Styrelsens höstmöte , Reykjavik Välkomstbrev

Transkript

1 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 1 / 40 Styrelsens höstmöte , Reykjavik Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, anmälda 2. Dagordningen fastställs Bilaga , Dagordning Bilaga , Tidsplan 3. Godkännande av föregående protokoll 1 2 juni 2016 Bilaga , Protokoll 4. NLS verksamhetsplan 2017 Bilaga , Verksamhetsplan 5. NLS budget 2017 Bilaga , budgetförslag 6. Tema a. Framtidens skola och lärarna b. Kompetensutveckling Ideologin bakom isländska fagrådets verksamhet 7. Förbundsseminarium Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden Bilaga förslag till det framtida nordiska arbetslivssamarbetet 10. Nationella rapporter 11. Möteskalendarium 12. Anmälningsärenden Bilaga Utvärdering av sommarkursen Övriga ärenden 14. Mötet avslutas

2 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 2 / 40 Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den 29 november 2016 i Reykjavik. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 22 november om ni vill ha dem på webbsidorna så de blir tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Varmt välkomna till Reykjavik. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

3 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 3 / Mötet öppnas Anmälda Lasse Bjerg Jørgensen Anders Bondo Christensen Bo Holmsgaard Christer Holmlund Uffe Rostrup Herálvur Jacobsen Jógvan Philbrow Christoffer Jørgensen Karl Frederik Danielsen Aðalheiður Steingrímsdóttir Haraldur Freyr Gislason Thordur Hjaltested Johanna Jaara Åstrand Robert Fahlgren Sixten Frixon Sara Svanlund Svante Tideman Anitta Pakanen Olli Luukkainen Pasi Pesonen Petri Kääriäinen Päivi Koppanen Anne Finborud Gro Hartveit Hege E. Valås Ingrid Convery Lars Erik Wærstad Terje Skyvulstad Kari Jespersen Hanne Birgitte Jørgensen Morten Jest Adalbjörn Sigurdsson Arndis Thorgeirsdottir Carl-Erik Rusk Harald F. Wollebæk Maj Lönnroth Taina Aellig Anders Rusk Maria Julin-Anderson BUPL Danmarks Lærerforening Danmarks Lærerforening FSL FSL-Danmark Føroya Lærarafelag Føroya Pedagogfelag Handelsskolernes Lærerforening IMAK KI KI KI Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Lärarnas Riksförbund OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Skolenes landsforbund Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet YF Fagbladet Folkeskolen Fagbladet Gymnasieskolen KI KI Läraren, FSL Utdanning Tolk Tolk NLS NLS Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

4 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 4 / Dagordningen fastställs Information Inbjudan har sänts ut till styrelsen Dagordningen har skickats ut till styrelsen Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

5 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 5 / 40 Bilaga NLS HÖSTMÖTE 2016 DAGORDNING Tid: kl Plats: Grand Hotel Reykjavik 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 1-2 juni NLS verksamhetsplan NLS budget Tema Framtidens skola och lärarna Kompetensutveckling - Ideologin bakom isländska fagrådets verksamhet 7. Förbundsseminarium Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i respektive land. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast för att kunna sättas in på NLS webbplats inför mötet. 11. Möteskalendarium Styrelsens möten 2018 Sommarkurs Anmälningsärenden Utvärdering av NLS sommarkurs Övriga ärenden 14. Mötet avslutas Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

6 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 6 / 40 Bilaga Tidsplan för NLS styrelsemöte Mötet öppnas Dagordning och tidsplan fastställs Föregående protokoll godkänns Verksamhetsplanen för 2017 Budgeten 2017 Förbundsseminarium 2017 Val av ordförande och vice ordförande i NLS : Kaffe/Te Framtidens skola och lärarna Lunch (Buffé) Professor ved Islands Universitets pædagogiske fakultet, Jón Torfi Jónasson diskuterar utbildningens utmaningar utgående från tyngdpunkterna i NLS verksamhetsplan : Kompetensutveckling - Ideologin bakom fagrådets verksamhet Kaffe/Te Mötet fortsätter Kanslichef Sigurjon Myrdal, Kultur- och undervisningsministeriet i Island diskuterar rådets verksamhet, funktion och uppgifter. Internationella ärenden Nationella rapporter Möteskalendarium Anmälningsärenden Ev. övriga ärenden Mötet avslutas Middag på Restaurant Perlan Perlan är en kupolliknande byggnad i Reykjavik, Island, på kullen Öskjuhlíð. Byggnaden innehåller hetvattentankar samt utsiktsplattform, vinterträdgård, restauranger och butiker. Perlan har en roterande restaurang. Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

7 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 7 / Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Selfoss 1-2 juni 2016 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 18 oktober Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 1-2 juni Bilagor Bilaga Protokoll Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

8 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 8 / 40 Protokoll NLS Vårmöte 2016 Bilaga Ärende NLS Vårmöte Tid Plats Selfoss, Island Närvarande Elisa Rimpler Bergmann BUPL Stig G. Lund BUPL, observatör Anders Bondo Christensen DLF Bo Holmsgaard DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Uffe Rostrup FSL, Danmark Christoffer Jørgensen HL Christer Holmlund FSL, Finland Petri Kääriäinen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Heralvur Jacobsen FL Jógvan Philbrow FP Kári Jespersen YF Karl Frederik Danielsen IMAK Angutínguaq Johnsen NPK Thordur Hjaltested KI Haraldur F. Gíslason KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Þröstur Brynjarsson KI Anne Finborud SL Steffen Handal Utdanningsforbundet Gro Hartveit Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Lars Hallenberg LR Bo Jansson LR Paula Engwall Lärarförbundet Maria Rönn Lärarförbundet Sixten Frixon Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundet Robert Fahlgren Lärarförbundet Anders Rusk NLS Eva Rönnberg NLS Taina Aellig Tolk Maj Lönnroth Tolk

9 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 9 / Mötet öppnas Ordförande Thordur Hjaltested öppnade mötet kl och hälsade alla välkomna till Island, samt de nya deltagarna Angutinguaq Johnsen (NPK), Gro Hartveit (Utdanningsforbundet), Karl Frederik Danielsen (IMAK) och Petri Kääriäinen (OAJ) välkomna i styrelsens arbete. 2. Fastställande av dagordning Beslut: Dagordningen och tidsplanen fastställdes i föreliggande form och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående mötesprotokoll från Beslut: Mötesprotokollet från höstens möte 2015 i Norge godkändes i föreliggande form och bifogades till protokollet som bilaga Tema 4.1 Lærerne i centrum for skoleudvikling og fremtidens skole Assisterende rektor ved ungdomsskolen Menntaskólann við Sund Dr. Hjördís Þorgeirsdóttir inledde temat om professionell utveckling för lärare och utvecklingen av framtidens skola. Hjördís Þorgeirsdóttir berättade om forskningsprojekt, vilkas syfte är att forska i och utveckla professionell kompetens. Man strävar till att öka lärares möjligheter att förändra olika principer och praktiker, samt att förbättra elevers inlärningsresultat och individuella deltagande. Dr. Hjördís Þorgeirsdóttir tog upp faktorer och utmaningar som påverkar lärares professionella utveckling i sitt arbete. Hon redogjorde för forskningsmetoden action research där individer arbetar tillsammans i olika arbetsgrupper och evaluerar problem eller problemlösningsprocesser för att på så sätt utveckla sin egen problemlösningsmetodik. Under åren tillsattes vid skolan en arbetsgrupp för att arbeta med olika forskningsprojekt och the Change Room utvecklades till ett forskningsprojekt där 21 deltagare genom olika metoder tog fram data om erfarenheter på arbetsplatsen. Syftet med forskningsprojektet var att undersöka vilka utmaningar läraren möter i sitt arbete och hur läraren kan utvecklas, samt granska gruppdynamiken i klassrummet och det individuella förhållandet mellan lärare och elever. Dr. Hjördís Þorgeirsdóttirs presentation följdes av en diskussion där styrelsen diskuterade utmaningarna och fördelarna med denna action research och hur lärarna kan utnyttja denna metod i sitt arbete. Beslut: Presentationen antecknades till kännedom som bilaga Unge/nye lærere og nyrekruttering i lærerfaget Generalsekreterare Anders Rusk presenterade Education International, EI:s målsättningar för unga lärare och nyrekrytering av lärare till facket, redogjorde för hur man inom NLS kan arbeta med denna målsättning och gav exempel på detta arbete i NLS lärarorganisationer. Ärendet

10 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 10 / 40 kom upp på EI:s kongress i Ottawa 2015 i form av en resolution från EI:s styrelse. Styrelsen konstaterade i resolutionen att man bör satsa mer på de unga och ge dem plats i organisationerna. Rusk konstaterade att de nordiska länderna, som har varit väldigt aktiva inom diskussionen i EI, med fördel borde visa vad de kan göra och stå som gott exempel. Presentationen följdes av styrelsens diskussion kring vad de nordiska länderna har gjort och vad som borde göras för lärarstuderandeverksamheten och rekryteringen av unga lärare till facket. I diskussionen framkom bland annat att NLS medlemsorganisationer på olika sätt har gett stöd till unga lärare och uppmuntrat deras engagemang, och att man har sett det som ett viktigt arbete att lägga en grund för det fackliga arbetet och organisationernas representativitet. Det framkom också att det är bra att diskutera unga lärares upplevelser och engagemang efter att de har slutfört studierna och träder in i arbetslivet. Man borde också granska hur deras relation till arbetsgivaren och främst till fackförbunden ser ut. Medlemsorganisationerna i NLS samarbetar och möts för att diskutera det här bland annat under det årliga STUDERANDEFORUMET där man också ser lärarstuderande och unga lärare som en värdefull resurs och ger dem möjligheten att samarbeta och sporrar dem att lära sig av varandra. Beslut: Presentationen och den påföljande diskussionen antecknades till kännedom som bilaga Netmedier i skolens arbete och skoludvikling. Projektleder Tryggvi Thayer från Menntasmiðja, (Pedagogisk Verkstad) inledde temat kring hur man kan använda lärares professionella nätverk på nätet, som en metod att bygga upp lärogemenskap mellan lärare, kompetensutveckling och skolutveckling via nätmedier i skolans arbete. När det gäller digitaliseringen av skolan lyder frågan- vad är kontinuerlig kompetensutveckling? När det gäller IT är målet väldigt enkelt: Håll dig ajour! Beslut: Presentationerna och den påföljande diskussionen antecknades till kännedom som bilaga Verksamhetsberättelse 2015 Generalsekreteraren presenterade verksamhetsberättelsen för år 2015 och redogjorde kring dess huvudpunkter. Beslut: Verksamhetsberättelsen godkändes i föreliggande form och bifogades till protokollet som bilaga NLS räkenskaper och revision 2015 Generalsekreteraren presenterade NLS räkenskaper och revision för 2015 Beslut: Räkenskaperna och revisionen för 2015 godkändes i föreliggande skick och bifogades protokollet som bilaga Förslag till medlemsavgift 2016

11 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 11 / 40 Beslut: Medlemsavgifterna godkändes enligt föredragningen. Fördelningstabellen bifogades till protokollet som bilaga NLS Sommarkurs 2016 NLS sommarkurs 2016 har beretts och planerats enligt styrelsens beslut från höstmötet Sommarkursen 2016 är förlagd till Hotell Alexandra, Loen i Norge den Temat är Lärarprofessionen i förändring. Platserna har fördelats enligt respektive lands ansökan så att: Danmark har 14 platser, Finland 27 platser, Norge 31 platser, Sverige 29 platser, Färöarna 4 platser, Grönland 2 platser och Island 6 platser Eftersom alla länder inte utnyttjar alla sina platser kan de fördelas till länder som önskar platser utöver sin kvot. Sammanlagt deltar 117 personer. Kursavgift för inkvartering, förplägnad, utflykter kommer att bli ca 850 euro/deltagare. Observera att organisationerna/deltagarna själva arrangerar och bekostar flyg till och från Norge. Beslut: Styrelsen antecknade informationen om NLS sommarkurs 2016 till kännedom. Kursens preliminära program bifogades till protokollet som bilaga Internationella ärenden 9.1 Education International Generalsekreterare Anders Rusk berättade för mötet om att Education International anordnade sitt traditionsenliga seminarium för OECD-ländernas medlemsorganisationer i Rom Temat för konferensen var Protecting and Promoting Education as a Public Good. Konferensen inträffade på en kritisk tidpunkt eftersom det sjätte ISTP-mötet just hade hållits i Berlin. På ISTP-mötet diskuterade EI:s medlemsförbund tillsammans med respektive lands ministrar sitt bilaterala samarbete och förutsättningarna för ett framgångsrikt utbildningssystem. Migrationsfrågan och de utmaningar den förorsakar de mottagande länderna var också upp till diskussion. Mötet anordnades också knappt ett år efter att EI:s 7:de världskongress i Ottawa hållits och EI redan hunnit ta upp många av de godkända initiativen som godkändes på kongressen och deras implementering i EI:s verksamhet. På kongressen fick EI i uppdrag att främja människorättsfrågor och de fackliga rättigheterna, delta i professionsutmaningarna och fortsätta sin kampanj Unite for Education, Global Response. Därför var det mer än naturligt att kongressen i Rom tog upp förutom de här frågorna såväl Agenda 2030-målen som frågorna om kommersialisering och privatisering av skolan. EI:s styrelsemedlem Johanna Jaara Åstrand berättade om EI:s konstitutions- och stadgekommittés arbete. Kommittén hade diskuterat frågan om var kommittén ligger i förhållande till mandatet? Man hade också diskuterat vilken styrelsens roll är och vilken roll ordförande och viceordförande har. Just nu försöker kommittén lyssna in så mycket som möjligt för att så bra som möjlig kunna utföra sina åtaganden. Det är viktigt att fokus ligger på vilken roll EI skall ha i framtiden. EI-styrelsemedlem Steffen Handal sade att han tycker kommittén samarbetar bra och att man kommit in i en god, öppen process, som fortfarande lever till sitt innehåll, form och struktur. Just

12 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 12 / 40 nu planerar man en undersökning för att få reda på vilka områden det finns orsak att göra ändringar på. EI:s strukturer är gamla fastän EI förändrats. I diskussionen undrade Bo Holmsgaard hur vi i NLS skall följa upp kommersialiserings- och privatiseringsfrågorna efter NLS seminarium i mars Mötet beslutade att frågan tas upp i samband med planeringen av nästa års ordförandeskap i Sverige. Steffen Handal konstaterade att det är viktigt att varje organisation håller frågan uppe också nationellt. Till kännedom noterades också att EI i samarbete med Lärarförbundet anordnar ett seminarium om migration den i Stockholm. Stig Lund berättade om face to face konferensen om Early Childhood i EI:s regi. 9.2 ETUCE Det mest aktuella för ETUCE nu är naturligtvis förberedelserna inför ETUCE-konferensen som är i Belgrad 5-8 december Temat för konferensen är Empowering Education Trade Unions: The Key to Promoting Quality Education Power. Bland annat professionsfrågor och migration, samt ICT-policy är viktiga undertema Stadgeändringsförslag av smärre art kommer också upp, liksom valen av styrelse och presidiemedlemmar. En annan mycket aktuell fråga är naturligtvis att direktör Martin Römer kommer att sluta och att en process har påbörjats för att utse ny direktör. Anställningsåtgärder har redan påbörjats och man har fått in 50 ansökningar till direktörsposten. Den nya kandidaten ska presenteras på styrelsens möte i oktober och slutligen godkännas av EI:s generalsekreterare Fred van Leeuwen. Den nya personen ska tillträda i januari Den utsedda ska finnas med under ETUCE-konferensen men då inte ännu som direktör. 9.3 International Summit on the Teaching Profession, ISTP, Berlin 2016 Steffen Handal konstaterade att mötet i Berlin var bra och dynamiskt med fina replikskiften och god debatt. Han tog speciellt upp temat kompetensutveckling och sade att mötet i Berlin på ett utmärkt sätt visat att lärarprofessionen bör noggrant tänka på hur man skall ta ett större ansvar vad gäller kompetensutveckling. Detta för att nå ett lyckat resultat. Anders Bondo Christensen konstaterade också att lärarfacket bör vara med i kompetensutvecklingsprocessen. Han konstaterade också att mötet i Berlin skilde sig från de tidigare genom att forskarna hade en mindre roll i diskussionerna och att man hade lagt in ett pass med interna diskussioner för ministrarna och lärarorganisationerna skilt för sig. Vi ska passa på att hålla fast i att det blir ett samarbete mellan organisationerna och regeringarna, sade han. Bo Jansson konstaterade att det blev mycket fokus på de nordiska länderna i Berlin och mycket handlade om lärarnas professionsfrågor. 9.4 Nordiska Ministerrådet Generalsekreteraren berättade att Poul Nielson kommer att presentera och överräcka sin analys om den nordiska arbetsmarknaden, med tillhörande förslag, till den finska arbetsmarknadsministern Jari Lindström den 14 juni i Helsingfors. Organisationerna får inte någon förhandsinformation om förslag och slutsatser i rapporten. Så fort NLS fått tag i analysen och förslagen elektroniskt skickas de till styrelsen. Beslut: Rapporterna och diskussionerna antecknades till kännedom

13 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 13 / Möteskalendarium Generalsekreteraren presenterade mötesdatum för år Styrelsens möten 2017 anordnas i Sverige. Beslut: Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom och beslöt att styrelsemötena i Sverige anordnas och och att förbundsseminariet 2017 anordnas i Norge Anmälningsärenden Inga anmälningsärenden 12. Övriga ärenden Inga övriga ärenden 13. Nationella rapporter Beslut: De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt och bifogades till protokollet som bilagor 11-21/1/ Mötet avslutas Ordförande Thordur Hjaltested avslutade mötet och tackade för intressanta diskussioner och goda beslut. Han konstaterade att styrelsen sammanträder nästa gång i Reykjavik Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

14 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 14 / NLS verksamhetsplan 2017 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsplanen för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsplan för år 2017 Bilagor Bilaga Verksamhetsplan för år 2017 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

15 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 15 / 40 Bilaga Verksamhetsplan 2017 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Reykjavik, Island

16 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 16 / 40 Innehållsförteckning 1. Inledning 17 Årets tema: Samspel och likvärdighet en unik nordisk möjlighet Styrelsen 20 A. Styrelsens möten 20 B. Styrelsens arbete Sektorernas verksamhet Kurs- och konferensverksamhet 20 A. NLS förbundsseminarium 20 B. LEDARFORUM 21 C. STUDERANDEFORUM Informationsutbyte Internationellt lärarsamarbete 22 A. Education International 22 B. ETUCE Nordiska arenor 24 A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet 24 B. Integration och Norges ordförandeskapsprogram C. Nordens Fackliga Samorganisation 24

17 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 17 / Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS utgår i sin verksamhet från bestämmelserna i sina stadgar och linjedragningarna i sin strategi- och strukturplan. De slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett strukturerat och aktivt erfarenhetsutbyte kring gemensamt beslutade teman, strategier och idéer inom aktuella verksamhetssektorer. Målet är en kvalitativt högtstående facklig- och utbildningspolitisk samverkan, som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen särskilt i Norden, men också på europeisk och global nivå. Målet är också att främja en likvärdig utbildning av hög kvalitet. NLS står som aktör och koordinator för all verksamhet inom ramen för samrådet. Verksamhetsåret kommer att struktureras enligt de i NLS vedertagna principerna att spegla de aktuella frågorna utifrån utvecklingen och förhållandena i värdlandet och på det internationella planet. Verksamhetsåret 2017 kommer att domineras av den globala, speciellt den europeiska finanskrisens kraftiga inverkan på den offentliga sektorns finansiella ramar, som därmed påverkar utbildningens kvalitet och resurser. Finans- och flyktingkrisen inverkar också på de nordiska länderna och deras beslut i både arbetsmarknads- och utbildningspolitiska frågor. I kölvattnet av krisen kommer också lärarna att få tampas med misstillit och en allt större arbetsbelastning, som påverkar lärare i tjänst men också yrkets status och därmed söktrycket till lärarutbildningen. Kan vi som representanter för de nordiska lärarna öka tilliten till läraryrket kommer intresset för yrket att öka och på sikt också utbildningens kvalitet. Detta kan lärarna inte göra ensamma utan vi behöver samhällets stöd. I krassa kristider är det lärarnas och deras organisationers uppgift att plädera för utbildning och påminna om utbildningens betydelse för likvärdighet och välfärd i samhället. Speciellt för små nationer som de nordiska är utbildningen kanske den viktigaste hörnstenen för ökad likvärdighet och konkurrenskraft och därmed för välfärdsbygget enligt nordisk modell. Utbildningen får aldrig ses som en kostnad utan som en investering i en bättre framtid. Årets tema: Samspel och likvärdighet en unik nordisk möjlighet Den nordiska modellen utgår från att alla elever ska få chans att nå sin fulla potential, oansett vilken skola hen går på. Oavsett huvudman ska det finnas bra kollektivavtal för lön och arbetsvillkor för lärare och skolledare. Rätten och möjligheten att agera fackligt ska vara okränkbar. Yttrande- och meddelarfriheten är en grundbult för att både kontroll och fackligt arbete ska fungera. Regelverk, styrning och kontroll ska vara likvärdiga och det ska finnas tydliga sanktionsmöjligheter mot den som bryter mot regelverket. Som välfärdssamfund borde vår uppgift vara att ge alla barn lika möjligheter för ett gott liv. Den nordiska skolans styrka har varit att barn i alla samhällsklasser gått i samma skola och fått samma grundutbildning. Men de ökande klyftorna i samhället hotar den jämlika skolans ideal. Det finns en risk att den ökande segregeringen i samhället också segregerar våra skolor. Skillnaderna i kunskapsnivå inom årskullarna ökar och kan vara så stora att de motsvarar år av studier för elever i samma årsklass. Utbildningen i sig är inte segregerad och vi skall undvika att tala bra och dåliga skolor, där undervisningen skulle vara bättre eller sämre.

18 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 18 / 40 Segregeringen som upplevs i skolan beror idag ofta på segregationen av bostadsområden och den ökande ojämlikheten mellan familjer. Skillnaderna mellan skolor hänger ofta samman med en ökad regional segregeringsutveckling. På sina håll går den socioekonomiska och etniska segregationen mycket snabbt. Det gäller speciellt i de stora städerna. Tidigare förknippades segregationsproblemen med enslig landsbygd. I dag ser vi samma typ av enslighetsutveckling inom städerna. De familjer som väljer skola åt sina barn, där det är möjligt, hör oftast till de högre samhällsklasserna. Möjligheterna till skolval har ökat ojämlikheten mellan familjer och förstärker tendensen att utbildning går i arv. Slutresultatet blir att skillnaderna verkligen ökar skolorna emellan. Just för att de som väljer, eller väljer bort närskolan, är barn med de bästa studieförutsättningarna. Skolan är det ställe där alla barn och ungdomar möts. I skolan har vi en gyllene chans att bygga en god framtid åt alla barn. På det sättet har skolan en central roll, men skolan kan inte fungera ensam, den är och förblir en viktig del av vårt välfärdssamhälle. Utbildning är vägen till en lyckad integration En lyckad integration av nyanlända börjar i skolan. För att skolan ska lyckas med sitt integrationsuppdrag måste man satsa på skolan och lärarna. Skolan och lärarna spelar en avgörande roll för nyanländas möjlighet att skapa ett liv och en bra framtid. Därför måste lärarna få de bästa förutsättningarna för sitt uppdrag. I Norden tar vi emot många människor på flykt undan krig och fattigdom och lärarna har aldrig varit viktigare än nu för att klara integrationens utmaningar. Skillnaderna är stora i Norden men också de nationella skillnaderna är stora. Det finns skolor och kommuner som står för en stor del av mottagandet samtidigt som det finns kommuner, skolor och lärare som gärna skulle vara en del av att ge nyanlända elever en bra start, men som inte fått möjligheten än. Utbildning är nyckeln till en bra integration. För elevernas skull måste lärarna ha bra förutsättningar, vilket betyder rimlig arbetsbelastning och rätt resurser. Om eleverna får det stöd de behöver och har rätt till, kan många fler lämna skolan med bättre resultat och ett ökat självförtroende. Det är något hela samhället vinner på. Tusentals utbildade lärare som dessutom är flerspråkiga kommer till Norden. De måste snabbt få en kompletterande utbildning och handledning för att kunna börja undervisa. Modersmålet är avgörande för en bra skolgång, både här och nu och för integrationen på sikt. Det behövs satsningar på allt från modersmåls- och andra språks lärare till studiehandledning på modersmålet och större kunskaper om språkutvecklande arbetssätt. De olika nordiska länderna, och de olika politiska partierna, är inne på vitt skilda lösningar i hela Norden. Men vi måste inse att det inte finns någon quick fix eller några enkla lösningar på flyktingsituationen. Vi står inför en långvarig period av migration till Europa. Viktigt är att tänka på helheten och att samarbeta över nationsgränserna, eftersom inget land kan klara den här krisen ensamt. Det nordiska samarbetet skall användas för att hitta gemensamma lösningar, men debatten tyder inte på att någon gemensam förståelse av hur Norden bör hantera flyktingsituationen skulle vara nära förestående. Här några exempel: Några politiker vill integrera även papperslösa invandrare i samhället, medan andra vill strama åt asylmottagandet. Några vill ha öppna gränser, medan andra vil ha strängare gränskontroller. Några ville hjälpa flyktingarna till Norden, medan andra menar att hjälpen borde skickas till närområdena. Sverige är det land i Norden som tar emot flest flyktingar, och lyfts fram av vissa som ett lysande exempel för resten av länderna, medan andra tvärtom menar att den svenska

19 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 19 / 40 lösningen utgör ett hot mot den svenska välfärdsstaten. För vissa representerar flyktingar en kostnad, medan andra framhäver att det är människor som har resurser som våra samhällen kan ha nytta av Är det över huvud taget möjligt att tänka sig en gemensam nordisk politikutveckling på det här området när gapet är så stort mellan de olika politiska grupperingarna och mellan de nordiska länderna? Vad kan vi som lärarorganisationer göra? Kommersialiseringen av utbildningen ett hot mot likvärdigheten? Education International, EI:s kampanj Global Response - mot den ökande kommersialiseringen i utbildningen fick brett stöd från delegaterna vid den 7: e världskongressen i Ottawa Också på ETUCE-nivå har kampanjen rönt stort intresse och diskuterats väldigt mycket. EI: s ordförande Susan Hopgood sade på kongressen bland annat att kampanjen kommer att omfatta kommersialisering inom utbildning från tidig barndom till universitetet och tillade att kommersialisering i utbildningen är det största hotet mot allas rätt till likvärdig och kvalitativt god utbildning. Resolutionen gav EI:s styrelse möjlighet, att lansera en global kampanj som engagerar förbunden och medlemsorganisationerna att möta den växande trenden att lägga ut utbildning till privata aktörer och involvera dem i utbildningsrelaterade verksamheter och tjänster. Resolutionen gav styrelsen också mandat att inrätta en EI-arbetsgrupp för privatisering och kommersialisering av utbildning. Styrelsen beslöt på sitt möte för ett år sedan i Norge att kartlägga situationen i Europa i form av ett seminarium. Till seminariet inbjöds representanter för alla NLS-organisationer som arbetar eller bevakar kommersialisering i utbildningssektorn. Seminariet var välbesökt. Målet med seminariet, som arrangerades Oslo, var att kartlägga hur kommersialisering påverkar medbestämmande och politisk styrning. Målet var också att jämföra lagstiftning om privat utbildning i de nordiska länderna och att utväxla erfarenheter om hur vi ser på och arbetar med kommersiella aktörer samt hur vi som organisationer kan samarbeta och stöda varann framöver om kommersialiseringen äventyrar allas rätt till en kvalitativt högtstående, jämlik och inkluderande skola. Under nästa verksamhetsår 2017 är tanken att ta ett steg vidare och att inom NLS utveckla diskussionen och kunskapen om hur vi ser på kommersialiseringen i utbildningen. Vilka hot ser vi? Vilka är fördelarna? Hur ändrar kommersialiseringen lärarrollen? Hur ändrar kommersialiseringen lärarorganisationernas arbete? NLS ska: inspirera och uppmuntra de nordiska lärarna till utveckling av en mera likvärdig skola följa upp vad som händer inom utbildningen i Norden genom att i styrelsen och sektorerna utbyta erfarenheter och verksamhetsstrategier och genom att inbjuda relevanta, sakkunniga politiker, forskare och arbetsmarknadsrepresentanter till diskussion kring årets tema skapa diskussion och annat erfarenhetsutbyte om ovan nämnda tema byta idéer och växla erfarenheter kring temat samspel och likvärdighet informera sina medlemsförbund om initiativ kring årets tema följa med och informera om den ekonomiska och utbildningspolitiska utvecklingen i Norden genom sitt arbete öka lärarnas möjligheter att påverka likvärdigheten i utbildningen

20 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 20 / Styrelsen A. Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2017 är Johanna Jaara-Åstrand från Sverige, Lärarförbundet och som viceordförande fungerar Anders Bondo Christensen från Danmark, DLF. Styrelsens möten kommer att äga rum i Sverige. NLS och värdlandet kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den maj Styrelsens höstmöte äger rum den november B. Styrelsens arbete Styrelsen kommer under året i sitt arbete att koncentrera sig på frågor kring årets tema, genom ett erfarenhetsutbyte kring de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena samt höra experter på de valda temaområdena. Styrelsen kommer också att ta upp nordiska och internationella ärendena enligt aktualitet och behov. NLS -familjen är idag välrepresenterad både på den globala och på den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse kan få dagsaktuella och givande internationella rapporter på alla nivåer. Styrelsen samarbetar och byter information under året med sektorerna samt LEDARFORUM och STUDERANDEFORUM. 3. Sektorernas verksamhet Sektorerna kommer under verksamhetsåret att anordna tre enskilda möten i ordförandelandet. Samtliga tre sektorer utgår i sitt arbete från de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Till sektorernas uppgift hör också sektorspecifika frågor, som tas upp efter behov och på förslag av ordförandelandet. 4. Kurs- och konferensverksamhet A. NLS förbundsseminarium Förbundsseminariet anordnas i Norge den och har som arbetsrubrik Lärarprofessionens nya utmaningar. Målgrupp för förbundsseminariet är medlemsorganisationernas politiska ledning och högre tjänstemän samt handläggare på områden som behandlas under seminariet. I alla de nordiska länderna har lärarorganisationerna de senaste åren varit engagerade i att styrka lärarprofessionen. Arbetet har gett goda resultat. Vi är idag bättre rustade att kräva inflytelse och ta ansvar på områden som är viktiga för professionen och som vi traditionellt har haft mindre inflytelse på. Det gäller först och främst lärarnas egen kompetensutveckling. Som profession är det viktigt att vi får större inflytelse på den. Ett annat centralt påverkningsområde är läroplansprocesserna. Flera av de nordiska länderna är i färd med att skriva nya läroplaner eller implementera dem eller står inför en revision av nya läroplaner. Professionen har i

21 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 21 / 40 växlande grad varit involverad i att utveckla det dagliga arbetets viktigaste redskap, redskapet som styr innehållet i skolan. Det är på tiden att professionen involverar sig mera och tar större ansvar för läroplansprocesserna. Klarar vi av att få större inflytande på egen kompetensutveckling och på läroplansarbetet kommer det att bidra till en ännu starkare profession. Förslag till program utformas just nu med värdlandet och godkänns av styrelsen på vårmötet. Fördelningen av platser mellan de nordiska länderna är densamma som tidigare: Danmark, Finland, Norge, Sverige 20 platser, Island 7, Färöarna och Grönland 4. Inbjudan till seminariet sänds ut våren B. LEDARFORUM LEDARFORUM är NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte. Den årliga konferensen LEDARFORUM 2017 hålls i Island. LEDARFORUM har sedan grundandet 2005 befäst sina arbetsformer och deltagarantalet har stigit till ca 40 per möte. Antalet deltagande organisationer har också ökat och idag är ledarföreningar från alla nordiska länder och självstyrelseområden representerade. Skolledarna i Norden upplever det som mycket viktigt att få ta del av varandras vardag och professionella utveckling genom att mötas till erfarenhetsutbyte och diskussioner en gång i året. C. STUDERANDEFORUM NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt möte kallat STUDERANDEFORUM. STUDERANDEFORUM är ett rådgivande organ till styrelsen i NLS. Forumet utgör en viktig mötesplats och ett diskussionsforum för lärarstuderande inom NLS medlemsorganisationer representerande alla pedagogiska områden och skolformer. Deltagarantalet har stadigt legat på 20. Under verksamhetsåret 2017 kommer STUDERANDEFORUM att mötas den i Finland. 5. Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. Informationsutbytet är en viktig del av NLS erfarenhetsutbyte. För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna fungerar NLS webbsidor som informationskanal med relevanta nyheter, aktuell information samt ett gediget dokumentarkiv medlemsorganisationerna tillhanda. Kansliet fortsätter att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning, facklig verksamhet och samhälle i de nordiska länderna. NLS hoppas att alla medlemsorganisationer delar med sig av de viktigaste nyheterna till NLS. Det ökar nyhetsförmedlingens aktualitet och balans mellan de nordiska länderna.

22 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 22 / 40 NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet Informera om utbildningspolitiska förhållanden med vikt på den nordiska utbildningstraditionen Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen 6. Internationellt lärarsamarbete NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av nyheter och händelser samt ett aktivt erfarenhetsutbyte. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektormöten eller ad hoc-möten av internationell karaktär. Ett tyngdpunktsområde för 2017 är att inom NLS Historiskt har NLS spelat en stor roll i utvecklandet av både ETUCE och EI såväl organisatoriskt som fackföreningsmässigt. Därför, men också för sina medlemmars skull har NLS ett ansvar för att gemensamt utveckla dagens ETUCE och EI mot allt starkare förespråkare för lärarnas sak i både europeiskt och globalt perspektiv. Det internationella mandatet ligger hos respektive medlemsförbund, men det ökande gemensamma beroendet av ett starkt fack internationellt kräver ett uppdaterat samarbete på det nordiska planet. NLS-samarbetet på det globala och europeiska planet är därför värt att fördomsfritt tas upp i till diskussion under NLS anordnar under verksamhetsåret 2017 ett traditionsenligt möte för internationella sekreterare den i Norge. Mötet för internationella sekreterare anordnas som ett erfarenhetsutbytessamarbete mellan de deltagande organisationernas internationella funktionärer. Mötet är viktigt för att vid behov koordinera frågor i anslutning till exempelvis utvecklingssamarbete eller andra internationella frågor av nordisk betydelse. A. Education International Inom EI kommer händerna att vara fulla under nästa verksamhetsperiod med arbetet att implementera det kompletterade Education Policy Paper, det nya Human &Trade Union Rights Policy Paper och de 43 resolutionerna som godkändes på kongressen. Bland de frågor som med säkerhet diskuteras aktivt under nästa kongressperiod och som vi också i NLS har orsak att återkomma till kan nämnas privatiseringen och kommersialiseringen av utbildningen, jämställdhet på olika plan, kvalitet i utbildningen liksom arbetet med EI:s organisation samt, den kanske just nu mest eldfängda och aktuella frågan om flyktingströmmar och integration. Också den oroväckande människorättssituationen i Turkiet finns säkert på EI:s agenda under 2017.

23 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 23 / 40 Nästa internationella toppmöte, International Summit on Teaching Profession (ISTP), det sjunde i raden kommer att ordnas i Edinburgh, Skottland Liksom under tidigare toppmöten är EI och OECD med som samarbetspartners till värdlandets regering. Global Education Industry Summit (GEIS) som anordnades första gången 2015 i Finland anordnades i Jerusalem under temat: Educating for Innovation and innovation for Education. Nästa år 2017 möts man med Europakommissionen som värd och 2018 möts man i Estland. Målsättningen för EI är att få samma inflytande på detta toppmöte som på ISTP. B. ETUCE ETUCE:s nästa kongress hålls i Belgrad, Serbien. Kongressen godkänner verksamhetsplanen för ETUCE:s kommande verksamhetsperiod på fyra år, godkänner budgeten för samma period, väljer ny styrelse och nytt presidium. ETUCE:s nya generalsekreterare tillträder efter kongressen och får ansvar för att tillsammans med styrelsen och presidiet genomföra verksamhetsplanen. Genomförandet av ETUCE:s program för nästa verksamhetsperiod samordnas med EI:s programverksamhet och följer EI:s prioriteringar. Därmed blir det en viktig uppgift för ETUCE att förutom många viktiga EU-frågor följa upp besluten från EI:s kongress i Ottawa. Den europeiska ekonomiska krisens fortsatta inverkan på utbildning, lärarprofession och lärarnas arbetsvillkor kan inte hindras även om den inte drabbar hela Europa jämlikt. Den senaste stora utmaningen för hela Europa är den uppkomna flyktingkrisen. Flyktingkrisen kräver ytterligare åtgärder på utbildningens område när allt flera flyktingar skall integreras i sina nya hemländer både socialt och språkligt. NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna åtgärder och förmedla erfarenheter från det internationella lärarfackliga arbetet i EI och ETUCE Följa arbetet i ETUCE och EI genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till EI:s och ETUCE:s tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna. Följa med det utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska politiska läget i Östersjöregionen I mån av möjlighet hålla sig à jour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet Utveckla det nordiska internationella samarbetet på europeiskt och globalt plan

24 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 24 / Nordiska arenor A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 68:e session i Köpenhamn Finland som varit ordförande i Ministerrådet tar över ordförandeskapet i Nordiska Rådet och Norge blir Ministerrådets nya ordförande. Norge konstaterar i sitt kommande NMR-ordförandeskapsprogram för 2017, att Norden ekonomiska omställningsbehov, utmaningarna på Europaplanet och den internationella utvecklingen påminner oss om betydelsen av de gemensamma värderingarna, sammanhållning och solidaritet. Relevant för NLS är de frågeställningar som knyter an till integration och utbildning samt arbetsmarknadsfrågorna. B. Integration och Norges ordförandeskapsprogram 2017 Under det norska ordförandeskapet kommer ett brett nordiskt samarbetsprogram för integration, med vikt på utveckling och erfarenhetsbyte av kunskap och praxis på området att verkställas. Ett projekt om kulturlivets och frivillighetens roll i integrering och inkludering skall bidra till att öppna den nordiska gemenskapen. I många lokalsamhällen och kommuner är kultur och idrott, förenings- och organisationsliv den viktigaste mötesplatsen utanför arbete och skola. Ett lättillgängligt kultur-, och föreningsliv ger invandrare en god möjlighet att bekanta sig med lokalsamhällets invånare, att använda språket och att använda sitt personliga kunnande och att känna samhörighet. Inom utbildnings- och forskningssektorn verkställs ett projekt för att kartlägga och utveckla effektiva modeller för godkännande av utländska examina och yrkeskvalifikationer. En bättre översikt över vilka regelverk som gäller och som används i de nordiska länderna bidrar till snabbare och bättre integrering för personen i fråga och till ett mera effektivt bruk av resurser om de nationella systemen samordnas när det är ändamålsenligt. Ett treårigt projekt om tvärsektoriella insatser för utsatta barn och unga skall bidra till att ge konkreta lösningar på kommunernas växande utmaningar som gäller utbildningsfrågor, sysselsättning, hälsotjänster, barnomsorg, bosättning och integrering av denna grupp. Arbete, utbildning och språk skall framhävas som nyckeln till en vällyckad integrering och tilläggsvärde och också till att förhindra utanförskap och radikalisering. Norge kommer att fortsätta arbetet i projektet om demokrati, inkludering och säkerhet, där målet är att styrka skolan som centrum för inkludering och ett demokratiskt medborgarskap. C. Nordens Fackliga Samorganisation NFS övergripande mål är att främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, i Norden, Europa och globalt. Med hållbarhet som ledstjärna, ska NFS arbeta för att den nordiska kollektivavtalsmodellen utvecklas och förstärks. Arbetet med att utveckla och förstärka trepartsamarbete på nordisk nivå kommer fortsatt att prioriteras under NFS kommer att fortsätta utveckla dialogen med Nordiska Ministerrådet för att driva frågan och arbeta för att öppna dialog med arbetsgivare på nordisk nivå, i nära samarbete med NFS medlemsorganisationer. Behovet av att aktivt driva den nordiska

25 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 25 / 40 avtalsmodellen, för att skapa ett mer proaktivt och positivt synsätt och en tydligare presentation i olika kanaler, i relation till NMR kvarstår, varför även detta prioririteras under En grundläggande förutsättning för avtalsmodellens legitimitet och representativitet är en hög organisationsgrad. NFS ska i sitt arbete bidra till att detta uppmärksammas. Detta kan exempelvis ske genom det fortsatta arbetet med utmaningar från rapporten Arbejdsliv i Norden samt att uppmärksamma och koordinera europeiska och internationella kampanjdagar, i syfte att tydliggöra kopplingen mellan en hög organisationsgrad och goda anställningsvillkor. Arbetskraftens rörlighet är det andra prioriterade området för NFS verksamhet. Under det senaste decenniet har arbetskraftens rörlighet inom Europa ökat, samtidigt som andelen lågavlönat arbete och otrygga anställningsformer på arbetsmarknaden växer. Under verksamhetsåret 2017 kommer NFS fortsätta att driva frågor som relaterar till kravet på rättvis rörlighet (e. fair mobility), rättvisa villkor, likabehandling på arbetsmarknaden samt initiativ som motverkar grå och svart ekonomi och icke reglerade anställningsvillkor. I det här perspektivet är det också viktigt att notera att nordiska arbetsgivare oftast delar vårt intresse när det gäller att upprätthålla seriositeten i arbetsmarknaden och bekämpa arbetslivskriminalitet. NFS fortsätter under 2017 att prioritera samarbetet kring anständiga arbetsvillkor. Ett fokus kommer fortsatt att vara på relevanta frågeställningar för våra närområden med koppling till ILO:s Decent Work Agenda, bland annat i samarbete med de baltiska centralorganisationerna. Agendan ger även en bra utgångspunkt för att fortsatt lyfta frågor kring social dumpning, grå och svart ekonomi, osäkra anställningsförhållanden, trygghet och flexibilitet, stabilitet och sårbarhet, utstationering, migration i Östersjöområdet, fackliga rättigheter och socialt protokoll. Projektet, som granskar arbetstagares rättigheter i Estland, Lettland och Litauen, kommer att ha sin arbetsmässiga tyngdpunkt under Projektet genomförs som en analys av lagstiftning och praxis i de baltiska länderna i relation till ILO:s kärnkonventioner och konvention 144 om den Sociala Dialogen. Projektet ska utmynna i konkreta råd och vägledning för de baltiska länderna, det ska kunna användas som redskap för att stöda utvecklingen av arbetstagares rättigheter i våra närområden och kunna användas direkt i relation till ILOsystemet. NLS ska: verka för nordiskt utbildningssamarbete också inom ramen för NR:s och NMR:s riktlinjer och program följa med Rådets och Ministerrådets arbete på utbildningsområdet föra en dialog med NFS i för NLS relevanta frågor och bevaka och vid behov samarbeta med NFS arbete i fackliga och internationella frågor Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

26 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 26 / NLS budget 2017 Information Generalsekreteraren presenterar budgetförslaget för Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna förslaget till budget 2017 enligt bilaga Bilagor Bilaga Budgetförslag 2017 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

27 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 27 / 40 Bilaga BUDGET FÖR VERKSAMHETSÅRET euro euro euro Inkomster Medlemsavgifter Totalt Utgifter Möteskostnader Kurs och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Totalt

28 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 28 / 40 MÖTESKOSTNADER Styrelsearbetet euro euro euro Styrelsens vårmöte, Sverige två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader Resebidrag Färöarna, Grönland och Island Styrelsens höstmöte, Sverige två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader Resebidrag Färöarna, Grönland och Island Medverkan vid styrelsens möten Resor, arvoden traktamenten m.m. till medverkande under verksamhetsåret

29 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 29 / 40 KURS- OCH KONFERENSKOSTNADER Förbundsseminarium, Norge euro euro euro Föreläsare, arvoden, resor, traktamenten Tolkningskostnader Resor 700 Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader 700 Övrigt, ex. administration, lokaler Resebidrag för 1 repr/land från Island, Färöarna och SEKTORSKOSTNADER Sektorn för förskola och fritidshem euro euro euro verksamhetsbidrag Sektorn för grundskola verksamhetsbidrag Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning verksamhetsbidrag Resebidrag för 1 repr/org. från Island, Färöarna och Grönland

30 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 30 / 40 KANSLIKOSTNADER euro euro euro Hyra, städning Kommunikationskostnader Kontorsmaterial Inköp av inventarier Övriga kanslikostnader Lönekostnader Generalsekreterare Medarbetare Resor, hotell, traktamenten Gåvor, representation Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

31 NLS höstmöte 2016 i Reykjavik s. 31 / Tema Information 6.1 Framtidens skola och lärarna Professor ved Islands Universitets pædagogiske fakultet, Jón Torfi Jónasson diskuterar utbildningens utmaningar utgående från tyngdpunkterna i NLS verksamhetsplan The presentation and discussion will focus on the theme for this year, Framtidens skola och lärare. The format will be a reflection on the following topics, interwoven with discussion lead by AS. Thus there will be a discussion after the different sections, starting after the discussion on futures(s). In all cases the NLS document will be a point of departure, partly in the foreground and partly in the background. Introduction A brief discussion of the grand challenges of education that the system of education must address, where the teachers must decide which role they want to or can play. Future(s) and education There is the question about how we talk about the future as it relates to education. What does the future, or futures mean and how should the education respond in terms of content and working methods? What is the role of education in this context and how much do we think and talk about it? ICT A dominant issue within the educational discourse is the role of ICT and how it will or should impact on education. It will be argued that its usefulness and adoption may have been on the wrong track in particular as the future of technology as reflected in the dominant discourse normally centres about current technology. In addition, it will be argued that, perhaps paradoxically, as the technology will increase its impact, education should increasingly attend to human, personal and various social factors and in much more systematic ways than we are accustomed to. The teacher The claim that teachers should be active partners in leading developments in education will be critically examined. Why is it important and why does it make sense? And why not? Are the teachers sufficiently informed, prepared, able (in terms of working conditions) and willing to take the lead? Does the critical mass exist on which basis this must rest? Is the networking in place? What does it mean and take to play a leading role as a profession? The unions action Given the NLS thematic document, the role of the Teachers unions will be discussed, in particular in what sense they will or should take the lead and who else might do it. In particular, we will ask if the teaching profession without the support of its unions will have the capacity to take on any form of a leadership role. The pros and cons must be taken up within the unions. Specifically, we may ask if the challenges to inspirera och uppmuntra etc. will suffice?