Styrelsens vårmöte , Skarrildhus. Välkomstbrev

Transkript

1 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 1 / 43 Styrelsens vårmöte , Skarrildhus Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, inbjudna 2. Dagordningen fastställs Bilaga , Dagordning Bilaga , Tidsplan 3. Godkännande av föregående mötes protokoll Bilaga , Protokoll 4. NLS verksamhetsberättelse 2012 Bilaga , Verksamhetsberättelse 5. NLS räkenskaper och revision för 2012 Bilaga , Ekonomisk rapport Bilaga , Revisorns utlåtande Sänds ut efter Fastställande av medlemsavgift 2013 Bilaga , Medlemsavgift Tema 8. NLS Förbundsseminarium i Nyborg 2013 Bilaga , Preliminärt program 9. Internationella ärenden 10. Nationella rapporter 11. Möteskalendarium 12. Övriga ärenden 13. Mötet avslutas

2 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 2 / 43 Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 6-7 maj 2013 i Skarrildhus. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 29 april för att vi ska få in dem på webbsidorna så de blir tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Bilaga , revisorns utlåtande, kommer att tillställas styrelsen efter den Varmt välkomna till Skarrildhus. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

3 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 3 / Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL, observatör Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Gorm Leschly GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Kári Jespersen YF Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Thordur Hjaltested KI Björg Bjarnadóttir KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Stein Grøtting SL Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Marianne Frydendal Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Metta Fjelkner LR Bo Jansson LR Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Jörgen Lindholm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

4 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 4 / Dagordningen fastställs Information Dagordningen har skickats ut till styrelsen den Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

5 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 5 / 43 NLS VÅRMÖTE Bilaga Tid: Se bifogad tidsplan Plats: Sinatur Hotel Skarrildhus, Sdr. Ommevej 4, Skarrild, 6933 Kibæk FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 3-4 december NLS verksamhetsberättelse NLS räkenskaper och revision för Förslag till medlemsavgift Temadiskussioner (meddelas senare) 8. NLS förbundsseminarium i Nyborg 9. Internationella ärenden 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast 29.4 för att kunna sättas in på NLS webbsida inför mötet 11. Möteskalendarium 12. Övriga ärenden 13. Mötet avslutas Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

6 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 6 / 43 Bilaga Tidsplan för NLS styrelsemöte Måndag Busstransport från Billund flygfält till Skarrildhus Kaffe och salt tilltugg Mötet inleds Paus Mötet fortsätter 18: Fördrink 19:00 Middag Tisdag Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Lunch Mötet fortsätter Gemensam transport till Billund flygfält Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

7 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 7 / Godkännande av föregående mötes protokoll Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Göteborg 3. 4.december 2012 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 18 december Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 3. 4 december Bilagor Bilaga Protokoll Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

8 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 8 / 43 Bilaga Protokoll från NLS styrelsens höstmöte 2012 Ärende NLS Höstmöte Tid 3-4 december 2012 Plats Gothia Towers, Göteborg, Sverige Närvarande Stig G. Lund BUPL Hans Ole Frostholm DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Helge Mørch Jensen GL Uffe Rostrup FSL Søren Hoppe Christensen HL Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Dan Johansson FSL Maud Wang Hansen FP Heralvur Jacobsen FL Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Thordur A. Hjaltested KI Björg Bjarnadóttir KI Aðalheiður Steingrímsdóttir KI Tove Marie Børresen Utdanningsforbundet Cathrin Sætre Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Haldis Holst Utdanningsforbundet Mimi Bjerkestrand Utdanningsforbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Jörgen Lindholm Lärarförbundet Anders Rusk NLS Maria Häggman NLS Redaktörer Carl Erik-Rusk Tidningen Läraren Knut Hovland Tidningen Utdanning Annica Grimlund Lärarnas Tidning Lucas Vagn Engell Uddannelsesbladet Morten Jest Gymnasieskolen Tolkar Taina Aellig Maj Lönnroth 1. Mötet öppnas Eva-Lis Sirén önskade deltagarna välkomna till Göteborg och förklarade mötet öppnat kl

9 2. Fastställande av dagordning NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 9 / 43 Beslut Dagordningen och tidsplanen fastställdes i föreliggande skick och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll från Beslut Protokollet godkändes i föreliggande skick och bifogades till protokollet som bilaga NLS verksamhetsplan 2013 Generalsekreteraren presenterade NLS verksamhetsplan för år Jörgen Lindholm betonade att det är viktigt att NLS i verksamhetsplanen och under året är noggranna då man talar om Ny nordisk skola och preciserar huruvida man talar om det danska projektet Ny Nordisk Skole, Nordiska Ministerrådets projekt Ny Nordisk Skola eller NLS tema Ny nordisk skola. Lindholm ville också omformulera meningen NLS ska verka för nordiska värderingar i utbildningspolitiken på s. 32 i handlingarna. Hans Ole Frostholm berättade att det finns ett samband mellan Antorinis Ny Nordisk Skole-projekt och Ministerrådets initiativ. Antorinis tanke är att sprida projektet och diskussionen om vad som är gemensamt för den nordiska skolan också till de andra nordiska länderna. Antorinis projekt sträcker sig från förskola till högskola och har inletts med en första ansökningsrunda där 200 parter får vara med. Minst två parter från olika sektorer måste delta för att utvecklingsinitiativet antas i projektet. En annan positiv aspekt av projektet är filosofin om att utvecklingen ska ske bottom - up. Ett av kriterierna är också att 85 procent av medarbetarna måste vara med i genomförandet. Haldis Holst kommenterade att vi ska vara försiktiga med att i detta skede likna ett kommande nordiskt toppmöte med New York Summit eftersom de deltagande parterna i Summit är reellt likvärdiga under mötet och vi inte ännu vet om det här är utgångspunkten under det nordiska mötet. Mimi Bjerkestrand betonade att det är viktigt att under likvärdighetstemat diskutera perspektivet hur vi hanterar privatiseringen och dess konsekvenser i utbildningssektorn. Anders Rusk summerade diskussionen och föreslog att meningen NLS ska verka för nordiska värderingar i utbildningspolitiken byts ut mot meningen NLS ska verka för nordiskt utbildningssamarbete.

10 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 10 / 43 Beslut Verksamhetsplanen godkändes med ändringen och bifogades till protokollet som bilaga NLS budget 2012 Generalsekreteraren presenterade NLS budget Beslut Budgeten för 2013 godkändes i föreliggande skick med preciseringen att valutan är euro och bifogades till protokollet som bilaga Mötets tema 6.1 Lärarnas avtalsmekanismer och löneavtal i respektive land Anders Rusk inledde punkten med att kort presentera den nordiska kollektivavtalsmodellen och vad som hänt i de nordiska länderna på området, varpå varje land berättade om sina avtalsmekanismer och löneavtal. Beslut Styrelsen antecknade presentationerna och den påföljande diskussionen till kännedom och bifogade dem till protokollet som bilagor Likvärdighet i skolan Marianne Dovermark från Göteborgs Universitet presenterade sina projekt om hur marknadsstyrning och fritt skolval påverkat den svenska skolan. Marcus Strömberg VD för AcadeMedia, Sveriges största friskolekoncern, berättade om företagets verksamhet och verksamhetsformer. Beslut Styrelsen antecknade presentationerna och den påföljande diskussionen till kännedom och bifogade dem till protokollet som bilagor Förbundsseminarium i Danmark 2013 Generalsekreteraren presenterade planerna för NLS förbundsseminarium NLS Förbundsseminarium fokuserar på årets tema Ny nordisk skola och anordnas i Nyborg, Danmark Det danska värdskapet ska ge deltagarna en möjlighet att se den nordiska skolans särart i ett danskt sammanhang. Seminariet skall också ge möjlighet till ett brett erfarenhetsutbyte kring aktuella nordiska frågeställningar. Seminariet ska engagera politiker och forskare som kan utveckla scenarierna och inspirera diskussionerna.

11 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 11 / 43 Målsättningen är, att använda de olika lärarorganisationernas kunskaper och erfarenheter för att gemensamt konkretisera de scenarier vi ser kring den nordiska utbildningstraditionen. Målgruppen är förbundens högsta ledning och tjänstemän och de som är handläggare inom sakområdet. Fördelning av deltagarantal mellan de nordiska länderna är följande:danmark 20, Finland 20, Norge 20, Sverige 20, Island 7, Färöarna 4, Grönland 4. Det totala deltagarantalet är 95 deltagare. Inbjudan till seminariet och utkast till seminarieprogram kommer att gå ut till medlemsorganisationerna våren Diskussion Hans Ole Frostholm berättade att DLF håller på att bygga ett nytt konferenscenter i Nyborg som blir färdigt under hösten och att förbundsseminariet med fördel kan hållas där. Mimi Bjerkestrand frågade om perspektivet på olika skolformer i det kommande temat Ny nordisk skola. Hon konstaterade att det skulle vara bra att under seminariet beakta de olika skolformernas specifika utmaningar. Hans Ole Frostholm berättade att projektet Ny nordisk skole spänner över alla skolformer. Beslut Styrelsen godkände riktlinjerna för innehåll och genomförande av NLS förbundsseminarium Val av ordförande och vice ordförande i NLS 2013 Beslut Styrelsen valde Anders Bondo Christensen från Danmarks Lærerforening DLF till ordförande och Olli Luukkainen från Opetusalan Ammattijärjestö OAJ till vice ordförande för Internationella ärenden 9.1 Rapport från EI:s styrelsemöte i Bryssel Jörgen Lindholm rapporterade för Haldis Holst del från EI styrelsens möte. Rapporten från mötet bifogades till protokollet som bilaga Lindholm berättade att EI styrelsen varje år anpassar EI:s budget inom ramarna för vad kongressen beslutat om. Ramen i år gav möjlighet till en höjning av medlemsavgiften på två procent. Styrelsen beslutade att höja avgiften med 1,7 procent för att underlätta situationen för medlemsorganisationerna som i många länder tappat medlemmar. EI:s personalkostnader stiger med ca tre procent varje år så tyvärr måste fyra tjänster

12 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 12 / 43 dras in för att klara av inbesparingen. Styrelsen är också i övrigt noggrann med att hålla kostnaderna nere. Lindholm berättade att EI arbetar med en ny kampanj vid namn World Day of Action som ordnas som en stor gemensam aktivitetsdag hösten Dagen ska läggas på världslärardagen och kampanjen kommer att lanseras Tanken är att medlemsorganisationerna ska planera och genomföra aktiviteter. Lärarnas betydelse för kvalitativ utbildning betonas. EI:s konferens för att bilda en ny tvärregional struktur för arabisktalande länder ordnades i början av november, samtidigt som Utdanningsforbundets kongress. Av de nordiska länderna kunde bara Danmark närvara men många har deltagit i att finansiera deltagande för andra. Konferensen hölls efter EI-styrelsens möte och den var lyckad i svåra förhållanden. Organisationerna är väldigt olika och representerar dels gamla totalitära system och dels nyare embryonala grupperingar som söker EI-medlemskap. Strukturen fick en styrelse med sju ledamöter varav tre är kvinnor vilket kan ses som en stor framgång. Eva-Lis Sirén rapporterade att New York Summit diskuterades under EI styrelsemötet. Slutsatserna av utvärderingen för New York Summit ligger till grund för Amsterdam Summit Man sätter ett stort värde på att samla de fackliga organisationerna och utbildningsministrarna för att diskutera framgångsfaktorer. De 24 länder som deltog måste presentera åtgärder som alla parter var överens om att göra på hemmaplan. I detta sammanhang diskuterade EI styrelsen förberedelser för Amsterdam Summit. I förra omgången fick vissa länder bara ta med två fackliga representanter till mötet men denna gång kommer ministrarna också att få ta med två yrkesverksamma personer. EI:s styrelse diskuterade också förberedelser för EI-OECD mötet i London i januari. Som följd av konferensen i Bangkok 2010 planerar man att ha en ny kvinnokonferens i början av Undersökning av plats är på gång i styrelsen och det är troligt att nästa konferens hålls i Casablanca i Marocko. Beslutet tas efter årsskiftet. EI-styrelsen utsåg deltagare i Task Force on Vocational Education and Tranining, Task Force for Early Childhood Education, Task Force on Migration och Steering Committee for Indigenous Issues. Europa kommer tyvärr att tappa platser i dessa kommittéer eftersom man hittills varit överrepresenterade. För tillfället har Norden Allan Baumann och Anna Tornberg i Task Force for ECE och Evy Ann Eriksen i Steering Committee for Indigenous Issues.

13 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 13 / 43 EI styrelsen diskuterade också den stora mängden resolutioner som kommer från fältet under kongressen Bland annat Resolutions kommitténs roll diskuterades. Man utreder nu om kommittén kan få rättigheten att behandla saker redan på förhand innan kongresser börjar så att man säkert ska hinna med alla resolutioner. Resolutionen från AOB/DLF behandlas i Constitution and By-Laws-kommittén, som lägger förslag till styrelsen. En bred enkät kommer att sändas ut till medlemsorganisationerna där man kommer att kartlägga organisationernas åsikter i de frågor om EI:s strukturer som tas upp i resolutionen. Anders Rusk berättade att han varit i kontakt med Petra Gwyn Jones från EI:s kansli för att koordinera NLS hotellbokning i Ottawa 2015 på sommaren. 9.2 Rapport från ETUCE:s styrelsemöte i Bryssel Thordur Hjaltested berättade att Martin Rømer från Danmark utsetts till ETUCE:s European Director för nästa verksamhetsperiod. 9.3 Rapport från ETUCE:s konferens Anders Rusk berättade att ETUCE:s kongress i Budapest var ett bra och effektivt möte. En ny Bureau valdes för ETUCE. Christin Blower blev vald till ordförande och Paula Engwall från Sverige fick mest röster av alla vice ordförandekandidater. Många av de mest erfarna ledamöterna avgick. Bland dem Jörgen Lindholm från Lärarförbundet. Nordiska deltagare som blev invalda på country seats var Steffen Handal, Utdanningsforbundet, Norge, Bo Jansson, LR, Sverige, Dorte Lange, DLF, Danmark, Thordur Hjaltested; KI, Island och Ritva Semi, OAJ, Finland. Ett stort problem på kongressen var att vissa länder inte internt kan komma överens om sina kandidater. Jörgen Lindholm konstaterade att det var en fördel att ha Anders Rusk som ordförande i valkommittén och att NLS ska slå vakt om traditionen. Gällande innehållet i kongressen var det första gången på många år som man haft fokus på politiska sakfrågor och inte Consititution and Bylaws. Temat för kongressen var den ekonomiska krisen och man diskuterade dels den, dels lärarprofessionen. Sydeuropa präglas av nedskärningar. Många lärare är utan jobb, lönerna sänks och fryses, skolklasser och barngrupper blir större. Organisationerna har dessutom stora problem med att de tappar medlemmar. Nordliga representanter berättade om egna problem och utryckte sin solidaritet för läget i syd. Diskussionen under kongressen var bra och det fanns en positiv känsla av samarbete i en svår situation.

14 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 14 / 43 Också lärarnas status diskuterades. Temat anknyter till krisen men går även in på EU och förslag därifrån. Även om EU inte direkt kan påverka utbildningspolitiken så talar ministrarna sinsemellan. Därför krävs samarbete även mellan lärarorganisationerna. Olika medlemsorganisationer hade också skickat in resolutionsförslag och styrelsen hade föreslagit policydokument. Fyra av dokumenten handlade om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. Inom alla områden har det funnit arbetsgrupper och dokumenten har varit ute på remiss. Ändringsförslag förekom ännu på kongressen och många av dem godkändes. Det rådde ganska stor enighet och kongressen var lyckad. Ärendena avhandlades i förtid vilket tyder på att det inte fanns svåra olösta frågor kvar. Thordur Hjaltested konstaterade att även han tyckte att kongressen var lyckad och snabb. Debatten under kongressen var positiv och man fick med sig policypapper som kan användas i arbetet både hemma och i EI. Hjaltested konstaterade att man fått bra representanter till Bureau. Beslut Styrelsen antecknade rapporterna till kännedom. Bilagan bifogades till protokollet. 10. Nationella rapporter Hans Ole Frostholm kompletterade den danska rapporten med att berätta om den danska diskussionen om lärarnas arbetstid. Lärarnas arbetstid har under de senaste åren debatterats mer och mer som en del av diskussionen om kommunernas ekonomi i Danmark. År 2011 beslöt Kommunernas Landsförbund och regeringen gemensamt att man skulle göra en analys av lärarnas arbetstidsavtal. Danmarks Lærerforening har protesterat dels mot regeringens inblandning i fria förhandlingar och dels mot att inte få vara med i arbetet. DLF har kämpat för att få insikt i arbetstidsarbetet men nekats detta. Avslaget motiverades för det första med att samfundsekonomiska intressen står på spel och för det andra med att ärendet behandlades i en egen myndighet som inte behövde ge insyn i arbetet. Vad gäller den nya folkeskolereformen som regeringen presenterar 4.12 kl har den förberetts vid finansministeriet under hemlighet. Enligt dokument som DLF kunnat få tag på framgår att finansieringen till reformen kommer från att modernisera lärarnas arbetstid. Enligt olika think tanks skulle kostnaden för reformen vara mellan 6-12 miljarder danska kronor som alltså ska finansieras med lärarnas arbetstid. Man vill jämställa lärarna med andra arbetstagargrupper. De ska jobba 37,5 timmar i veckan och komma överens om arbetsuppgifterna med skolledaren. DLF

15 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 15 / 43 har också information om att regeringen med största sannolikhet kommer att lagstifta om ändringen om lärarna inte godkänner reformen. Regeringen har redan förhandlat med oppositionspartier i frågan. DLF är i en besvärlig situation där man måste avgöra huruvida det lönar sig att tömma strejkkassan i förhandlingar om man möter risken att genom lagförändringar bli överkörd i alla fall. Inga reella förhandlingar kommer alltså att hållas i Danmark. Handlandet strider totalt mot nordisk vedertagen modell och det bör noteras att regeringen ifråga är socialdemokratisk-vänster. Diskussion Eva-Lis Sirén konstaterade att det rör sig om en total konfrontation med fackföreningsrörelsen och föreslog att NLS jobbar med att uttrycka sitt stöd när DLF behöver det. Hans Ole Frostholm föreslog att styrelsen ger mandat åt generalsekreteraren och ordförande att i samråd med DLF utarbeta ett stöduttalande. Thordur Hjaltested konstaterade att situationen är mycket allvarlig i Danmark och att situationen för grundskolans del är den samma på Island. Man har diskuterat arbetstiden med motparten men under hösten har KL helt ändrat strategi och situationen är låst. Arbetsgivaren vill ändra arbetstiden så att all arbetstid är förlagd till skolan och förberedelsetiden minskas. Första december var deadline för förhandlingarna men nu har man istället gått till förlikning. Hela arbetstidsavtalet är ogiltigt för tillfället. Eva-Lis Sirén tillade att NLS självklart uttrycker sitt stöd för organisationer i denna situation. Adalheidur Steingrimsdóttir konstaterade att danska utbildningsministeriets planer gällande lärarnas arbetstid verkar väldigt aggressiva i synnerhet med tanke på Ny Nordisk Skole-projektet som de driver. Hans Ole Frostholm konstaterade att det finns en paradox mellan undervisningsministerns ord och finansministeriets agerande. Undervisningsministern vill hålla de två reformerna åtskilda. DLF har valt att arbeta med Ny Nordisk Skole för man har avgjort att det är betydligt farligare att inte samarbeta i nuläget. Samtidigt behöver det inte betyda att man inte kan dra sig ur vid behov. Eva-Lis Sirén summerade att det finns ett stort intresse för att försvara den nordiska modellen men också att arbeta med lärarkrisen och fundera på vem som vill bli lärare i framtiden. Vill man ha det bättre måste man satsa på lärarna. Beslut Styrelsen antecknade de nationella rapporterna till kännedom som bilagor Styrelsen beslöt att vid behov vidta åtgärder gällande det aktuella läget i Danmark och gav ordförande och generalsekreteraren mandat att i samråd med DLF utarbeta nödvändiga stödåtgärder.

16 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 16 / Möteskalendarium Information Mötesdatum Internationella sekreterares möte, Norge Sektorn för gymnasie- och yrkesskola Styrelsemöte, Danmark Sektorn för förskola och fritidshem Ledarforum, Finland Sektorn för grundskola Studerandeforum, Norge Styrelsemöte, Danmark Mötesdatum Styrelsemöte, Finland Styrelsemöte, Finland Beslut Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom och beslöt om styrelsens mötesdatum Anmälningsärenden Generalsekreteraren presenterade utvärderingarna från NLS Sommarkurs i Selfoss och NLS LEDARFORUM i Keflavik. Beslut Styrelsen antecknade utvärderingarna från Sommarkursen, LEDARFORUM och STUDERANDEFORUM till kännedom. Rapporterna bifogades till protokollet som bilagor Övriga ärenden Beslut Inga övriga ärenden behandlades under mötet 14. Mötet avslutas Beslut Ordförande Eva-Lis Sirén avslutade mötet tisdagen den 4.12 kl Hon tackade för intressanta diskussioner, inblickar och erfarenhetsutbyte. NLS styrelse sammanträder nästa gång i Danmark Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

17 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 17 / NLS verksamhetsberättelse 2012 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsberättelsen 2012 för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år 2012 Bilagor Bilaga Verksamhetsberättelse för år 2012 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

18 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 18 / 43 Bilaga Verksamhetsberättelse 2012 Redogörelse över Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Köpenhamn,

19 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 19 / 43 Innehållsförteckning 1. INLEDNING NATIONELLA AXPLOCK NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE Informationsutbyte Styrelsen Sektorerna Internationella sekreterares möte KURSER OCH KONFERENSER NLS Sommarkurs Studerandeforum Ledarforum INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE EI ETUCE Övriga internationella möten NORDISKT SAMARBETE Nordens Fackliga Samorganisation, NFS Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet ORGANISATION Medlemsorganisationer Administration Representation... 31

20 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 20 / INLEDNING Nordiska Lärarorganisationers samråd, NLS har under verksamhetsåret 2012 särskilt behandlat frågor i anslutning till professionella lärare och kvalitet i skolan samt frågan om likvärdighet i skolan utgående från läget i värdlandet Sverige. Arbetet med ovan nämnda områden har kännetecknats av informativa inledningar av relevanta personer, som arbetar med de aktuella frågeställningarna samt goda och intressanta diskussioner. Ur samhällelig och politisk synpunkt har 2012 varit ett händelserikt och till vissa delar omtumlande år. Bland gemensamma drag i samhällspolitiken, som inverkat på utbildning och utbildningsinsatser bör särskilt den ekonomiska krisen nämnas. Den globala ekonomiska krisen som började 2008 i USA och eurokrisen har lett till ett konstant behov av nedskärningar i den offentliga sektorn i de flesta europeiska länder. Många frågar sig i dag om vi sparar oss till döds. Som en följd av eurokrisen har arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten stigit till oanade höjder också i Norden. Utbildning är den mest sannolika nyckeln till en lägre ungdomsarbetslöshet och därför har utbildningen efter grundskolan fått en alldeles egen plats i många också nordiska nationers verktygslåda. Därför får utbildning och forskning särskild uppmärksamhet i Sveriges ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet under NATIONELLA AXPLOCK 2012 I Sverige har man under verksamhetsåret fört intensiva och utdragna förhandlingar på utbildningssektorn. Normen i Sverige låg på 2,6 procent, men lärarna i Sverige utgick från att de skulle ha mer än andra och lyckades uppnå ett fyraårigt avtal, som ger lärarna 4,2 procent det första året, minst normen det andra året och vad gäller det tredje och fjärde året är avtalet sifferlöst. Avtalet var ett tydligt steg mot de mål lärarna i Sverige ställt upp. Sverige införde under 2012 två nya karriärsteg för lärare - förstelärare och lektor. Staten anslår upp till 880 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som anställer dessa kvalificerade lärare. Ungefär lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke. Hur många det blir beror på beslut av skolhuvudmännen. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarande skolformer. I Danmark kommer 2012 att gå till historien som året då lärarnas arbetstidsavtal utmanades av regeringens och kommunernas arbetsgivare. Målet för arbetsgivaren är att utöka lärarnas undervisning på bekostnad av uppgifter i anknytning till undervisningen, till exempel förberedelsetiden. Det här skulle öka lärarnas arbetsmängd om de fortsatt ska uppnå målen i skollagen. Förhandlingarna om lärarnas arbetstid har i Danmark förts mellan kommunernas arbetsgivare och finansministeriet bakom lyckta dörrar, vilket följaktligen fått lärarna i Danmark att fråga om den socialdemokratiskt ledda regeringen håller på att frångå den allmänt vedertagna nordiska kollektivavtalsmodellen.

21 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 21 / 43 Det av undervisningsministern lanserade projektet -Ny nordisk skole har spelat en stor roll i Danmark under Ny nordisk skole är ett projekt, som skall vara underlaget för ett omfattande förändringsprojekt av utbildningen från förskola till ungdomsutbildning i Danmark. I Finland ledde de osäkra ekonomiska utsikterna till nya åtstramningar i Finlands offentliga ekonomi. Regeringen beslutade i mars om nya åtstramningar i statsbudgeten för åren Utbildningen bantades bl. a genom att skära i kommunernas statsandelar, vilket ytterligare försvårar kommunernas möjligheter att anordna kvalitativt högstående undervisning. Från år 2013 träder en ny ungdomsgaranti i kraft som ska förhindra utslagning av de unga och garantera alla som går ut grundskolan en subjektiv rätt till en utbildningsplats inom andra stadiet eller en praktik- eller arbetsverkstadsplats. På Färöarna har de offentliga utgifterna stigit medan inkomsterna i bästa fall stagnerat. Den borgerliga regeringen på Färöarna har på kort tid infört stora skattereformer bland annat plattskatt och beskattning av pensionerna vid inbetalning Förhandlingarna på det offentliga området var svåra och slutade med att förskollärarna gick i strejk under våren Strejken varade i tre veckor och resulterade i ett två-årigt avtal med en förhöjning på 220 DKK per medlem/år. Dessutom fick pedagogerna sin tröskelfråga om nödvändig förberedelsetid in i avtalet. Löneförhöjning i grundskolan gick på 230 DKK/månad, som motsvarar ca 0,8 procent. För grundskolans del kan man tala om en avvärjningsseger eftersom kravet från arbetsgivarens sida låg på minus 3 procent. På Grönland utlöpte avtalet för grundskolan den Förhandlingarna om ett nytt avtal avslutades , med andra ord över två år efter att de borde ha avslutats. Förhandlingarna var ytterst svåra och innehöll bland annat en ansökningsblockad från Förhandlingsresultatet utsattes för en medlemsomröstning som resulterade i ett godkännande. Avtalet är fyraårigt och ger lärarna sammanlagt drygt 6,6 procent fram till mars Som en del av avtalet höjdes lärarnas undervisningstid från 729 till 778 timmar/år. I Island ingick alla undervisningssektorer avtal 2011 som gäller till Avtalen för grundskollärare- och gymnasielärare innehåller bestämmelser om att diskutera lärarnas arbetstid. Dessa diskussioner har pågått för båda sektorernas del under år Förskollärarna har uppnått en etappvis reglering fram till 2014, som gäller en sammanjämkning av villkoren med andra akademiskt utbildade bland annat grundskollärare. Den ekonomiska situationen i Island håller på att bli bättre efter de senaste årens kris. Man räknar med en årlig ekonomisk tillväxt på 2-3 procent. Investeringarna är små i ett historiskt perspektiv och det finns inga utsikter om mildare valutarestriktioner.

22 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 22 / 43 I Norge började förhandlingarna för att uppnå en så kallad huvuduppgörelse på våren Normen från den privata sektorn var satt på 4 procent och Utdanningsforbundets mål var att löneutvecklingen för industrin i sin helhet läggs till grund när ramarna för den offentliga sektorns förhandlingar slås fast. I de centrala kommunala och statliga förhandlingarna fick man avtal efter strejk. Resultatet i kommunal sektor innebär en ekonomisk ram på 4,1 procent, som säkrar reallönerna för alla medlemsgrupper. Efter en omfattande process godkände Utdanningsforbundets styrelse under år 2012 förslaget till professionsetisk plattform för lärarna i Norge. Utdanningsforbundets landsmötet godkände en strategi för ett fortsatt arbete med att implementera plattformen i hela professionen. 3. NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE NLS övergripande tema för verksamheten under året 2012 var Professionella lärare - en väg till bättre kvalitet i skolan. Verksamhetsplanen tog som tyngdpunktsområden upp: likvärdighet lärarlegitimation kompetens och karriärvägar ledarskap i skolan NLS styrelse och sektorer samt Studerandeforum och Ledarforum har under verksamhetsåret arbetat enligt principen att djuploda värdlandets utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Utgående från en på så vis uppbyggd nationell fördjupning har diskussionerna kunnat föras i komparativt syfte och därmed har det nordiska erfarenhetsutbytet ytterligare förstärkts. Dessutom har styrelsen och sektorerna liksom Ledar- och Studerandeforum samt mötet för de internationella sekreterarna presenterat sina nordiska kolleger utförliga både muntliga och skriftliga nationella rapporter. De nationella rapporterna har utvecklats till ett viktigt verktyg för den nordiska medvetenheten och erfarenhetsutbytet. 3.1 Informationsutbyte NLS har under verksamhetsåret fortsatt att främja informationsutbyte mellan organisationerna främst genom att upprätthålla och kontinuerligt uppdatera webbsidan NLS har månatligen fortsatt gett ut ett nyhetsbrev som tar upp aktuella utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska nyheter i Norden. Mottagarna av NLS-nyhetsbrev har blivit allt flera.

23 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 23 / Styrelsen Eva-Lis Sirén från Lärarförbundet har fungerat som NLS ordförande under år Anders Bondo Christensen från DLF fungerade som viceordförande. Styrelsen har haft två protokollförda möten under året. Båda möten har hållits i Sverige. NLS vårmöte ordnades i Stockholm maj och NLS höstmöte i Göteborg december. Det övergripande temat för verksamheten i styrelsen under året var Professionella lärare En väg till bättre kvalitet i skolan. Styrelsen har likaså följt NLS princip om att utgå från läget i ordförandelandet för att på så sätt stärka erfarenhetsutbytet och ge medlemsorganisationerna möjlighet att utnyttja andras erfarenheter i sitt eget arbete för lärarnas väl. NLS styrelse hade under vårmötet besök av Kalle Bengtsson från McKinsey&Co och Malin Tufvesson från Lärarförbundet. De tog oss med på en kvalitet i skolan-resa, där Kalle Bengtsson presenterade resultaten från två rapporter som den oberoende konsultfirman utarbetat om skolsystemen i världen och Malin Tufvesson berättade om ett projekt i två Stockholmsskolor, där man gjort verklighet av McKinseys rekommendationer. Styrelsens höstmöte diskuterade likvärdighet i skolan ur ett offentligt-privat perspektiv. Temat handlade om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan skall kompensera för elevers olika förutsättningar. Som inbjudna gäster hade NLS Marcus Strömberg, VD för friskolan AcadeMedia samt docenten i pedagogik vid Göteborgs universitet Marianne Dovermark. Höstmötet diskuterade också lärarnas avtalsmekanismer och den nordiska arbetskollektivavtalsmodellen med utgångspunkt i avtalsförhandlingarna i respektive nordiskt land. Ett tema som aktualiserats genom arbetsgivarens försök till att tumma på den nordiska kollektivavtalsmodellen på Grönland, Färöarna och nu senast i Danmark. Närmare innehåll om diskussionernas innehåll finns nedtecknat i respektive styrelsemötesprotokoll i form av separata bilagor. 3.3 Sektorerna Varje sektor har under året sammanträtt till ett tvådagarsmöte i den egna sektorn och till ett gemensamt sektormöte Gemensamt för de tre sektorerna inom NLS har varit att studera och fördjupa sig i de rådande svenska förhållandena på utbildningsområdet. Temat för det gemensamma sektormötet var lärarlegitimation och regeringens förslag till nya karriärvägar för lärare. I samband med mötet bekantade sig sektorernas medlemmar med Sveriges största skolmässa Skolforum.

24 3.3.1 Sektorn för förskola och fritidshem NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 24 / 43 Sektorn för förskola och fritidshem träffades i Stockholm. Mötet hade två huvudteman Lärorik förskola Lärarförbundets syn på pedagogisk förstärkning och Norges nya förskollärarutbildning. Sektorn gjorde i samband med mötet ett studiebesök i förskolan Gula Villan på Kungsholmen Sektorn för grundskola Sektorn för grundskola sammanträdde i Stockholm. Mötet behandlade Sveriges nya initiativ till karriärvägar för lärare samt Sveriges skolinspektion. Mötet fick besök av Enhetschef Luca Nesi som berättade om Sveriges Skolinspektion och utredare Anita Ferm, tidigare utbildningsdirektör i Stockholms stad, som berättade om regeringens initiativ att utreda nya karriärvägar för lärare Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning möttes i Ystad. Under mötet diskuterades Sveriges gymnasiereform Gy 2011 och tillhörande introduktionsprogram. Därutöver berättade ordförande för skolformsnämnden i Lärarförbundet Lena Hansson om gymnasiereformens genomförande och dess innehåll. Sektorn introducerades också i vuxenutbildningens strukturer och innehåll i Sverige. Ombudsman Anders Johansson från Lärarförbundet redogjorde för ETUCE:s ställningstagande gällande gymnasie- och yrkesutbildning i Europa, vars syfte är att uppdatera tidigare ETUCE-policy i ämnet och att skapa riktlinjer för lärarorganisationer med tanke på hela Europa. Sektorn diskuterade också ETUCE:s förslag till policy paper på- Vocational Education and Training in Europe -och konstaterade att det är positivt att ETUCE uppdaterar sin policy i frågan. 3.4 Internationella sekreterares möte NLS internationella sekreterare möttes i Helsingfors. Mötet besöktes av Finlands biståndsminister Heidi Hautala som berättade om Finlands biståndspolitiska program. Kampanj- och informationschef Mika Railo från Servicecentralen för utvecklingssamarbete Kepa besökte också mötet och berättade om skolsamarbete och fostran till internationalism. För övrigt tog mötet upp aktuella internationella frågor främst i anslutning till biståndsarbete.

25 4. KURSER OCH KONFERENSER NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 25 / NLS Sommarkurs 2012 Temat för sommarkursen 2012 var Professionella lärare en förutsättning för kvalitet i skolan. I kursen som ordnades i Selfoss i Island, , deltog 142 personer från samtliga nordiska länder under fem dagar. Föreläsare på kursen var kanslichef Sigurjon Mỳrdal från Islands undervisnings- och kulturministerium, Professor Hafdis Ingvarsdóttir från Islands Universitet, Professor Sven-Erik Hansén från Lärarutbildningen vid Åbo Akademi och Docent Ulf Fredriksson från Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms Universitet. Kursarbetet leddes av kompetenta föreläsare och präglades av grupparbeten, aktiv dialog och erfarenhetsutbyte. Kursprogrammet kompletterades med fritidsaktiviteter som gav deltagarna möjligheten att bekanta sig med värdlandet. 4.2 Studerandeforum NLS styrelse beslöt på sitt vårmöte 2011 att upprätta ett Studerandeforum för lärarstuderandeorganisationer i NLS regi. Forumet sammanträdde för första gången hösten 2011 i Sollentuna, Sverige. År 2012 samlades Studerandeforum i Köpenhamn, där Lærerstuderendes Landskreds agerade värd för mötet. Forumet diskuterade aktuella studerandefrågor och bekantade sig med Danmarks nya lärarutbildning och det danska skolutvecklingsprojektet Ny Nordisk Skole, dessutom diskuterade studerandeforum medlemsrekrytering. Per B. Christensen berättade om den nya lärarutbildningen i Danmark och forretningsudvalgsmedlem i Danmarks Lærerforening Bjørn Hansen om projektet Ny Nordisk Skole. Totalt deltog 18 personer i konferensen. 4.3 Ledarforum NLS Ledarforum ordnades i Keflavik Tema för konferensen var ledarutveckling och etik. Gästföreläsare på konferensen var Dr Sigurður Kristinsson, dekanus vid institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Universitetet i Akureyri, Dr. Steinunn Helga Lárusdóttir, biträdande professor vid lärarutbildningen vid Islands universitet och Dr Arna H Jónsdóttir, biträdande professor i förskola och ledarskap vid lärarutbildningen vid Islands universitet. Ledarforum hade också besök av Islands utbildnings- och kulturminister Katrín Jakobsdóttir och Kanslichef Sigurjón Mýrdal från Islands Undervisnings- och kulturministerium. Sammanlagt deltog 48 personer i konferensen.

26 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 26 / INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE NLS styrelse tar del av rapporter om det internationella lärarsamarbetet och den internationella intressebevakningen vid varje styrelsemöte. Under den punkten informerar NLS medlemsorganisationers representanter i internationella organ om det aktuella läget och om viktiga ärenden som kan bli föremål för beslut på EI:s eller ETUCE:s möten. 5.1 Education International, EI Under 2012 har den ekonomiska krisen, också vad gäller EI:s verksamhet, överskuggat allt annat. Den ekonomiska krisens verkningar på utbildningen och dess kvalitet har varit ett självklart tema under EI:s aktiviteter Utdanningsforbundets viceordförande Haldis Holst blev under verksamhetsåret vald till EI:s biträdande generalsekreterare, en tjänst som hon tillträder Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén efterträder Haldis Holst på viceordförandeposten i EI och Utdanningsforbundets ordförande Ragnhild Lied tog över styrelseplatsen efter Eva-Lis Sirén. EI arbetade under 2013 med en ny kampanj med arbetsnamnet World Day of Action som ordnas som en stor gemensam aktivitetsdag hösten Dagen ska läggas på världslärardagen och kampanjen kommer att lanseras EI:s konferens för att bilda en ny tvärregional struktur för arabisktalande länder ordnades i början av november. Av de nordiska länderna kunde bara Danmark närvara, men många har deltagit i att finansiera deltagande för andra. Konferensen hölls efter EI-styrelsens möte och den var lyckad i svåra förhållanden. Organisationerna är väldigt olika och representerar dels gamla totalitära system och dels nyare embryonala grupperingar som söker EI-medlemskap. Strukturen fick en styrelse med sju ledamöter varav tre är kvinnor vilket kan ses som en stor framgång. Som följd av konferensen i Bangkok 2010 planerar man att ha en ny kvinnokonferens i början av Undersökning av plats är på gång i styrelsen. EI- styrelsen diskuterade också den stora mängden resolutioner som kommer från fältet under kongressen Bland annat resolutionskommitténs roll diskuterades. Man utreder nu om kommittén kan tillsättas redan före kongressen och få rättigheten att behandla saker redan på förhand så att man säkert ska hinna med alla resolutioner. Resolutionen från AOB/DLF om EI:s strukturer behandlas i Constitution and By-Laws-kommittén, som lägger förslag till styrelsen. En bred enkät kommer att sändas ut till medlemsorganisationerna där man kommer att kartlägga organisationernas åsikter i de frågor om EI:s strukturer som tas upp i resolutionen. Nästa EI kongress kommer att ordnas år 2015 i Ottawa, Kanada.

27 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 27 / European Trade Union Committee for Education, ETUCE ETUCE:s höll sin kongress i Budapest Det var en konstruktiv och effektiv kongress där man för första gången på många år lade fokus på viktiga politiska sakfrågor och inte på strukturer. Temat för kongressen var den ekonomiska krisen och man diskuterade dels den, dels lärarprofessionen. Sydeuropa präglas av nedskärningar. Många lärare är utan jobb, lönerna sänks och fryses, skolklasser och barngrupper blir större. Organisationerna har dessutom stora problem med att de tappar medlemmar. Nordliga representanter berättade om egna problem och utryckte sin solidaritet för läget i syd. Diskussionen under kongressen var bra och det fanns en positiv känsla av samarbete i en svår situation. Också lärarnas status diskuterades. Temat anknyter till krisen men går även in på EU och förslag därifrån. Även om EU inte direkt kan påverka utbildningspolitiken så talar ministrarna sinsemellan. Därför krävs samarbete även mellan lärarorganisationerna. Fyra av dokumenten handlade om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. Vad gäller den europeiska skolledarpolicyn blir det den första inom EI och den blir sannolikt en grund för EI:s arbete på området. Sannolikt är också att ETUCE blir diskussionspartner för EU i utarbetandet av framtida förslag och andra dokument från kommissionen. Mötet valde också en ny Bureau. Christine Blower, NUT, Storbritannien valdes till ordförande och Paula Engwall från Lärarförbundet, Sverige valdes till en av viceordförandena. Martin Römer från Danmark fick fortsatt förtroende som generalsekreterare för ETUCE.Nordiska deltagare som blev invalda på country seats var Steffen Handal, Utdanningsforbundet, Norge, Bo Jansson, LR, Sverige, Dorte Lange, DLF, Danmark, Thordur Hjaltested; KI, Island och Ritva Semi, OAJ, Finland. ETUCE har under året arbetat med yrkeskvalifikationsdirektivet och Professional Card. EU har inte mandat att fatta bindande beslut om utbildning men frågan om yrkeskvalifikation anses vara en inremarknads fråga. I vintras lade kommissionen fram ett slutligt förslag till rådet och parlamentet. EFEE och ETUCE har enats om ett gemensamt utlåtande och ETUCE har arbetat vidare med andra organisationer inom Europafacket. Det finns en enad facklig front i frågan och ett samlat dokument. Kortet har mött kritik och det är osäkert huruvida det blir något Professional Card över huvudtaget. Den viktigaste kritiken handlar om språkkunskaper. Kommentarerna har utvecklats i samarbete med arbetsgivaren och andra fack. Den sociala dialogens nästa steg är att få ihop en arbetsstruktur också på universitetsområdet.

28 5.3 Övriga internationella möten NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 28 / 43 Den anordnades International Summit on the Teaching Profession för andra gången. Också denna gång var New York värd för mötet. I mötet deltog utbildningsministern och lärarorganisationens ordförande för de 24 länderna som fått bäst PISA-resultat. EI, OECD och det amerikanska undervisningsministeriet stod som arrangörer. Mötet visade att alla parter sätter ett stort värde på att samla lärarorganisationerna och utbildningsministrarna för att diskutera framgångsfaktorer. De 24 länder som deltog måste presentera åtgärder som alla parter var överens om att göra på hemmaplan. Utmaningen blev sålunda att ta det verkliga steget från konferensen till den politiska debatten i hemländerna. Slutsatserna av utvärderingen för New York Summit ligger till grund för Amsterdam Summit I förra omgången fick vissa länder bara ta med två fackliga representanter till mötet men till mötet i Amsterdam den kommer ministrarna också att få ta med två yrkesverksamma personer. Sista veckan i februari 2012 anordnade ILO sitt möte Global Dialog Forum. ILO prioriterar i år sektorerna utbildning, förskola och yrkesutbildning. Förskolan finns med på dagordningen för första gången någonsin. Hela EI:s Task Force for ECE deltog i mötet. Mötet betonade vikten av bred konsensus mellan arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och regeringar i samarbetet om förskolan. 6. NORDISKT SAMARBETE 6.1 Nordens Fackliga Samorganisation, NFS NLS har liksom tidigare deltagit i Nordens Fackliga Samorganisations möte med de nordiska branschorganisationerna och följt med arbetet i arbetsgruppen för arbetsgruppens rörlighet. På detta sätt har NLS hållit sig uppdaterad om frågor i anslutning till den övriga nordiska arbetsmarknaden. NFS lade grunden för sina prioriteringar i sin framtidsdeklaration som antogs av NFS styrelse i september Utifrån de övergripande målen kommer NFS särskilt att prioritera arbete kring den nordiska kollektivavtalsmodellen, arbetskraftens rörlighet och ett hållbart arbetsliv. Det nordiska samarbetet, både det officiella och det inofficiella är de viktigaste kanalerna för NFS arbete. 6.2 Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Med anledning av Nordiska rådets 60-årsjubileum utgavs debattboken Nordiska Gemenskaper om utvecklingen av det nordiska samarbetet som

29 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 29 / 43 upptakt till sessionen. Boken är en uppföljning och vidareutveckling av den så kallade Stoltenbergrapporten från 2009 och det resonemang som Gunnar Wetterberg presenterade i boken Förbundsstaten Norden Avskaffandet av gränshinder var ett huvudtema för Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet och vid plenarförsamlingen i Helsingfors kom bland annat förslaget om en nordisk ombudsman för gränshindersfrågor upp. Rådet följde även upp frågorna om Arktis. De nordiska statsministrarnas toppmöte hade rubriken "Utmaningar för den nordiska välfärdsstaten". Ett tema där både demografi, finansiering och migration spelade in. Statsministrarna möttes också med de baltiska statsministrarna under sessionen. På sitt möte i Finland i samband med Nordiska Rådets 64:e session i Finland beslöt Nordiska Rådets kulturutskott att rekommendera Nordisk Ministerråd att planera och genomföra ett nordiskt toppmöte för utbildningssektorn efter amerikansk-/oecd/ei modell. Alla berörda nordiska utbildningsintressenter, inklusive regeringsrepresentanter, representanter för lärarnas fackföreningar, studenter och föräldra- och elevorganisationer samt forskare skall inbjudas. Toppmötet är tänkt att vara startskottet för ett kontinuerligt, politiskt förankrat utbildningssamarbete i hela Norden. Rådet föreslår att nordiska ministerrådet med hänsyn till de föreslagna synpunkterna skall förpliktigas, att igångsätta omfattande initiativ med bakgrund i konferensens slutresultat och resolutioner samt komma med nya förslag till samarbete och dialog i ministerrådets kommande projektportfölj. NLS har under många år jobbat för ett gemensamt möte mellan ministrarna och representanterna för de nordiska lärarorganisationerna och därför kan ett nordiskt toppmöte för utbildningssektorn kan anses vara ett välkommet tillskott till samarbetet på nordiskt plan. Norge var ordförande i Ministerrådet 2012 och Sverige tar över ordförandeklubban Som ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2013 tar Sverige avstamp i den nordiska samhällsmodellen. En modell som framgångsrikt bidragit till att utveckla våra länders tillväxt, välfärd och sammanhållning.

30 NLS vårmöte 2013 i Skarrildhus, s. 30 / ORGANISATION Under år 2012 har NLS omfattats av 18 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS under året representerat medlemmar inom hela det nordiska utbildningsområdet. 7.1 Medlemsorganisationer Organisation Medlemsantal 2011 Medlemsantal 2012 BUPL DLF GL HL Uddannelsesforbundet FSL OAJ Lärarförbundet LR FSL Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI IMAK PIP TOTALT DKK: Administration NLS kansli finns på Järnvägsmannagatan 6 i Böle, Helsingfors. På kansliet arbetade under året generalsekreterare Anders Rusk och medarbetare Maria Häggman. Generalsekreteraren har haft ansvaret för NLS löpande verksamhet och administration under verksamhetsåret 2012.