Styrelsens vårmöte , Selfoss. Välkomstbrev

Transkript

1 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 1 / 61 Styrelsens vårmöte , Selfoss Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, inbjudna 2. Dagordningen fastställs Bilaga , Dagordning Bilaga , Tidsplan 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll Bilaga , Protokoll 4. Tema 1 Lærerne i centrum for skoleudvikling og fremtidens skole 2 Unga/nya lärare och lärarfacklig nyrekrytering 3 Netmedier i skolens arbejde og skoleudvikling 5. NLS verksamhetsberättelse 2015 Bilaga , Verksamhetsberättelse 6. NLS räkenskaper och revision för 2015 Bilaga , Ekonomisk rapport Bilaga , Revisorns utlåtande 7. Förslag till medlemsavgift för 2016 Bilaga , Medlemsavgift NLS Sommarkurs 2016 Bilaga , Preliminärt program 9. Internationella ärenden 10. Möteskalendarium 11. Anmälningsärenden 12. Övriga ärenden 13. Nationella rapporter 14. Mötet avslutas

2 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 2 / 61 Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 1-2 juni 2016 i Selfoss. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 27 maj för att vi ska få in dem på webbsidorna så de är tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Varmt välkomna till Selfoss. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare

3 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 3 / Mötet öppnas Inbjudna Elisa Rimpler Bergmann BUPL Stig G. Lund BUPL, observatör Anders Bondo Christensen DLF Bo Holmsgaard DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Annette Nordstrøm Hansen GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Christoffer Jørgensen HL Christer Holmlund FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Petri Kääriäinen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Heralvur Jacobsen FL Jógvan Philbrow FP Kári Jespersen YF Karl Frederik Danielsen IMAK Angutínguaq Johnsen NPK Thordur Hjaltested KI Haraldur F. F. Gíslason KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Anne Finborud SL Steffen Handal Utdanningsforbundet Gro Hartveit Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Lars Hallenberg LR Bo Jansson LR Paula Engwall Lärarförbundet Maria Rönn Lärarförbundet Sixten Frixon Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundet Robert Fahlgren Lärarförbundet

4 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 4 / Dagordningen fastställs Information Inbjudan till styrelsemöte har skickats till styrelsen Dagordningen har skickats till styrelsen Övriga möteshandlingar har skickats till styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan

5 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 5 / 61 Bilaga NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD DAGORDNING FÖR NLS STYRELSEMÖTE Tid: onsdagen den 1 juni, kl torsdagen den 2 juni, kl Plats: Selfoss, Island För övrigt, se bifogad tidsplan FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 1. 2 december Temadiskussioner 1) Lærerne i centrum for skoleudvikling og fremtidens skole 2) Unge/nye lærere og nyrekruttering i lærerfaget 3) Netmedier i skolens arbejde og skoleudvikling 5. NLS verksamhetsberättelse NLS räkenskaper och revision för Förslag till medlemsavgift för NLS Sommarkurs Internationella ärenden 10. Möteskalendarium 11. Anmälningsärenden 13. Övriga ärenden 12. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast 27.5 för att kunna sättas in på NLS webbsida inför mötet. 14. Mötet avslutas

6 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 6 / 61 Bilaga NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD TIDSPLAN FÖR NLS STYRELSEMÖTE Tisdag 31.5 ca ca Avresa till Blå Lagunen med buss från Keflavik Gemensam middag Onsdag Frukost Mötet inleds Öppnande av möte Fastställande av dagordning Godkännande av föregående mötesprotokoll Tema 1 Lærerne i centrum for skoleudvikling og fremtidens skole Assisterende rektor ved ungdomsskolen Menntaskólann við Sund Dr. Hjördís Þorgeirsdóttir Kaffe, Te Tema 2 Diskussion, spörsmål från styrelsen Unga/nya lärare och lärarfacklig nyrekrytering En presentation av Education International, EI s målsättning om unga lärare och facklig nyrekrytering. Hur jobbar vi inom NLS med denna målsättning. Exempel från verksamheten inom ramen för NLS -STUDERANDEFORUM NLS generalsekreterare Anders Rusk Diskussion, spörsmål från styrelsen Verksamhetsberättelse Bokslut Medlemsavgifter Lunch

7 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 7 / Tema 3 Netmedier i skolens arbejde og skoleudvikling. Projektleder Tryggvi Thayer, Menntasmiðja, Pædagogisk Værksted. Hvorledes man kan bruge skolefolks professionelle netværk på nettet, ligemandsundervisning, som en metode til at opbygge lærdomssamfund af lærere, jobudvikling og skoleudvikling via netmedier i skolens arbejde. Diskussion och spörsmål från styrelsen Internationella ärenden A) Education International a) Konferens för EI:s OECD-organisationer, Rom b) Övrigt B) ETUCE a) ETUCE - committee C) Övriga internationella ärenden a) International Summit on the Teaching Profession, Berlin b) NMR- strategisk genomlysning av den nordiska arbetsmarknaden Poul Nielson Möteskalendarium Anmälningsärenden Övriga ärenden ca Middag Torsdag Frukost Nationella rapporter Kaffe/Te Utfärdsprogram Eget program Fredag 3.6 Hemresa

8 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 8 / Godkännande av föregående mötesprotokoll Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Holmenkollen 1. 2 december 2015 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 12 maj Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 1. 2 december 2015 Bilagor Bilaga Protokoll

9 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 9 / 61 Bilaga Protokoll från NLS höstmöte Tid och plats: Tisdag 1.12, kl: Anders Bondo Christensen Bo Holmsgaard Elisa Rimpler Bergmann Martin Isenbecker Stig G. Lund Børge Pedersen Christoffer Jørgensen Annette Nordstrøm Hansen Uffe Rostrup Herálvur Jacobsen Kári Jespersen Jógvan Philbrow Thordur A. Hjaltested Aðalheiður Steingrímsdóttir Sivso Dorph Lars Erik Wærstad Ragnhild Lied Terje Skyvulstad Steffen Handal Hege Valås Ingrid Convery Anne Finborud Christer Holmlund Kari Kinnunen Päivi Koppanen Anitta Pakanen Pasi Pesonen Johanna Jaara Åstrand Sixten Frixon Lena Durfors Robert Fahlgren Paula Engwall Lars Hallenberg Anders Almgren Eva Rönnberg Anders Rusk Maj Lönnroth Taina Aellig Hanne Birgitte Jørgensen (chefred.) Aðalbjörn Sigurðsson (chefred.) Carl-Erik Rusk (chefred.) Knut Hovland (chefred.) Morten Jest (chefred.) Lucas V. Engell (chefred.) Onsdag 2.12, kl: , Holmenkollen, Norge Danmarks Lærerforening Danmarks Lærerforening BUPL BUPL BUPL Uddannelsesforbundet HL GL Frie Skolers Lærerforening Føroya Lærarafelag (FL) YF Føroya Pedagogfelag KI KI IMAK Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Skolenes Landsforbund Finlands Svenska Lärarförbund OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR NLS NLS tolk tolk Folkeskolen, fagblad for undervisere KI FSL Finland Utdanningsforbundet GL Uddannelsesforbundet

10 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 10 / Mötet öppnas Mötets ordförande Ragnhild Lied inledde mötet i Holmenkollen och hälsade alla deltagare välkomna. 2. Dagordningen fastställs Beslut Dagordningen och tidsplanen fastställdes och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll Beslut Protokollet godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS verksamhetsplan 2016 Generalsekreterare Anders Rusk presenterade verksamhetsplanen för år 2016 och dess tyngdpunkter. Verksamhetsplanen är gjord i samarbete med KI (Island) och man har gemensamt planerat programmet för år Temat för året är Framtidens skola och lärare. Styrelsen diskuterade det kommande årets tema och verksamhetsplanens tyngdpunkter, med speciell fokus på lärarprofessionen, kommersialisering och privatisering av utbildning, samt det gemensamt nordiska. I diskussionen framkom också ett förslag att man skulle anordna ett nordiskt seminarium om kommersialisering och privatisering av utbildning. Anders Bondo Christensen tog upp 3 punkter som man kan fokusera på i nästa års arbete. Den första punkten berör begreppet selfefficacy; att lärarna ska ha möjligheter och inflytelse över sitt arbete, ha inflytelse över skolans utveckling och skolans organisering. Det handlar om att sätta fokus på den professionella läraren (lärarprofessionen). I Danmark blir self- efficacy mer och mer dikterat av nationella testsystem och det finns ett behov av att förstärka lärarnas professionella roll och ansvar. Den andra punkten handlar om inlärningsmålstyrd undervisning. Denna typs undervisning blir ofta praktiserad i det syftet att man har ett färdigt IT-system som lärarna ska använda. I praktiken blir det mycket byråkratiskt och avskaffar lärarens professionella utvärdering.

11 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 11 / 61 Den tredje punkten rör det internationella området och EI kongressens beslut kring att prioritera arbetet kring Global Response under kongressperioden. Styrelsen diskuterade vad kommersialisering av utbildning innebär i de nordiska länderna. Värdefullt om organisationerna i NLS gör en beskrivning av utmaningarna som vi har i de nordiska länderna och skolområdena (förskola, grundskola, gymnasium, - och yrkesskola) utifrån Global Response-agendan. Ytterligare diskuterade styrelsen ärenden kring Nordiska Ministerrådet och forskning. Det föreslogs att man inom NMR skulle diskutera forskning på utbildningsområdet. Generalsekreterare Anders Rusk gjorde ett tillägg till verksamhetsplanen att årets andra gemensamma sektormöte kommer att hållas på Färöarna Beslut Verksamhetsberättelsen godkändes i förelagd form, med tillägget om höstens sektorsmöte på Färöarna , och bifogades till protokollet som bilaga NLS budget 2016 Generalsekreterare Anders Rusk presenterade NLS budget för år Beslut Styrelsen godkände förslaget till budget för år 2016 och den bifogades till protokollet som bilaga Temabehandling Tema 1 Regjeringens tanker om utviklingen av lærerutdanningen i Norge og dens betydning for utviklingen av lærerprofesjonen Kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen talade om utvecklingen av lärarutbildningen i Norge och redogjorde kring regeringens beslut att införa en femårig magisterutbildning för lärare. Satsningen kommer att innebära stora utmaningar, såväl ekonomiskt som resursmässigt för institutionerna som ansvarar för utbildningen. Det norska skolsystemet är starkt och fungerande men det finns ett behov av en femårig

12 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 12 / 61 magisterutbildning eftersom skolsystemet inte i dagens läge har resurser att tackla framtida utmaningar i form av flyktingströmmar och asylsökande barn. Skolsystemet är inte heller tillräckligt utvecklat för att hantera den sociala skevheten som kommer att förstärkas med åren. Den viktigaste utgångspunkten med att införa den femåriga utbildningen är att öka kvaliteten i undervisningen i skolan och få en djupare ämneskunskap hos lärare. Kärnan i magisterutbildningen är också att lärarstudenterna gör en forskningsrapport ute i arbetslivet och får praktiskt erfarenhet redan under studierna. Kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksens inlägg följdes av en diskussion om utmaningarna med den nya utbildningen, bl.a. då den inte gäller alla lärarkategorier. Tema 3 Hva kan vi lære av konflikten i og hva gir det av viktige utfordringer for KS som forhandlingsmotpart for lærerne i den kommende 5-10 års perioden? KS Förhandlingschef Per Kristian Sundnes talade om erfarenheterna från lärarstrejken i Norge år 2014 och utvecklingsmöjligheter inför framtida förhandlingar. Förhandlingarna år 2014 som handlade om arbetstidsavtal misslyckades delvis på grund av oklarheter och konflikter mellan organisationerna. Det fanns en problematik i att det inte fanns någon klarhet kring vem som ska göra vad och vem man ska rapportera till. I förhandlingarna mellan lärarförbunden och KS fanns det ingen så kallad Plan B vilket gjorde att man inte var förberedd på att man inte kom fram till någon lösning. Per Kristian Sundnes påpekade att KS bör ha fackpersoner som förhandlare för att få en bättre dialog och nu har KS personer i förhandlingsgruppen som kommer från utbildningssektorn. KS bör jobba systematiskt med det utbildningspolitiska och samarbeta med fackförbunden samt försöka jobba mer med utbildningsavdelningen och utbildningspolitiken för att få mer bekräftelse av parterna, också politikerna. Övriga förslag på att undvika konflikter är att man inför strategikonferenser inför kommande förhandlingar. Den

13 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 13 / 61 bakomliggande orsaken till detta är att det ibland har uppstått oklarheter kring vem som ska komma fram till lösningar. Per Kristian Sundnes påpekade också att det är bra att fråga sig själva vad man gör om förhandlingarna misslyckas eller om man inte kommer fram till en bra lösning. Man borde begrunda vad man har i grunden och arbeta sig fram från det. Per Kristian Sundnes redogörelse följdes av en diskussion där styrelsen diskuterade den nordiska förhandlingsmodellen, hur man bör utveckla och använda en bra förhandlingsstrategi samt hur förhandlingsparterna kan kommunicera sinsemellan. 7. Sommarkurs 2016 NLS Sommakurs 2016 arrangeras i Loen, Norge Temat för sommarkursen är Lärarprofessionen i förändring. Arbetsformer Arbetet under kursen kommer att präglas av dialoger och erfarenhetsutbyten och inramas av kompetenta föreläsare. Målgrupp Målgruppen till sommarkursen är alla lärare och ledare, från förskola till högskola och vuxenutbildning, som är förtroendevalda och medlemmar i NLS organisationerna. Kursens arbete stärks om så många olika yrkeskategorier som möjligt är representerade. Fördelning av platser Platserna fördelas enligt följande: Danmark, Finland, Norge, Sverige Färöarna Grönland Island 30 platser 8 platser 4 platser 10 platser

14 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 14 / 61 Om någon organisation/land inte utnyttjar alla sina platser, kan de fördelas till övriga organisationer som önskar fler platser. Delegationsledare Varje land bör utse en kursledare för sin delegation och meddela personens namn till NLS kansli så fort som möjligt men senast inom februari månad. Preliminär planeringstidsplan Senast 20.1 Informationsbrev till organisationerna 14.3 Besked från organisationerna till NLS om önskat deltagarantal Fördelning av överblivna platser 15.4 Bindande anmälan. Organisationerna anmäler sina deltagare till NLS Kursmaterial och information från NLS till deltagarna Kursavgift Kursavgift för inkvartering, förplägnad, utflykter m.m. kommer uppskattningsvis att vara 900 euro/deltagare i dubbelrum. Organisationerna/deltagarna själva arrangerar och bekostar flyg till och från konferensplatsen. Beslut Styrelsen godkände riktlinjerna för innehåll och genomförande av NLS Sommarkurs år Val av ordförande och vice ordförande i NLS 2016 Enligt NLS stadgar skall ordförande, - och viceordförandeuppdragen ska cirkulera mellan olika medlemsländer i den ordning styrelsen beslutar och enligt den etablerade rotationsordningen står Island i tur att vara ordförandeland år 2016 och Sverige viceordförandeland. Beslut Styrelsen valde Thordur A. Hjaltested från Kennarasamband Íslands till ordförande och Johanna Jaara Åstrand från Lärarförbundet till vice ordförande för år 2016.

15 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 15 / Internationella ärenden 9.1 EI Tyngdpunkter i EI:s kommande verksamhetsperiod Steffen Handal refererade från den nya EI - styrelsens första möte. Styrelsen har tillsatt bland annat en finanskommitté, som ska ledas av Lily Eskelsen García (NEA), Status of Women Committee och Constitution and By-Laws Committee som leds av Mugwena Maluleke (SADTU) och där Steffen Handal och Johanna Jaara Åstrand är medlemmar. Ytterligare finns det en Committee of Experts on Membership. Styrelsen har också upprättat en arbetsgrupp för Early Childhood Education där tjugo organisationer aktiva på förskolområdet ska driva arbetet och enligt Steffan Handal kunde NLS följa det arbetet och ta ett gemensamt ansvar för att ta upp förskolsektorns ärenden i EI:s styrelse. Under mötet diskuterades också arbetet kring Sustainable Development Goals, de nya Millenniemålen. EI har arbetat hårt, tillsammans med lärarorganisationer i många länder, för att utbildning ska vara ett av målen i den nya hållbarhetsagendan och lägger också fokus på att finansieringen för de nya målsättningarna, speciellt utbildningen, håller rätt kurs. Steffen Handal redogjorde också för evalueringen av EI-kongressen i Ottawa i juli Kongressen har ett stort antal observatörer och det orsakar stora utgifter. Kongressen 2015 har i övrigt fått mycket bra återkoppling och nästa kongress kommer att anordnas i Asien år EI:s presentation Target by target response to the Education 2030 Agenda Johanna Jaara Åstrand redogjorde kring övriga frågor från EI:s styrelsemöte, och främst frågan kring stadgeöversynen. Hon redogjorde för vad som beslutades om processen kring strukturresolutionen på kongressen och vad man beslutade på det senaste styrelsemötet. Under kongressen antogs resolutionen med stor majoritet och den beskriver behovet av att göra en översyn av stadgarna, både för att säkerställa att vi inom EI arbetar så effektivt och så ändamålsenligt som möjligt. Under EI:s styrelsemöte beslutade styrelsen om en övergripande process och definierade vad som skall ses över. Under mötet utsågs också Constitution

16 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 16 / 61 and By-Laws Committee som fungerar som rådgivande organ till styrelsen när det gäller stadgeändringsförslag. Kommitténs uppgift är också att se över systemet för medlemsavgiften och en extern revisionsfirma kommer att anlitas för att göra en utvärdering av det nuvarande systemet och ge förslag på förändringar. Medlemsavgiftssystemet bestäms nu enligt ländernas BNP. Processen i stadgeöversynen ska enligt resolutionen vara konsultativ med bland annat medlemsenkäter och diskussioner i olika regionala möten och i andra kommittéer. Underlaget till konsultationsprocessen ska utvecklas och tas fram till nästa styrelsemöte i oktober Kommittén ska vara delaktig i processen och utveckla underlaget som sedan ska godkännas av styrelsen. Konsultationsprocessens resultat ska sedan rapporteras till styrelsen 2017 och rapporten ska inkludera förslag till stadgeändringar. Ändringsförslagen kan sedan kommenteras av medlemsorganisationerna. De slutgiltiga förslagen som läggs fram till kongressen 2019 tar styrelsen ställning till vid styrelsemötet år Inom EI och medlemsorganisationerna står man inför en generationsväxling och det finns ett behov av att se över stadgarna och alla dess delområden Steffen Handal presenterade de aktuella frågorna kring Unite For Quality Education-kampanjens fortsättning Global Response to the Privatisation and the Commersialisation in and of Education. Handal påpekade att den största frågan är det ständigt ökande hotet om privatisering och kommersialisering av utbildning. Kommersialisering av utbildning bryter mot mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Kommersialisering försvagar demokratiska principer och ökar olikheterna i och mellan olika länder. Kampanjen har tre övergripande mål; 1. Skapa medvetenhet hos myndigheter, multilaterala institutioner och samhället i allmänhet att avgiftsfri utbildning för alla är en grundpelare i ett rättfärdigt och likvärdigt samhälle. 2. Visa att kommersialisering av utbildningen underminerar offentlig utbildning och att den inte är till någon nytta för samhället som helhet 3. Säkra att målet om en universell högklassig utbildning i post agendan.

17 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 17 / 61 Genom Global Response to the Privatisation and the Commersialisation in and of Education ska EI:s medlemsorganisationer samarbeta för att stoppa trenden av kommersialisering och granska alla former av privatisering. Nya trender som främjar kommersialisering är förekomsten av kommersiella företag och stiftelser, handelsavtal, kommersiella Low Fee Private Schools och försäljning av bland annat tester, metoder och utbildningskoncept. Speciell fokus ska sättas på hur kommersialisering förhindrar möjligheter att få avgiftsfri utbildning av hög kvalitet, hur den förstärker ojämlikhet i samhället, förhindrar social dialog och ignorerar nuvarande löne- och arbetsvillkor. Med detta som grund antog EI-kongressen en resolution om att motarbeta kommersialisering. På basis av resolutionen har det utarbetats en strategisk plan som i sin tur lägger grunden till EI:s insatser under de kommande fyra åren. Strategins insatsområden är byggda runt två pelare; den ena satsar på att konfrontera och avslöja de kommersiella sällskapens agenda och metoder och den andra strategin handlar om att kommunicera med myndigheterna. Förutsättningen för samarbetet med myndigheterna är att få till stånd en lagstiftning som hindrar kommersiella aktörer att etablera sig på utbildningssektorn där de då blir mindre attraktiva. Samarbetet i Norden kunde gå ut på att forska i kommersialisering av utbildningssektorn och göra en kartläggning av hur kommersialisering påverkar deltagande och politisk styrning. Man kunde även jämföra de nordiska ländernas lagstiftning med varandra och utväxla erfarenheter kring hur vi arbetar och förhandlar med privata kommersiella aktörer samt dela med sig av information och på NLS sektormöten diskutera utmaningarna med kommersialisering. Steffen Handals presentation Johanna Jaara Åstrand redogjorde för temadiskussionen om flyktingsituationen som fördes under EI:s styrelsemöte. Diskussionen handlade om flyktingsituationen i världen och det fanns externa talare från UNHCR och EI som rapporterade om situationen i bland annat Libanon, Jordanien och Yemen. Även Hussein Jawad, som är skolledare på en skola i Libanon, beskrev situationen i Libanon. Marlis Tepe, ordförande i GEW, beskrev situationen i Tyskland. Enligt UNHCR är ca 60 miljoner människor på flykt i världen och 51 % av dem är barn under 18 år. En stor del av dem står utan rätt till utbildning vilket

18 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 18 / 61 innebär att det finns en stor risk att de rekryteras till bland annat barnsoldater och barnarbetare. Bland människorna som är på flykt finns det också många lärare. Flyktingfrågan är inget nytt fenomen och nu finns det erfarenheter, kunskaper och utmaningar som man behöver dela med sig av och diskutera kring. EI har tagit tag i frågan och under kongressen i Ottawa antogs en resolution, The Right to Education for Displaced People, Refugee and Stateless Children. Det finns även ett Policy Paper som fastslår att det är regeringarnas ansvar att se till att barns rätt till utbildning tillgodoses. Vid EI:s styrelsemöte antogs också Policy Paper for Education där det bland annat konstateras; 1. Säkra rätten till utbildning för alla. EI ska här utveckla stöd för medlemmar för att kunna utvärdera regeringspolicy och regeringars agerande när det gäller att möta flyktingars behov av utbildning. 2. Utbildning för jämlikhet, inkludering och tolerans. 3. Lärares rätt att få utöva sitt yrke. Vilka möjligheter finns det att tidigt identifiera de personer som har en utländsk utbildning? Man bör kunna validera den utbildningen i förhållande till de krav som ställs i det nya landet. Styrelsen diskuterade flyktingfrågan i de nordiska länderna. Hur ser flyktingsituationen i det egna landet ut, vilka erfarenheter har man haft och hur har lärarorganisationerna reagerat och vilka frågor har de drivit? Styrelsen diskuterade även vilka lärdomar man kan dra av varandra och vilka insatser man har satt fokus på. Finland presenterade en integrationskompass med OAJ:s förslag till integration av invandrare. Integrationskompassen 9.2 ETUCE Paula Engwall presenterade ett referat från ETUCE-kommitténs (Europastyrelsen) möte i Bryssel 9-10 november Under mötet diskuterades två centrala teman; flyktingsituationen i Europa och professionsutvecklingen i lärarorganisationerna.

19 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 19 / 61 Tidigare i september antogs ett starkt uttalande av presidiet när det gäller flyktingsituationen utifrån ett rättighetsperspektiv. Man talar om hur lärarfacken i olika länder såsom t.ex. Sverige och Tyskland har agerat och det antogs förslag för att utveckla hur det fortsatta arbetet ska ske på Europanivå när det gäller flyktingsituationen, som är en fråga som angår alla organisationer på ett eller annat sätt. Att stöda lärarna är viktigt när det gäller att hantera utbildningsfrågan i flyktingsituationen och bland annat diskuterades valideringsprocesserna för flyktinglärare diskuterades. ETUCE:s politik när det gäller integrationsfrågor skall också utvecklas. I frågan om professionsutveckling av lärarorganisationer diskuterade man lärarorganisationernas roll i en social dialog. Det handlar mycket om de fackliga villkoren men också mycket om att vara en samtalspart i en social dialog när det gäller yrkets förutsättningar. De fackliga organisationerna i Europa fungerar på olika sätt och har olika traditioner. Vissa lärarorganisationer har en stark facklig karaktär medan andra har en professionsriktad ingång. I vissa länder tar andra grupper än lärarfacket över diskussionen som rör professionsfrågor. ETUCE har därför ansökt om pengar för ett stort EU-projekt för att diskutera professionsutvecklingen mellan lärarorganisationerna. Paula Engwall redogjorde också för rapporten från Europafackets kongress (ETUC) där Terje Skyvulstad och Ragnhild Lied närvarade. Delen om utbildning i Europafackets resolutioner och handlingsprogram var gjord i samarbete med ETUCE. Vidare diskuterades frihandelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), och TiSA (Trade in Services Agreement) samt den sociala sektordialogen. En sektordialog på Europanivå när det gäller utbildning är viktig. Samtidigt har man lagt ut ingångna avtal, mellan arbetsgivare och lärarfack, till allmänhetens tyckande samt ansöker om finansiering för att bedriva sociala sektordialogprojekt. På Status of Women Committee som föregår ETUCE mötet och som består av de kvinnliga medlemmarna i ETUCE-styrelsen diskuterades även kvoteringen i stadgan att det ska vara minst 17 kvinnor (av 55 platser) i Europastyrelsen. Nu finns det 20 kvinnliga medlemmar och frågan om man borde höja antalet kvoterade platser kommer att tas upp under ETUCEkongressen i december. Planeringen av ETUCE-kongressen i december 2016 inleds i februari 2016.

20 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 20 / Global Education Industry Summit (GEIS) Helsingfors Anders Rusk redogjorde för GEIS-mötet som ordnades i Helsingfors. Bakgrunden till mötet var ett initiativ som uppmanade att bjuda in små och stora ICT-företag tillsammans med ministrarna eller deras representanter till en Summit. Inledarna kom från olika universitet i världen och tjänstemän och statsråd närvarade under mötet. Idén var att bygga mötet enligt ISTPkonceptet men varken lärarorganisationerna eller EI blev bjudna till mötet i det första förslaget. Mötet omstrukturerades och EI/TUAC kunde då delta med 10 representanter. Bland dem Hans Laugesen (GL) och Anders Rusk (OAJ). Dorte Lange (DLF) var den enda representanten från en lärarorganisation, som deltog som en del av den nationella delegationen. Under mötet diskuterades bland annat, vem som skall ha ansvar för elevernas behov av IT, vem som har ansvaret för hur klassrummen ska se ut och vem som har hand om IT-kompetensutvecklingen för lärarna. 9.4 Nordiska Ministerrådet/Nordiska Rådet Anders Rusk presenterade arbetet som pågår i Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet. Rusk redogjorde för vilka satsningar och aktuella prioriteringar NMR och NR har i utbildningsfältet och vilka frågor som är aktuella just nu i Norden. Anders Rusks presentation Nordisk Rapport Beslut Styrelsen beslöt att anordna ett seminarium med rubriken Kommersialisering av utbildningen i Norden i Oslo Till seminariet inbjuds representanter för alla NLS-organisationer som arbetar eller bevakar kommersialisering i utbildningssektorn. 10. Nationella rapporter De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt och bifogades till protokollet som bilagor 6-17/2/ Möteskalendarium Anders Rusk presenterade mötesdatum för år Styrelsens möten 2017 ordnas i Sverige.

21 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 21 / 61 Datum för styrelsemöten 2017, Sverige: Styrelsens vårmöte: Maj, 2017: , må-ti Styrelsens höstmöte: November, 2017: , on-to Förbundsseminarium 2017, Norge: Vecka 38, , må-on Beslut Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom och godkände ovannämnda förslag till mötesdatum för år Anmälningsärenden Studerandeforum Ledarforum Utvärdering av Förbundsseminarium 2015 Ledarforum anordnas i Danmark Generalsekreterare Anders Rusk presenterade utvärderingen av Förbundsseminarium i Sollentuna, Sverige. Enligt svaren i utvärderingen lyckades Förbundsseminariet bra och de som deltog skulle rekommendera seminariet. Den övriga responsen var också positiv. Beslut Styrelsen bifogade Anders Rusks presentation till protokollet som bilaga Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades under mötet. 14. Mötet avslutas Beslut Ordförande Ragnhild Lied avslutade mötet och tackade styrelsemedlemmarna och tolkarna för ett väl utfört arbete. Generalsekreterare Anders Rusk tackade Utdanningsforbundet för mycket gott samarbete under år Nästa styrelsemöte ordnas i Selfoss, Island.

22 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 22 / Tema 4.1 Lærerne i centrum for skoleudvikling og fremtidens skole Investigating the use of Action Research and Activity Theory to Promote the Professional Development of Teachers in Iceland This thesis investigates the use of action research and activity theory to promote the professional development of teachers in an Icelandic upper secondary school. The purpose of the research was to develop a new model to foster professional development through enhancing the participants agency to transform their practice. It was carried out with an action research group of twenty-one school professionals and an outside consultant. I termed our approach the Change Room. The research focus was on tensions the participants experienced in their classroom practice. The research used both action research and case study methodology. The teachers experienced tensions in their classroom practice between students active and passive learning, didactic and dialogic teaching methods, and the requirement to cover the syllabus and to promote deep learning. To resolve these tensions the teachers have developed teaching practices that enhanced active student learning and given more weight to the students voices. Participation in the action research group enhanced both individual and collective learning of the school professionals. Their agency to change practice was increased and they also developed more cross curriculum agency. The combination of activity theory and action research in the Change Room provides a new model for enhancing teachers professional development and collaboration that has potential to transform classroom practice. Assisterende rektor ved ungdomsskolen Menntaskólann við Sund Dr. Hjördís Þorgeirsdóttir 4.2 Unga/nya lärare och lärarfacklig nyrekrytering En presentation av Education International, EI s målsättning om unga lärare och facklig nyrekrytering. Hur jobbar vi inom NLS med denna målsättning. Exempel från verksamheten inom ramen för NLS -STUDERANDEFORUM NLS generalsekreterare Anders Rusk 4.3 Netmedier i skolens arbejde og skoleudvikling. Projektleder Tryggvi Thayer, Menntasmiðja, Pædagogisk Værksted. Hvorledes man kan bruge skolefolks professionelle netværk på nettet, ligemandsundervisning, som en metode til at opbygge lærdomssamfund af lærere, jobudvikling og skoleudvikling via netmedier i skolens arbejde.

23 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 23 / NLS verksamhetsberättelse 2015 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsberättelsen 2015 för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år 2015 Bilagor Bilaga Verksamhetsberättelse för år 2015

24 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 24 / 61 Bilaga Verksamhetsberättelse 2015 Redogörelse över Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Selfoss,

25 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 25 / 61 Innehållsförteckning 1. INLEDNING NATIONELLA AXPLOCK NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE Informationsutbyte Styrelsen Sektorerna Internationella sekreterares möte KURSER OCH KONFERENSER NLS Förbundsseminarium Studerandeforum Ledarforum INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE EI ETUCE Övriga internationella möten NORDISKT SAMARBETE Nordens Fackliga Samorganisation,NFS Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet ORGANISATION Medlemsorganisationer Administration Representation..46

26 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 26 / INLEDNING Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS har under verksamhetsåret 2015 särskilt behandlat läroplansfrågor och lärarutbildningsfrågor i anslutning till framtidens skola, frågor om strejk och byggande av tillit samt frågor i anslutning till nedskärningar och åtstramningar i de nationella budgeterna utgående från skolans och utbildningens förutsättningar. Det utbildningspolitiska och organisationspolitiska läget i värdlandet har belysts och analyserats, vilket har gett möjlighet att diskutera motsvarande läge och frågor i de övriga nordiska länderna. För de norska lärarna präglades året av lärarstrejken och dess konsekvenser. Strejken innebar svåra förhandlingar, överraskningar men också ett till omständigheterna sett gott resultat efter två medlemsomröstningar. På den utbildningspolitiska sektorn kan nämnas två lagförslag som lagts fram under året och som kan utgöra framtida bekymmer. Ändringarna i privatskolelagen kommer att öppna upp för flera privata skolor och den nya förskolelagen kommer att medföra en inskränkning av förskollärarnas professionella handlingsrum. Det som också har varit viktigt under året har varit att följa med Ludvigsenutskottets arbetet och arbetets inverkan på morgondagens norska skola. Flyktingsituationen och speciellt de unga flyktingarnas situation har varit ett aktuellt tema i NLS verksamhet. Enligt UNHCR är 60 miljoner människor på flykt i världen och 51 % av dem är barn under 18 år. En stor del av dem står utan rätt till utbildning, vilket innebär en stor risk att de rekryteras till bland annat barnsoldater och barnarbetare. Bland flyktingarna finns också många lärare, som flytt för att det är för farligt att stanna kvar. Flyktingfrågan är inte ett nytt fenomen, men den eskalerade till tidigare oanade höjder under året i Europa. Flyktingfrågan kommer under följande år att var en av de riktigt stora frågorna i Norden också på utbildningspolitikens område. På det internationella området NLS under 2015 tagit upp frågan om kommersialiseringen i och av utbildningen. Education Internationals kampanj Global Response, som lanserades vid kongressen i Ottawa har behandlats under NLS-möten. Genom Global Response to the Privatisation and Commercialisation in and of Education ska EI:s medlemsorganisationer samarbeta för att stoppa kommersialiseringstrenden.

27 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 27 / NATIONELLA AXPLOCK 2015 Situationen i Danmark har präglats av avtalsförhandlingarna och där tillhörande medlemsomröstning samt återkopplingen på hur den nya folkeskolreformen framskridit. Under de två år som gått sedan lockouten 2013 har ansvariga politiker försökt skyffla över ansvaret för reformen på skolledarna och lärarna. Resultatet av detta är att lärarna och ledarna förundrar sig över hur de ska kunna lösa alla uppgifterna med så lite tid till förfogande. Förhandlingarna ledde till att KL och LC skrivit på att de har ett gemensamt ansvar för att realisera avtalet och att man gemensamt kommer att främja en lång rad konkreta frågor som beskrivs i avtalet i 15 punkter. I och med denna uppgörelse blir avtal på kommunnivå en reell möjlighet, något som KL tidigare tillbakavisat. Lärarna i de fria skolorna i Danmark har inlett en lönekampanj för att nå samma löner som på det kommunala området. Eftersläpningen är enligt FSL ca 1000 DKK på månadsnivå. Nedskärningarna på gymnasieutbildningarna i Danmark orsakar gymnasielärarna en av deras största utmaningar under senare tid. GL anser nedskärningarna vara katastrofala och har därför tillsammans med elev- och ledarorganisationerna samt andra fackföreningar och deltagit i protesterna mot nedskärningarna. År 2015 har också i Danmark karakteriserats av flyktingproblematik. I början av året utgavs flera analyser och rapporter med olika vinklar på integrationen av flyktingar, som påverkar språkcentrens arbete med danskundervisningen. Analyserna bekräftade lärarnas uppfattning att situationen med många åtstramningar, bland annat försvårad familjeåterförening och sänkta understöd kan leda till att motivationen för språkcentrens kursister minskar. Flyktingsituationen har också lett till en stor efterfrågan på lärare i danska som andra språk. Finland fick sin 74:e regering i slutet av maj bestående av Centerpartiet, Sannfinländarna och Nationella Samlingspartiet, en blå regering. Tyvärr kom utbildningsfrågorna i skymundan i valdebatten som främst handlade om EU, utrikespolitik och ekonomi. Alla partier var överens om att man inte skulle skära i utbildningen. Trots detta beslöt regeringen att skära ner långt över en miljard euro under hela

28 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 28 / 61 regeringsperioden. Nedskärningarna hotar över arbetsplatser inom undervisningssektorn. I regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering förutsattes att arbetsmarknadsparterna skulle komma överens om ett så kallat samhällsfördrag. Syftet var att man skulle förbättra landets konkurrenskraft genom att bland annat få ned arbetsenhetskostnaderna med 5 procent. Eftersom anställningsvillkoren skulle försämras nåddes ingen lösning. Det resulterade i sin tur i att regeringen beslutade att lagstiftningsvägen genomföra ändringarna. De så kallade tvångslagarna är tänkta att vara i kraft tre år. Med den här manövern vill regeringen ändra söckenhelgerna till oavlönade lediga dagar, förkorta semestern och reducera semesterpenningen samt beskära lönen under sjukledigheter. De föreslagna nedskärningarna drabbar särskilt hårt de kvinno-dominerade branscherna inom den offentliga sektorn. En väsentlig del av det finländska arbetsmarknadssystemet är den omfattande avtalsrätten mellan parterna. Tvångslagarna är ett hårt slag mot det här systemet. Under regeringsperioden eftersträvar man också en reform av yrkesutbildningen. Syftet är att avskaffa gränserna mellan yrkesutbildningen för unga och vuxenutbildningen. Med detta eftersträvar man inbesparingar på 250 miljoner euro. På Färöarna har man hållit lagtingsval i september. Valresultatet ledde till en regering sammansatt av Javnadarflokkurin (socialdemokrater), Tjódveldi (republikaner), två övervägande vänsterorienterade partier och ett nyliberalt parti Framsókn. I praktiken är det fråga om en minoritetsregering, eftersom en av socialdemokraternas lagtingsledamöter kort efter valet hoppade av och blev partilös, men lovade stöda regeringen. Regeringen ser inte ut att ändra på prioriteringarna i offentlig sektor. Resurserna till grundskolan har under åren varit desamma. År 2014 satte man för första gången tak på löneförhöjningar och växande pensionsutgifter. Säkert är att den rigida kontrollen timanvändningen grundskolan fortsätter, vilket leder till att lärare undervisar mera. Det skapar frustration och ett ökande missnöje bland lärarna. FP satte upp tre mål inför lagtingsvalet, att få in en minimumnormering i förskolan, att arbetet med sociallagstiftning tog vid och att lönesystemet i offentlig sektor moderniseras. Avtalsförhandlingarna på området borde ha avklarats fram till 1.10, men på grund av

29 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 29 / 61 lagtingsvalet sköts de fram till sista oktober. Efter det sköts förhandlingarna ytterligare på då finansministeriet fick betänketid på några punkter. Målet är att få samma löneförhöjningar som alla andra inom den offentliga sektorn. Evalueringen av grundskolan på Grönland offentliggjordes i slutet på mars månad. Rapporten öppnar för mycket kritik och väldigt få rekommendationer, med hänvisning till den ekonomiska situationen på Grönland. Budgeten för 2016 visar ett underskott och därför är Grönlands politiska ledning i färd med att söka inbesparingar. En av de möjliga intäktskällorna kunde vara att man tidigarelägger beskattningen på pensionsinkomsterna. I den förbindelsen har IMAK valt att göra gemensam sak med de andra fackliga organisationerna och kraftigt varna för denna åtgärd eftersom det kommer att betyda sämre skatteinkomster i framtiden. NPK har på förskolesektorns område fört fram följande förslag och frågor till undervisningsministeriet: Man har bett om en undersökning om förskollärarsituationen på Grönland och så har man begärt svar på när socialpedagogseminariet, som nu gör sitt sjätte försöksår kommer att utbilda förskollärare på bachelornivå. Dessutom kräver man fortbildning för alla socialpedagoger i Grönland och en decentraliserad förskollärarutbildning i Syd-Grönland på grund av den stora bristen på förskollärare. I början av 2015 har lärarna i Island sysslat med löneförhandlingar och utbildningspolitik. På den utbildningspolitiska sektorn har KI använt mycket energi på att skapa en pendang till undervisningsministerns vita bok. Ministeriet tillsatte fyra projektgrupper för det fortsatta arbetet men trots uttalanden om betydelsen av samarbetet beslutade ministern att inte hänvända sig till KI då han tillsatte grupperna. KI protesterade kraftigt mot förfarandet och har följaktligen sett sig nödgad att upprätta egna arbetsgrupper kring de aktuella frågorna. Löneförhandlingarna under 2014 var väldigt svåra på många håll och arbetet under våren 2015 har gått ut på att fullfölja vad som avtalades tidigare. Avtalen i grundskolan och på gymnasiet godkändes och förlängdes till mitten av Resultatet av den oroliga situationen på arbetsmarknaden hösten 2015 ledde till avtal, som för vissa löntagargrupper gäller till utgången av Man kan räkna med att

30 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 30 / 61 dessa avtal kommer att påverka KI:s medlemmars avtalsförhandlingar framöver. I Norge upplevde lärarna ett spännande år 2014 och därför har första delen av verksamhetsåret präglats av strejken 2014 och de konsekvenser detta har för lärarna i Norge. Utdanningsforbundet har genomfört en omfattande evaluering av processen som ledde till strejk, vilket har betytt en livlig dialog på alla nivåer i organisationen. Lärarna har också tillsammans med andra fackförbund engagerat sig starkt i kampen för att stoppa en uppmjukning av arbetsmiljölagen. I tillägg till detta är det två lagförslag som lagts fram, som visar på en bekymrande utveckling. Ändringar i privatskolelagen kommer att öppna för nya privata skolor och den nya förskolelagen kommer att medföra en inskränkning av förskollärares professionella handlingsrum. Ludvigsenutskottet blev färdigt med sin utredning, som lades fram i juni. Utredningen handlar om utvecklingen av norsk skola i ett framtidsperspektiv (20-30 år). Utredningen har ett brett kompetensbegrepp som grund och har i huvudsak blivit väl emottaget. Utdanningsforbundet stödde utredningens huvudlinjer men var kritisk bland annat till att förnya ämnena i skolan Flyktingkrisen, statsbudgeten och den upprivna decemberöverenskommelsen har varit tre brännande frågor i Sverige. På skolsidan har regeringen i Sverige tillsatt en skolkommission bestående av olika skolexperter, som ska lämna förslag med syfte att höja kunskapsresultaten och förbättra kvaliteten i undervisningen samt öka likvärdigheten i skolan. Arbetet ska redovisas Det fyraåriga läraravtalet från 2012 med SKL på kommunsektor och som var inne på sitt sista år fick en förlängning och löper nu ut 31 mars Under de senaste åren har det skett ett trendbrott i löneförhandlingarna för lärarnas del, eftersom de under de senaste fyra åren fått mer än övriga yrkesgrupper på arbetsmarknaden, en sammanlagd löneökning på ca 15 %. Samtidigt har inflationen varit låg, vilket har inneburit relativt sett stora reallöneökningar. Regeringen har också beslutat investera 3 miljarder kronor på årsbasis i i ett lärarlönelyft i syfte att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra förutsättningarna och resultaten i skolan. Politiskt sett har flyktingvågen satt också Sverige under ett starkt politiskt och ekonomiskt tryck. Enligt skolverkets prognos kommer Sverige att sakna ca lärare, förskollärare och fritidspedagoger inom de kommande åren. Samtidigt kommer allt fler lärare med

31 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 31 / 61 utländsk lärarexamen till Sverige. Båda lärarorganisationerna är nu med i arbetet att tillsammans med regeringen och arbetsgivare förhandla fram villkor hur dessa nyanlända med lärarbakgrund snabbare kan integreras i det svenska skolsystemet. 3. NORDISKT ERFARENHETSUTBYTE NLS övergripande tema för verksamheten under året 2015 var Tillit vägen till en starkare lärarprofession. Tanken har varit att se det nordiska samarbetet som någonting som styrker nordiska intressen och värderingar i en allt mer global värld och att föra fram de gemensamma värderingarna, som gör Norden till en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utbildning har i detta nordiska bygge varit en av de viktigaste byggstenarna, med vars hjälp Norden har uppnått sin ställning bland de mest framgångsrika regionerna i världen. NLS anser att utbildning också framöver skall ses som en investering i framtiden, en investering som kan hjälpa till att lösa ekonomiska problem och samhälleliga utmaningar. Utbildningen utvecklar, reformerar, visar vägen och skapar både mentala och ekonomiska resurser för att trygga den nordiska välfärdsstaten. NLS konstaterade i ett av sina tyngdpunktsområden under huvudtemat 2015 att mätningarna kommit för att stanna. Utvärderingen blir allt viktigare, som grund för styrning och ledning av skolan. Utvärderingarna kan på grund av sitt stora antal, olika karaktär och inriktning leda till olika uppfattningar om kvalitet på utbildning och hur man åstadkommer det. OECD får via sina undersökningar och evalueringar en allt större roll också på de nordiska regeringarnas utbildningspolitiska agenda. Detta kan leda till att utbildningspolitiken anpassas till en tvivelaktig uppfattning om kvalitet eller, än värre att den försöker motsvara många olika, kanske motstridiga, sådana. Allt fler länder sätter sina mål för utbildningen i förhållande till dessa stora internationella undersökningar utan att i tillräcklig grad ta hänsyn till skolans kulturella karaktär och utbildningens betydelse historiskt i nationsbygget. Risken blir att utvecklingen fokuseras på att bli bra i test, undersökningar och mätningar. Det andra tyngdpunktsområdet behandlade vår gemensamma nordiska kollektivavtalsmodell vars grundtanke är att arbetsmarknaden fungerar som bäst när arbetsmarknadens parter tecknar avtal utan yttre inblandning enligt gemensamma spelregler. Vi

32 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 32 / 61 har under året fått höra och behandlat frågan om strejk och byggandet av tillit ur det norska lärarnas perspektiv, där risken för större skador i tilliten var stor men där det att man följde den nordiska modellen ledde till ett tillfredställande resultat för båda parter. Den nordiska modellen är inte någon självklarhet utan den bör skötas om och behandlas varsamt. Modellen står just nu inför stora hot p.g.a. den ekonomiska krisen men också för att Norden som en del av Europa utsätts för en flyktingvåg av aldrig tidigare skådat slag. 3.1 Informationen NLS har under verksamhetsåret fortsatt att främja informationsutbyte mellan organisationerna främst genom att upprätthålla och kontinuerligt uppdatera webbsidan NLS har månatligen gett ut ett nyhetsbrev som tar upp aktuella utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska nyheter i Norden. Mottagarna av NLSnyhetsbrev har ökat liksom den positiva återkopplingen. 3.2 Styrelsen Ordförande Ragnhild Lied från Utdanningsförbundet, Norge har fungerat som NLS ordförande under år Ordförande Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands fungerade som viceordförande. Styrelsen har haft två protokollförda möten under året. Båda möten har hållits i Norge. NLS vårmöte anordnades i Bergen maj och NLS höstmöte i Oslo, Holmenkollen 1.-2 december. Styrelsen har i sin behandling efterlevt NLS princip om att utgå från läget i ordförandelandet för att på så sätt stärka erfarenhetsutbytet och ge medlemsorganisationerna möjlighet att utnyttja andras erfarenheter i sitt eget arbete för lärarnas väl och att spegla sig i värdlandets problemställningar och utmaningar. Det övergripande temat för verksamheten i styrelsen under året var Tillit en väg till starkare lärarprofession med mätningarna har kommit för att stanna och den nordiska kollektivavtalsmodellen fungerar som underrubriker. Förutom dessa och stadgeenliga ärenden har styrelsen behandlat nedannämnda teman. NLS styrelse hade under vårmötet besök av sektionsledarna Lasse Kolstad och Torbjörn Ryssevik från Utdanningsforbundet. Lasse Kolstad berättade för oss om lärarstrejken 2014 i Norge, hur den

33 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 33 / 61 började och pågick samt vad vi kan lära oss av den. Torbjörn Ryssevik presenterade Ludwigsenutskottets syn på framtidens skola och gav perspektiv på utskottets arbete från Utdanningsförbundets horisont. På höstmötet hade styrelsen ett uppskattat besök av kunnskapsminister minister Torbjørn Røe Isaksen, som presenterade lärarutbildningens framtid i Norge. Styrelsen hade också en omtyckt möjlighet att möta KL:s direktör Per Kristian Sundnes, som berättade om sin syn på lärarstrejken och dess orsaker. Båda presentationerna ledde till livliga diskussioner i styrelsen. a. Sektorerna Sektorerna har under året sammanträtt till ett eget sektorsmöte var. Alla sektorer har också i erfarenhetsutbytets namn presenterat sektorvisa rykande färska rapporter från respektive deltagande organisation. i. Sektorn för förskola och fritidshem Sektorn för förskola och fritidshem möttes i Oslo. Mötet hade två huvudteman, professionaliseringen av förskollärarrollen i norskt och internationellt perspektiv och vad säger forskningen om förskolans betydelse. Sektorn bad också varje deltagande organisation presentera en problemställning eller utmaning som hör samman med den professionella förskollärarollen i hemlandet. Efter presentationerna presenterade seniorrådgivare Morten Solheim från Utdanningsforbundet sin syn på vad forskningen säger om förskolans betydelse. Han nämnde bland annat att: Förskolor med hög kvalitet beskrivs som förskolor där man har stor personaltäthet, där personalen är bestående under tid och har god utbildning Interaktion mellan anställda och barn i förskolan är en av nyckelfaktorerna som lyftes fram som positiva for små barnsinlärning och utveckling.

34 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 34 / 61 En annan faktor er att det på förskolan bör arbeta erfarna och sensitiva vuxna som kan skapa en stressfri miljø. Han konstaterade också att förskolor med hög kvalitet er väsentliga för barns kognitiva och språkliga utveckling Högskolelektor Mette Vaagan Slåtten vid Högskolan i Oslo och Akershus talade under rubriken, Nya tider, nya förskollärarorganisationer - professionalisering av förskollärarrollen. Hon gav sin syn på förskollärarollen i ett norskt och internationellt perspektiv. Hon berättade också om hur förskollärarrollen utvecklas när myndighetsbestämmelser, som lagar och kommunal styrning påverkar och omorganiseringar sker. Sektorn gjorde också i samband med mötet studiebesök till två förskolor: Myrertoppen barnehage och Bjerkealeen barnehage. ii. Sektorn för grundskola och sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn för grundskola och sektorn för gymnasium- och yrkesutbildning sammanträdde till ett gemensamt sektorsmöte i Lärarnas Hus, Oslo. Temat för mötet var Elevernas inlärning i framtidens skola och skolutveckling i en internationell tid. Professor Sten Ludvigsen, ledare för det av regeringen tillsatta Ludvigsenutvalget, höll en uppskattad presentation om utskottets arbete och berättade att utskottet har bildats för att regeringen vill att man skapar ett underlag för hurudana kunskaper elever och studerande kommer att behöva i framtiden. Underlaget består av olika typer av studier, som evaluering av Kunskapslyftet, syntesrapporter, forskning om elevernas och studerandenas inlärning och sociala samt emotionella kompetenser, forskning om kompetenskrav i arbetslivet och bidrag från olika organisationer och sammanslutningar. Direktör Petter Skarheim höll en omtyckt presentation om skolutveckling i en internationell tid där han utgick från den norska skolans utveckling. Han drog slutsatsen att; lärarna bör arbeta mer tillsammans, att skolan och lärarna bör bygga verksamheten på kunskap och att man bör stötta varandra i processen och diskutera strategier eftersom skolan och dess utmaningar gäller alla. För att utveckla skolan krävs god ledning, motivation, väl förberedd undervisning och kollektiv kompetens. Sektorerna såg också Trine Vollans film Den gode laerer, som introducerades av regissör Trine Vollan själv. Filmen tar upp vad en

35 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 35 / 61 god lärare är och hur lärandet kan se ut i framtiden. Filmen skapade en intressant diskusiion i sektorn om vad en bra lärare egentligen är. b. Internationella sekreterares möte NLS internationella sekreterare möttes i Köpenhamn, Danmark. På mötet behandlades Education Internationals DC-möte och dess framtida utmaningar och utveckling, Global response - kampanjen, övriga EI-frågor och Post 2015 millenniemålen. Mötet gästades av kampanjkoordinator Angelo Gavrielatos (AEU) och äldre koordinator Nikolas Richards (EI) som berättade om EI:s arbete kring Response -kampanjen. EI hade i oktober 2014 som en del av kampanjen skrivit ett rapportutkast A Global Response to Education Corporations: Priority Project Strategy Paper med mål och strategier för projektet. Dokumentet hade två centrala mål; att hindra utbredningen av low-fee private (LFP) for-profit schools i utvecklingsländer och att stöda utvecklingen och tillväxten av utbildning och hindra etableringen av försörjningskedjor för kommersiella syften. USA och andra anglifierade länder har främst drabbats av företagens inflytande och man har byggt skolor vars syfte är att ge ekonomisk vinst och infört evalueringar som testar både elevers skolresultat och lärare (testing mania), i syfte att göra skolorna mer attraktiva. I U- länder där undervisningen är bristfällig har utvecklingen tagit en sådan riktning att företagen lovar regeringarna att skapa bättre skolor om de får rättigheterna till skolsystemet. Den skola som tidigare erbjudits gratis till barn blir nu till en kommersiell skola, som är förmånlig men inte gratis. EI främst siktar främst på att arbeta med medlemsorganisationer i länder som Kenya, Ghana, Filippinerna, Bangladesh, Andhra Pradesh (Indien), Colombia och Brasilien för att öka deras kapacitet och för att garantera att barn ska ha tillgång till utbildning, och inte behöva betala för det. Länderna valdes ut på basis av sin kapacitet att lyckas hindra kommersialiseringen och privatiseringen av utbildningen. Gavrielatos summerade att EI:s uppgift i projektet är att ta sig an kommersialiseringen av och i utbildning i alla dess former. Nikolas Richards och mötesdeltagarna diskuterade frågor som hade uppstått kring DC-mötet, främst det som handlade om utveckling,

36 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 36 / 61 samarbete och erfarenhetsutbyte. Man ville ha klarhet över DCmötenas ändamål, deras effektivitet och drivkraft samt hur DC kunde påverka de politiska frågor som togs upp. Mötesdeltagarna föreslog att man kunde tillsätta en arbetsgrupp som arbetade med dessa frågor. Frågan om man borde arrangera separata möten för internationella sekreterare togs också upp. 4. KURSER OCH KONFERENSER 4.1 NLS Förbundsseminarium 2015 Förbundsseminarium 2015 anordnades på konferenscentret Bergendal i Sollentuna med Sverige som värdland. Årets tema var Kommunikation och opinionsbildning en väg till bättre lärarstatus. Seminariet gästades av föreläsarna Professor Bo Dahlbom, medieanalyschef Per Söderpalm (TNS/Sifo), och partner på BR-byrån Brunswick Jan Larsson som talade om framtidens samhälle, läraryrket och utbildning utgående från ett medieperspektiv. Kommunikationschef Rikke Inger Bjurstrøm (Utdanningsforbundet) berättade om lärarstrejken i Norge och kommunikationschef- och utbildningspolitisk chef Andreas Mörck (LR) och opinionschef Jenny Engdahl Westbratt (Lärarförbundet) samt förbundsordförandena Bo Jansson (LR) och Johanna Jaara Åstrand (Lärarförbundet) diskuterade opinionsbildning och hur man arbetar för att nå gemensamma mål. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen berättade om den aktuella situationen i Finland; om regeringens sparåtgärder och hur det drabbar utbildningen. Seminariet samlade 88 deltagare och det diskuterades ivrigt kring valda teman och de senaste händelserna i Norden. 4.2 Studerandeforum Studerandeforum är NLS:s nyaste mötesform. NLS styrelse beslöt på sitt vårmöte 2011 att upprätta ett Studerandeforum för lärarstuderandeorganisationer i NLS regi. NLS Studerandeforums femte samling hölls 2015 i Stockholm med Lärarförbundet student som värdorganisation.

37 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 37 / 61 NLS generalsekreterare Anders Rusk presenterade Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet och speciellt deras utbildningspolitiska verksamhet. Han nämnde bland annat att det danska ordförandeskapet 2015 i NMR har bjudit in nordiska grundskollärare till en workshop kring forskningskunskap. Workshopen är kick-off för det danska ordförandeskapets 3-åriga flaggskeppsprojekt rörande användning av evidensbaserad forskning i undervisningen. Han nämnde också att entreprenörskap och utbildningsexport är mycket aktuella ämnen på den nordiska utbildningsagendan. Per Båvner, utredare på Lärarförbundet och tidigare lärarutbildningskoordinator på Stockholms universitet och med i svenska lärarutbildningskonventet (svenska centrala lärarorganisationen för lärarutbildningar i Sverige), berättade om lärarutbildningen i de nordiska länderna; var utbildningarna finns och hur de ser ut i Norden. De nordiska lärarutbildningarna har gemensamma förutsättningar; man har infört kunskapstester som har resulterat i PISA-tester och försöker bättra utbildningen och undervisningen utgående från resultaten. Sveriges resultat har varit väldigt dåliga sedan 2011 och Sverige har därför fått kritik för sin nya lärarutbildning, som startade 2011 medan till exempel Finland brottas med ett annat problem; man vågar inte förändra något/göra något nytt, dvs. riskera att bli sämre när man har presterat så bra. Per Båvner tog även upp centrala teman som lärarbrist, nyanlända, övningsskolor, ämnesdidaktik, professionsbaserad utbildning och introduktion. Dessa teman diskuterades under mötet och Per Båvner pekade på skillnader mellan de nordiska länderna och möjligheterna att lära av ländernas olika skolsystem och utbildningsstrukturer. Den andra dagen hölls workshop kring studerandeorganisationernas utmaningar och styrkor, varefter man diskuterade studerandeverksamhetens olika infallsvinklar och verksamhetsförutsättningar i lärarförbunden. Sammanlagt deltog 20 personer från sju olika förbund i mötet.

38 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 38 / Ledarforum NLS Ledarforum ordnades i Umeå, Sverige Tema för konferensen var Värna det pedagogiska ledarskapet! Sammanlagt deltog 35 personer från 8 föreningar. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare och rektor på Dragonskolan i Umeå, hälsade alla välkomna till Ledarforum i Umeå. Elisabeth Ahlgren, enhetschef på Skolinspektionen i Umeå, presenterade Skolinspektionen och förklarade vad dess arbete går ut på. Ahlgren redogjorde för Skolinspektionens grundprincip; den är till för att bidra till skolförbättring och inte bara för att hitta fel i skolan. Skolinspektionen kontrollerar och granskar svenska skolor, från förskola till vuxenutbildning. Med bra tillsyn kan vi bidra till en bättre skola och vi sätter det pedagogiska ledarskapet i centrum. Skolinspektionen har 6 olika bedömningsområden; undervisning och lärande, extra anpassningar och särskilt stöd, bedömning och betygssättning, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, förutsättningar för lärande, trygghet och styrning och utveckling av verksamheten. Inom dessa bedömningsområden försöker man se hur skolan och huvudmannen (högsta beslutande organ i kommunen (nämnd eller styrelse)) sköter sitt uppdrag. Universitetslektor Monica Törnsén redogjorde för det pedagogiska ledarskapet, vad det innebär och hur det utövas i praktiken. Hon berättade att många rektorer möter många frågor; hur kan man vara pedagogisk ledare när man inte hinner vara det? Skolan handlar om att eleven ska känna sig trygg. Det bästa med skolan är att man kan tala med sin lärare direkt och att man kan känna sig trygg. Det finns ett osynligt kontrakt (Berg, 1995); lärarna sköter det som är innanför skolväggarna och skolledarna är de som sköter det som finns utanför skolväggarna. Mötesdeltagarna delades sektorsvis in i grupper för att besöka förskolor (Reveljens förskola, Hagaskolans förskola), grundskolor (Carlshöjdsskolan, Hagaskolan, Sandalidens skola) och gymnasium (Dragonskolan) i Umeå.

39 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 39 / INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE NLS styrelse tar del av rapporter om det internationella lärarsamarbetet och den internationella intressebevakningen vid varje styrelsemöte. Under den punkten informerar NLS medlemsorganisationers representanter i internationella organ om det aktuella läget och om viktiga ärenden som kan bli föremål för beslut på EI:s eller ETUCE:s möten. 5.1 Education International, EI Education International, EI har haft ett väldigt livligt år Det viktigaste 2015 var anordnandet av EI:s kongress i Ottawa Bland det viktigaste som kongressen beslöt om kan nämnas Human Rights Policy Paper och en uppdatering av Education Policy Paper liksom att man beslöt om att EI:s struktur och stadgar skall genomgå en total översyn under nästa kongressperiod. Styrelsen godkände också en resolution om Global Response-kampanj, som motarbetar kommersialiseringen av och i skolan. Susan Hopgood återvaldes till ordförande för nästa verksamhetsperiod liksom generalsekreterare Fred van Leeuwen. Till viceordförande för Europa valdes Marlis Tepe, GEW. Från NLS organisationerna invaldes Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Steffen Handal, Utdanningsforbundet in i styrelsen för nästa verksamhetsperiod. EI:s styrelse tillsatte efter kongressen bla en finanskommitté, som leds av Lily Eskelsen-Garcia, NEA och en Constitution and By-Laws kommitté, som leds av Mugwena Maluleke, SADTU och där Steffen Handal och Johanna Jaara Åstrand är medlemmar. Styrelsen upprättade också en Early Childhood Education-kommitté där tjugo organisationer skall driva arbetet med förskolefrågor. Under året blev det också klart att utbildning blir ett eget självständigt hållbart utvecklingsmål nummer fyra av allt som allt sjutton mål. Detta var ur Education Internationals synvinkel otroligt viktigt och en stor seger.

40 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 40 / 61 När det gäller EI:s strukturer står organisationen inför en generationsväxling och det finns ett stort behov att se över stadgarna och alla des delområden. Meningen är att titta på stadgar och finansiering som helhet, kongress, kommittéer, styrelsens sammansättning, generalsekreterarens och officers uppgifter och den övriga verksamheten inom EI. När det gäller Global Response to the Privatisation and the Commersialisation in and of Education-kampanjen är det ständigt ökande hotet en kommersialisering av utbildningen. Ei menar att kommersialisering bryter mot mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Kommersialisering försvagar demokratiska principer och ökar olikheterna i världen. Kampanjen har tre övergripande mål; 1. Skapa medvetenhet hos myndigheter, multilaterala institutioner och samhället i allmänhet att avgiftsfri utbildning för alla är en grundpelare i ett rättfärdigt och likvärdigt samhälle. 2. Visa att kommersialisering av utbildningen underminerar offentlig utbildning och att den inte är till någon nytta för samhället som helhet 3. Säkra målet om en universell högklassig utbildning i Agenda 2030 Flyktingsituationen har också varit på agendan i EI. Diskussionen i EI har handlat om flyktingsituationen i världen och UNHCR och EI har rapporterat om situationen i bland annat Libanon, Jordanien och Yemen. Enligt UNHCR är ca 60 miljoner människor på flykt i världen och 51 % av dem är barn under 18 år. En stor del av dem står utan rätt till utbildning vilket innebär att det finns en stor risk att de rekryteras till bland annat barnsoldater och barnarbetare. Bland människorna som är på flykt finns det också lärare. De har flytt för att det är för farligt att stanna kvar som lärare eller för att det har funnits en möjlighet att fly. Flyktingfrågan är inget nytt fenomen och nu finns det erfarenheter, kunskaper och utmaningar som man behöver dela med sig av och diskutera kring. EI har tagit tag i frågan och under kongressen i Ottawa antogs en resolution, The Right to Education for Displaced People, Refugee and Stateless Children. Det finns även ett Policy Paper som fastslår att det är regeringarnas ansvar att se till att barns rätt till utbildning tillgodoses.

41 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 41 / 61 Vid EI:s styrelsemöte hösten 2015 antogs också Policy Paper for Education där det bland annat konstateras; 1. Säkra rätten till utbildning för alla. EI ska här utveckla stöd för medlemmar för att kunna utvärdera regeringspolicy och regeringars agerande när det gäller att möta flyktingars behov av utbildning. 2. Utbildning för jämlikhet, inkludering och tolerans. 3. Lärares rätt att få utöva sitt yrke. Vilka möjligheter finns det att tidigt identifiera de personer som har en utländsk utbildning? Man bör kunna validera den utbildningen i förhållande till de krav som ställs i det nya landet. 5.2 European Trade Union Committee for Education, ETUCE ETUCE har under verksamhetsåret fört diskussioner med Europafacket om vem som skall föra talan i utbildningsfrågor och vem som bjuds in. Europafacket har försökt utvidga sitt mandat i utbildningsfrågor på ETUCE.s bekostnad, vilket i värsta fall kunde leda till att EU-kommissionen inte hör ETUCE i utbildningsfrågor utan vänder sig till Europafacket i stället. Efter förhandlingar mellan Europafacket och ETUCE har man uppnått en överenskommelse i saken. För att följa upp ETUCE Special Conference in Wien 2014 har en arbetsgrupp tillsatts, som ska arbeta fram en policy, som ska presenteras på ETUCE:s konferens 2016 i Belgrad. Också i ETUCE har flyktingsituationen i Europa och professionsutvecklingen i lärarorganisationerna diskuterats livligt. I september antogs ett starkt uttalande av presidiet när det gäller flyktingsituationen utifrån ett rättighetsperspektiv. Man talar om hur lärarfacken i olika länder såsom t.ex. Sverige och Tyskland har agerat och det antogs förslag för att utveckla hur det fortsatta arbetet ska ske på Europanivå när det gäller flyktingsituationen, som är en fråga som angår alla organisationer på ett eller annat sätt. Att stöda lärarna är

42 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 42 / 61 viktigt när det gäller att hantera utbildningsfrågan i flyktingsituationen. Att snabba på valideringsprocesserna för flyktinglärare är också en viktig fråga. ETUCEs politik när det gäller integrationsfrågor är också under utveckling. I frågan om professionsutveckling av lärarorganisationer diskuterade man lärarorganisationernas roll i en social dialog. Det handlar mycket om de fackliga villkoren men också mycket om att vara en samtalspart i en social dialog när det gäller yrkets förutsättningar. De fackliga organisationerna i Europa fungerar på olika sätt och har olika traditioner. Vissa lärarorganisationer har en stark facklig karaktär medan andra har en professionsriktad ingång. I vissa länder tar andra grupper över den fackliga diskussionen som organisationerna själva borde driva. ETUCE har därför ansökt om pengar för ett stort EUprojekt för att diskutera professionsutvecklingen mellan lärarorganisationerna. När det gäller EI:s Global Response-kampanj har ETUCE antagit en europeisk strategi som fokuserar på vad man främst i Europa har tyckt är viktigt, som att ställa myndigheter till svars och att påverka EUkommissionen. Ytterligare kommer ETUCE att fortsätta bevaka TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA. ETUCE har också diskuterat Status of Women Committee, som består av de kvinnliga medlemmarna i ETUCE-styrelsen. Det finns en kvotering i stadgan att det ska vara minst 17 kvinnor (av 55 platser) i Europastyrelsen. Nu finns det 20 kvinnliga medlemmar och frågan om man borde höja antalet kvoterade platser kommer att tas upp under ETUCE-kongressen i december. Planeringen av ETUCE-kongressen i december 2016 inleds i februari Övriga internationella möten International Summit for the Teaching Profession anordnades för femte gången. Den här gången var Banff, Alberta, Kanada värd för det viktiga arrangemanget. Temat för mötet var -

43 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 43 / 61 Implementing Highly Effective Teacher Policy and Practice. International Summit är en unik och mycket viktig arena där ministrar och lärarorganisationer diskuterar tillsammans med forskare. International Summit är numera ett etablerat som forum, som fungerar bättre för varje år. Viktigt är att ministrarna fortsättningsvis ska tycka att det är intressant och att de ser de fackliga representanterna som representanter för professionen. Vi måste vara beredda att diskutera frågor ministrarna tycker är intressanta och vara konstruktiva. Det är mycket viktigt att organisationerna i NLS kan motivera sina nordiska ministrar att delta. Tillställningen inramades av EIs möten före och efter konferensen. International Summit on the Teaching Profession kommer år 2016 att ordnas i Berlin, Tyskland Under 2015 anordnades det första toppmötet kallat Global Education Industry Summit i Helsingfors, Finland. Bakgrunden till initiativet var ett initiativ på minister- och OECD-nivå som går ut på att bjuda in små och medelstora Edu Business-företag tillsammans med ministrar och deras representanter från OECD-länderna. Idén var att bygga mötet enligt ISTP-konceptet, men varken EI eller lärarorganisationerna inbjöds. Mötet omstrukturerades senare och EI/TUAC fick tio platser av vilka två vid bordet. Nästa GEIS-möte anordnas i Israel NORDISKT SAMARBETE 6.1 Nordens Fackliga Samorganisation, NFS NLS har enligt tidigare tradition deltagit i Nordens Fackliga Samorganisations möten med de nordiska branschorganisationerna och följt med arbetet i NFS. På detta sätt har NLS hållit sig uppdaterad om frågor i anslutning till den övriga nordiska arbetsmarknaden samt Östersjöregionen. NFS har anordnat två möten för branschorganisationernas representanter. På mötena behandlades

44 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 44 / 61 NMR-projektet Europa och den nordiska kollektivavtalsmodellen, som senare mynnade ut i en bok med samma namn utgiven av NMR. Utöver detta diskuterades NMRs analys av den nordiska arbetsmarknaden och uppföljning av EFS-kongressen samt uppföljningen av NFS-kongress i Danmark och NFS-strategi-inriktning för Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Samarbete i de nordiska strukturerna NLS generalsekreterare har rapporterat till NLS-styrelse om Nordiska Ministerrådets och Nordiska Rådets utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska aktuella initiativ och frågor under verksamhetsperioden. Bland rapporterade frågor kan nämnas att NMR under året 2015 bildade en arbetsgrupp, vars uppgifta är att se på konkreta nordiska insatser, som kan öka trivsel och inlärning hos barn, unga och vuxna i förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen och ge exempel på vilka teman och frågor ett nordiskt samarbete på området kan bestå i och vad som är relevant att diskutera och samarbeta kring på nordisk nivå. NLS har redan 2014 samlat in förslag på vilka områden som gruppen kan ta upp till behandling. Danmarks ordförandeskap i NMR bjöd in lärare till en workshop kring forskningskunskap. Workshopens resultat skall senare användas som en del i det danska ordförandeskapets projekt Nordic Forum, Nordiskt flaggskeppsprojekt om att dela utbildningsforkning för nordiska lärare. På arbetsmarknadsområdet har NMR beslutat utse tidigare dansk kommissionär Poul Nielson, att göra en strategisk genomlysning av den nordiska avtalsmodellen. Målet med genomlysningen är att granska det nordiska samarbetet på arbetsmarknaden och komma med förslag till ett ökat förpliktande samarbete. Kan man öka fokus på gemensamma nordiska initiativ för att främja sysselsättning, låg arbetslöshet, ett inkluderande arbetsliv och en god arbetsmiljö? Kan man hitta samarbetsvinster i EU/EES-frågor eller övriga internationella

45 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 45 / 61 ärenden, som OECD eller ILO. Poul Nielson avlägger rapport till Finlands arbetsminister ORGANISATION Under år 2015 har NLS omfattats av 18 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS under året representerat medlemmar inom hela det nordiska utbildningsområdet. Organisation 2015 Medlemsantal Procent Avgift Avdrag Faktureras BUPL ,5 % DLF ,2 % FSL Danmark ,4 % GL ,9 % HL ,2 % Uddannelsesforbundet ,5 % FSL Finland ,7 % OAJ ,7 % FL 722 0,1 % FP ,2 % YF 195 0,0 % IMAK ,2 % NKP (f.d. PIP) 420 0,1 % KI ,7 % SL ,7 % Utdanningsforbundet ,8 % Lärarförbundet ,7 % LR ,2 % TOTALT ,0 % Valuta: Euro

46 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 46 / Administration NLS kansli verkade under verksamhetsåret på adressen Magistratsporten 2, Västra Böle, Helsingfors. På kansliet arbetade under året generalsekreterare Anders Rusk och medarbetare Eva Rönnberg. Generalsekreteraren har haft ansvaret för NLS löpande verksamhet och administration under verksamhetsåret Representation NLS har under verksamhetsåret varit representerat vid ett antal möten, konferenser och kongresser. Följande kalendarium redovisar dessa aktiviteter i huvuddrag: Köpenhamn Internationella sekreterares möte Oslo Planeringsmöte för Stockholm NFS-möte Oslo Sektorsmöte grundskola/gymnasium/yrkesutbildning Oslo Sektorsmöte förskola och fritidshem Banff, Canada International Summit on the Teaching Profession Köpenhamn GL:s 125-årsjubileumskonferens Bergen Styrelsemöte Köge NFS-kongress Ottawa, Canada Education International världskongress Köpenhamn DLF:s kongress Umeå Ledarforum Bergendal Förbundsseminarium Stockholm Studerandeforum Lillestrøm Utdanningsforbundets kongress Middelfart FSL (Danmark) kongress Stockholm Branschfederationsmöte NFS Holmenkollen Styrelsemöte

47 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 47 / NLS räkenskaper och revision för år 2015 Årets resultat Årets behållning per den 31.december 2015 är ,17 euro. Behållningen omfattar det överskott som skall komma medlemsorganisationerna tillgodo i samband med fastställande av medlemsavgiften till NLS för år I den ekonomiska slutrapporten för räkenskapsåret 2015, Bilaga , redovisas NLS intäkter och utgifter. Revisorns rapport återfinns i bilaga Reserveringar Beslutsförslag Det har inte gjorts några reserveringar. Styrelsen föreslås godkänna NLS räkenskaper för år 2015 enligt revisionsrapporten bilaga med den ekonomiska slutrapporten enligt bilaga Behållningen för år 2015 beaktas i fastställandet av medlemsavgiften för Bilagor Bilaga Ekonomisk rapport för år 2015 Bilaga Revisorernas utlåtande 2015

48 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 48 / 61 Bilaga Ekonomisk rapport 2015 Inkomster Budget 2015 Realiserat 2015 Medlemsavgifter , ,00 Överföring från tidigare år ,05 TOTALT Utgifter , ,05 NLS kanslikostnader , ,31 Möteskostnader , ,09 Konferenser , ,77 Sektorkostnader , ,71 TOTALT , ,88 Fakturerat , ,00 Justering Över-/Underskott ,17 Kanslikostnader 1. Hyra, el, värme, städning , ,81 2. Kommunikationskostnader 4 100, ,94 3. IT-kostnader 2 800, ,88 4. Kontorsmaterial 3 600,00 900,83 5. Inköp av inventarier 1 300,00 0,00 6. Lunchförmån 3 600, ,02 7. Övriga kanslikostnader 1 760, ,48 8. Lönekostnader , ,93 9. Resor, hotell och bespisning , , Gåvor och representation 5 200, ,48

49 NLS vårmöte 2016 i Selfoss, s. 49 / 61 Bilaga