorna har också gjorts väldigt flexibla och nya menyer och undersidor är lätta att sätta in och ta bort vid behov. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna det nya domännamnet och anteckna övrig information till kännedom

49 NLS sommarkurs NLS Sommarkurs ordnades i Nådendal i Finland. I utvärderingen av kursen har det visat sig att en stor majoritet var väldigt nöjd med kursens innehåll och arrangemangen i anslutning till den. Beslutsförslag Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom. Bilagor Bilaga 11 Sommarkurs 2010 utvärdering s. 50 Bilaga 12 Sammandrag av kursveckan s. 53

50 50 Bilaga 11 Sommarkurs 2010 utvärdering. Utvärderingen skickades per e-post till 120 personer varav 95 svarade på enkäten. Svarsprocenten är 80 % Allmänt om sommarkursen Personer som svarat på frågan: 95 Sommarkursens innehåll var relevant och sakligt (Medelvärde: 4,398; Sammanlagt: 93) Jag kommer att ha användning av det jag lärt mig i mitt jobb/förtroendeuppdrag (Medelvärde: 4,085; Sammanlagt: 94) Kursen motsvarade mitt behov och mina förväntningar (Medelvärde: 4,179; Sammanlagt: 95) Kursinnehållet var välbalanserat med tanke på sakinnehåll och fritidsprogram (Medelvärde: 4,312; Sammanlagt: 93) Materialet som delades ut under kursen är användbart och nyttigt (Medelvärde: 4,065; Sammanlagt: 93) Medelvärde: 4,207; Sammanlagt: % 0 2,1% 2 1,1% 1 1,1% 1 1,1% 1 1,1 % 5 2,2% 2 3,2% 3 7,4% 7 0% 0 6,5% 6 3,8 % 18 8,6% 8 19,1% 18 14,7% 14 11,8% 11 12,9% 12 13,5% 63 36,6% 34 35,1% 33 26,3% 25 40,9% 38 44,1% 41 36,5% ,7% 49 40,4% 38 50,5% 48 46,2% 43 35,5% 33 45,1% 211 Det bästa med kursen Personer som har svarat på frågan:77 55 personer nämnde mötet med andra nordbor, gemenskapen eller erfarenhetsutbytet som det allra bästa. Andra återkommande saker var föreläsningarna, omgivningen eller enskilda föreläsare. Kursledningen fick många tack. Kursens innehåll och arbetssätt Personer som har svarat på frågan: 95 Föreläsningsinnehållet var nyttigt (Medelvärde: 4,074; Sammanlagt: 95) Materialet var bra och stödde föreläsningarna (Medelvärde: 4,106; Sammanlagt: 94) Föreläsningarna var tillräckligt omfattande (Medelvärde: 4,043; Sammanlagt: 94) Föreläsningsmetoderna var tillräckligt varierande (Medelvärde: 3,904; Sammanlagt: 94) Föreläsningarna var tillräckligt interaktiva (Medelvärde: 3,707; Sammanlagt: 92) Medelvärde: 3,968; Sammanlagt: ,1% 1 1,1% 1 1,1% 1 2,1% 2 2,2% 2 1,5 % 7 9,5% 9 5,3% 5 6,4% 6 9,6% 9 13% 12 8,7 % 41 10,5% 10 11,7% 11 11,7% 11 17% 16 22,8% 21 14,7% 69 38,9% 37 45,7% 43 48,9% 46 38,3% 36 35,9% 33 41,6% % 38 36,2% 34 31,9% 30 33% 31 26,1% 24 33,5% 157

51 51 Återkommande utvecklingsförslag. Personer som har svarat på frågan:61 feedback antal personer problem med språk 3 mer pedagogiskt upplägg 2 Mer fokus på fackligheten 2 Mer fokus på egen yrkesgrupp/eget område 15 Mer grupparbete, diskussion, interaktivitet 14 Mer fritid, luft i programmet 14 Önskan om eget rum 3 Mer fritiluftsprogram 2 Vad tyckte du om de praktiska arrangemangen? Personer som svarat på frågan:95 Dålig (Värde: 1) Ganska dålig (Värde: 2) Nöjaktig (Värde: 3) Bra (Värde: 4) Utmärkt (Värde: 5) Förhandsinformation(Inbjudan, bekräftelse, information) tydlighet och informativitet (Medelvärde: 4,554; Sammanlagt: 92) 0% 0 0% 0 9,8% 9 25% 23 65,2% 60 Utrymmen (Medelvärde: 4,667; Sammanlagt: 93) 0% 0 0% 0 5,4% 5 22,6% 21 72% 67 Logi (Medelvärde: 4,766; Sammanlagt: 94) 0% 0 0% 0 2,1% 2 19,1% 18 78,7% 74 Måltider (Medelvärde: 4,521; Sammanlagt: 94) 0% 0 0% 0 10,6% 10 26,6% 25 62,8% 59 Fritidsprogrammet (Medelvärde: 4,745; Sammanlagt: 94) 0% 0 0% 0 2,1% 2 21,3% 20 76,6% 72 Medelvärde: 4,651; Sammanlagt: % 0 0 % 0 6 % 28 22,9% ,1% 332 Kommentarer om de praktiska arrangemangen. Personer som har svarat på frågan:44 De praktiska arrangemangen och omgivningen fick mycket beröm. Problem som lyftes upp i kommentarerna var: feedback önskemål om annan mat 4 önskemål om enkelrum 3 Önskan om mer fritid 4 antal personer Skulle du rekommendera kursen åt andra? Personer som svarat på frågan: 89 (medelvärde 1) (9.1) Ja 98,9% 88 (9.2) Nej 1,1 % 1

52 52 Vad tyckte du om föreläsarna/föreläsningarna? Ge vitsord på skalan 1-5, där ett är det lägsta och 5 det högsta. Personer som har svarat på frågan: 95 Tony Dunderfeldt (Självkännedom) (Medelvärde: 4,021; Sammanlagt: 95) Benita Kavander (Finlands lärarutbildning)) (Medelvärde: 4,095; Sammanlagt: 95) Jonathan Neale (Climate Change) (Medelvärde: 3,777; Sammanlagt: 94) Mia Nykopp (Explosiva barn) (Medelvärde: 3,66; Sammanlagt: 94) Petri Salo (Lärarprofessionen som utmaning för skolans interna utveckling) (Medelvärde: 4,022; Sammanlagt: 93) Johan Storgård (Ledarskap i kreativ miljö) (Medelvärde: 4,129; Sammanlagt: 93) Medelvärde: 3,95; Sammanlagt: % 0 1,1% 1 2,1% 2 2,1% 2 0% 0 2,2% 2 1,2 % 7 6,3% 6 5,3% 5 8,5% 8 17% 16 5,4% 5 1,1% 1 7,3 % 41 20% 19 16,8% 16 25,5% 24 19,1% 18 20,4% 19 19,4% 18 20,2% ,9% 37 36,8% 35 37,2% 35 36,2% 34 40,9% 38 36,6% 34 37,8% ,7% 33 40% 38 26,6% 25 25,5% 24 33,3% 31 40,9% 38 33,5% 189 Kommentarer om föreläsningarna. Personer som har svarat på frågan:41 feedback Språkproblem 4 Saknad av interaktivitet 4 Enformighet 2 Dålig sal 4 antal personer

53 53 Bilaga 12 Utbildningspolitiska utmaningar Professionen i centrum NLS sommarkurs 2010 samlade i månadsskiftet juni-juli 130 nordiska lärare i det soliga Nådendal i Finland. Kursen hade denna gång professionen och styrningen av skolverksamheten i fokus och hade som syfte att stimulera till diskussionen om utbildningens värde i sig. Särskild viktigt var erfarenhetsutbytet mellan lärare från de olika delarna av Norden. Kursens första föreläsare var Tony Dunderfeldt som talade till åhörarna om självkännedom och vikten av att känna sina egna gränser i sin profession. Dunderfeldt lämnade deltagarna med praktiska tips om hur man med små enkla övningar kan förbättra och upprätthålla sitt psykiska välmående i professionen. Den andra föreläsaren Jonathan Neale var av det mer provokativa slaget och han väckte mycket diskussion med sitt brandtal om klimatförändringen. Neale berättade om sin syn på hur lärare och fackförbund kan bidra till att bekämpa klimatförändringen och om sina inställningar till problematiken. Föreläsningen väckte starka åsikter och en givande diskussion. Kursens tredje dag inleddes med en dubbelföreläsning av neurolog Mia Nykopp som talade om explosiva elever och hur läraren ska förstå dem och möta dem. Nykopps inlägg behandlade reaktioner och eftertanke i mötandet av barn som har svårigheter med exekutiva funktioner. Den andra föreläsningen under dagen hölls av lärarutbildare Benita Kavander som berättade om den finska lärarutbildningen, dess uppbyggnad och diskuterade hur PISA-resultaten påverkat landet. Kavander lät också deltagarna i workshops diskutera skillnaderna i de nordiska lärarutbildningarna och fundera på hur de kunde förbättras. Kursens näst sista dag inleddes med en föreläsning med temat lärarprofessionen som utmaning för skolans interna utveckling. Professor Petri Salo diskuterade under två timmar bilden av läraren och den press som sätts på professionen genom new public management och produktifiering av fostran och undervisning. Salo väckte också mycket diskussion med sina inlägg och provokativa framställningar av stereotypt lärar- och elevbeteende och sina framställningar av faktorer som försvårar skolans utvecklingsarbete. Den avlutande föreläsningen under kursen hölls av teaterchef Johan Storgård som med glimten i ögat talade om Ledarskap i en kreativ miljö och betonade olika aspekter av kommunikation och vikten av ärlighet och självkänsla för att kunna förmedla kunskap och upplevelser. Kursens innehåll och tema var mycket ambitiöst och såväl utbildningspolitik som lärarprofessionen diskuterades aktivt också utanför föreläsningssalen under såväl kaffepauser som sena kvällar. Den största delen av föreläsningarna kan man ta del av på > konferenser > Sommarkurs 2010

54 NLS förbundsseminarium 2011 NLS förbundsseminarium 2011 ordnas den september på hotell Selfoss på Island. Beslutsförslag Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom

55 Val av ordförande och viceordförande i NLS 2011 Beslutsförslag Styrelsen föreslås välja Eirikur Jónsson från Kennarasamband Islands till ordförande och Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet till viceorförande för NLS 2011.

56 Internationella ärenden 14.1 Aktuella EI frågor EI:s styrelsemöte oktober EI:s kongress Rapport från EI Pan European Structure/ETUCE 14.3 Aktuellt från Socialdialogskommittén Beslutsförslag: Styrelsen föreslås godkänna vidtagna åtgärder och anteckna informationen till till kännedom

57 Möteskalendarium Beslutsförslag: Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom