EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR
|
|
- Linnéa Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling inom hälso- och sjukvårdssektorn, på arbetsmarknaden för hälso- och sjukvårdspersonal och med hänsyn till kvalifikationer, färdigheter och kompetens för arbetstagare inom hälso- och sjukvården perspektiv för fackföreningars åtgärder i en europeisk kontext I. Beskrivning av rådande situation Sociala och hälso- och sjukvårdstjänster i de flesta europeiska länder lider av ständig underfinansiering. Privatiseringen av offentliga tjänster i syfte att skära ner på kostnaderna inom hälso- och sjukvården och göra det möjligt för privata aktörer att göra vinster är hela tiden på bekostnad av de anställdas arbetsvillkor och den övergripande kvaliteten på den offentliga vården. Man har sett dessa processer under lång tid och den ekonomiska och finansiella krisen i EU har påskyndat förloppet. Det ökade antalet privata och offentliga vårdgivare och den åtföljande fragmenteringen och brist på erkännande försvårar fackföreningarnas arbete med att påverka arbetsgivare vad gäller tillgång till utbildning, nya roller och former för att organisera arbetet. Tillräcklig finansiering av vårdinstitutioner skulle möjliggöra goda arbetsvillkor och tillräckligt med kvalificerad personal. Välutbildad personal är en viktig förutsättning för att hälso- och sjukvårdstjänsterna ska hålla hög kvalitet. Några konsekvenser av bristen på finansiella resurser för tjänsterna är: personalnedskärningar, otillräcklig utbildning, ökad arbetsbörda och problematiska anställningsvillkor såsom tidsbegränsade kontrakt, oönskade deltidsanställningar och tvånget att acceptera anställning under den egna kvalifikationsnivån. De som arbetar med att tillhandahålla sjukvård eller vård påverkas i synnerhet, såväl som de inom hemtjänstsektorn. Konkurrens har blivit vanligt bland inrättningar och tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn: konkurrens mellan vårdgivare och vårdtjänsterna, sjukhus och läkarmottagningar, mellan sjukförsäkringsbolag och yrkesgrupper. Inom vissa yrken kan man se en tydlig brist på kompetens på regional nivå som inte kan balanseras av gränsöverskridande migration på lång sikt eller som endast har negativa konsekvenser för ursprungslandet en brist som kommer att bli ännu mer akut på grund av förväntad ökad efterfrågan och demografisk utveckling. Dessutom leder arbetskraftsmigration i hemlandet till ökade problem i hälso- och sjukvården i allmänhet och på vårdinrättningar och tjänster (t.ex. brist på utbildad personal, "kompetensflykt") och för arbetstagarna i dessa länder (t.ex. ökad arbetsbörda, "vårdflykt") i synnerhet. Dock varierar prognoserna för framtida krav kraftigt. Migration inom EU:s medlemsländer leder till flaskhalsar i länder med dåliga levnadsoch arbetsvillkor, i länder som tar emot migrerande arbetstagare blir konsekvenserna lönedumpning och lägre lön inom arbeten som tidigare innehafts av personal med högre kompetensnivå och högre lön. Bristen på kompetent personal är hemmagjord till största delen, en utveckling som arbetsgivarna och sittande regeringar ansvarar för. För att minska kostnader har för lite investerats i utbildning av personal inom många yrken. Läkare och specialistsjuksköterskor är särskilt drabbade. De som går klart sin utbildning blir bara kvar i yrket som de utbildat sig för under en kort tid och byter senare till ett annat, eller drabbas tidigt av negativa hälsoeffekter och slutar att arbeta i förtid.
2 Personalen minskas inom hälso- och sjukvårdstjänsterna och arbetet koncentreras och fördelningen av arbetskraft mellan yrkesgrupperna omorganiseras. Arbetsbördan för en underbemannad vårdpersonal lättas genom att delegera arbetsuppgifter som normalt utförs av läkare till andra yrkesgrupper. Sjuksköterskorna och andra vårdbiträden tar över dessa arbetsuppgifter utan att personalstyrkan utökas för att kompensera för den ökade arbetsbördan. Arbetsprocesserna skräddarsys. Utbildade sjuksköterskors arbete bryts ner i enskilda arbetsuppgifter så att de kan utföras av personal med lägre utbildning. Vårdprofessionerna delas in i flera kompetensnivåer så att vårdtjänsterna kan tillhandahållas till en lägre kostnad. Följderna för personalstrukturen och utbildningssystemen, som omorganisationen möjligtvis har för att dela upp arbetskraften och skapa nya yrken, har inte utvärderats tillräckligt eller planerats långsiktigt. Nya yrken med mycket smalt definierade kompetensprofiler tas fram i syfte att delegera arbetsuppgifter som normalt sett utförs av läkarsekreterare eller för att lätta arbetsbördan för specialistsjuksköterskor i det vårdande arbetet. Exempel på smalt definierade yrken är vaskulära assistenter som förbereder blodkärlen i hjärt-kärloperationer eller provtagningspersonal vars enda uppgift är att ta blodprover. Å andra sidan handhas mer krävande arbetsuppgifter, som t.ex. vården av dementa i Tyskland av demensvårdare vars enda utbildning är korta kurser om 16 veckor och som inte har någon tidigare erfarenhet eller utbildning inom vården. Ändrade arbetsuppgifter och nya kvalifikationsprofiler i tillhandahållandet av vårdtjänster leder till möjligheter för en del av personalen, t.ex. för specialistsjuksköterskor vad gäller att förskriva mediciner eller rådgivning. Smalt avgränsade arbetsuppgifter leder dock till kompetensförlust och nedgradering av jobb. Skräddarsydda arbetsprocesser leder till problem i uppdelningen mellan olika yrkesgrupper och till att patienterna och de som behöver medelång och långvarig vård får sämre vård. Arbetet är mycket billigare eftersom delar av arbetsprocesserna utförs av arbetstagare med lägre kompetens och som godtar lägre lön. Detta leder till att kompetent personal minskar och till ett växande missnöje bland den kvalificerade personalen och i vissa fall till en ökad arbetsbörda för arbetstagarna som saknar kompetens. En lägre efterfrågan på högre kompetens ställs mot en högre efterfrågan på lägre kompetens. Konkurrensen ökar bland yrkesgrupper där det inte finns någon tydlig uppdelning av utformningen och tillskrivandet av arbetsuppgifter till kompetensprofiler samt där det inte finns några tydliga avgränsningar. De nya kompetensprofilerna tas ständigt fram ad hoc inom en organisation och är inte föremål för någon statlig översyn och regleras inte heller av yrkesutbildningar. Det finns konsensus bland ett stort antal regeringar att hälso- och sjukvård ska tillhandahållas lokalt (med fokus på öppen vård i närområdet) och därmed närmare patienterna. Detta kan dock leda till högre kostnader för patienten. Utmaningar för en åldrande arbetsstyrka är kända och behovet av att rekrytera unga människor för arbete och en karriär inom hälso- och sjukvårdssektorn. Dessutom är arbetsgivarna i högre grad medvetna om behovet att tillämpa vetenskapliga framsteg och uppmuntra innovation. Detta gör det möjligt att gemensamt investera medel i utvecklingen av arbetsstyrkan inom hälso- och sjukvården, i dess kompetens och anpassning till nya behov. II. Europeiska åtgärder/initiativ och möjliga utgångspunkter för fackliga aktioner I ljuset av den demografiska förändringen och åtföljande brist på kvalificerad personal i alla EU:s medlemsländer har EU-kommissionen flerdubblat sina initiativ inom området hälso- och sjukvård. 2
3 Dessa måste ses i det bredare sammanhang där de ingår. Man bör nämna Europa strategin eller paketet om sociala investeringar som nyligen togs fram, som bland annat innehåller arbetsdokument om "att investera i hälso- och sjukvård" och "att investera i långsiktig vård". Bland EU-kommissionens många åtgärder och initiativ (jfr Compilation of key features of relevant EU legislation, initiatives on qualifications, skills, competencies & networks (fullständig och och kortfattad version på engelska), jfr för den långa versionen av översikten och för den kortfattade versionen), finns merparten utgångspunkter för fackliga aktioner i Handlingsplanen för vårdpersonalen i EU. Det tematiska området "förbättra planeringen av arbetsstyrkan" erbjuder möjligheter att fastställa krav på arbetsstyrkan och hur man bäst använder nationella personalresurser genom att göra det möjligt att registrera utbildningskapaciteten i medlemsländer och utöka den när så behövs. EPSU fungerar redan som samarbetspartner i Gemensam aktion för planering av vårdpersonal, tillsammans med EFN och HOPE som deltar direkt som närstående partner. Dessa projekt, precis som andra initiativ, inkluderar även andra samarbetspartner och närstående partner. Inom det tematiska området "förutse kompetensbehov" förväntas flera kompetensinitiativ (Nätverk för utbildare av sjuksköterskor och lagstiftare, kompetenspanorama, Sektorkompetensråd, Sektorkompetensallianser, Översyn och kartläggning av vårdpersonalens fortlöpande yrkesutveckling) att leda till en förbättrad datasituation under 2013 och/eller åren som följer, som kan användas av fackföreningarna. Inom det tematiska området "rekrytering och behållande" av tillräckliga personalresurser finns det utgångspunkter för fackliga aktioner i kraft av ett utbyte av erfarenheter om modeller för bästa praxis, även vad gäller en åldrande arbetsstyrka. Social dialog inom sjukhussektorn och ramavtal mellan EPSU och HOSPEEM nämns uttryckligen som en strategi. Detta kan få en ledande roll i detta sammanhang genom att det underlättar dialogen om ett ramverk för gemensam åtgärd vad gäller de sociala parterna för att attrahera och behålla personal inom hälso- och sjukvårdssektorn. DG SANCO utförde en studie om innovativa metoder för att rekrytera och behålla personal, vilket även innefattar sociala parter, ett annat initiativ som skulle kunna lägga grunden för ytterligare åtgärder. Det tematiska området "internationell, etisk rekrytering" tar fasta på diskussioner som även avhandlar migrationen av arbetstagare från EU-länder och från länder i tredje världen och de etiska aspekterna av detta. Detta sträcker sig i synnerhet till initiativ för att utveckla uppförandekoder från EPSU och HOSPEEM ( och från Världshälsoorganisationen (WHO) i syfte att förbättra och säkerställa etisk rekrytering av vårdpersonal. Detta innefattar att ta hänsyn till kraven för tillhandahållande av tillräcklig hälso- och sjukvård i länder från vilka arbetstagare rekryteras till andra europeiska städer. För att skydda arbetstagarna från andra europeiska länder och från andra länder utanför Europa mot att utnyttjas, diskrimineras eller behandlas orättvist behövs omfattande lagstiftning och en inspektion av arbetsstyrkan som är välutrustad och välfungerande. III. Perspektiv för facklig aktion i en europeisk kontext Med utgångspunkt från en analys av situationen ger handlingsplanen för vårdpersonalen i EU en mängd startpunkter för facklig inblandning. De främsta utmaningarna enligt oss är bristen på personal och krävande anställningsvillkor, inklusive otillräcklig lön för vårdpersonal. Förbättrade arbetsvillkor skulle 3
4 även förbättra bilden av vårdyrken och därmed göra att det blir mer attraktivt för sektorn att rekrytera och behålla personal, både unga arbetstagare som får anställning och de som återvänder till ett yrke inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst efter att ha arbetat inom andra sektorer eller varit arbetslösa (ett sätt att göra anställningar inom vårdyrken mer attraktiva är möjligheten till fortlöpande yrkesutbildning). Detta behövs även med tanke på det ökade behovet av personal och ständigt ökat behov vad gäller kvalifikationer, kompetens och färdigheter. Personalsituationen beror delvis på en brist på lediga tjänster och delvis på en brist på personal med rätt kompetens. Det finns även en brist på giltiga metoder för att på ett korrekt sätt mäta personalbehovet (det vill säga andelen arbetstagare/vårdpersonal per patienter/de som behöver vård). Ett utbyte av erfarenheter och data skulle vara fördelaktigt för att ställa korrekta krav på nationell nivå. En andra startpunkt är problemen som är förknippade med kompetensbehoven, uppdelningen av arbetsstyrkan inom olika yrken och avgränsningen av yrkesprofiler. Särskild vikt läggs på specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor, och undersköterskor och vårdbiträden på sjukhus och inom vårdsektorn. Fackföreningarnas inblandning i de olika kompetensinitiativen skulle vara till hjälp här. Målet är inte så mycket en fråga om att stötta EU-kommissionen i insamlingen av data och dess arbetsmarknadsåtgärder utan snarare att få ta del av information och samarbetsmöjligheterna i EU vad gäller fackliga frågor för arbetstagarna inom sektorn för vårdtjänster och sociala tjäsnter (jfr. ovan). Särskild betydelse har pilotprojeket "Health Care Assistants. Expert Network & Database (HCA)" i detta sammanhang. Det genomförs för närvarande utan inblandning av fackföreningar eller arbetsgivare med en bristfällig representativ blandning vad gäller de medlemsländer, yrkesorganisationer och fackförbund som ingår. Resultaten av EU:s kompetenspanorama och pilotprojektet "Health Care Assistants. Expert Network & Database" kan användas för att följa upp projekt och för politiska initiativ med hänsyn till EU-kommissionen. Frågan om kvalifikationer och kompetens under den nivå som yrket kräver, som regleras av EU-direktivet om erkännande av yrkesbehörighet, kommer även att få mer uppmärksamhet på nationell nivå. Förutom HCA måste nya yrken och kompetensprofiler som är på framväxt studeras närmare. Det måste undersökas till vilken utsträckning statlig reglering och standardisering på EU-nivå är önskvärt. I fall där direktivet om erkännande av yrkesbehörighet leder till ytterligare åtgärder från EU-kommissionen, t.ex. baserat på delegerade akter eller yrkesspecialiseringar, ska sociala parter till fullo rådfrågas. Vad gäller frågan om att rekrytera och behålla personal ska möjliga, gemensamma initiativ diskuteras med arbetsgivare i syfte att öka antalet utbildningsplatser och antalet jobb samt att göra det möjligt för arbetstagare inom dessa yrken att stanna kvar på sina jobb under en längre tid, inklusive i högre åldrar. Detta sträcker sig även till möjliga initiativ för att främja arbetarskydd och hälsa, för en bättre balans mellan arbete, familj och privatliv inom vårdyrkena och den pågående anpassningen av kompetens efter behov. Livslångt lärande är av allra största vikt. Långsiktig planering och anpassningen till förändrade kompetenskrav samt meningsfull anställning och tillräckligt stöd, i synnerhet för unga arbetstagare/nyrekryterad personal krävs. Utmaningar för fackföreningar vad gäller fortlöpande yrkesutbildning och livslångt lärande: det är arbetsgivarnas uppgift och ansvar att göra det möjligt och främja en löpande anpassning av kompetensen till kraven och att be myndigheter och tillsynsmyndigheter att säkra dessa processer genom att införa lämpliga regler och initiativ som behövs för att harmoniera och standardisera kraven och innehållet på EU-nivå. Liknande frågor föreligger vad gäller specialiseringar av vårdyrken, i synnerhet de som är föremål för automatiskt erkännande enligt EU-direktivet om erkännande av yrkesbehörighet (2005/35/EG). Det bör beaktas hur arbetsvillkoren kan förbättra målen för livslångt lärande och kompetensutveckling. Den fundamentala uppgiften för fackföreningarna ska vara att stärka solidariteten bland arbetstagarna, att skydda och öka värdet på arbetet och arbetsstyrkan samt att kämpa för att förbättra arbetsvillkoren. 4
5 Författare: Gerd Dielmann (Verdi), med flera tillägg och ändringar av kolleger från flera EPSUmedlemmar Zürich/Bryssel, den 8 maj 2013 / 10 juni 2013 / 16 september
Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården
Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom
Läs merDe europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merFrån #sjuktstressigt till #schystarbetsliv
Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merEPSU:s svar och ståndspunktsdokument (22 maj 2012)
Förslag till direktiv från europaparlamentet och rådet att ändra direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer samt förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merEuropeisk branschvis social dialog för sjukhussektorn Gemensamt arbetsprogram för HOSPEEM-EPSU 2014 2016. Godkändes på SSDC HS den 6 mars 2014
Europeisk branschvis social dialog för sjukhussektorn Gemensamt arbetsprogram för HOSPEEM-EPSU 2014 2016 Godkändes på SSDC HS den 6 mars 2014 1. Inledning Bakgrund Hälso- och sjukvård är en av de viktigaste
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSvar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till
Läs merRing kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män
Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merLönekartläggning Tyresö kommun
Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...
Läs merFÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT DÁMASO RUIZ-JARABO COLOMER föredraget den 16 januari 2003 1 1. Kommissionen har med stöd av artikel 226 EG yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket
Läs merARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merKommitté för branschvis social dialog inom sjukhus- och vårdsektorn Gemensamt HOSPEEM-EPSU-arbetsprogram för
Kommitté för branschvis social dialog inom sjukhus- och vårdsektorn Gemensamt HOSPEEM-EPSU-arbetsprogram för 2017 2019 Slutlig version, som antogs den 27/02 2017 Delämnena under de fyra huvudrubrikerna
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merSkrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar
16 december 2015 Till Utbildningsminister Gustav Fridolin Skrivelse angående legitimationsreformen konsekvenser och behov av justeringar Lärarförbundet vill med denna skrivelse uppmärksamma regeringen
Läs mer2000-talets arbetsliv
Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs mer11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg
11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs merKFOs lilla lathund. Om Lönesättning
KFOs lilla lathund Om Lönesättning Att utforma en genomtänkt lönestruktur KFOs löneavtal är normalt utformade som minilöneavtal. I andra avtal bestäms lönen mellan den anställde och arbetsgivaren. I något
Läs merRegionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt
Läs merFÖRSTA UTKAST ATT DISKUTERAS DEN 16 FEBRUARI 2012 31 januari 2012
SOCIAL DIALOG I SJUKHUSBRANSCHEN EPSU-HOSPEEM:S REDAKTIONSGRUPP OM DEN ÅLDRANDE ARBETSKRAFTEN FÖRSTA UTKAST ATT DISKUTERAS DEN 16 FEBRUARI 2012 31 januari 2012 Inledning 1. Ram och målsättningar 2. Riktlinjer
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:62 1 (4) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:8 av Lena-Maj Anding m fl (mp) om äldre personal inom landstinget Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merAnmälan mot Konungariket Sverige
Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merPLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Läs mer2009-03-27 Dnr 539-2009. Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Bert-Olof Åkerström Kommunstyrelsen Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009 Budget 2009 antogs av kommunfullmäktige den 11 december. Under hela hösten bedömdes effekterna
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merNya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG
Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden
Läs merVåra vägval för Dalarnas väg in i framtiden
Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård
Läs merFörhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal
Förhandlingsprotokoll Sågverk Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen Tid: den 12 december 2011 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal Föreningen
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merRiktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun
Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merTrots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare
Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent
Läs merNya regler för revisorer och revision SOU 2015:49
1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de
Läs merBidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merUtsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång
Läs merÅTGÄRDER MOT MISSBRUK AV REGLERNA FÖR ARBETSKRAFTS- INVANDRING Departementspromemoria (Ds 2013:57)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2013-11-19 Direkttel: 08-782 91 37, Direktfax: 08-782 93 10 E-post: samuel.engblom@tco.se Justitiedepartementet 103
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merGoda skäl. att vara medlem i
Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merAnna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare
Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre pratade under kompetensdagen om hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Anna var tidigare chef för Universum Sverige och är numera rådgivare och föreläsare
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV
1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merFalköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen 2004-09-30
Falköpings kommun Jämställdhetsplan Personalavdelningen 2004-09-30 1 Inledning I Jämställdhetslagen (1992) anges att en arbetsgivare skall, inom ramen för sin verksamhet, bedriva ett målinriktat arbete
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merKommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010
Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren
Läs merJag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans
Jag stöttar arbetsgivare inom personlig assistans Hej! Jag heter Björn Jidéus och jag är en av flera rådgivare för området personlig assistans på Arbetsgivarföreningen KFO. Vi är en arbetsgivarorganisation
Läs merLÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06
LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,
Läs merEN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund
EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord
Läs merUppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra
Läs merVårdförbundets lönepolitiska idé
Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merREMISSVAR Rnr 103.06. Till Näringsdepartementet. Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken N2006/12112/A
Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-22 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 103.06 Till Näringsdepartementet Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken
Läs mer