NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD. EUROPA BEHÖVER LÄRARE en rapport från ETUCE:s hearing i Bryssel den 17 januari 2005

Transkript

1 Till NLS styrelse NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD EUROPA BEHÖVER LÄRARE en rapport från ETUCE:s hearing i Bryssel den 17 januari 2005 Översänder rapport från en mycket informativ dag, som gav sammanhang och översikt över lärarsituationen i Europa. Jag har i rapporten sammanfattat talarnas inlägg, som alla entydigt understryker ETUCE:s appell: Europe Needs Teachers! Sammanfattningsvis vill jag göra följande reflektioner inför det fackliga opinionsarbete vi har framför oss: Lissabonagendan är en stark politisk signal till fler gemensamma strategier, de europeiska länderna emellan. Bolognaprocessen har fått fäste i utformningen av lärarutbildningarna. Jämförande studier och indikatorer för kvalitetsuppföljning, har satt fart på debatten om skolans mål och innehåll och om lärarnas betydelse och kompetens. En generationsväxling av lärarkåren är nära förestående och en tillväxt av antalet lärare är att förvänta. Vilken framtid går lärarprofessionen till mötes i detta nya politiska klimat? Vi har som lärarorganisationer i Norden ett stort intresse av att dessa frågor hamnar rätt. Fler gemensamma strategier i EU, är det bra eller dåligt för Nordens kommande lärarkår? Nordens politiker i Europa har stort ansvar att föra värdet av en skola för alla, vidare. Bolognaprocessen, delar den upp lärare i A och B lag? Lärarkvalitet, kan det av kostnadsskäl betyda uppdelning i lärare och assistenter, enligt den engelska modellen? Norden i Europa behöver lärare! NLS behöver intensifiera viljeinriktningen och strukturera insatserna. Erfarenheterna från denna hearing ska jag nu sprida inom mina tjänstemannakanaler i Nordiska Ministerrådet. På NLS möte i maj fördjupar vi oss vidare i dessa frågor. Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Bilaga: Rapport från ETUCE:s hearing Europe Needs Teachers Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nld@dlf.org DK-1467 København K

2 1 EUROPA BEHÖVER LÄRARE en rapport från ETUCE:s hearing i Bryssel den 17 januari 2005 Inledning ETUCE: s tema Europe Needs Teachers utgår från tre väsentliga målsättningar - Förbättra lärarutbildningen - Rekrytera och behålla behöriga lärare - Garantera den professionella yrkesutbildningen Till ETUCE:s hearing fanns följande talare: Ján Figel, EU:s kommissionär för utbildning och kultur Arlette Delhaxe, analytiker på Eurydice Ulf Fredriksson doktor, Mittuniversitetet Härnösand Graham Lane, vid CEEP Paolo Santiago, OECD Ett stort antal deltagare från EI:s medlemsorganisationer, från kommissionen, från Europaparlamentet och från media, fanns bland åhörarna. Doug Mc Avoy ETUCE:s ordförande hälsade välkommen och överlämnade ordet till kommissionär Ján Figel. Nedan följer sammanfattningar av experternas anföranden. Ján Figel utgick från Lissabondeklarationens ambition att utveckla Europa till den mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomin i världen och underströk med kraft de insatser EU:s medlemsländer då måste göra för att utbilda och kompetensutveckla sina medborgare om detta mål ska kunna förverkligas. Han pekade på lärarna som en nyckelgrupp och att ambitionen inte kan uppfyllas om EU:s medlemsländer inte inser nödvändigheten av att satsa på utbildning och på sina lärare. Samhället ställer stora krav på läraryrket men investerar inte tillräckligt. Lärarna måste känna sig uppskattade och motiverade. Deras arbetsvillkor och lön måste förbättras och deras status höjas. Ján Figel påtalade motsättningen med Lissabondeklarationens ambition och det faktum att Europa förlorar en million lärare i pensionsavgångar m.m. fram till Det är dags att agera nu och agera mer tillsammans. Det är nu vi har chansen att bygga upp en kvalificerad lärarkår för de framtida målen. Lärarutbildningen är därför ett viktigt investeringsobjekt för Europas länder. Han underströk lärarnas viktiga roll att möta ett föränderligt multikulturellt samhälle med ny teknologi, med livslångt lärande för medborgarna, ett nytt rörligt samhälle med växande utmaningar. Med god lärarutbildning, kvalificerad yrkesutveckling och bra arbetsvillkor kan Europa rekrytera, utbilda och bibehålla en kompetent yrkeskår. Dock får kvantitet aldrig ersätta kvalitet när lärare utbildas. En kunskapsbaserad ekonomi förutsätter kvalitativa lärarinsatser.

3 Ján Figel underströk vikten av gemensamma insatser medlemsländerna emellan. Makten ligger på nationell nivå men vi måste anta vissa gemensamma principer i utbildningen av Europas medborgare. För denna process behövs indikatorer och benchmarks för jämförande studier. Efter dessa jämförelser är det lättare att se vad som behöver göras. Initialt för Europa gäller därför följande: utbildning, modernisering och reformer ska in i den europeiska budgeten. Det är viktiga investeringar, avslutade han. I den efterföljande debatten underströks vikten av att EU antar principer som backas upp av ETUCE och av medlemsländernas lärarorganisationer och att lärarnas röst blir hörd när strategier växer fram. Arlette Delhaxe från Eurydice tog upp trender och orosmoment på lärarområdet: Trivs Europas lärare i yrket? Hur motiverar vi dem att stanna kvar i yrkesutövningen och hur kan vi öka attraktionen? Lärare vill undervisa och känna professionell frihet. Lärare älskar mötet med sina elever. Lärare har svårt för den ökande byråkratin och för den politiska oron med nerskärningar och ryckiga reformer. Lärare vet inte hur uppskattade de är av samhället. Uppskattning är ett subjektivt kriterium och svårt att förmedla. Lärare känner sig pressade och utan samhällets stöd. Hur ska vi få äldre lärare att stanna kvar? Lärarnas lönebildning måste förbättras. Strategin i många länder är att lärare uppnår maximal lön tidigt i yrket. Det motiverar inte äldre lärare att stanna. Dessutom har läraryrket en flat karriärstege. Man kommer bara vidare om man lämnar undervisningsuppgifterna. Äldre lärare bör kunna reducera sin tjänst med bibehållen lön. I de elva länder i Europa där man har gjort så, finns ingen lärarbrist. Undervisningstid ersätts av arbetstid men tyvärr med ökande administrativa uppgifter. Det måste finnas mer flexibilitet i systemen för att ta hand om och utnyttja äldre lärares yrkeserfarenhet, avslutade hon. Sean Ferick från kommissionens direktorat för Education and Culture tog upp utvecklingen för Om Lissabonagendan ska lyckas krävs: att bildning, utbildning och lärare sätts i centrum att man investerar mer i mänskliga resurser att EU investerar mer på utbildningsområdet än hittills att livslångt lärande blir en konkret realitet att fler gemensamma strategier inom EU utvecklas att offentlig sektor ökar sina investeringar på olika områden och att den privata sektorn bidrar bättre att samordningen mellan yrkesutbildningen och den akademiska utbildningen påskyndas att rörligheten mellan länder ökar och premieras I samtliga dessa fall är lärarna en nyckelgrupp. Läraryrket måste därför attrahera de mest kompetenta och talangfulla människorna i samhället. 2

4 3 Myndigheter och ansvariga måste förbereda lärarna för sin nya yrkesroll och utveckla bättre bildnings- och lärandearenor. Lärarutbildningarna i Europa bör ha kontakt med varandra och utveckla partnership över gränserna. Lärarutbildningarna bör ha en europeisk dimension vara kontinuerligt kvalitativ och väldimensionerad, för att undvika kvalitetssvackor. Lärarutbildningarna bör vila på forskningsbaserad grund för att uppnå högre kvalitet och därmed bli mer framtidsutvecklande. För mer information gå till kommissionens hemsida för Education and Training (NLS hemsida har länk till denna adress). Den efterföljande frågestunden underströk vikten av effektivt stödjande nätverk och hänvisade till ETUCE European Network. Ulf Fredriksson Mittuniversitetet i Härnösand poängterade det ökade intresset för utbildning och för lärare. Han gav som exempel OECD:s policy rapport Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers, PISA-undersökningarna, kommissionens arbete med Lissabonstrategin, Eurydicerapporter och inte minst ETUCE:s arbete: Europe Needs Teachers. Han utgick från fyra frågeställningar och började provokativt: Behöver vi lärare? Med utveckling mot mer kunskap och lärande för individ och samhälle, blir svaret otvetydigt ja. Lärare ska uppmuntra elever och studenter till självständigt sökande av kunskap. För detta behövs lärare som vägleder och utvecklar. Distansundervisning kräver lärarresurser och lärararbetstid. För detta behövs fler lärare. Vilken kompetens behöver lärare? Behovet av basfärdigheter växer. Tekniken och samhällsutvecklingen kräver nya basfärdigheter som bygger på de tidigare. Ämneskunskaperna lyfts ofta fram men den pedagogiska kunskapen är minst lika viktig. Forskningsbaserad lärarutbildning gör läraren mer skicklig att utvärdera sin roll och sitt arbete. Lärare behöver yrkesskicklighet för att förverkliga det livslånga lärandeperspektivet. Utbildning är kunskap, reflektion och skicklighet. Lärare behöver tid och möjlighet till reflektion över sin roll och sitt arbete. Reflektionstid kräver fler lärare. Lärare behöver utveckla professionen och fritt välja sina pedagogiska metoder. För detta krävs eget arbete, teamarbete och dialoger. Lärarutbildningen måste därför vila på forskningsbaserad grund och utveckla lärarnas förhållande till forskning och reflektion under hela yrkeskarriären. Hur många lärare behövs? Den demografiska utvecklingen för lärare är negativ. För att bibehålla det nuvarande antalet lärartjänster behövs en ökning. Men för att öka kvaliteten och inte bara fylla tomrummet behövs många nya lärare. Den kunskapsutveckling som samhället går till mötes kräver många lärare på alla områden.

5 4 Hur attraherar vi dem? Hög lön attraherar nya lärare. Bättre arbetsmiljö krävs. Jämför villkoren med andra högskoleutbildade grupper. Arbetsbelastningen måste minska och makten över yrket måste öka. Läraren måste ha kontroll över sitt arbete och frihet att utöva sin profession och sina metoder i utbildningsprocessen. Om Lissabonstrategin ska lyckas är det nödvändigt att skyndsamt investera i lärare och i lärarutbildningen, avslutade han. Graham Lane CEEP-Confédération Européenne des Employés Publiques tog upp sambandet mellan anställningsvillkor och lön för lärare. Han redovisade de metoder som arbetsgivare och politiker i England har praktiserat de senaste åren för att behålla lärare. De första fem åren är kritiska. Flest lärare går efter fem års tjänstgöring. Man har därför infört en s.k. tröskeleffekt, en överenskommelse om arbetsuppgifternas fördelning mellan assistenter och behöriga lärare samt en prestationslöneutveckling. Läraren får högre lön, bättre arbetsvillkor och högre status i yrkesutövningen. Nu diskuteras den europeiska dimensionen i England. Lärare ska få ökad möjlighet att arbeta i andra europeiska länder och utbilda sig i fler språk. Läraryrket ska med flexibilitet och nya möjligheter till karriär, bli ett framtidsyrke i England. NLS kommentar: Denna överenskommelse har varit mycket kontroversiell och mottagits mycket olika bland lärarorganisationerna i England. NUT är starkt emot överenskommelsen och skrev inte under rekommendationen. Nu utvärderas strategin och lärarorganisationerna söker nya lösningar. Siste talare var Paulo Santiago från OECD. Han presenterade OECD:s policyrapport Teachers Matter. Projektet som ligger till grund för rapporten har involverat 25 olika länder och tagit 2,5 år att slutföra. Hans reflektioner av rapporten är: Det är dags att reformera utbildningssystemen i Europa och att modernisera undervisningen. Detta är sista chansen att rekrytera en ny lärarkår till den framtida yrkesrollen. Man måste anställa fler lärare, än tidigare, under de kommande 5-10 åren. Lärarkvalitet ska då vara viktigare än lärarkvantitet. Utvärdering av lärarnas arbete är viktigt. OECD hjälper kontinuerligt till med det. (Hela rapporten Teachers Matter finns att läsa på Köpenhamn den 20 januari 2005 För rapporten Lillemor Darinder Generalsekreterare