NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS HÖSTMÖTE Härmed översänder jag handlingarna till NLS höstmöte i Stockholm.

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Till NLS Styrelse Köpenhamn den 16 november 2007 NLS HÖSTMÖTE 2007 Härmed översänder jag handlingarna till NLS höstmöte i Stockholm. Kallelse och dagordning för mötet har varit utsända tidigare liksom praktiska upplysningar rörande tider, resa, hotell m.m. All denna information finns också på NLS hemsida under fliken MÖTEN. Förutom våra viktiga ärenden angående nästa års verksamhet och budget kommer vi att ägna en del av tisdagen den 4 december åt offentliggörandet av OECD:s tredje PISA studie. Det kan bli en spännande upplevelse. Jag vill också informera om att punkten 6.2 Professionsutveckling genom självvärdering fortfarande är under beredning i arbetsgruppen. Ärendet kommer att sändas ut i vecka 47. Till mötet är lärartidningarnas chefsredaktörer inbjudna. De som kommer att närvara framgår av deltagarförteckningen i styrelsens handlingar. Tacksam för meddelande snarast om Ni eventuellt får förhinder att delta i mötet. Med vänlig hälsning Lilllemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda: Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Stig Andersen DLF Kurt Buch Jensen DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Marianne Frydendal Lajla Blom Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Þröstur Brynjarsson Elna Katrin Jonsdóttir Ólafur Loftsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder IMAK PIP NLS

3 Anmälda chefredaktörer: Thorkild Thjeisen Karen Ravn Carl-Erik Rusk Knud Hovland Sten Svensson Kerstin Weyler NLS höstmöte 2007 i Stockholm Punkt 1 Folkeskolen Folkeskolen Läraren Utdanning Lärarnas Tidning Skolvärlden

4 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS höstmöte 2007 i Stockholm Punkt 2 NLS HÖSTMÖTE 2007 Tidpunkt: Måndagen den 3 december kl Välkomstkaffe från kl Tisdagen den 4 december kl Därefter lunch Plats: Hotell Foresta Herserudsvägen 22, Lidingö Tel , hotel@foresta.se FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll godkännes Tema: Lön och avtal för lärare och ledare Ett erfarenhetsutbyte om profession och villkor Syftet är att uppdatera styrelsen i dessa frågor och att ha en inledande diskussion om lön och avtal inför nästa års tema som föreslås vara Professionen och läraryrkets villkor. Många NLS organisationer genomgår just nu kärva avtalsrörelser. Ett bra underlag inför styrelsediskussionen är en kortfattad redogörelse (högst en och en halv A4 sida) från varje organisation om organisationens målsättningar, yrkanden samt en beskrivning av förhandlingsläget. (Vilka frågor är stötestenar - var står parterna?) Organisationer som har ett gällande avtal bör beskriva lagda yrkanden, framkomligheten i förhandlingarna samt målen för kommande avtalsrörelse. (Bör sändas till NLS kansli senast den 26 november.) Punkt 5 Likvärdighet - Segregation Lärarförbundet ansvarar för inledningen till detta aktuella ämne som är en utvidgad diskussion från mötet i Ystad på temat: Norden en mångkulturell region. Dagens ämne omfattar såväl invandrarpolitik som den socialt växande klyftan i våra samhällen. I detta lärararbete ställs våra medlemmar inför många yrkesetiska utmaningar. Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

5 NLS menar, att integrationspolitiken ska ha en mer framskjuten plats i skolan. Lärarna, som är en stor resurs, måste få bättre utbildning och kompetensutveckling inom detta område. Vid mötet i Ystad uttalade styrelsen vikten av en fortsatt diskussion i dessa frågor för att genom erfarenhetsutbyte utveckla goda lösningar och idéer. 2 Punkt 6 Professionsutveckling 6.1 Den senaste PISA undersökningen Den senaste PISA undersökningen offentliggörs under styrelsens möte tisdagen den 4 december kl PISA resultaten har medialt stor betydelse för lärarnas kvalitetsarbete och påverkar starkt diskussionen om lärarnas självvärderande arbetssätt. Vad planerar lärarorganisationerna att göra då resultaten blir offentliga? 6.2 Professionsutveckling genom självvärdering Sammanfattning av Förbundsseminariet samt arbetsgruppens förslag till hur vi går vidare. Punkt 7 Förslag till verksamhetsplan för år 2008 Punkt 8 Förslag till budget för år 2008 Punkt 9 NLS Sommarkurs - Danmark 2008 Punkt 10 Internationella ärenden 10.1 Rapport från EI:s styrelsemöte november 10.2 Uppföljning av EI:s kongress i Berlin 10.3 PAN-European Structure/ETUCE rapporter 10.4 Övriga internationella ärenden Punkt 11 Val av ordförande i NLS för år 2008 Punkt 12 Möteskalendarium i NLS för år 2009 Punkt 13 Punkt 14 Punkt 15 Nationella rapporter Övriga frågor Mötet avslutas

6 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll juni 2007 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Ystad sändes ut till styrelsen för granskning den 4 juli Ändringsförslag under punkterna 4, 8, 9 och 12 har inkommit och återfinns i texten med kursiv stil. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den juni Bilaga Protokoll

7 PROTOKOLL NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS Vårmöte Tid juni 2007 Plats Ystads Saltsjöbad, Ystad, Sverige Närvarande Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Børge Pedersen DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Stein Grøtting Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP KI KI IMAK PIP NLS Tolkar Kristiina Antinjuntti, Maj Lönnroth

8 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet, hälsade ledamöterna välkomna till Ystad. Särskilt vände hon sig till Stein Grøtting SL som är med för första gången. Därefter förklarade hon mötet öppnat. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Dagordningen godkändes i föreliggande skick. Punkt 3 Protokoll från senaste möte Protokollet från NLS höstmöte i Reykjavik behandlades. I bilaga 2 till protokollet Norden en mångkulturell region strykes på sidan hela stycket Några axplock ur den efterföljande debatten. Beslut: Styrelsen godkände därefter protokollet. Punkt 4 Tema: Medlemskapets värde Eva-Lis Preisz inledde dagens diskussionstema med fyra utmaningar: 1 Det fackliga medlemskapet är inte längre självklart. De fackliga organisationerna behöver bli attraktivare för de unga. Allt fler unga människor betraktar sitt medlemskap mer som en försäkring för den som blir arbetslös eller kommer i konflikt med sin arbetsgivare. De tänker: Jag väntar att gå med och använder mina pengar till något annat. För andra unga kan medlemskapet vara ideologiskt värdefullt. Det ger yrkesgemenskap och solidaritet. Graden av värdet med ett medlemskap verkar ändå ha minskat, även hos den gruppen. Detta är utmaningen för alla fackliga organisationer. För Lärarförbundet i Sverige har tappet inte alls varit dramatiskt. Lärarorganisationerna klarar sig förhållandevis väl i en jämförelse med andra organisationer. Många av våra medlemmar är idag mellan 40 och 55 år. Även vi måste locka de nya och behålla de nuvarande medlemmarna. Det finns en rad viktiga frågor att ställa. Hur företräds de unga i dag? Låter vi de äldre företräda de yngre? Vad gör organisationen för att vara lockande för den yngre generationen? Detta är vår första och viktigaste utmaning. 2 Mediebilden av facket har blivit problematisk och negativ. Mediebilden undergräver långsamt fackets ställning. Vi sätter inte dagordningen på samhällsfrågorna längre. Vi har blivit för defensiva. Steget till medlemskap har blivit längre och steget till utträde har blivit kortare.

9 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 3 3 Den senaste samhällsutvecklingen och den ökade internationaliseringen har på olika sätt påverkat den fackliga rörelsen och medlemskapets värde. Yrkesverksamma lärare kommer att få en allt större internationell arbetsmarknad. Det är inte säkert att man blir verksam på samma arbetsplats eller ens i samma land. Är vi förberedda på denna utveckling? Vilket stöd kan vi ge lärarstuderande runt om i Europa och vad kan vi göra för lärare som är verksamma utomlands? Vi måste bygga nordiska och internationella strukturer mellan lärarorganisationerna så att medlemmarna får en god service när de tjänstgör i olika länder. Politiska beslut har förändrat arbetets villkor. Detta är en realitet i Sverige i dag. Medlemmar värderar medlemskapet utifrån dessa förändringar och väljer att gå ur när det är lugnt och in igen när man känner sig hotad. Hur tacklar vi det? 4 Hur kommunicerar den fackliga rörelsen med omvärlden? Vi måste vara mer på offensiven och tala om vad vi vill. Nu talar vi gärna om vad vi är emot. Vi måste också använda ett fackligt språk som människor förstår och leverera ett budskap som går in i människors själ och hjärtan. Talar vi till medlemmar eller med medlemmar? Vi måste se över vår kommunikation i grunden. Dessa fyra utmaningar menar Eva-Lis Preisz är viktiga hörnstenar i diskussionen om medlemskapets värde. Det är den fackliga idén som ska vara utgångspunkten när vi synar hur vi ska bli relevanta för nya generationer lärare. Detta är ett spännande arbete och det ligger en glädje i att syna sin verksamhet, avslutade Eva-Lis Preisz. Styrelsen fann detta tema mycket intressant och viktigt. Det pågår liknande diskussioner i alla lärarorganisationer runt om i Norden. Problematiken är densamma. Hur tar vi hand om nya yrkesverksamma lärare, vad attraherar dem och hur kan vi bäst företräda dem? Alla arbetstagare behöver en fackförening som tillvaratar de anställdas intressen, men det kräver en förändring om vi ska bli en facklig rörelse i tiden. Med denna sammanfattning avslutades debatten. Åtgärd: Styrelsen var enig om att denna diskussion ska fortsätta i NLS styrelse och att det är nödvändigt att dra nytta av NLS-organisationernas erfarenheter i detta viktiga arbete för framtiden. Styrelsen uttalade ett stort tack till Eva-Lis för den informativa föredragningen.

10 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 4 Punkt 5 NLS verksamhetsberättelse 2006 Generalsekreteraren föredrog NLS verksamhetsberättelsen i korthet. Beslut: Styrelsen godkände verksamhetsberättelsen för år Punkt 6 Beslut: NLS räkenskaper och revision Generalsekreteraren redogjorde för årets verksamhetskostnader samt föredrog den ekonomiska slutrapporten för år 2006 med revisorns förslag till godkännande. Styrelsen godkände årets räkenskaper och den ekonomiska slutrapporten för år Punkt 7 Förslag till medlemsavgift för år 2007 Generalsekreteraren föredrog förslag till kostnadsfördelning samt förslag till täckning av underskott från verksamhetsåret Beslut: Styrelsen godkände förslag till täckning av underskott samt förslag till kostnadsfördelning i enlighet med bilaga 1. Styrelsen fastställde förslag till medlemsavgift för år 2007, i enlighet med samma bilaga 1. Punkt 8 Inför EI:s kongress 2007 i Berlin Rapport från EI:s styrelse, kongressarbete samt nordiska resolutioner. Eva-Lis Preisz och Haldis Holst redogjorde för ärendenas behandling vid EI:s senaste styrelsemöte samt gav en fyllig rapport om hur de nordiska resolutionsförslagen angående EI:s solidaritetsfond och Early Childhood Education bearbetats i EI:s styrelse. Kraven från NLS organisationerna har, genom de nordiska ledamöternas försorg, blivit tillgodosedda och återfinns nu som EI- styrelsens förslag i kongresshandlingarna. Styrelsen fick också en orientering om hur kongressens arbete med olika teman är organiserat samt en redogörelse för andra viktiga resolutionsförslag: förlängning av kongressperioden från 3 till 4 år (förslag från EI:s styrelse förändring av styrelsens valbarhetsperiod från 3 till 2 mandatperioder (förslag från DLF, stöds inte av EI:s styrelse) Valfrågor Styrelsen fick en ingående orientering om de nomineringar till EI:s presidium som inkommit inför valen till kongressen och om den efterföljande nomineringsprocessen. Från Europa har inkommit 2 nomine-

11 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 5 ringar till en av EI:s vice ordförandeposter, Haldis Holst som är NLSorganisationernas kandidat och Patrick Gonthier som är kandidaten från UNSA, Frankrike. Åtgärd: Styrelsen diskuterade den uppkomna situationen och uttalade ett starkt samfällt stöd för Haldis Holst. Styrelsen uppmanade också NLSorganisationerna, tillika medlemmar i EI, att verka för Haldis kandidatur vid kongressen. Den nordiska delegationens arbete vid kongressen Generalsekreteraren orienterade om planeringen av den nordiska delegationens arbete i Berlin samt presenterade förslag till arbetsschema. Beslut: Punkt 9 Beslut: Styrelsen godkände rapporten. Internationella ärenden Jörgen Lindholm och Haldis Holst rapporterade från det arbete som ägt rum i EI-PAN-European Structure/ETUCE sedan generalförsamlingsmötet i Luxemburg den 4 6 december Styrelsen godkände rapporten. Inga övriga ärenden under denna punkt behandlades. Punkt 10 NLS arbete om integration och interkulturell lärarkompetens Generalsekreteraren gav en kort bakgrundsbeskrivning av ärendet och sammanfattade de beslut som styrelsen tagit i Reykjavik. Ett av de viktigaste målen för detta arbete i NLS är att skapa opinion för strävandena att uppnå en likvärdig skola, en skola där alla får plats och stöd oavsett etnisk, kulturell och social bakgrund. En viktig målsättning är att få politiker att inse vikten av att satsa på integration i utbildningen och att ge lärarna de rätta verktygen i integrationsarbetet. Lärarnas interkulturella kompetens måste stärkas. Generalsekreteraren kommenterade den utsända lägesrapporten i styrelsens handlingar, en sammanställning av de landsrapporter som organisationerna tillställt NLS inför detta arbete. Det finns fortfarande avsnitt i lägesrapporten att komplettera och rätta till. Materialet bör därför cirkulera ytterligare en gång i organisationerna om styrelsen vill att lägesrapporten ska användas mer offentligt. Efter denna orientering gick generalsekreteraren över till att presentera fyra olika förslag på hur NLS kan arbeta vidare. Styrelsens ledamöter fick också förslagen utdelade efter power pointpresentationen: Ett multikulturellt samhälle kräver interkulturellt arbete.

12 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 6 Generalsekreteraren underströk att budskapet, opinionsbildningen, ska utgå från en gemensam ram i NLS och med eget verkställande i organisationerna. Generalsekreteraren föredrog också det tio-punktsförslag till åtgärder som lagts fram av grundskolesektorn. Styrelsen diskuterade lägesrapporten och de framlagda förslagen. Styrelsen är enig om att detta ämne är otroligt viktigt. Vi lever i en multikulturell värld och lärarna har starkt behov av uppdaterad interkulturell kompetens. Norden har kommit långt i integrationsfrågorna men mycket återstår och ibland måste tidigare goda beslut återerövras. Det nordiska arbetet i denna fråga måste utvecklas genom erfarenhetsutbyte i NLS och genom att organisationerna delger varandra goda exempel. Arbetet måste också kopplas upp mot det internationella arbete som görs i EI och i OECD och där det redan finns politisk konsensus om integrationens värde. NLS bör därför värdera budskapet, det vi vill uppnå, och därefter hitta metoderna för i vilken form det kan presenteras. Styrelsen menade också att sektorerna har en nyckelroll i att konkretisera vilka behov som finns för varje skolform. Innehållet i lägesrapporten som presenterats av generalsekreteraren är bra och välbehövt. Det bör däremot kompletteras och uppdateras av organisationerna, så att NLS gemensamt får en fullödig dokumentation av hur förhållandena är i varje nordiskt land. Denna information är därefter färdig att sättas ut på NLS hemsida med länkar till NLS organisationernas eget arbete i dessa frågor. NLS styrelse har också användning för organisationernas argument för hur den fackliga organisationen kan ge lärarna de rätta verktygen i integrationsarbetet. Likaså är det viktigt, att varje kansli analyserar fram goda exempel en kortfattad sammanfattning av det som lyckats i respektive land och som de övriga NLS organisationerna kan dra nytta av. Beslut: Styrelsen beslöt - att lägesrapporten uppdateras av organisationerna till nästa möte - att organisationerna ger en kortfattad beskrivning av faktorer som är framgångsrika för vår politik - att sektorerna tar upp integrationsfrågorna för konkretisering av behoven inom sitt område samt - att styrelsen återkommer till detta ärende vid nästa möte den 3 4 december 2007, för vidare erfarenhetsutbyte och beslut. Punkt 11 NLS Förbundsseminarium i Bergen oktober 2007 Generalsekreteraren presenterade ramprogram för seminariet samt redogjorde för de praktiska och administrativa åtgärder som vidtagits.

13 Beslut: Punkt 12 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 7 Styrelsen godkände förslag till ramprogram och de vidtagna åtgärderna. NLS arbete om professionsutveckling genom självvärdering Generalsekreteraren presenterade arbetsgruppens slutsatser och frågeställningar. Styrelsen diskuterade arbetets gång och det framlagda resultatet. En del organisationer i styrelsen kände dock inte igen sig i beskrivningen av ökad kontroll av skolan. I Finland har lärarna stor självständighet och upplever tilltro från samhället. I Norge har trycket på skolan lättat sedan landet fått en ny regering. I en del kommuner i Norge finns fortfarande ett starkt kontrollbehov kvar. Men det har i stort blivit bättre. Danmark är det land som bäst motsvarar beskrivningen i arbetsgruppens slutsatser. Kontrollbehovet av skolan är stort i Danmark. Nya test tillkommer och kvalitetsreformen i den offentliga sektorn har inte bidragit till att lärarna har fått det bättre. Sverige har med sin nya regering fått en rad beslut och utredningsdirektiv som kommer att påverka skolan och lärarnas arbete. Dessa reflektioner från de olika organisationerna i styrelsen visar, att inflytandeprocesserna i skolan och för lärarna varierar över tid och att NLS mest är betjänt av ett omfattande erfarenhetsutbyte i dessa frågor. Därför är den kommande dokumentationen till förbundsseminariet viktig, så att erfarenhetsutbytet kan bli så brett som möjligt. Vidare diskuterade styrelsen begreppet självvärdering. Även om språkbruket inte korresponderar med de olika ländernas innebörd av ordet självärdering, förklarade sig styrelsen nöjd med arbetsgruppens definition. Styrelsen önskade dock att arbetsgruppen utvecklar definitionen av begreppet självvärdering. Beslut: Punkt 13 Beslut: Styrelsen godkände arbetsgruppens utförda arbete samt gav gruppen fortsatt mandat att utforma dokumentet till NLS Förbundsseminarium. Vidare beslöt styrelsen att arbetsgruppen sammanställer och värderar förbundsseminariets resultat med rekommendation om hur arbetet kan vidareutvecklas. Styrelsen beslöt återuppta detta ärende vid nästa möte i december NLS LEDARFORUM Generalsekreteraren redogjorde för program och innehåll vid LEDARFORUM:s möte i Liseleje, Danmark den juni Styrelsen godkände rapporten.

14 Punkt 14 Punkt 15 NLS vårmöte 2007 i Ystad Protokoll, Sid. 8 Nationella rapporter Organisationerna kompletterade muntligt de insända skriftliga rapporterna. Övriga ärenden Inga ärenden behandlades. Punkt 16 Mötet avslutas Ordföranden Eva-Lis Preisz tackade ledamöterna för ett engagerat deltagande samt önskade alla en glad sommar. Styrelsen tackade Eva-Lis för ett väl genomfört möte och Lärarförbundet för ett gott värdskap på denna undersköna plats. Därefter förklarades mötet avslutat. Ystad Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare

15 Punkt 4 Punkt 4 Lön och avtal för lärare och ledare Syftet med temadiskussionen är ett erfarenhetsutbyte i styrelsen i frågor som rör organisationernas förhandlingar på löneområdet och i frågor som rör lärarnas arbetsvillkor. Syftet är också att uppdatera styrelsen var de olika organisationerna står i sin politik på detta område. Debatten är också en inledning till de diskussioner som ska föras under nästa verksamhetsår under rubriken: Professionen och läraryrkets villkor. Alla redogörelser som organisationerna bidrar med i detta ärende sätts in fortlöpande på hemsidan under rubriken MÖTEN.

16 Punkt 5 Punkt 5 Likvärdighet segregation Lärarförbundet ansvarar för inledningen till detta aktuella ämne. NLS kommer att ha stor nytta av denna styrelsediskussion i det fortsatta arbetet om invandrarpolitik, och socialt växande klyftor, ett arbete som under år 2008 kommer att vidareutvecklas i sektorerna.

17 Punkt 6 Punk 6 Professionsutveckling Punkt 6.1 Den senaste PISA undersökningen Tisdagen den 4 december kl offentliggörs OECD:s tredje PISA undersökning. Styrelsen kommer under styrelsemötet förmodligen att få ta tid i anspråk för att ledamöterna ska kunna svara på massmedias frågor från respektive land. Styrelsen bör diskutera utfallet och ge en första reaktion på vad lärarorganisationerna planerar att göra med resultatet. Styrelsen får också en utmärkt möjlighet att kunna göra ett gemensamt uttalande, om situationen kräver det. Vid vårmötet då resultaten är värderade, tas ärendet upp igen. Punkt 6.2 Professionsutveckling genom självvärdering Arbetsgruppens förslag är fortfarande under beredning och kommer att sändas till styrelsen i vecka 47.

18 Punkt 7, Sid. 1 Verksamhetsinriktning Sid. 2 Innehåll och inriktning Sid. 2 Tema: Professionen och läraryrkets villkor Sid. 2 Styrelsens möten år 2008 Sid. 5 Sektorernas verksamhet Sid. 5 Sektorn för förskola och fritidshem Sid. 5 Sektorn för grundskola Sid. 6 Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sid. 7 LEDARFORUM Sid. 7 Kurs- och konferensverksamhet Sid. 8 Internationellt lärarsamarbete Sid. 8 Nordiska organ Sid. 10 Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Sid. 10 Nordens Fackliga Samorganisation Sid. 10 Östersjösamarbetet Sid. 11 Arbetet med övriga internationella organ Sid. 12 Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta den föreslagna verksamhetsplanen för år 2008 samt godkänna riktlinjerna för arbetet.

19 Punkt 7, Sid. 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR 2008 Verksamhetsinriktning Innehåll och inriktning Yrkets utveckling och villkoren för yrkesutövningen ska stå i förgrunden för NLS arbete under det kommande året. Verksamhetsplanen för år 2008 bör fortsättningsvis koncentreras kring professionalisering och yrkesutveckling, men också ha en inriktning mot ett omfattande erfarenhetsutbyte om lärarnas löneoch arbetsvillkor. Lönesystemen för lärare och ledare ska stärka professionen och yrkesutövningen. I dag är lönen för både lärare och ledare i yrket alltför låg. Lärare ska ha stort inflytande över arbetets innehåll och arbetstidens användning. Ledarnas kompetens och villkor för ledarskapet ska spegla det stora ansvar som krävs för att stödja och stimulera den pedagogiska utvecklingen. Lärarprofessionen och yrkets villkor hänger intimt samman och bör därför diskuteras i ett större helhetsperspektiv. Temat för året föreslås därför vara: Professionen och läraryrkets villkor. Begreppet profession omfattar samtliga lärare och ledare. Temats innehåll är en fortsättning på det arbete som bedrivits för yrkets utveckling under de senaste åren, men förstärkt med informations- och erfarenhetsutbyten kring yrkets villkor. Tema: Professionen och läraryrkets villkor Inledning NLS har målmedvetet arbetat med läraryrkets utveckling under ett antal år, både i styrelse, sektorer och i övrigt där NLS har varit representerat. NLS gemensamma referensram, hur medlemsorganisationerna arbetar för att professionalisera läraryrket, har vidgats. Den kunskapen har kommit väl till användning vid de nordiska regeringarnas, kommunernas och myndigheternas ökande intresse för utvärderings- och kvalitetsgranskningar av verksamheten och av lärarnas arbete. Under år 2007 har NLS lagt tonvikten på ämnet läraryrkets professionalisering. NLS har under förra året fått viktiga aspekter på hur

20 Punkt 7, Sid. 3 läraryrket uppfattas av professionen själv, av politiker och samhälle, av forskare samt av elever och föräldrar. Dessa erfarenheter ska användas vidare i årets arbete och utveckla kunskapen om vad som professionaliserar ett yrke. Följande ämnesområden bör särskilt uppmärksammas under detta tema: Professionsutveckling genom självvärdering Detta är en viktig fråga för NLS under år 2007, med samma aktualitet för år Den gemensamma fackliga dialogen om nyttan av ett självvärderande arbetssätt och erfarenhetsutbytet i NLS om hur lärarorganisationerna arbetar för att sprida kunskap och intresse hos medlemmarna, har visat på behovet av lärarorganisationernas växande ansvar för medlemmarnas utveckling inom detta område. Självvärdering ger nya lärdomar och bättre förståelse för helheten. Det är ett arbetssätt som ger lärarna högre autonomi i yrkesutövningen. Det är därför viktigt, att arbetet inom detta område fortsätter under det kommande året. Syftet är att utväxla tankar och idéer inom NLS och organisationerna emellan, om hur detta inre kvalitetsarbete kan synliggöras och uppmuntras. En viktig komponent för yrkets professionalisering och kvalitetsutveckling är ett starkt samband mellan yrkesutövning, utvecklingsarbete och forskning. Det är också nödvändigt för yrkets trovärdighet att lärarna är en del av det vetenskapliga samtalet. Forskningsanknytningen till läraryrket måste öka och rätten till forskarutbildning måste komma alla lärarkategorier till del. Den verksamhetsnära forskningen måste uppmuntras och få bättre spridning. NLS olika organ måste ta upp dessa frågor under året för att få ökad kunskap om vad som sker med forskningen på lärarområdet i de nordiska länderna. Ett arbete på detta område syftar till att skärpa kraven. Lärarutbildning av hög kvalitet är en förutsättning för en kompetent yrkesutövning. Lärarutbildningens innehåll och struktur är för närvarande inne i en stor omdaningsprocess i de nordiska länderna. NLS styrelse ska följa utvecklingen under året och värdera resultatet för eventuella åtgärder. I Sverige diskuteras auktorisation för lärare. Den nya skollagen, som beräknas komma ut våren 2008, innehåller bestämmelser om

21 Punkt 7, Sid. 4 auktorisation för lärare. Detta är ett angeläget ämne att diskutera i NLS. Vad innebär det? Hur ser vi på denna lösning? En närliggande fråga inom ämnet professionalisering är att utveckla hur vi som lärarorganisationer kan skapa ett bättre samspel mellan det professionella intresset och beslutsfattarnas behov av styrning och kontroll. Många internationella studier av måluppfyllelse och resultat får stor genomslagskraft i bedömningen av hur verksamheten fungerar. Den 4 december 2007 offentliggörs den tredje PISAundersökningen. NLS styrelse kommer vid vårmötet 2008 att diskutera konsekvenserna av resultatet och värdera utfallet. Undersökningar som PISA och TIMSS m.fl. bör studeras kritiskt, då de bara mäter vissa aspekter och vissa ämnen. Ändå får dessa resultat orimligt stora proportioner i debatten om verksamhetens kvalitet och lärarnas yrkeskunnande. Tilltron till professionen för bättre samspel mellan profession och politik är därför ett angeläget område att utveckla under det kommande året. Lön och arbetsvillkor Många av NLS organisationer är i dagsläget inne i en mäktig kamp för att höja lärarnas och ledarnas löner. Medlemmarna utrycker starkt missnöje med politiker på olika nivåer som höjer yrkets betydelse för samhällsutvecklingen till skyarna men som inte är beredda att ge mandat till sina förhandlare i lönesättningen av arbetet. Arbetsvillkoren för lärare och ledare ska främja det inre arbetet och yrkets utveckling En hållbar löneutveckling och goda arbetsvillkor är viktiga förutsättningar för yrkets status och för rekrytering av kvalificerade studerande till lärarutbildningen. Professionalisering av yrket handlar också om lönesättning, arbetets organisation och det inflytande som de professionella har på villkoren för arbetet. Informations- och erfarenhetsutbyten om yrkets lön och villkor brukar ge spännande och kvalificerande diskussioner i det nordiska lärarsamarbetet. Dessa erfarenhetsutbyten ger också perspektiv på hur arbetsmarknaden och partsarbetet fungerar i respektive nordiskt land. Den fackliga organisationens förnyelseprocess Liberalisering, individualisering och en rörligare arbetsmarknad är växande trender i globaliseringens spår. Denna utveckling har satt fokus på våra fackliga grundvärderingar. Många organisationer upplever just nu en starkt neråtgående trend i medlemsutvecklingen. Det finns också tecken som tyder på att fackliga organisationer är på väg mot en försvagning av rätten att företräda sina medlemmar och

22 Punkt 7, Sid. 5 en arbetsgivarpart som inte vill eller kan hålla ingångna avtal. Det är allvarliga signaler i samhällsdemokratin och trender som kan få långsiktiga konsekvenser för det fackliga inflytandet. En rörligare arbetsmarknad får också konsekvenser för hur de unga ser på sitt fackliga engagemang. Diskussioner förs nu i Norden om modernisering och anpassning av den fackliga verksamheten till den nya rådande samhällsutvecklingen. Medlemskapets värde för den enskilde, för professionen och för yrkeskollektivet är därför ett högaktuellt ämne. NLS styrelse bör ta upp dessa svåra frågor för att utbyta erfarenheter och idéer i förnyelseprocessen. Under året ska problematiken belysas både ur ett ideellt och ett praktiskt perspektiv. Olika diskussioner ska ge information om hur medlemsorganisationerna möter utvecklingen och vilka åtgärder som planeras. En viktig fråga för NLS är hur medlemmarna kan dra nytta av det nordiska lärarsamarbetet i vardagen. Finns det intresse hos NLS organisationerna att påbörja ett arbete som kan ge medlemsservice över de nordiska gränserna? Styrelsens möten år 2008 Anders Bondo Christensen, DLF är ordförande i NLS med Erkki Kangasniemi, OAJ som vice ordförande. Styrelsens vårmöte är fastlagt till den 5 6 maj. Styrelsens höstmöte är fastlagt till den november. Danmarks Laererforening och NLS kommer gemensamt att planlägga mötenas uppläggning och genomförande. Sektorernas verksamhet Samtliga tre sektorer kommer utifrån sin yrkesinriktning att behandla frågor om integration och interkulturell lärarkompetens som en fördjupning av styrelsens diskussion i detta ärende. Sektorerna kommer också att arbeta vidare med frågorna om ett självvärderande arbetssätt. Sektorn för förskola och fritidshem Verksamhetsplanen för år 2008 kommer i stort att fokuseras kring förskolans förändrade roll och helhetsperspektivet för förskola och fritidshem för det livslånga lärandet. Sektorn har diskuterat utvecklingen mot heldagsskola och vilken roll förskola/fritidhemsverksam-

23 Punkt 7, Sid. 6 heten kommer att få i denna utveckling. Men vilket är framtidsperspektivet? De nordiska regeringarna satsar alltmer på förskolans utbyggnad och innehåll. Man har gått från ett arbetsmarknads- och föräldraperspektiv till ett perspektiv med barnets behov i centrum. Det sägs däremot väldigt lite om vilken politisk ambition som finns för utvecklingen av fritidshemsverksamheten. Därför kommer sektorn att orientera sig om fritidshemmens roll och struktur och hur verksamheten har utvecklats i de nordiska länderna sedan 2005, då dessa frågor specifikt stod på sektorns dagordning. Sektorn kommer också att ta upp frågor kring bedömning och utvärdering av mål och resultat, samt förskollärarnas och fritidspedagogernas identitet i den förändring som nu sker. Löneutveckling och arbetsvillkor står alltid högt på sektorns dagordning. På internationellt plan kommer sektorn att följa utvecklingen av EI:s arbete med Early Childhood Education. Sektorn har sitt sista möte för 2007 den 29 november. Då utformas verksamhetsplanen mer i detalj. Sektorn för grundskola Sektorn har under det gånga året behandlat grundskolans uppdrag i förhållande till marknadsstyrning och privatisering. Läraruppdraget som samhällsuppdrag kommer lätt i konflikt med en alltför vidlyftig liberalisering. Hur kan likvärdigheten i grundskolan upprätthållas? Vilka krav ska ställas på privat verksamhet? Ska sponsring och egenfinansiering få förekomma? Vilket samhälle vill vi bygga? Detta är stora frågor som sektorn kommer att bära med sig in i nästa verksamhetsår. Sektorn har också haft en omfattande diskussion om integration och språkundervisning för invandrare. Även detta område ska vidareutvecklas i sektorn. Läraryrket, med utgångspunkt från ett genusperspektiv och den nya politiken i förhållande till lärarnas yrkesetik, är ämnen som kommer att behandlas på sektorns höstmöte år Dessa frågor ska utvecklas och följas upp under det kommande året. NLS tema för år 2008 professionen och läraryrkets villkor omfattar många aktuella områden för sektorns kommande arbete. Verksamhetsplanen är till dags dato inte fastställd i sitt slutgiltiga skick. Det sker vid sektorns sista möte i november 2007.

24 Punkt 7, Sid. 7 Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Gymnasie- och yrkesutbildningen är i stark förändring i de nordiska länderna. Den internationella konkurrensen har drivit på dessa förändringar. Utformningen av framtidens gymnasie- och yrkesutbildning är ett viktigt område för sektorn, liksom den förändrade lärarrollen. Rätten för medborgare till livslångt lärande är i dessa perspektiv en stor framtidsfråga även för vuxenutbildningen och för de lärare som tjänstgör där. Sektorn kommer också att ta upp frågor som rör studievägledning och social bakgrund. I det politiska kvalitets- och utvärderingsklimat som råder har betyg och bedömning av elevers resultat fått ett stort utrymme. Vilken roll ska betygen ha? Hur ska betygsystemen utformas? Är betyg till för att sortera eller för att stimulera till fortsatt lärande? Vilka befogenheter och professionella rättigheter har lärarna i betygsgivningen? Hur påverkar betygsdebatten lärarrollen och de lojaliteter som läraren har till sitt professionella kunnande? Gymnasieskolans organisation i det offentliga skolväsendet och olika former för att driva gymnasie- och yrkesskolor blir ett intressant ämne under det danska ordförandeåret 2008, eftersom Danmark infört ett system med självägande gymnasieregioner. Hur tar vi tillvara brukarinflytandet och samhällets inflytande och kraven på en professionell organisation? Dessa frågeställningar blir viktiga att belysa i dessa förändringsperspektiv. Verksamhetsplanen kommer att utformas mer i detalj vid sektorns höstmöte 2007 i december. LEDARFORUM LEDARFORUM:s målsättning, inriktning och organisation har utprovats och finslipats under det gångna året. Den beslutade strukturen ligger nu fast. LEDARFORUM höll sitt ordinarie möte den juni 2007 i Liseleje. Danmark var värdland med Lasse Bjerg Jörgensen, BUPL som ordförande. Temat för året var Ledarskap i utveckling. Finland kommer att vara värdland för LEDARFORUM under De ämnen som kommer att behandlas främst, är det växande kravet på ledarskapsutbildning och rektorsbehörighet samt den utbildningspolitiska och pedagogiska utveckling som satt ledarrollen i fokus.

25 Punkt 7, Sid. 8 Ledarnas arbetssituation och lönesättning är också ett högt prioriterat ämne att behandla under det kommande verksamhetsåret. Kurs- och konferensverksamhet NLS har främst två återkommande kurser/konferenser. Det är NLS Förbundsseminarium och NLS Sommarkurs. Förbundsseminariet äger rum under udda verksamhetsår och Sommarkursen under jämna år. Temat för sommarkursen 2008 föreslås vara: Utbildning och profession i en föränderlig tid. Målsättningen med val av ämne är att väcka debatt bland lärare, ledare och fackliga företrädare om skolans behov av förnyelse. De professionella måste gå i bräschen för en skola som är anpassad till det samhälle barn och ungdomar ska leva och arbeta i. Lärarorganisationerna måste vara de som värnar om skolans framtid och lärarnas möjligheter till vilja att ta initiativ till förändringar. Vid stora samhällsförändringar har lärarna alltid varit den yrkeskår som tidigt sett de nya behoven och fört fram debatten. Lärarna och deras fackliga organisationer är de rätta aktörerna för skolans förnyelse. Målgruppen för sommarkursen är de av NLS-organisationernas medlemmar som innehar ett fackligt förtroendeuppdrag eller de medlemmar som har ett allmänt fackligt intresse. NLS sommarkurs omfattar lärare och ledare från alla de nordiska länderna. Sommarkursen utgör därför ett brett nätverk med många kontaktytor. Temat kan genom denna målgrupp få en bra genomslagskraft, där reflektioner och tankar förs vidare i en bredare krets. Sommarkursen är förlagd till Christiansminde på Fyn i Danmark under tiden den 30 juni 4 juli (Detta ärende finns för särskild behandling under punkten 9 på styrelsens dagordning.) Internationellt lärarsamarbete NLS roll i det internationella lärarsamarbetet är främst samordning och förmedling. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet främst vid NLS styrelsemöten men också vid de nordiska delegationsmöten som NLS ansvarar för.

26 Punkt 7, Sid. 9 Det internationella lärarsamarbetet växer kontinuerligt i betydelse och omfång. På få år har samhällsdebatten om utbildning och lärarkompetens blivit internationell. I denna utveckling är informationsutbytet inom NLS en viktig resurs för medlemsorganisationerna när beslutstagare, både nationellt och internationellt, ska påverkas. Genom NLS-samarbetet har medlemsorganisationerna också större möjlighet att påverka det som sker inom EI och ETUCE. Det finns en rad internationella undersökningar och program som påverkar lärarområdet. Viktiga exempel är EU:s långsiktiga strategiarbete om livslångt lärande och ETUCE:s arbete med de program som följer på detta tema. I november 2007 arrangerar ETUCE ett Council Meeting i Luxemburg, där bl.a. frågor i EU:s program Education & Training 2010 ska diskuteras. Nödvändigt för ETUCE har varit att forma den fackliga utbildningspolitiken kring EU:s policy på detta område och lika viktigt är att fortsätta påverka den politik som ska gälla efter 2010 och som nu formas inom EU. Under verksamhetsåret 2008 kommer OECD:s tredje PISAundersökning att värderas. Detta arbete och de konsekvenser för utbildning och skola som resultatet för med sig måste NLS behandla. Det är väsentligt att NLS tar initiativ till diskussioner kring jämförande internationella undersökningar som berör utvärdering av lärararbetet och skolans kvalitet. I dagsläget finns det dock ingen samlad bild i NLS över vilka undersökningar som är relevanta att behandla. Medlemsorganisationerna i NLS besitter här den största kunskapen. NLS ska under året inventera behovet och presentera styrelsen den information som medlemsorganisationerna anser vara relevant. Det europeiska lärarsamarbetet i Pan-European Structure /ETUCE genomgår för närvarande en rad strukturella förändringar. En Review Committee arbetar med det uppdrag som gavs vid det förra generalförsamlingsmötet. Arbetet beräknas vara färdigt under En extra generalförsamling är därför planerad att äga rum under verksamhetsåret. De förslag som arbetsgruppen presenterar är viktiga frågor för NLSorganisationerna. NLS får under beredningen god information genom den representation vi har i gruppen. NLS styrelse kommer också vid sina möten under året att följa upp de beslut som tagits vid EI:s kongress i Berlin. NLS har genom sina medlemsorganisationer god representation i strategiska arbetsgrup-

27 Punkt 7, Sid. 10 per och organ där besluten effektueras. NLS styrelse blir kontinuerligt uppdaterad genom våra båda styrelserepresentanter. År 2008 är ett strategiskt och innehållsmässigt viktigt år för det internationella lärarsamarbetet och för det utbildningspolitiska fackliga arbetet. Nordiska organ Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet ny inriktning Mycket av den nordiska dagordningen handlar i dag om Europafrågor, men även internationella frågor i allmänhet får allt större betydelse. NLS har kontinuerligt arbetat med Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet samt deras olika tjänstemannaorgan för att påverka frågor och beslut som har relevans på det nordiska utbildningsområdet. NLS har deltagit vid Nordiska Rådets sessioner och följt olika ärenden från förslag till beslut i Ministerrådet. Under senare år har det nordiska regeringssamarbetet blivit mer inriktat på den internationella arenan. Ministrarna samverkar och diskuterar de frågor som kommer att behandlas i EU och i andra organ där ministersamarbetet har en nordisk nytta. Det finns därför skäl för NLS att se över formerna för hur påverkan bäst kan utövas och vilka andra samarbetspartners som NLS kan arbeta med för att nå längre. NFS Nordens Fackliga Samorganisation har med sin anknytning till EFS en bättre påverkansroll i Nordiska Ministerrådet i de frågor som NFS finner relevanta för sin verksamhet. Ett ännu närmare samarbete med NFS i utbildningsfrågor skulle därför på sikt kunna ge en bättre påverkansmöjlighet på det nordiska planet, om NLS och NFS samordnar sina insatser. NFS har alltid arbetat med sina branschorganisationer, de s.k. yrkessekretariaten. Därutöver har NLS och NFS med stor framgång samverkat kring en rad frågor på utbildningsområdet. Den offentliga sektorns representation i NFS är liten i jämförelse med de övriga yrkessekretariaten, men intresset för utbildningsfrågor i NFS är stort. Det finns nya möjligheter för NLS att genom ett tätare samarbete med NFS, nå längre i arbetet med att påverka Rådet och Ministerrådet. NLS har därför ambitionen, att snarast etablera starkare samverkan med NFS i utbildningsfrågor, inventera sakfrågorna och ge styrelsen en första rapport vid vårmötet 2008.

28 Punkt 7, Sid. 11 Nordens Fackliga Samorganisation Den nordiska gemenskapen och den nordiska välfärdsmodellen är grunden för det fackliga samarbetet i NFS. Genom att utgå från den nordiska värdegemenskapen, kan de nordiska länderna och de nordiska fackliga organisationerna öka sitt inflytande i Europa och världen. Denna värdegemenskap är också grundpelaren i NLS samarbetet. Därför är ett tätare samarbete med NFS lätt att upprätta och logiskt att stärka. NFS huvudinriktning i arbetet är arbetsmarknadsfrågor med tillhörande bevakning och utveckling av fackliga rättigheter. Utanför Norden har intresset för den nordiska modellen ökat. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden växer. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet arbetar hårt för att rasera gränshinder i Norden. NFS har varit mycket pådrivande för att nordiska arbetstagare ska kunna få bättre regelverk, när de arbetar över landsgränserna. NLS följer detta arbete med stort intresse. Lärare som arbetar i ett annat nordiskt land måste komma i åtnjutande av bättre lösningar för föräldraledighet, arbetslöshetskassa m.m. än vad som gäller i dag. Inom det nordiska fackliga samarbetet finns en rad utmaningar av liknande karaktär. Integration av invandrare på arbetsmarknaden och förbättrad facklig organisering är väsentliga frågor i Norden. NLS är mitt i dessa diskussioner och har en samlad erfarenhet att bidra med. Under hösten 2007 fick NFS en ny generalsekreterare, Anders Nordström. Han efterträder Tom Saxén, som gick i pension i september samma år. Anders Nordström har aviserat ett utökat samarbete med de nordiska yrkessekretariaten. Han återkommer i början av 2008 med en plan för det arbetet. NLS kommer under året att verka för att utbildningsfrågor ska få ett större utrymme i NFS arbetet och att NLS som yrkessekretariat utnyttjas som en stark resurs i detta arbete. Östersjösamarbetet Östersjöområdet är en region i EU och Europa som efter EU:s utvidgning fått ökad betydelse för Norden. I regionernas EU har Östersjöområdet alla förutsättningar att spela en allt mer pådrivande och dynamisk roll för ekonomisk tillväxt och social trygghet. I det politiska regeringssamarbetet har de fackliga organisationerna ännu inte en framträdande roll. Det gäller på hela den nya arbetsmarkanden, där den sociala dialogen nu växer fram.

29 Punkt 7, Sid. 12 Lärarsamarbetet runt Östersjön fyller en viktig uppgift när det gäller att stärka den sociala dialogen för lärare och att vara inspiratör och pådrivare för att åstadkomma bättre partsställning i förhandlingsarbetet. NLS har under en följd av år varit samordnare av Östersjökonferensen. Vid dessa konferenser har lön och arbetsvillkor varit de viktigaste frågorna tillsammans med frågan om lärarorganisationernas ställning på arbetsmarknaden. Även om allt arbete med lärarnas villkor och utvecklingen av den sociala dialogen äger rum i ETUCE, finner lärarorganisationerna i de nya EU-länderna runt Östersjön att den nordiska dimensionen är till stor nytta för dem i det fackliga arbetet. Under år 2008 kommer Östersjökonferensen att samlas på nytt. Det sker på de deltagande organisationernas uttryckliga önskan. Konferensen är planerad att äga rum i Polen men det politiska valet har medfört att samordningsinsatserna försenats något. Detta arbete ska intensifieras i början av det nya året. EU:s politik för det nordliga området utgör en viktig grund för regeringssamarbetet runt Östersjön. Efter utvidgningen av EU har arbetskraftens rörlighet och kravet på en fungerande arbetsmarknad medfört en förstärkning av det fackliga samarbetet. Det finns därför skäl för NLS att utvidga sitt samarbete med NFS och BASTUN för att agera, sprida kunskap och vara pådrivande i frågor som rör lärarnas villkor. Av samma anledning finns det skäl att utvidga samarbetet med lärarorganisationerna i de nordliga länderna. Det är viktigt för NLS att söka flexibla lösningar på hur detta utvidgade samarbete kan genomföras, så att all onödig byråkrati undviks. Genom ökad internationalisering och regionalisering är det en framtidsfråga för NLS att ta initiativ till ett utökat samarbete i vår hemmaregion. NLS styrelse kommer vid vårmötet att föreläggas förslag på hur ett förstärkt samarbete kan byggas upp. Arbetet med övriga internationella organ Frågor att särskilt bevaka kommer att presenteras för styrelsen vid vårmötet (se förslag under rubrik: Internationellt lärarsamarbete).

30 Punkt 8, sid. 1 BUDGET FÖR ÅR 2008 Disposition av ärendet Budgetförslag Sidan 2 Specifikationer Sidan 3-6 Möteskostnader Bilaga 1 Kurs-och konferenskostnader Bilaga 2 Sektorskostnader Bilaga 3 Kanslikostnader Bilaga 4 Budgetöversikt från år 2007 och 2008 Sidan 7 Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta föreliggande förslag till budget för år 2008 enligt specifikationerna i bilagorna 1-4.

31 Punkt 8, sid. 2 BUDGET FÖR ÅR 2008 INKOMSTER Fast avgift SEK / medlemmar SEK, ( kurs 0,82) Procentuell avgift Total summa DKK UTGIFTER Möteskostnader Kurs- och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Total summa DKK

32 Punkt 8, sid. 3 Bilaga 1 MÖTESKOSTNADER Styrelsearbetet Styrelsens vårmöte, Danmark arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Lokalkostnader Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Styrelsens höstmöte, Danmark arbetsdagar Tolkningskostnader Resor Arvoden, traktamenten Utrustning Lokalkostnader Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Medverkan vid styrelsens möten Resor, arvoden, traktamenten m.m. till medverkande under verksamhetsåret Internationella möten Extra generalförsamlingsmöte PAN-European Structure/ETUCE 2008 Delegationsmöten, administration

33 Punkt 8, sid. 4 Bilaga 2 KURS- OCH KONFERENSKOSTNADER NLS Sommarkurs, Danmark Föreläsare, arvoden, resor, traktamenten Administration, lokaler, teknisk utrustning, kopiering Resebidrag för organisationer från Färöarna, Grönland och Island (1 repr./land)

34 Punkt 8, sid. 5 Bilaga 3 SEKTORSKOSTNADER Sektorn för förskola och fritidshem Verksamhetsbidrag Sektorn för grundskola Verksamhetsbidrag Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Verksamhetsbidrag Resebidrag för en repr./org från Färöarna, Grönland och Island

35 Punkt 8, sid. 6 Bilaga 4 KANSLIKOSTNADER Hyra Porto Telefon och telefax EDB-kostnader Kontorsmaterial Inköp av maskiner, utrustning Kantin Övriga kanslikostnader Lönekostnader Resor, hotell, traktamente Gåvor, representation

36 Punkt 8, sid. 7 BUDGETÖVERSIKT Inkomster Fast avgift SEK/medlem Procentuell avgift Total summa Utgifter Möteskostnader Kurs- och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Total summa

37 Punkt 9, sid. 1 Punkt 9 NLS Sommarkurs 2008 Bakgrund Tema NLS sommarkurs arrangeras vartannat år i något av de nordiska länderna. År 2008 kommer kursen att förläggas till Danmark. NLS ansvarar för innehåll, administration och genomförande i samverkan med värdlandets organisationer. Kursens tema föreslås vara: Utbildning och profession i en föränderlig tid Bakgrund till ämnesvalet Skola och utbildning är uppbyggda för ett industrialiserat samhälle i en annan tid. Strukturen på hur kunskap klassificeras får allt svårare att passa in bland nya ämnen och komplicerade livsfrågor. Skolans organisatoriska uppbyggnad håller inte jämna steg med samhällsutvecklingen och är ibland t.o.m. ett strukturellt hinder för ny pedagogik och kommunikation. De utmaningar som barn och unga ständigt möter ute i samhället, medieutvecklingen, tekniken, möten med nya kulturer och religioner, förändrade familjebildningar m.m. återspeglas inte i skolans värld och lärarna får allt svårare att hålla sig aktuella. Vad kommer den växande generationen att möta? En annan produktion av varor och tjänster, nya utbud av kunskapsproduktion, design och ständigt uppdaterad teknik. Klimatförändringar, där delar av vårt samhälle måste ställa om sina betingelser inom byggnation, miljö- och livsmedelsproduktion m.m. Ekonomisk, social och kulturell globalisering med föränderliga arbetsmarknader, ny ekonomi och nya sociala klassgränser. Folkomflyttningar, föränderliga livsbetingelser och andra kulturella värdegrunder. En demografiutveckling där människor blir allt äldre och med krav på fler tjänster inom vård och medicin. Medicinska upptäckter som leder till nya etiska och moraliska förhållningssätt. Nya släktskap och identiteter.