NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD. Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den 1-2 december 2015 i Holmenkollen, Oslo.

Transkript

1 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Till NLS Styrelse Helsingfors Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den 1-2 december 2015 i Holmenkollen, Oslo. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 23 november för att vi ska få in dem på webbsidorna så de är tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Varmt välkomna till Oslo. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Kontakt Telefon Adress Webbsida Generalsekreterare Anders Rusk Medarbetare Eva Rönnberg anders.rusk@oaj.fi eva.ronnberg@oaj.fi Magistratsporten 2 FI Helsingfors

2 1. Mötet öppnas Inbjudna Anders Bondo Christensen Bo Holmsgaard Herálvur Jacobsen Kári Jespersen Lars Erik Wærstad Ragnhild Lied Terje Skyvulstad Steffen Handal Hege Valås Ingrid Convery Christer Holmlund Olli Luukkainen Kari Kinnunen Päivi Koppanen Anitta Pakanen Pasi Pesonen Johanna Jaara Åstrand Sixten Frixon Lena Durfors Maria Rönn Robert Fahlgren Paula Engwall Lars Hallenberg Anders Almgren Børge Pedersen Anne Finborud Thordur A. Hjaltested Aðalheiður Steingrímsdóttir Haraldur F. Gíslason Jógvan Philbrow Sivso Dorph Annette Nordstrøm Hansen Uffe Rostrup Christoffer Jørgensen Elisa Rimpler Bergmann Martin Isenbecker Eva Rönnberg Anders Rusk Maj Lönnroth Taina Aellig INBJUDNA CHEFREDAKTÖRER Knut Hovland Lucas V. Engell Aðalbjörn Sigurðsson Morten Jest Hanne Birgitte Jørgensen Carl-Erik Rusk Danmarks Lærerforening Danmarks Lærerforening Føroya Lærarafelag (FL) YF Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Finlands Svenska Lärarförbund FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Uddannelsesforbundet Skolenes landsforbund KI KÍ KÍ Føroya Pedagogfelag IMAK GL Frie Skolers Lærerforening Handelsskolernes Lærerforening (HL) BUPL BUPL NLS NLS tolk tolk Utdanningsforbundet Uddannelsesforbundet Kennarasamband Íslands GL Folkeskolen, fagblad for undervisere FSL Finland

3 2. Dagordningen fastställs Information Inbjudan till styrelsemöte har skickats till styrelsen Dagordningen har skickats till styrelsen Övriga möteshandlingar har skickats till styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan

4 Bilaga NLS HÖSTMÖTE 2015 FÖRSLAG TILL DAGORDNING Tid: Plats: Se bifogad tidsplan Scandic Holmenkollen Park, Kongeveien 26, Oslo 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll NLS verksamhetsplan NLS budget Temabehandling 7. Sommarkurs Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden 9.1 EI 9.2 ETUCE 9.3 Global Education Industry Summit (GEIS) Helsingfors 9.4 NMR/NR 9.5 Övrigt 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast för att kunna sättas in på NLS webbplats inför mötet 12. Möteskalendarium Styrelsens möten 2017, Sverige Förbundsseminarium 2017, Norge 13. Anmälningsärenden Studerandeforum Ledarforum Utvärdering av Förbundsseminarium Övriga ärenden 15. Mötet avslutas

5 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Tidsplan för NLS styrelsemöte Tidpunkt: tisdag den 1 december, kl onsdag den 2 december, kl Bilaga Plats och logi: Tisdag 1.12 Scandic Holmenkollen Park, Kongeveien 26, Oslo Lunch Mötet inleds Tema 1 Regjeringens tanker om utviklingen av lærerutdanningen i Norge og dens betydning for utviklingen av lærerprofesjonen Kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen Mötet fortsätter Kaffe Internationella frågor Tema 2 Tyngdpunkter i EI:s kommande verksamhetsperiod Johanna Jaara Åstrand och Steffen Handal Internationella frågor forts Middag i restaurang Selskapsavdelingen Onsdag Tema 3 Hva kan vi lære av konflikten i og hva gir det av viktige utfordringer for KS som forhandlingsmotpart for lærerne i den kommende 5-10 års perioden? KS förhandlingschef Per Kristian Sundnes Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Lunch

6 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Bergen, Norge maj 2015 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter i oktober Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den maj Bilagor Bilaga Protokoll från

7 Bilaga Protokoll från NLS vårmöte Tid och plats: måndag den 11 maj, kl tisdag den 12 maj, kl , Bergen, Norge Närvarande Anders Bondo Christensen Danmarks Lærerforening Bo Holmsgaard Danmarks Lærerforening Christoffer Jørgensen Handelsskolernes Lærerforening Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Sivso Dorph IMAK Kári Jespersen Yrkisfelagið Miðnám Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet GL - Gymnasieskolernes Annette Nordstrøm Hansen Lærerforening Sixten Frixon Lärarförbundet Paula Engwall Lärarförbundet Johanna Jaara Åstrand Lärarförbundet Maria Rönn Lärarförbundet Robert Fahlgren Lärarförbundet Herálvur Jacobsen Føroya Lærarafelag (FL) Thordur Hjaltested KI Haraldur F. Gislason KI Adalheidur Steingrimsdottir KI Juliane H.Tobiassen NPK Jógvan Philbrow Føroya Pedagogfelag Uffe Rostrup Frie Skolers Lærerforening (FSL dk) Bo Jansson LR Lars Hallenberg LR Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Hege E. Valås Utdanningsforbundet Christer Holmlund Finlands Svenska Lärarförbund FSL Elisa Rimpler Bergmann BUPL Stig G. Lund BUPL, observator 11.5 Martin Isenbecker BUPL Hildegunn Øye Utdanningsforbundet Lasse Kolstad Utdanningsforbundet Torbjørn Ryssevik Utdanningsforbundet Eva Rönnberg NLS Anders Rusk NLS Maj Lönnroth tolk Taina Aellig tolk

8 1. Mötet öppnas Ordförande Ragnhild Lied inledde mötet och hälsade alla välkomna. Hon välkomnade speciellt alla nya medlemmar. De nya styrelsemedlemmarna Johanna Jaara Åstrand, Sixten Frixon, Maria Rönn, Robert Fahlgren från Lärarförbundet, Elisa Rimpler Bergmann från BUPL och Jógwan Philbrow från Føroya Pedagogfelag presenterade sig. 2. Dagordningen fastställs Beslut Som teman under mötet behandlades under punkt 7 Redogörelse över Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola och Från strejk till tillitsbygge. Dagordningen med tillägget 9.4 en nordisk rapport och tidsplanen fastställdes och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll 3. 4 december 2014 Beslut Protokollet godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS verksamhetsberättelse 2014 Generalsekreteraren Anders Rusk presenterade verksamhetsberättelsen för år 2014, diskuterade nordisk samarbete, Post 2015-agendan och NLS uppgift och roll. Anders Rusk poängterade att medlemsantalet sjunkit sedan 2014 och hoppades på att det blir fler medlemmar i framtiden. Beslut Verksamhetsberättelsen godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS räkenskaper och revision för 2014 Generalsekreterare Anders Rusk presenterade NLS räkenskaper för år Beslut Räkenskaperna och revisionsutlåtandet för 2014 godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilagor och Förslag till medlemsavgift 2015 Generalsekreterare Anders Rusk presenterade medlemsavgiftsfördelningen för år Beslut Medlemsavgiften godkändes enligt föredragning. Fördelningstabellen bifogades till protokollet som bilaga

9 7. Mötets tema a) Redogörelse över Ludvigsenutvalgets arbete en utredning om framtidens norska skola Torbjørn Ryssevik från Utdanningsforbundets sekretariat presenterade Ludvigsenutvalgets arbete. Arbetsgruppen är sammansatt av den norska regeringen och även om den varken är ett expertråd eller ett politiskt råd är målet att skapa konsensus och ro, man vill skapa enighet och ett bra samarbete mellan alla parter. Tanken med kommitténs arbete är att den ska utveckla grundutbildningen i Norge inför framtidens kompetenskrav. Arbetsgruppen vill föra skolan i en instrumentell riktning och ha utbildning som ett eget värde. Utgångspunkten för kommitténs arbete är att bygga på kunskapslyftet som infördes år Ludvigsenkomittén kommer att presentera två rapporter; en delutredning som presenterades den 3 september 2014, redogjorde för kunskapsgrundlaget, granskade den historiska utvecklingen i läroämnena och gjorde en jämförelse med andra länder. Huvudutredningen som presenteras den 15 juni 2015 värderar ämnenas struktur och innehåll i förhållande till framtida kompetensbehov. Skolan och undervisningen följer utvecklingen av samhällslivet och sträcker sig mot nya områden såsom globalisering, individualisering, teknologisk utveckling, demokrati, mångfald och miljö och i samband med undervisningen är det meningen att läraren själv ska bestämma vägen från mål till resultat. Framtidens lärande handlar bland annat om att eleverna kan ta information från olika källor, ofta digitala. Man ska kunna koppla kunskap mellan olika källor och resurser, tolka olika sorters data (audio, visuellt, text), utveckla ett kritiskt och etiskt tänkande, använda vetenskapliga metoder och tankesätt och ha kunskapsintegrering som ett villkor för allmänbildningen. Kompetens omfattar både kognitiva, praktiska, sociala och emotionella sidor i elevernas inlärning och djupinlärning får en större betydelse, där eleven gradvis utvecklar sin förståelse av begrepp och sammanhang inom ett ämne. Kommunikation, samarbete och deltagande är centrala punkter som man bygger på när man tänker på framtidens skola. Man vill också sätta större fokus på lärarnas kompetens och utbildning samt deras funktion i undervisningen. Torbjørn Rysseviks presentation följdes av en kort diskussion. b) Fra streik til tillitsbygging Lasse Kolstad från Utdanningsforbundet berättade om situationen i Norge när ett nytt arbetstidsavtal för lärare skulle förhandlas fram efter att det tidigare avtalet gått ut Utdanningsforbundet önskade att man skulle få ett centralt avtal som sträckte sig över alla skolor i hela landet och att lärarna skulle få mer tid för uppgifter som undervisning och pedagogisk

10 ledning. KS (kommunesektoren) önskade bland annat att få en större lokal frihet och att istället för att ge lärarna ett större mandat att bestämma över lärarnas arbetstid ville man ge det till skolledningen. Utdanningsförbundets medlemmar i KS-området röstade om ett nytt förslag till ett tariffavtal och majoriteten röstade nej, vilket ledde till varsel om strejk. Det centrala slagordet för ställningstagandet var La lærerne være lærere, varmed man ville visa att lärarna ska få större tillit och autonomi, ha mer tid till varje elev och få flexibel arbetstid anpassad efter elevernas behov. Efter ett flertal förhandlingar kom KS och lärarförbunden fram till ett nytt avtal som kommer att gälla från och med skolåret 2015/2016 och fram till Lasse Kolstad berättade ytterligare att lärarna vunnit framgång i förhandlingarna genom att framgångsrikt ha använt och utvecklat sin professionsargumentation och dessutom fått stöd i social media. För framtida förhandlingar ska lärarna klart och tydligt kunna uttrycka vad de vill ha. Det är viktigt att dessutom kunna skapa intern debatt och tolerera meningsskiljaktigheter för att på så sätt utveckla en gemensam politik. Huvudavtalets roll är att lägga en grund för goda processer mellan parterna, övervaka utvecklingen av kvalitativt goda tjänster och se till att samarbetet baseras på tillit och att man har ömsesidig förståelse för de förhandlande parternas olika roller. Lasse Kolstads presentation följdes av en kort diskussion där styrelsemedlemmarna diskuterade sina egna erfarenheter kring meningsskiljaktigheter och förhandlingar kring arbetsavtal. 8. NLS förbundsseminarium 2015 Anders Rusk berättade om förbundsseminarium 2015 som arrangeras på mötesanläggningen Bergendal i Sollentuna, Sverige den september. Seminariet är uppbyggt på samma sätt som det föregående seminariet och har i år temat Kommunikation och opinionsbildning - en väg till bättre lärarstatus. Inbjudan till förbundsseminarium har skickats ut och fördelningen av platser är densamma som tidigare år. Konferensavgiften kommer att vara högst 700 euro. Bo Dahlbom har bjudits in för att ge en föreläsning men de andra gästtalarna har ännu inte bekräftats. Beslut Styrelsen antecknade informationen om NLS förbundsseminarium till kännedom. 9. Internationella ärenden 9.1 Education International Ragnhild Lied inledde med att berätta kort om aktuella händelser i EI. Under det senaste mötet (EI) tog man upp post 2015, och de så kallade utvecklingsmålen (Sustainable Development Goals). Det är 17 mål och utbildning är ett eget mål.

11 Den maj 2015 arrangeras UNESCO World Education Forum i Korea och där kommer man gå igenom utbildningsmålen. EI kommer att delta med en stor delegation. Den 6-7 juli 2015 anordnas Oslo Summit on Education for Development och NLS organisationer uppmanas att uppmuntra sina statsministrar att delta i mötet. I september 2015 ska de nya utvecklingsmålen för perioden antas av FN. EI-styrelsen föreslår enhälligt en resolution till kongressen som ska ge det inkommande styret mandat att tills nästa kongress företa en total genomgång av stadgarna med speciell fokus på demokratiaspekten och maktfördelningsprincipen. En resolution kring stadgarna var uppe redan på förra kongressen i Kapstaden. De nordiska representanterna i styrelsen har drivit frågan och Eva-Lis Sirén och NEA:s (National Education Association) ordförande Dennis van Roekel har som vice ordföranden tillsammans arbetat med frågan i officers. En resolution från NTEU (högre utbildning), Australien, vill utvidga styrelsen så att olika sektorer får en plats i styrelsen. Styrelsen ställer sig inte bakom den resolutionen då det finns många organisationer som representerar hela utbildningssektorn, och det är en svår gränsdragning då många olika grupperingar vill ha särskilda platser. Frågan hänskjuts till den stadgeöversyn som föreslås. Unite for Quality Education-kampanjen under förra kongressperioden föreslås att under nästa kongressperiod fokusera på kommersialiseringen av utbildning och går under namnet Global Response. Kommersialiseringen rör hela utbildningssektorn. Privatisering och kommersialisering tar sig olika uttryck i olika länder och trots att det är en global kampanj måste varje medlemsorganisation som vill delta kunna anpassa sina insatser till det som är viktigt i respektive land. I till exempel Norge har man mest riktat in sig på att påverka nationella myndigheter och regering för att påverka politiken. En resolution kring privatisering kommer att läggas fram till kongressen. SNTE (Sindicato de Trabajadores de la Educación), Mexiko, har tidigare varit EI-medlem men uteslöts då de inte betalade medlemsavgift. De är nu återupptagna som medlemmar vilket varit kontroversiellt då delar av den gamla ledningen åtalats för korruption. Reformer har inletts. Övriga latinamerikanska medlemsorganisationer vill ha SNTE med för att stärka enheten i regionen. Eva-Lis Sirén avgick som vice ordförande och efterträddes av Patrick Roach (NASUWT). Johanna Jaara Åstrand valdes in i styrelsen i stället för Patrick Roach. 9.2 ETUCE Paula Engwall redogjorde för händelserna i ETUCE; det finns en europeisk resolution till EI-kongressen i Ottawa Det kommer att ordnas ett möte för alla regioner i samband med kongressen. Mötet är till för att alla ska kunna mötas och diskutera saker regionvis.

12 Relationen mellan ETUCE och Europafacket har varit på agendan. Det har förts stora diskussioner om vad och vem som pratar om utbildningsfrågor och vem man bjuder in. Man har försökt att utvidga mandatet från Europafackets sida och gått in på ETUCE:s expertisområde och det kan få en sådan konsekvens att Europakommissionen inte hör av sig till ETUCE när man vill ha ett uttalande i utbildningsfrågor utan man vänder sig till Europafacket istället. Nu har man dock arbetat fram en överenskommelse om gränsdragningen. För att följa upp ETUCE Special Conference i Wien 2014 har en arbetsgrupp tillsatts som ska arbeta fram en policy (Policy on the 21st Century Teaching Profession and the Use of Information and Communication Technologies). Det blir mer och mer frågor kring ICT i utbildning och det finns egentligen ingen politik på europanivå hur man ser på detta. Policyn ska presenteras på ETUCE:s konferens år ETUCE har diskuterat att fackföreningarnas roll när det gäller professionsfrågor kommer att bli allt viktigare. Främst är det aktuellt i södra och östra Europa där man pressas av den ekonomiska krisen och där man på en del håll inte har en tradition av att prata om professionsfrågor. ETUCE planerar att söka pengar för att starta ett EU-projekt för att diskutera professionsfrågor med framförallt länderna i dessa regioner. Global Response-kampanjen kring privatisering kommer att vara inriktningen under nästa EI-kongressperiod. Inför den har man antagit en europeisk strategi som fokuserar på vad man främst i Europa har tyckt är viktigt; bland annat att ställa myndigheter till svars och påverka EU-kommissionen. Ytterligare kommer ETUCE att fortsätta bevaka frågan om TTIP, handelsavtalet mellan EU och USA. 9.3 Övriga internationella ärenden Kanada International Summit on the Teaching Profession 2015 i Banff, Generalsekreterare Anders Rusk redogjorde för konferensen International Summit on the Teaching Profession (ISTP) som hölls i Banff, Kanada den mars De mest brännande frågorna handlade om att man betonade lärarsamarbetet, kollaborativa arbetsmetoder och hur man når bäst resultat. Kollektiv professionalism och arbetstidsfrågan lyftes också fram. OECD spelade en stor roll under konferensen. TALIS-undersökningen (Teaching and Learning International Survey) var den man för det mesta hänvisade till. Enligt undersökningen fick man bäst resultat i de områden där man uppskattar lärare mest. Ytterligare så nämnde Rusk att det anordnas ett möte, EduBusiness Annual Summit/Global Education Business Summit den oktober 2015 i Helsingfors 9.4 Nordisk rapport Anders Rusk presenterade också en nordisk rapport över det nordiska samarbetet; hur man samarbetar med nordiska frågor inom det Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet. De aktuella frågorna handlade om socialt

13 entreprenörskap, nordiskt samarbete för att stärka kvalitet i högre utbildning, och framtidens nordiska samarbete. Ämbetsmannakommitéer (EK-S och EK-U) har behandlat rapporten om Socialt entrepenörskap och social innovation: Kartläggning av insatser för socialt entreprenörskap och social innovation i Norden och den visar att det finns behov av bredare nordiskt samarbete och ökad kunskapsdelning samt för gemensam begreppsförståelse innanför området. I samband med detta kommer man att anordna en nordisk konferens hösten 2015 för att diskutera kring ämnet. I juni 2014 anordnades ett ministermöte för att diskutera nordiskt samarbete för att stärka kvalitet i högre utbildning. Man konstaterade att det finns goda förutsättningar för att utveckla ett nordiskt samarbete inom området. Man tog upp ämnen som metoder för kvalitet och samarbetet inom små akademiska områden och ämbetsmannakommittén tillsatte en ad hoc-arbetsgrupp på det högre utbildningsområdet med uppgift att kartlägga aktuella problemställningar inom området och att identifiera var det finns potential för gemensamma insatser. Den tillsatta gruppen skall göra sitt arbete fram till slutet av året och ska föreslå konkreta åtgärder som kan bidra till ökad kvalitet inom högre utbildning. Nordiskt samarbete om pedagog-och lärarutbildning finns också på agendan och en nordisk arbetsgrupp har tillsatts under året Gruppens uppgift är att se på konkreta nordiska insatser, som kan öka trivsel och inlärning hos barn, unga och vuxna i förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen och ge exempel på vilka teman och frågor ett nordiskt samarbete på området kan bestå i och vad som är relevant att diskutera och samarbeta kring på nordisk nivå. Gruppen ska första gången mötas i Reykjavik den 27 maj Anders Rusk meddelade dessutom att han från NLS organisationerna har samlat in förslag om vilka områden som gruppen ska ta upp till behandling och de finns att läsa i hans PP-presentation som finns på NLS hemsida. Gruppen ser gärna att NLS är med och påverkar gruppens arbete och vill NLS organisationerna påverka nationellt kan de verka genom de representanter som de har i arbetsgruppen. Under Utbildnings- och forskningsministrarnas möte har man bland annat diskuterat denna arbetsgrupp och frågor kring social mobilitet, utbildning och antiradikalisering samt kvinnors antal i forskning och likvärdighet i utbildningen (Gunilla Holm vid Helsingfors universitet). Under Danmarks ordförandeskap 2015 bjuder det danska undervisningsministeriet in nordiska grundskollärare till en workshop kring forskningskunskap. Åtta (8) grundskollärare från alla länder i Norden deltar i workshopen. Agendan för Finlands ordförandeskap år 2016 är fortfarande oklar men förstärkning av den nordiska identiteten är ett tema som har kommit fram tidigare. Helheter såsom vatten, natur, människan (välfärd, demokrati, utbildning och kultur), gränshinder, EU-strukturerna och avtalsmekanismerna kommer förmodligen också vara frågor som tas upp under ordförandeskapet. Nya potentiella helheter handlar bland annat om lärarutbildningen, digitalisering, hållbar utveckling, förhindrande av radikalisering, utbildningskunnande och nordiska språk.

14 Till sist berättade Anders Rusk att man hade utsett en utredare, Poul Nielson, att arbeta med den nordiska arbetskollektivavtalsmodellen. Poul Nielson har tidigare verkat som dansk minister och EU-kommissionär och hans arbete kommer att bestå av att göra en strategisk genomlysning av den nordiska arbetslivssektorn. Anders Rusks presentation Nordisk Rapport Ragnhild Lied berättade också att hon har blivit inbjuden till en paneldebatt under Arendalsveckan i Norge, som är ett samarbete mellan Nordiska Ministerrådet för utbildningsforskning och arrangörerna för Arendalsveckan. NMR har uttryckt ett önskemål om att man sätter betydelsen av utbildning på dagsordningen så att man får igång en diskussion. Utgångspunkten för debatten är Norge och Norges kunnskapsminister (Torbjørn Røe Isaksen) och Nordiska Rådets vice president kommer att delta. I panelen deltar också representanter från Island, Danmark och Sverige. Man kommer också att bjuda in andra ministrar från de nordiska länderna. Beslut Styrelsen antecknade diskussionen kring aktuella internationella ärenden till kännedom. 10. Nationella rapporter De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt och bifogades till protokollet som bilagor 8-13/1/ Möteskalendarium Internationella sekreterares möte, Köpenhamn Sektorn för grundskola, gymnasie- och yrkesutbildning, Oslo Sektorn för förskola och fritidshem, Oslo Styrelsemöte, Bergen, Norge Världslärarkongress (EI), Ottawa, Kanada Ledarforum, Umeå, Sverige Förbundsseminarium, Sollentuna, Sverige Studerandeforum, Sverige Styrelsemöte, Holmenkollen, Norge Styrelsemöte, Island NLS Sommarkurs, Loen, Norge Styrelsemöte, Island Beslut Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom. 12. Anmälningsärenden

15 Inga anmälningsärenden behandlades under mötet. 13. Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades under mötet. 14. Mötet avslutas Anders Rusk tackade hela Utdanningsforbundet för fina dagar i Bergen. Han tackade också tolkarna. NLS styrelse sammanträder nästa gång på Holmenkollen, Norge

16 4. NLS Verksamhetsplan 2016 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsplanen för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsplan för år 2016 Bilagor Bilaga Verksamhetsplan för år 2016

17 Bilaga Verksamhetsplan 2016 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Holmenkollen, Norge

18 Verksamhetsplan Inledning...18 Temat för året: Framtidens skola och lärare Styrelsen A.Styrelsens möten B.Styrelsens arbete Sektorernas verksamhet Kurs- och konferensverksamhet A.NLS SOMMARKURS B.LEDARFORUM C.STUDERANDEFORUM Informationsutbyte Internationellt lärarsamarbete A.Education International B.ETUCE Nordiskt samarbete A.Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet B.Nordens Fackliga Samorganisation... 24

19 1. Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS utgår i sin verksamhet från bestämmelserna i sina stadgar, linjedragningarna i sin strategi- och strukturplan samt styrelsebeslut. De slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett strukturerat och aktivt erfarenhetsutbyte kring gemensamt beslutade teman, strategier och idéer inom aktuella verksamhetssektorer. Målet är en kvalitativt högtstående facklig- och utbildningspolitisk samverkan, som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen särskilt inom Norden, men också på europeisk och global nivå. Målet är att främja en likvärdig utbildning av hög kvalitet. NLS står som aktör och koordinator för all verksamhet inom ramen för samrådet. Verksamhetsåret kommer att struktureras enligt de i NLS vedertagna principerna att spegla de aktuella frågorna utifrån utvecklingen och förhållandena i värdlandet och på det internationella planet. Verksamhetsåret 2016 kommer att fokusera på den globala, speciellt den europeiska finanskrisens kraftiga inverkan på den offentliga sektorns finansiella ramar, som därmed påverkar utbildningens kvalitet och resurser. Finans- och flyktingkrisen inverkar också på de nordiska länderna och deras beslut i både arbetsmarknads- och utbildningspolitiska frågor. I kölvattnet av kriserna kommer också lärarna att få tampas med misstillit och en allt större arbetsbelastning. Detta påverkar lärare i tjänst men också yrkets status och därmed söktrycket till lärarutbildningen. Kan vi som representanter för de nordiska lärarna öka tilliten till läraryrket kommer intresset för yrket att öka och på sikt också utbildningens kvalitet. Detta kan lärarna inte göra ensamma utan vi behöver samhällets stöd. I krassa kristider är det lärarnas och deras organisationers uppgift att plädera för utbildning och påminna om utbildningens betydelse för likvärdighet och välfärd i samhället. Speciellt för små nationer som de nordiska är utbildningen kanske den viktigaste hörnstenen för ökad likvärdighet och konkurrenskraft och därmed för välfärdsbygget enligt nordisk modell. Utbildningen får aldrig ses som en kostnad utan som en investering i en bättre framtid. Temat för året: Framtidens skola och lärare Skolan och klassrummen förändras idag antagligen snabbare än någonsin tidigare. Nya insikter i pedagogik, lärande och inte minst den enorma teknologiska utvecklingen inbjuder oss att tänka nytt, att planera nytt och till att omforma inlärningsmiljöerna radikalt. Nya, innovativa inlärningsmiljöer kan uppmuntra till aktivt engagemang och trygga individuella inlärningsmöjligheter, samtidigt som de kan sporra till större samspel mellan elever och studerande. Varje elev, varje studerande skall ha rätt till en lärare med en kvalitativt högtstående utbildning, som utvecklar och uppmuntrar till lärande och till att lära sig lära och till att hjälpa varje individ att finna sina starka sidor och sin skapande förmåga. ICT i skolan skapar stora förändringsbehov Informations- och kommunikationsteknologin, ICT i skolan utmanar alla, men ger oss också oanade möjligheter till nya innovationer och metoder. Speciellt läraren måste spela en stor roll i digitaliseringsutvecklingen. Räcker det med att man tar in ICT i undervisningen eller kan vi dra nytta av digitaliseringen för att revidera och utveckla pedagogiken, utvecklingen och kulturen i skolan? Om digitaliseringen är en sådan möjlighet bör de nationella strategierna svara på utmaningarna och ge lärarna en möjlighet att utveckla skolan så att elever och studerande kan dra största möjliga nytta av sin kreativitet. Enligt en undersökning gjord av Kairos Future i Sverige 2013 anser närmare hälften av lärarna att de inte har tillräcklig IT-kompetens för det pedagogiska arbetet. Lärarna kan heller inte lämnas ensamma utan vi bör få hela samhället och dess intressenter med i samarbetet så att lärarna blir rätt utrustade för utvecklingen i skolan. De nationella skolmyndigheterna har här ett stort ansvar, när de fattar beslut om riktlinjerna för en nationell utbildningsstrategi.

20 Läraren skal vara i centrum för utvecklingen Framtidens lärarroll är fullspäckad. Ingen skillnad vilken rapport eller studie du läser så ställs det otroligt stora krav på hur lärare skall undervisa, förhålla sig eller vara. Lärarnas arbete har historiskt sett präglats av stark tillit från samhällets sida samtidigt som läraren kunnat vara en person med hög integritet och en självständig ställning. Denna självständiga och tidigare ensam är stark-bild har länge utmanats av ett krav på stort nätverkande och samarbete som ger mervärde. Framför allt reflektion och kollegialt samarbete kombinerat med effektivitet är idag ett ofta upprepat krav för att kunna skapa den moderna lärarrollen i ett globalt tankesamhälle. Lärare lär mera i grupp, av varandra och genom att samarbeta. Enligt den australiske forskaren John Loughran ska en lärare vara en expert som förstår relationen mellan undervisning och lärande på ett sätt som inte bara utvecklar elevernas lärande utan också ger insikt i den egna praktiken. Läraren skall alltså vara kunnig i sitt ämne och medveten om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka men också reflektera över sin undervisning i relation till varje elevs lärande. All denna förändring skapar ytterst stora förväntningar på lärarutbildning och kompetensutveckling. För att lyckas och för att de nordiska länderna skall klara sig väl i det internationella kunskaps- och konkurrensperspektivet bör lärarutbildningen ligga på en vetenskaplig grund. Detta kräver att varje nation ser lärarutbildning och livslång kompetensutveckling för lärare som ett spetsprojekt, som man satsar på vid sidan av forskning och utveckling, också i ekonomiskt svåra tider. Lärarna måste ha möjlighet att kontinuerligt anpassa sin kompetens till nya krav och reformer, till utmaningar vad gäller lärande, till evidensbaserade undervisningsmetoder genom kontakt till lärarutbildning av hög kvalitet och med hjälp av ett flexibelt fortbildningsutbud. Det är viktigt att förstå lärarutbildningen, som något som inte slutar efter slutförd examen utan fortgår genom lärarens hela karriär. Unga och nya lärare med i utvecklingen av yrket Ett viktigt steg mot ett effektivare arbete för högre lärarstatus togs på Education Internationals (EI) kongress i Ottawa 2015 då kongressen godkände en resolution om stöd och uppmuntran till unga/nya lärare. Varje organisation bör säkra sin framtid. Ett av de bästa sätten att göra det för lärarorganisationerna är att satsa på studerandeverksamhet och stöd till unga medlemmar i början av karriären. Lärarstuderandeverksamhet är ett fantastiskt sätt att säkerställa framtida medlemsrekrytering. Verksamheten ger också möjlighet för de unga att delta i samhällelig verksamhet. Studentorganisationen har tillsammans med moderorganisationen utmärkta möjligheter att tillsammans påverka den nationella utbildningspolitiken. Situationen för nya lärare är mycket mer komplex än för dem som redan är inne i arbetet. Därför blir moderorganisationens uppgift att stödja och vägleda unga lärare från början såväl organisatoriskt som i yrkesutövningen. Därför är det viktigt att nya lärares lönefrågor står högt på moderorganisationen agenda. På så vis skapas ett professionellt starkt yrke, som ökar läraryrkets attraktionskraft. Det är mycket viktigt att göra läraryrket till de mest attraktiva yrken i samhället, eftersom samhällets framtid beror på utbildning av hög kvalitet. Utöver lärarorganisationens stöd behöver unga lärare stöd från samhället i form av till exempel mentorskap, fortbildning och handledning.

21 NLS ska: inspirera och uppmuntra de nordiska lärarna till utveckling av sin lärarroll och professionalitet följa upp vad som händer inom utbildningen och arbetsmarknaden i Norden genom att i styrelsen och sektorerna utbyta erfarenheter och verksamhetsstrategier och genom att inbjuda relevanta, sakkunniga politiker, forskare och arbetsmarknadsrepresentanter till diskussion kring årets tema skapa diskussion och annat erfarenhetsutbyte om ovan nämnda tema och tyngdpunkter byta idéer och växla erfarenheter kring temat framtidens skola informera sina medlemsförbund om initiativ kring årets tema följa med och informera om den ekonomiska och utbildningspolitiska utvecklingen i Norden genom sitt arbete öka lärarnas status i Norden 2. Styrelsen A. Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2016 är Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands, KI och som viceordförande fungerar Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet Sverige. Styrelsens möten kommer att äga rum i Island. NLS och värdlandet kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den 1. 2 juni Styrelsens höstmöte äger rum den november B. Styrelsens arbete Styrelsen skall under året i sitt arbete koncentrera sig på frågor kring ovannämnda årets tema, genom ett erfarenhetsutbyte kring de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena samt höra sakkunniga på de valda temaområdena. Styrelsen kommer också att ta upp nordiska och internationella ärenden enligt aktualitet och behov. NLS -familjen är idag välrepresenterad både på den globala och på den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse kan få dagsaktuella och givande internationella rapporter på alla nivåer.

22 3. Sektorernas verksamhet Sektorerna kommer under verksamhetsåret att anordna ett gemensamt möte i ordförandelandet och ett gemensamt möte på Färöarna. Samtliga sektorer utgår i sitt arbete från de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Till sektorernas uppgift hör också sektorspecifika frågor, som tas upp efter behov och på förslag av ordförande- och arrangörsland. Gemensamma sektormötet i Island anordnas och det andra mötet på Färöarna hålls i september. 4. Kurs- och konferensverksamhet A. NLS SOMMARKURS NLS arrangerar vartannat år en sommarkurs för NLS organisationernas förtroendevalda samt fackligt intresserade medlemmar i något av de nordiska länderna. Medlemsorganisationerna utser själva vem som ska delta i sommarkursen. Målgruppen är väldigt bred. Det är dock önskvärt att de deltagande har facklig bakgrund eller kännedom om facklig verksamhet. NLS Sommarkurs är ett starkt identitetsmärke för NLS organisationernas medlemmar och förtroendevalda ute på fältet. Sommarkursen ger ett stort antal nordiska lärare och fackligt aktiva möjlighet att samlas och utbyta erfarenheter om lärarprofessionen, framtidens utbildning, lärarnas arbetsbelastning etc. Ibland är det medlemmarnas första kontakt med andra lärare och förtroendevalda i de nordiska länderna. Sommarkursen 2016 är förlagd till Hotel Alexandra, Loen, Norge den Tema för kursen är - Lärarprofessionen i förändring. B. LEDARFORUM LEDARFORUM är NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte. Den årliga konferensen LEDARFORUM 2016 hålls i Danmark. LEDARFORUM har sedan grundandet 2005 befäst sina arbetsformer och deltagarantalet har stigit till ca 40 per möte. Skolledarna i Norden upplever det som mycket viktigt att få ta del av varandras vardag och professionella utveckling genom att mötas till erfarenhetsutbyte och diskussioner en gång om året. C. STUDERANDEFORUM NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt möte kallat STUDERANDEFORUM. STUDERANDEFORUM är ett rådgivande organ till styrelsen i NLS. Forumet utgör en viktig mötesplats och ett diskussionsforum för lärarstuderande inom NLS medlemsorganisationer, representerande alla pedagogiska områden och skolformer. Under verksamhetsåret 2015 kommer STUDERANDEFORUM att mötas den i Danmark.

23 5. Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. Informationsutbytet är en viktig del av NLS erfarenhetsutbyte. För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna fungerar NLS webbsidor som informationskanal med relevanta nyheter, aktuell information samt ett gediget dokumentarkiv medlemsorganisationerna tillhanda. Kansliet fortsätter att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning, facklig verksamhet och samhälle i de nordiska länderna. NLS hoppas att alla medlemsorganisationer delar med sig av de viktigaste nyheterna till NLS. Det ökar nyhetsförmedlingens aktualitet och balans mellan de nordiska länderna. NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och lärarfacklig verksamhet Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen 6. Internationellt lärarsamarbete NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av nyheter och händelser samt ett aktivt erfarenhetsutbyte. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektormöten eller ad hoc-möten med ärenden av internationell karaktär. NLS anordnar under verksamhetsåret 2016 ett traditionsenligt möte för internationella sekreterare den i Finland. Mötet för internationella sekreterare anordnas som ett erfarenhetsutbytessamarbete mellan de deltagande organisationernas internationella funktionärer. Mötet är viktigt för att vid behov koordinera frågor i anslutning till exempelvis utvecklingssamarbete eller andra internationella frågor av nordisk betydelse. A. Education International Education International höll sin sjunde världskongress i Ottawa Kongressen är EI:s högsta beslutande organ och den utarbetade EI:s politiska strategier, handlingslinjer och program. Inom EI kommer händerna att vara fulla under nästa verksamhetsperiod med arbetet att implementera det kompletterade Education Policy Paper, det nya Human & Trade Union Rights Policy Paper och de 43 resolutionerna som godkändes på kongressen. Bland de frågor som med säkerhet diskuteras aktivt under nästa kongressperiod och som vi också i NLS har orsak att

24 återkomma till kan nämnas privatiseringen och kommersialiseringen av utbildningen, jämställdhet på olika plan, kvalitet i utbildningen liksom arbetet med EI:s organisation. Under år 2016 anordnar EI sin traditionella konferens för OECD-ländernas medlemsorganisationer den i Rom. Konferensen är ett öppet diskussionsforum för alla medlemsorganisationer inom OECD-länderna. Nästa internationella toppmöte, International Summit on Teaching Profession (ISTP), det sjätte i raden kommer att ordnas i Berlin, Tyskland Liksom under tidigare toppmöten är EI och OECD med och arrangerar toppmötet som samarbetspartners till värdlandets regering. Global Education Industry Summit (GEIS) som anordnades i Finland för första gången anordnas nästa år i september 2016 i Israel. Målsättningen för EI är att få samma inflytande på detta toppmöte som på ISTP. B. ETUCE ETUCE:s arbete fokuserar också nästa år på den fortsatta europeiska ekonomiska krisens inverkan på utbildning, kompetensutveckling, lärarprofession och lärarnas arbetsvillkor. Många lärare är arbetslösa, lönevillkoren försämras och skolklasser och barngrupper förstoras. Den pågående flyktingkrisen kräver ytterligare åtgärder också på utbildningens område när allt flera flyktingar skall integreras i sina nya hemland både socialt och språkligt. Genomförandet av ETUCE:s program för nästa verksamhetsperiod samordnas med EI:s programverksamhet och följer EI:s prioriteringar. Därmed blir det en viktig uppgift för ETUCE att följa upp besluten från EI:s kongress i Ottawa. ETUCE kommer också att fortsätta sitt arbete med de av kongressen godkända policydokumenten om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. ETUCE:s nästa kongress hålls NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna åtgärder och förmedla erfarenheter från det internationella lärarfackliga arbetet i EI Följa arbetet i ETUCE genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till ETUCE:s tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna Följa med undervisningssektorns socialdialogkommittés arbete och enligt behov aktivera frågorna i NLS arbete. Följa med det utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska politiska läget i Östersjöregionen I mån av möjlighet hålla sig à jour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet

25 7. Nordiskt samarbete A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 67:e session i Reykjavik Danmark som varit ordförande i Ministerrådet tar över ordförandeskapet i Nordiska Rådet och Finland blir Ministerrådets nya ordförande. Finlands regering har som sin målsättning att under ordförandeskapsåret aktivt arbeta för att öka intresset för det nordiska samarbetet i Finland och i Norden, också inom civilsamhället och näringslivet. Ett prioriterat område under det finska ordförandeskapet är digitaliseringen, där utveckling går snabbt, och påverkar de flesta samhällsområden. Bland annat smarta elnät, bioekonomi, cleantech, intelligent trafik, samt digitalisering av hälsovården är områden där samarbetsmöjligheterna är utmärkta. De nordiska länderna har genom åren lyckats skapa välfärd och effektivitet genom att kombinera hög kompetensnivå, likabehandling och jämställdhet mellan könen. Det finska ordförandeskapsprogrammet Vatten, natur och människor betonar därför betydelsen av att bevara de nordiska välfärdsstaterna. Den globala flyktingkrisen som pågår innebär en stor utmaning för Norden. Dess lösning påverkas av bland annat av ett fördjupat säkerhetspolitiskt samarbete och ett tätt samarbete kring klimatfrågor. I det nordiska samarbetet 2016 är barnen och ungdomarna en viktig målgrupp. Nordiska ministerrådet har utarbetat en strategi för barn- och ungdomssamarbetet i de nordiska länderna. Visionen är att Norden ska vara världens bästa ställe för barn och ungdomar. Som en del av ordförandeskapet understöds barn- och ungdomsaspekten som ett tväradministrativt samarbete. Norden, världens bästa ställe innebär en levnadsmiljö som främjar barnens och ungdomarnas hälsa. När det gäller specifikt utbildning har ministerrådet för utbildning och forskning beslutat om samarbetsprogrammet Kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Programmet gäller från 2015 och ersätter den tidigare strategin Kunskap för grön tillväxt och välfärd Programmet beskriver ämnen som ministerrådet önskar att ge särskild uppmärksamhet och innehåller därför inte en komplett översikt av alla ministerrådets prioriteringar. Tjänstemannaarbetsgruppen om pedagog- och lärarutbildning, som leds av Islands undervisningsministerium och det danska Fyrtårnsprojektet om videndelning lett av det danska undervisningsministeriet fortsätter sitt arbete på 2016 års sida. B. Nordens Fackliga Samorganisation Nordens Fackliga Samorganisation, NFS övergripande mål är att främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, i Norden, Europa och globalt. NFS kommer att under 2016 sätta fortsatt fokus på det nordiska trepartssamarbetet och den nordiska kollektivavtalsmodellen bland annat genom att aktivt följa med Nordiska Ministerrådets initiativ till strategisk genomlysning av den nordiska arbetsmarknaden under ledning av utredningsman Poul Nielsen.

26 Utöver ovannämnda breda och viktiga arbete kring avtalsmodellen kommer NFS att fokusera på gränshindersarbetet inom Norden och speciellt på gränshinder inom arbetslivsområdet och arbetskraftens rörlighet. NFS varit en starkt pådrivande kraft för att konkreta åtgärder ska tas för att avskaffa gränshinder i Norden. Anledningen till att NFS har engagerat sig i gränshinderproblematiken är att allt fler av deras nästan 9 miljoner fackliga medlemmar drabbas av mer eller mindre svåra gränshinder vid flytt eller pendling inom Norden tvärt emot vad man förväntar sig på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden NFS förbereder på uppdrag av styrelsen en gemensam nordisk position i relation till TTIP. Positionen utvecklas i nära samarbete med medlemsorganisationerna och deras TTIP-handläggare. Positionen bereds på engelska och ska antas av styrelsen den 26 november Under 2016 planerar NFS två seminarier, ett nordiskt-tyskt seminarium om digitalisering i mars 2016 och ett Decent Work- seminarium i oktober. NLS ska: verka för nordiskt utbildningssamarbete också inom ramen för NR och NMR följa med och informera om Rådets och Ministerrådets arbete på utbildningsområdet föra en dialog med NFS i för NLS relevanta frågor och bevaka och vid behov samarbeta med NFS i fackliga och internationella frågor

27 5. NLS Budget 2016 Information Generalsekreteraren presenterar budgetförslaget för år Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna förslaget till budget 2016 enligt bilaga Bilagor Bilaga Budgetförslag 2016

28 Bilaga BUDGET FÖR VERKSAMHETSÅRET euro euro euro Inkomster Medlemsavgifter Totalt Utgifter Möteskostnader Kurs och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Totalt

29 MÖTESKOSTNADER Styrelsearbetet euro euro euro Styrelsens vårmöte, Island två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Styrelsens höstmöte, Island två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Medverkan vid styrelsens möten Resor, arvoden traktamenten m.m. till medverkande under verksamhetsåret KURS- OCH KONFERENSKOSTNADER Sommarkurs, Norge euro euro euro Föreläsare, arvoden, resor, traktamenten Övrigt, ex. administration, lokaler Resebidrag för 1 repr/land från Island, Färöarna och Grönland

30 SEKTORSKOSTNADER euro euro euro Sektorn för förskola och fritidshem verksamhetsbidrag Sektorn för grundskola verksamhetsbidrag Sektorn för gymnasieoch yrkesutbildning verksamhetsbidrag Resebidrag för 1 repr/org. från Island, Färöarna och Grönland KANSLIKOSTNADER euro euro euro Hyra, städning Kommunikationskostnader Porto, telefon 5200 EDB-kostnader 2800 Kontorsmaterial Inköp av inventarier Övriga kanslikostnader Lönekostnader Generalsekreterare Medarbetare Resor, hotell, traktamenten Gåvor, representation

31 euro BUDGETÖVERSIKT Inkomster Medlemsavgift Totalt Utgifter Möteskostnader Kurs-och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Avvecklingskostnader Totalt

32 6. Tema Tema 1 Regjeringens tanker om utviklingen av lærerutdanningen i Norge og dens betydning for utviklingen av lærerprofesjonen - Kunnskapsminister Torbjørn Røe Isaksen Tema 2 Tyngdpunkter i EI:s kommande verksamhetsperiod - Johanna Jaara Åstrand och Steffen Handal Tema 3 Hva kan vi lære av konflikten i 2014 og hva gir det av viktige utfordringer for KS som forhandlingsmotpart for lærerne i den kommende 5-10 års perioden? - KS förhandlingschef Per Kristian Sundnes

33 7. Sommarkurs i Norge 2016 Sommarkursen 2016 är förlagd till Hotel Alexandra, Loen, Norge den Preliminärt tema för kursen är Lärarprofessionen i förändring. Arbetsformer Arbetet under kursen kommer att präglas av dialog och erfarenhetsutbyten och inramas av kompetenta föreläsare. Målgrupp Målgruppen till sommarkursen är alla lärare och ledare, från förskola till högskola och vuxenutbildning, som är medlemmar i NLS- organisationerna. Kursens arbete stärks om så många olika yrkeskategorier som möjligt är representerade. Kriterier för uttagning Organisationerna i NLS lägger upp egna kriterier för uttagning till sommarkursen. NLS styrelse har uttalat önskemål om att uttagningen av deltagare också bör inriktas mot den breda medlemskåren. Förslag till fördelning av platser Danmark, Finland, Norge, Sverige 30 platser Färöarna 8 platser Grönland 4 platser Island 10 platser Om någon organisation/land inte utnyttjar hela sin tilldelning, kan den fördelas till övriga organisationer som eventuellt önskar fler platser. Preliminär tidsplan Senast 20.1 Informationsbrev till organisationerna 14.3 Besked från organisationerna till NLS om önskat deltagarantal Fördelning av överblivna platser 15.4 Bindande anmälan. Organisationerna anmäler sina deltagare till NLS Kursmaterial och information från NLS till deltagarna Kursavgift Kursavgift för inkvartering, förplägnad, utflykter m.m. kommer uppskattningsvis att vara mellan 800 och 900 euro/deltagare i dubbelrum. Observera att organisationerna/deltagarna själva arrangerar och bekostar flyg till och från konferensplatsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna riktlinjer för innehåll och genomförande av NLS Sommarkurs år 2016.

34 8. Val av ordförande och vice ordförande i NLS 2016 Information Beslutsförslag I stadgarna för Nordiska Lärarorganisationers Samråd 5,2 mom. sägs att Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande för en period av ett år. Ordförande och vice ordförandeuppdragen skall cirkulera mellan olika medlemsländer i den ordning styrelsen beslutar. Enligt den etablerade rotationsordningen står Island i tur att vara ordförandeland Styrelsen föreslås välja Thordur Hjaltested från Kennarasamband Islands (KI), Island till ordförande och Johanna Jaara Åstrand från Lärarförbundet, Sverige till vice ordförande för 2016.

35 9. Internationella ärenden 9.1 EI, Education International rapport från styrelsemötet Tema ETUCE ETUCE Committee-möte Global Education Industry Summit (GEIS) Helsingfors 9.4 NMR/NR 9.5 Övriga internationella ärenden Beslutsförslag: Styrelsen föreslås anteckna informationen och diskussionen till kännedom.

36 10. Nationella rapporter Information Beslutsförslag Kortfattad skriftlig rapport om vad som har hänt sedan det senaste styrelsemötet. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast den 23 november Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom.

37 11. Möteskalendarium Information Internationella sekreterares möte, Finland Styrelsemöte, Island Gemensamt sektormöte, Island Sommarkurs, Norge Ledarforum, Danmark Gemensamt sektormöte, Färöarna Studerandeforum, Norge Styrelsemöte, Island ETUCE-konferens Beslutsförslag Styrelsen föreslås besluta om datum för styrelsemöten 2017 i Sverige och datum för Förbundsseminarium 2017 i Norge. Informationen antecknas till kännedom.

38 12. Anmälningsärenden Information Generalsekreteraren presenterar arbetet i Ledarforum och Studerandeforum 2015 samt utvärderingen från NLS Förbundsseminarium i Bergendal Studerandeforum 2015 Ledarforum 2015 Utvärdering av Förbundsseminarium 2015 Beslutsförslag Styrelsen föreslås anteckna informationen till kännedom. Bilagor Bilaga Dokumentation från Studerandeforum 2015 (sändes senare) Bilaga Dokumentation från Ledarforum 2015 Bilaga Dokumentation från Förbundsseminarium 2015 (sändes senare)

39 13. Övriga ärenden 14. Mötet avslutas