Sivso Dorph Sten Pedersen

Transkript

1 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda: Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS NLS

2 Punkt 2 NLS VÅRMÖTE 2006 TID: Onsdag den 3 maj kl Torsdagen den 4 maj kl PLATS: Hotel KEA Akureyri FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Punkt 4.3 Punkt 5 Punkt 5.1 Punkt 5.2 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Protokoll från styrelsens höstmöte 2005 godkännes Lärarutbildningen i Norden Den nya lärarutbildningen i Island Information om ett banbrytande förslag som omfattar alla lärare. Frågor och diskussion. Nordiska Ministerrådet och den komparativa studien Förslag om gemensam fördjupningsdel på Masternivå Temadiskussion: Löne- och anställningsförhållanden för lärare och ledare Entreprenad på utbildningsområdet Trender i lönebildning och arbetsvillkor Punkt 6 NLS verksamhetsberättelse för år 2005 Punkt 7 NLS räkenskaper och revision för år 2005 Punkt 8 Förslag till medlemsavgift för år 2005

3 2 Punkt 9 Inför EI:s kongress 2007 på Estrel Convention Center Berlin 9.1 Rapport från EI:s styrelsemöte ( Se bilaga 1 och 2) 9.2 Eventuella nordiska resolutioner diskussion 9.3 Valfrågor - förberedelser 9.4 Den nordiska delegationens arbete m.m. Punkt 10 Punkt 11 PAN-EUROPEISKA / ETUCE frågor Förberedande diskussion om ärenden och valfrågor inför PAN_- EUROPEAN Conference /ETUCE General Assembly i december 2006, Luxemburg Internationella och nordiska ärenden 11.1 WTO och handeln med varor och tjänster - Den senaste utvecklingen 11.2 EU och tjänstedirektivet - konsekvenser och utmaningar Punkt 12 NLS Sommarkurs i Torshavn den 28 juni- 2 juli 2006 Innehåll och genomförande Punkt 13 NLS kvalitetsprojekt Statusrapport Punkt 14 NLS aktiviteter LEDARFORUM:s möte i Ystad den juni 14.2 Gemensamt sektorsmöte i Reykjavik den 4-6 september 14.3 NLS styrelsemöte i Reykjavik den november Punkt 15 Punkt 16 Punkt 17 Aktuellt från organisationerna Övriga ärenden Mötet avslutas

4 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll november 2005 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Hurda sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 9 januari Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den november Bilaga Protokoll

5 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS höstmöte Tid november 2005 Plats Hurdalsjoens Hotell og Konferansecenter, Hurdal Närvarande Lis Pedersen BUPL Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Per Wadman Helga Hjetland Bjørn Jørstad Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS

6 Närvarande chefsredaktörer: Lone Ries Børn & Unge Carl-Erik Rusk Läraren Kerstin Weyler Skolvärlden Knut Hovland Utdanning Brian Christensen IMAK NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 2 Tolkar Taina Aellig och Maj Lönnroth Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Helga Hjetland Utdanningsforbundet hälsade alla ledamöter hjärtligt välkomna till Hurdalsjoen. Särskilt vände hon sig till de nytillkomna i styrelsen Lis Pedersen BUPL och Marianne Lindheim Utdanningsforbundet. Till dagens möte hälsades också lärartidningarnas chefsredaktörer varmt välkomna. Därefter förklarades mötet öppnat. Punkt 2 Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes i föreliggande skick. Punkt 3 Protokoll från den maj 2005 Lärarförbundet önskade tillrättlägga några citat. Sidan 6 punkt 7: Förhandlings- och avtalsfrågor meningen Löneutfallet i Sverige har gett Hela meningen strykes. Sidan 7 punkt 8: Lärarutbildningen och läraryrkets professionalisering meningen: Men med de höjda krav på skolan får ny lydelse: Men med de höjda krav på skolan som läroplanerna ställer, krävs nya kunskaper och kompetenser, något som dagens lärarutbildning tagit fasta på. Beslut Med dessa ändringar godkändes protokollet.

7 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 3 Punkt 4 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte Temadiskussion 1 Nationella test och det lärarprofessionella arbetet Anders Bondo Christensen DLF inleder denna diskussion med en bred orientering om utvecklingen i Danmark. Dagligen lägger regeringen fram olika ändringsförslag på utbildningsområdet. Trenderna i förslagen går ut på effektivitet, konkurrens och tron på mätbara kunskaper, allt för att Danmark ska bli det bästa utbildningslandet. Detta medför att Folkeskolen och utbildningssystemet i Danmark nu ändras radikalt. Nationella tester har kommit att bli en symbol för dessa förändringsprocesser. Lärarna å sin sida har formulerat sina professionsideal för att synliggöra kärnan i lärarens uppdrag. Trots att lärarna försökt komma i dialog, fortgår utvecklingen i rasande fart. Folkeskolen kan därför vara radikalt förändrad inom två år. Lärarrollen kommer också att förändras. Värst av allt är dock, att de nya värderingarna går ut över eleverna och samhället. Marknadsföring genom rangordning av skolor och elever ingår som viktiga inslag i strategin. Föräldrarnas nya roll, som brukare i stället för borgare, påverkar alla. De nationella tester som nu översvämmar Danmark har egentligen ingen förankring bland föräldrarna. Dyrbar lärartid och tid till undervisning går till spillo. Det politiska klimatet i Danmark är i avsaknad av debatt och inflytande. Politiska diskussioner förs i globaliseringsrådet med representation av olika ministrar och näringslivsföreträdare med liten förankring på utbildningsområdet. Beslut blir fattade långt från lärarna och den demokratiska processen blir överlåten till andra intressenter i skolan. Det är en oroande utveckling. DLF måste nu tänka i andra banor, för att få inflytande. DLF:s kongress har därför fastställt några framkomliga strategier för att leda utvecklingen i en annan riktning. Skolledarna ska i dialog med lärarna, synliggöra lärarkompetensen som en motvikt mot de nationella testen. Det ska vara skolorna som formulerar visioner, målsättningar och innehåll. Nationella och kommunala politiker ska därefter ha dialog med skolan om dess målsättning. Med denna strategi ska lärarna och skolan ta större ansvar för verksamhetens innehåll. Kongressen beslöt att lärarna skall minska antalet dåliga läsare till hälften, inom loppet av fem år.

8 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 4 DLF kräver därför, att läsvägledare ska finnas i varje skola. Läskonsulter ska finnas i varje kommun och det ska vara förpliktigande för kommunerna att stödja läsinlärningen. Det blir lärarna som lyfter upp det dåliga rykte som Folkeskolen fått genom att nu verkställa dessa strategiska beslut från kongressen. Den danska mediadebatten har använt PISA-undersökningen och målat en katastrofbild av den danska Folkeskolen. Det gäller därför att ta fatt i media och försöka få dem att stötta lärarna. Lyckligtvis har andra intressenter utanför skolan nu börjat reagera. Näringslivets representanter tycker att de senaste besluten från regeringen, om borttagande av gruppexamen och den 10:e klassen i Folkeskolen, försvagar utvecklingen av viktiga kompetenser. Det som nu står närmast i tur från regeringens sida, är en ändring av Folkeskolens ändamålsparagraf. DLF mobiliserar nu med kongressbeslutet och låter medlemmarna bli aktiva. Vi har hoppet om att lyckas vända denna trend på två år, avslutade Anders Bondo Christensen. Styrelsen tackade för denna ingående redogörelse från Danmark. Styrelsen diskuterade innehållet och gav varandra en uppdatering om kvalitetsdebatterna, i respektive land. Temadiskussion 2 Lärarutbildningens kvalitet Inledare till denna diskussion är Helga Hjetland Visionen om norsk lärarutbildning, enligt Stortingets direktiv, är att den ska vara mångfaldig, krävande och relevant. Den ska bygga på forskningsbaserad kunskap, vara yrkesinriktad och praktiknära. År 2003 kom den senaste läroplanen för Allmänlärarutbildningen. Men många läroplaner har föregått denna. Allmänlärarutbildningen hinner därför aldrig realiseras innan en ny läroplan står för dörren. Allmänlärarutbildningen omfattar utbildning för lärare i grundskolan i 1-10 klass. Den omfattar en obligatorisk del på 120 poäng, en valbar del om 120 poäng och en praktikdel på veckor. Man kan också bli behörig att undervisa i grundskolan efter en förskollärarutbildning med ett påbyggnadsår, eller med ämneslärarexamen i t.ex. gymnastik, eller med en universitetsutbildning följt av en praktisk pedagogisk utbildning. Man kan som synes få behörighet att undervisa i grundskolan på många sätt. Allmänlärarutbildningen är dock den vanligaste och med den längsta traditionen.

9 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 5 Den högre utbildningen i Norge har nyligen anpassats till gradsystemet i Bolognaprocessen. Detta medför att bachelorexamen uppnås efter tre år, medan lärarbehörigheten utfaller först efter fyra års studier. Norge har ett kvalitetsorgan NOKUT, vars uppgift är att evaluera den högre utbildningen på universitet och högskolor. Helga Hjetland presenterade NOKUT:s Midtvejsrapport, en delrapport om kvalitet i allmänlärarutbildningen. Midtvejsrapporten ska följas av en slutrapport i juni Vad som är viktigt att ta fram i kvalitetsrapporten är ämnesinnehållet, professions- och brukarperspektivet, hur institutionerna leds samt forskningskvaliteten på utbildningen Alla institutioner ska utvärderas. I denna första omgång namnges inga institutioner. Därför har medias intresse för Midtvejsrapporten hittills varit svagt Hösten 2005 infördes nya intagningskrav med ett genomsnitt av 3,5 poäng för att komma in på allmänlärarutbildningen. Dessa nya intagningskrav medförde en 20 % i nergång av studentantalet. Storstädernas lärarinstitutioner rekryterar flest antal studenter. De små institutionerna har det värre. Genomsnittsåldern är 25 år. Många studenter har varit ute i arbetslivet tidigare. 65 % av de studerande är kvinnor. Evalueringen i Midtvejsrapporten visar att de studerande presterar för lite och prioriterar att arbeta vid sidan om, för att finansiera studierna. Därmed är de ofta frånvarande från undervisningen. De studerande får betyg i undervisningsskicklighet. Tyvärr är betygsgenomsnittet lågt. Det finns ett stort bortfall från utbildningen och endast 40 % av de studerande tar examen. Strukturen på lärarutildningen skiftar inom de olika institutionerna. Det finns ingen bestämd definition av allmänlärarutbildningen i Norge.Den uppvisar därför en rik variation av olika innehåll. Slutrapporten i juni kommer säkert att leda till en häftig diskussion om lärarutbildningens innehåll och kvalitet för framtiden. NOKUT har varken evaluerat universitetets lärarutbildningar, förskollärarutbildningen eller yrkeslärarutbildningarna. Det ingår ännu inte i uppdraget. Vår utmaning som organisation är nu att stärka allmänlärarutbildningens status för att kunna rekrytera mer kvalificerade studenter och därigenom stärka professionen. Vi har också ansvar för att skapa en utbildning som upplevs som yrkesrelevant och som tillfredsställer kraven på akademisk kunskap för de kommande lärarna.

10 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 6 Slutligen måste vi ställa oss frågan: Vad är det som ska till, för att skolan ska upplevas som en attraktiv arbetsplats för unga människor, avslutade Helga Hjetland. Styrelsen diskuterade sambandet mellan skolverklighet och lärarutbildning, den vetenskapliga basen och alla reformer som lärarutbildningarna nu genomgår i Norden. Kommunernas ansvar för den praktiska delen bör förstärkas. Det är viktigt att lärarutbildningarna är relevanta till sitt innehåll och sin praktik så att de studerande från början har en helhetsbild av utbildningsförloppet. I diskussionen underströks, att de goda inslagen i utbildningen också måste komma fram. Annars hamnar vi i en negativ spiral och gör situationen värre. De grundläggande bristerna ska dock påtalas, till exempel läs- och skrivinlärningsmetodiken för de yngre barnen, hur lärarutbildningarna organiseras, utbuden av tillval, ämnesfördjupning m.m. Viktigt är också att vi som organisationer tonar ner de politiserande dragen i utbildningen. Auktorisation av läraryrket är kanske därför ett sätt att säkra professionskvaliteten. Styrelsen diskuterade vidare de övriga lärarutbildningarna samt avslutade debatten med att fråga sig varför så många kvalificerade studenter söker sig till lärarutbildningen i Finland. Är det den framtida lönen, det framtida yrket eller de höga behörighetskraven? Vi måste ha en bra dialog med de studerande och utveckla lärarutbildningen så att den blir ett mer attraktivt val för nya studerande. Debatten sammanfattades med att att att att att lärarutbildningen är ett viktigt område för våra organisationer lärarutbildningen bör avpolitiseras och förstärkas som professionsutbildning lärarutbildningen ska vara på hög nivå för att kunna konkurrera om de bästa studenterna lärarutbildningen bygger på vetenskaplig grund.samt stärka sambandet mellan teori och praktik Förslag att tillskriva Nordiska Ministerrådet Generalsekreteraren redogjorde för Nordiska Ministerrådets uppdrag att göra en jämförande studie över lärarutbildningarna i Norden. Direktiven till studien är ännu inte klara varför NLS borde ta tillfället i akt att på detta tidiga stadium till Ministerrådet framföra våra synpunkter. Beslut Styrelsen beslöt tillstyrka förslaget.

11 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 7 Punkt 5 Revidering av NLS stadgar Generalsekreteraren föredrog det nya förslaget. Styrelsen behandlade förändringarna och en del klargöranden gjordes. Följande ändringar föreslogs: 7 6 mom eller då målgruppen så önskar, strykes. Ny lydelse blir: LEDARFORUM samlas en gång per år. Stadgans ikraftträdande ändras till den 1 december Ny lydelse på sidan 9: Dessa stadgar reviderades vid NLS höstmöte den november 2005 och träder i kraft den 1 december Beslut Styrelsen beslöt enhälligt anta det nya stadgeförslaget med ovanstående ändringar. Med detta beslut träder SFHL:s ansökan om utträde ur NLS i kraft, från och med den 31 december Punkt 6 Beslut NLS sommarkurs 2006 på Färöarna Generalsekreteraren föredrog förslag till innehåll och praktiskt genomförande. Ledamöterna från lärarorganisationerna på Färöarna delade ut informationsblad om Färöarna och om kurshotellet. Styrelsen godkände det förslagna innehållet och riktlinjerna för kursens genomförande. Punkt 7 Beslut NLS projekt om professionsutveckling genom självvärdering Generalsekreteraren föredrog bakgrunden till att initiera ett nordiskt projekt om självvärdering samt underströk att projektets fortsatta utformning och genomförande bygger på finansiering genom sökta medel. Styrelsen välkomnade initiativet och underströk att just självvärderingsperspektivet är det viktigaste i förslaget samt att medlemmarna ska känna sig helt involverade i arbetet. Styrelsen beslöt ställa sig bakom förslaget i sin helhet samt gav generalsekreteraren i uppdrag att utforma projektplanen till grund för det fortsatta arbetet och återkomma till styrelsen under våren 2006.

12 Punkt 8 Förslag till verksamhetsplan för år 2006 Generalsekreteraren föredrog ärendet. Styrelsen gavs tillfälle till frågor och diskussion. NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 8 Haldis Holst påpekade under avsnittet internationalisering av läraryrket på sid. 5 att också uppmärksamma den lärarundersökning som OECD planlägger. OECD och EU har haft ett nära samarbete i denna fråga och vill gemensamt koppla indikatorer till denna undersökning. EU kommer att gå ut till medlemsländerna och uppmana dem ett delta i OECD:s undersökning. Detta arbete kan därför få stor betydelse för lärarkvaliteten och bör därför också omnämnas tillsammans med de övriga apostroferade rapporterna i NLS verksamhetsplan. Beslut Styrelsen beslöt anta verksamhetsplanen i sin helhet, med ovanstående påpekande. Punkt 9 Budget för år 2006 Generalsekreteraren föredrog förslag till budget för nästa verksamhetsår. Beslut Styrelsen beslöt anta föreliggande förslag till budget för år 2006 med specifikationerna i de medföljande bilagorna 1-4. Punkt 10 Punkt 10.1 Internationella ärenden Nordiskt-baltiskt samarbete Generalsekreteraren rapporterade från den senaste Östersjökonferensen och informerade om de planer som lagts för nästa Östersjökonferens. Jan Hjort DTL orienterade om konferens angående Köpenhamnsprocessen, arrangerad av Nordiska Ministerrådet. Jan Hjort deltog som en del av det danska Undervisningsministeriet.Det fanns också några andra representanter från de nordiska lärarorganisationerna närvarande. Konferensen behandlade frågor om gemensamt erkännande av kvalifikationer på yrkesutbildningens område. Punkt 10.2 ETUCE:s Council Meeting Haldis Holst Utdanningsforbundet orienterade om planläggningen av det kommande mötet 5-6 december i Luxembourg. Innehållet i detta rådgivande möte, sker i konferensform med huvudrubrik: Verksamhetsplanen för Education and Training 2010.

13 Punkt 10.3 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 9 Haldis Holst gav en sammanfattande rapport från EI:s Runda Bords konferens i Sofia angående Early Childhood Education. Huvudkonklusionen från konferensen var att Early Childhood Education behöver starkare bevakning, inte bara på nationellt plan utan främst på internationellt plan, eftersom alla länder är utsatta för liknande trender. Följande strategier ska främjas: - stor vikt ska läggas på kvalifikationskravet till förskollärare - stort fokus på förhållandet mellan privata och offentliga aktörer och hur vi ska förhålla oss till denna problematik - stort fokus på de yngsta barnen (0-3 åringar),då utbudet för den åldersgruppen varierar i Europa. Jörgen Lindholm, Lärarförbundet gav information om lediga strategiska tjänster inom EI. Viktigt att vi här får bra kandidater. Jörgen Lindholm orienterade också om kommande ärenden vid Pan Europeiska Kommittén och ETUCE:s styrelse nu i december. Tjänstedirektivet, som har ett nära samband med GATS, är en stor fråga. Detta direktiv sorterar under den inre marknaden och där har EU en särskild beslutskompetens. Den fortsatta behandlingen av tjänstedirektivet kan därför komma att innebära att delar av utbildningsväsendet blir fria för marknadskrafterna. Detta är således en viktig bevakningsfråga för ETUCE men också för varje enskilt land. Lärarorganisationerna bör därför ta upp frågan med sina utbildningsministrar, för att förhindra en dålig utveckling. Jörgen Lindholm tog också upp ett förslag till rekommendation om Lärarkvalifikationer, en fråga som bör bevakas av lärarorganisationerna i det egna landet. Den öppna samordningsmetoden i Lissabonprocessen kan leda till att ministrar kommer hem med nya idéer kring dessa kvalifikationer, något som vi måste hålla ögonen på och få inflytande över, avslutade Jörgen. Punkt 10.4 Eva-Lis Preisz Lärarförbundet informerade om förberedelserna för den sjätte ministerrådskonferensen inom WTO i Hongkong, december Eva-Lis Preisz kommer att delta i konferensen som en av tre representanter från EI. EU:s utbildningsministrar har enats om att inte ta med utbildningsområdet i GATS varför de handelsministrar som åker till Hongkong inte har något uppdrag att föra sådana diskussioner. Det kan dessvärre ändå komma krav från andra länder att utbildningsområdet ska upp till diskussion. Det måste vi vara beredda på. Den största frågan på WTO-konferensen kommer dock att vara jordbrukssubventionerna, avslutade Eva-Lis Preisz. Styrelsen önskade Eva-Lis lycka till i Hongkong.

14 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 10 Punkt 11 Val av ordförande och vice ordförande för år 2006 Enligt vedertagen turordningen ska Island vara ordförandeland med Sverige som vice ordförandeland. Beslut Styrelsen beslöt därvid att utse Eirikur Jonsson, KI till NLS ordförande för år 2006, med Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet som vice ordförande. Punkt 12 Beslut Personalärenden Generalsekreterarens anställningskontrakt Styrelsen behandlade detta ärende i enskild överläggning. Styrelsen beslöt kontraktera generalsekreteraren för en ny period på tre år. Villkor, lön m.m. förhandlas i särskild ordning. Punkt 13 Möteskalendarium för år 2007 Mötestiderna för verksamhetsåret 2007 diskuterades. Beslut Styrelsen beslöt fastställa följande mötestider: NLS vårmöte 2007 den 2-3 maj NLS höstmöte 2007 den november Verksamhetsårets möten kommer att hållas i Sverige. Punkt 14 Punkt 14.1 Punkt 14.2 Rapporter LEDARFORUM:s utveckling Generalsekreteraren rapporterade från LEDARFORUM:s möte i Fredrikstad i juni samt redogjorde för riktlinjerna i de kommande arbetet. Vad har hänt sen sist? Nationella rapporter Organisationernas utsända rapporter kompletterades och diskuterades. Punkt 15 Punkt 15.1 Övriga ärenden Val av ny vice ordförande i EI Jörgen Lindholm tog upp viktiga frågor i EI och gav styrelsen orientering om proceduren kring val av ny vice ordförande i EI p.g.a. dödsfall.

15 NLS höstmöte 2005 i Hurdalsjoen Protokoll, Sid. 11 Punkt 15.2 EI:s nästa kongress Jörgen Lindholm informerade om diskussioner som förts angående platsen för EI:s kongress Om de tyska lärarorganisationerna är överens om platsen, kommer tjänstemännen till EI: s styrelse i februari, att föreslå Berlin. Inga övriga ärenden behandlades. Punkt 16 Mötet avslutas NLS ordförande Helga Hjetland tackade styrelsen för ett gott arbete samt tillönskade styrelsen God Jul och Gott Nytt År. Styrelsen uttryckte sitt varma tack till Helga och till Utdanningsforbundet för ett utomordentligt värdskap under år Därefter förklarades mötet avslutat. Hurdalsjoen 30 november 2005 Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare

16 Punkt 4, Sid. 1 Punkt 4 Punkt 4.1 Lärarutbildningen i Norden Den nya lärarutbildningen i Island Till denna punkt på dagordningen har de isländska värdarna förberett en information om den nya lärarutbildningen i Island. NLS styrelse och sektorer har ingående behandlat lärarutbildningarna i de nordiska länderna under verksamhetsåret Vid den tidpunkten hade det isländska förslaget inte kommit fram i sin helhet. Styrelsen ges möjlighet till frågor och diskussion. Punkt 4.2 Nordiska Ministerrådet och den komparativa studien Vid styrelsens höstmöte 2005 behandlades ärendet om en komparativ studie av de nordiska lärarutbildningarna. Styrelsen beslöt att NLS skulle tillskiva Ministerrådet och ge vår syn på vad vi tycker är viktigt i detta arbete. Frågan är nu under beredning i ledningsgruppen för högre utbildning HÖGUT, för rekommendation till Ministerrådet att göra en sådan studie. Under beredningen har NLS varit i underhandskontakt med HÖGUT för att få kännedom om när i processen vår skrivelse kommer att göra bäst nytta. Ministerrådet kommer nu till sitt möte den 30 maj att presenteras sakfrågan och under vilka former detta arbete ska bedrivas. HÖGUT föreslår att arbetet sker i tre steg: 1. Insamling av data från respektive nordiskt land hur lärarutbildningen är uppbyggd. 2. Orienteringsfas kring de reformer som genomförs och utfallet av desamma. 3. Konkreta förslag vad man kan lära av varandra och hur dessa erfarenheter ska utväxlas. Studien kommer att läggas ut på anbud till en oberoende organisation. Till detta arbete ska en referensgrupp knytas, bestående av olika intressenter. Det är viktigt att NLS i sin skrivelse utgår från den beredning som pågår och att NLS inför Ministerrådets möte den 30 maj, lämnar synpunkter på vad vi tycker är viktigt i denna studie samt

17 Punkt 4, Sid. 2 att vi ser det som självklart att representanter från NLS ska ingå i referensgruppen. Åtgärd: Styrelsen har redan vid höstmötet 2005 fattat beslut om vad som ska poängteras i NLS skrivelse. Mot bakgrund av ärendets nya karaktär, kan det vara bra att NLS skrivelse också omfattar synpunkter på formerna för det kommande arbetet. Förslag till skrivelse kommer därför att föreläggas styrelsen vid mötet. Punkt 4.3 Förslag om gemensam fördjupningsdel på Mastersnivå Den svenske utbildningsministern Leif Pagrotsky har i debatten om lärarutbildningens internationalisering, kommit med förslag att införa en gemensam fördjupningsdel på Mastersnivå i de nordiska lärarutbildningarna. Detta är en intressant idé och NLS har därför i kontakterna med HÖGUT också efterforskat detta förslag. Information Nordiska Ministerrådet har ett stadfäst program för Masterutbildningar - Nordic Masters, ett program som regeringarna inrättade för ett antal år sedan och som ska finansiera utvecklingen av nordiska länders masterutbildningar, i syfte att attrahera studenter till små utbildningar. En kommitté inom detta program, arbetar just nu med kriterier för hur nordiska länder kan söka finansiering till sina Masterutbildningar. Dessa kriterier väntas bli färdiga till hösten. Det är inom ramen för detta program som en nordisk fördjupningsdel på Mastersnivå, kan utvecklas. Frågor som bör lösas i ett sådant projekt är då främst kvalitetssäkring och godkännande av examen. Åtgärd: NLS bör därför återkomma till denna fråga vid höstmötet innan HÖGUT ska realisera sin ansökan.

18 Punkt 5 Punkt 5 Punkt 5.1 Temadiskussion: Löne- och anställningsförhållanden för lärare och ledare Entreprenad på utbildningsområdet Handel med utbildning är en företeelse som växer. Många politiska partier vill öka kommunernas möjligheter att lägga ut utbildning och skolor på entreprenad. I Sverige har Folkpartiet tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom i den svenska riksdagen, att entreprenader ska vara tillåtet både på grundskolan och på gymnasiet. Erfarenheten av entreprenader på utbildningsområdet visar på sämre anställningsvillkor och arbetsförhållanden för lärare med högre arbetsbelastning och minskad lärartäthet som följd. Upphandlingar leder till att verksamheter kastas från den ena utbildningsanordnaren till den andra, beroende på vem som lägger det lägsta anbudet. Kontinuiteten bryts och kvaliteten försämras. Sverige är inledare i denna debatt om förekomsten och erfarenheten av entreprenad på utbildningsområdet. Hur är erfarenheterna i de andra nordiska länderna? Information och diskussion Punkt 5.2 Trender i lönebildning och arbetsvillkor för lärare och ledare Avtalsrörelser och förhandlingar om medlemmarnas löner och arbetsvillkor, är det erfarenhetsutbyte i styrelsen som ger den största dynamiken i temadiskussionerna. Nya avtalsrörelser står för dörren och i många nordiska länder har arbetstiden för lärare och ledare blivit en allt hetare fråga. I Norge har lärarna nyligen gått ut i en massiv demonstration mot arbetsgivarens förslag att utöka undervisningstiden och därmed också minska tiden för lärarnas för- och efterarbete. Arbetstidsfrågan har därmed kommit in i årets avtalsrörelse. Lön och arbetsvillkor hör samman när trender ska diskuteras. Denna temadiskussion ska fokusera på lönebildningen och på trender för lönesättning och arbetsvillkor för lärare och ledare. Norge är inledare i denna debatt. Hur är erfarenheterna i de andra nordiska länderna? Information och diskussion

19 Punkt 6 Punkt 6 NLS verksamhetsberättelse 2005 Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år Handlingar Verksamhetsberättelse 2005.

20 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Verksamhetsberättelse 2005

21 Punkt 6, Sid. 1 INNEHÅLL VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Det innehållsmässiga arbetet i sammanfattning... Sid. 2-3 Kurser och konferenser i NLS regi... Sid. 3-5 NORDISKA MÖTEN Nordiska Ministerrådet... Sid. 6 Nordens Fackliga Samorganisation... Sid. 6 Övriga nordiska möten Sid. 7 INTERNATIONELL LÄRARSAMVERKAN Östersjösamarbetet... Sid. 8 Det europeiska lärarsamarbetet... Sid. 8 Övriga internationella möten... Sid. 9 ORGANISATION Medlemsorganisationer... Sid. 10 Styrelse... Sid. 11 Sektorer... Sid LEDARFORUM... Sid. 14 Övriga interna möten... Sid. 15 Representation... Sid Administration... Sid. 18

22 Punkt 6, Sid. 2 VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Det innehållsmässiga arbetet i sammanfattning Med årets tema Lärarutbildning, forskning och yrkeskvalitet har NLS fokuserat på lärarutbildningen, till innehåll organisation och kvalitet samt på andra stora områden som yrkeskvalitet, forskning och professionsutveckling för lärare. NLS har kartlagt lärarutbildningen i de nordiska länderna, inhämtat erfarenheter av expertis om lärarutbildningsfrågor samt haft omfattande erfarenhetsutbyten i NLS styrelse och sektorer samt på övriga NLS möten om lärarutbildningens relevans till yrkets status m.m. NLS har med årets arbete haft målsättningen att öka det fackliga inflytandet på lärarutbildningens kvalitet, inflytandet över samspelet mellan den teoretiska och praktiska delen av grundutbildningen till lärare samt inflytandet över den vetenskapliga forskningens betydelse för yrkets utveckling. I detta sammanhang har NLS också behandlat kriterier för antagning till lärarutbildningen och vilka behörighetskrav som erfordras för godkänd examen. Auktorisation för lärare har diskuterats liksom att skapa utrymme för forskar- och karriärtjänster inom läraryrket. Arbetet med lärarutbildningen och yrkets kvalitet har haft syftet att ge NLS en bred referensram av förhållandena i Norden och därmed förstärka medlemsorganisationernas möjlighet att utveckla lärarutbildningens kvalitet och höja yrkets status i samhället. Styrelsen har under året också uppehållit sig mycket vid den ökande internationalisering som yrket och lärarutbildningen genomgår. NLS har följt Bolognaprocessens inverkan på de nordiska lärarutbildningarna och analyserat de förändringsprocesser som anpassar lärarutbildningen och läraryrket till de nya internationella kraven. NLS har behandlat lärares kompetensutvecklingsmöjligheter i de olika nordiska länderna och villkoren för detta samt diskuterat olika strategier för att göra läraryrket så attraktivt som möjligt. Självvärdering och reflektion över det egna arbetet är här viktiga parametrar för att höja läraryrkets status. NLS har i diskussionerna om lärarkvalitet och yrkesutveckling fastställt viktiga kriterier. Rätten till fortbildning och kvalificerande vidareutbildning måste stärkas. Utveckling av karriärtjänster samt möjligheter för lärare att forska på sitt eget yrkesområde är nödvändiga insatser för att stärka läraryrket. Samtliga dessa områden har behandlats i både styrelse och sektorer och var också med som huvudtema vid NLS Förbundsseminarium i oktober. NLS har i samband med kvalitetsdiskussionerna också ägnat stor uppmärksamhet åt spänningsfältet mellan nationella test och autonomin i yrket. NLS organisationerna har under året gett varandra en ingående kunskap om trenderna på det politiska fältet. Det strama politiska klimatet i många nordiska länder leder till, att lärarorganisationerna i ännu högre grad än tidigare har formulerat visioner för hur lärare och ledare ska kunna få samhällets tillit i sin yrkesutövning och hur professionen ska

23 Punkt 6, Sid. 3 få större autonomi över de lärande processerna. NLS har mot denna bakgrund beslutat initiera ett nordiskt projekt om självvärdering av lärares arbete för att sätta fokus på de professionella processerna. Projektet kommer att utvecklas under nästa verksamhetsår. Under det gångna året har NLS styrelse och sektorer haft ingående erfarenhetsutbyten om förhandlingsuppgörelser och nya trender i lönebildningen. NLS arbete med dessa komplexa skeenden kommer att fortsätta också under nästa verksamhetsperiod. Vid NLS höstmöte reviderades NLS stadgar för att inlemma det nybildade LEDARFORUM i regelverket och för att fastställa regler för utträde ur organisationen. NLS har under verksamhetsperioden aktiv deltagit i det internationella lärarsamarbetet och representerat vid en rad internationella kongresser och konferenser. NLS har också varit huvudansvarig för genomförandet av Östersjökonferensen, en konferens för erfarenhetsutbyten mellan lärarorganisationerna i länderna runt Östersjön. Kurser och konferenser i NLS regi NLS Förbundsseminarium Under verksamhetsåret har NLS genomfört NLS Förbundsseminarium, en konferens för NLS organisationernas förbundsledningar och högre tjänstemän. Seminariet ägde rum den oktober på Vår Gård i Saltsjöbaden, strax utanför Stockholm City. Årets tema var Utveckling och professionalisering av läraryrket i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Syftet med detta tema var att fördjupa diskussionerna på nordiskt plan om professionsutveckling och yrkesetiska värderingar, sett ur aspekten av de politiska implikationer och trender som nationella test och internationella jämförande undersökningar medför. Målsättningen var också att ge seminariedeltagarna en gemensam referensram kring arbetet med jämförande internationella kvalitetsstudier och det egna professionella arbetet. Konferensen hade samlat ett 80-tal deltagare från alla de nordiska länderna. Seminariet tog upp den senaste utvecklingen på internationellt plan, den politiska debatten om kvalitet och ranking samt fokuserade på erfarenhetsutbyten av åtgärder och visioner i det lärarfackliga arbetet för att utveckla den professionella kvaliteten. Seminariet innehöll flera intressanta föreläsare. Konsulent Birgitte Birkvad, chef för DLF:s internationella kontor i Bryssel, redogjorde för Lissabonstrategin i ett sysselsättnings- och utbildningspolitiskt perspektiv. Hon betonade vikten av att bygga internationella och nationella inflytandestrukturer och gav deltagarna en grundlig orientering om vad som är på dagordningen i Europa och vad man kan förvänta sig på utbildningsområdet den närmaste framtiden.

24 Punkt 6, Sid. 4 Direktör Liisa Souri, OAJ redogjorde för händelseutvecklingen i Finland efter det att PISA resultaten offentliggjorts. Finlands framgångar i undersökningen har lett till en ström av besökare för att höra om det finska undret. Delegationer från utlandet avlöser varandra. Trots denna framgång har lärarna knappast fått det bättre. Ekonomin för skolan är ansträngd och nerdragningarna fortsätter. Det får bli en framtidsfråga om Finlands framgångsrika resultat kommer att fortsätta, avslutade hon. Gunilla Runnquist, Lärarförbundet ansvarig för de båda organisationernas kvalitetsutvecklingsprojekt, redogjorde för LR:s och Lärarförbundets gemensamma insatser för självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Självvärdering ska främja yrkesutvecklingen och bredda kunskapsbasen för att stärka yrkets ställning. Självvärdering är ett förhållningssätt som kan ta sig många uttryck. Med god självvärdering, kan lärarna få den verkliga kraften att analysera och reflektera över sitt arbete och möta de externa kvalitetsbedömningarna. Mr John MacBeath, professor vid Universitetet i Cambridge, tog upp utvecklingstendenser i världen när det gäller värdering av lärares arbete. Han uppmanade lärarorganisationerna att sätta självvärdering i centrum och bygga allianser mellan lärare i det omgivande samhället. Svein Sjöberg, professor i naturfagenes didaktik vid universitetet i Oslo, underströk att internationella jämförande studier i ökande grad formar samhällets bild av utbildningens kvalitet. Dessa studier både brukas och missbrukas av politiker och massmedia. Sammantaget leder denna utveckling till att pressa fram uniformering och standardisering. Här har lärarorganisationerna ett stort ansvar att stävja denna utveckling och driva betydelsen av det professionella arbetet. Ulf Fredriksson, fil.dr och projektanställd vid EU:s forskningscenter CRELL, tog upp den professionella värdegrunden sett i ett fackligt perspektiv. Han orienterade om fyra aktuella begrepp som är viktiga för den utbildningspolitiska utvecklingen: globalisering, kunskapssamhälle, det livslånga lärandet och kvalitetsfrågorna. OECD är en stor aktör i dessa frågor med stor genomslagskraft. Världsbanken och EU är ytterligare aktörer som påverkar skolans framtid och lärarrollen. Han tog upp olika aspekter på kvalitet och menade, att lärarna inte får säga nej till mätning av resultat. Men man ska vara klar över vad man ska mäta. Läraryrket och undervisningen måste vila på vetenskaplig grund för att bygga kunskap om kvalitet i undervisningen. Under seminariet behandlades också de skriftliga rapporter om kvalitetsvärdering som varje organisation inkommit med. Erfarenheter och idéer utväxlades och deltagarna förklarade sig vid seminariets slut mycket nöjda med både innehåll och genomförande. Östersjökonferensen Den september var NLS huvudansvarig för genomförandet av Östersjökonferensen i Vilnius. Värdar för konferensen var de litauiska lärarorganisationerna LEETU, LMPS och CTUEW.

25 Punkt 6, Sid. 5 Konferensens tema var Attracting and Retaining Qualified Teachers and The Lifelong Learning Stratery. Konferensen hade samlat ett 50-tal deltagare från lärarorganisationerna i Estland, Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland, Polen, Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vid öppningen av konferensen talade Litauens vice utbildningsminister Raimundas Mockeliunas och LEETU:s president Aleksas Bruzas. De hälsade representanterna varmt välkomna och menade, att vi som närliggande länder måste bistå varandra med information och erfarenhetsutbyte för att stärka den sociala dialogen och kvaliteten i lärararbetet. Olika huvudtalare inledde därefter de teman som diskussionsgrupperna därefter behandlade. Martin Rømer, generalsekreterare i ETUCE och vice utbildningsminister Raimunas Mockeliunas var huvudtalare till den första dagens gruppdiskussioner. Martin Rømer tog upp Lissabonstrategin och ETUCE:s roll och Raimunas Mockeliunas informerade om implementationen av europeisk utbildning i den baltiska regionen. Som huvudtalare till gruppdiskussionerna den andra dagen var Myrna Smitt vid det svenska utbildningsdepartementet och Monique Fouilhoux från EI. De belyste Bolognaprocessen och dess inverkan på den högre utbildningen, respektive det fackliga inflytandet på förändringarna. Mr John Bennett, projektledare för Starting Strong - ett OECD projekt om förskolans betydelse för barns utveckling, underströk vikten av förskolans roll i det livslånga lärandeperspektivet. Jörgen Lindholm, vice ordförande i den PAN-EUROPEISKA strukturen och tillika avdelningschef för Lärarförbundets internationella kontor, var huvudtalare under rubriken möjligheter och utmaningar för vår region de kommande åren. Den andra dagen avslutades med information om projektet Baltic Labour Law. Resultaten och målsättningen med projektet introducerades av projektansvariga Lisa Simonsen LO/TCO Sverige och Andrius Chudenkovas LEETU. Den tredje och sista dagen ägnades åt uppsummeringar och visioner för det kommande lärarsamarbetet. Konferensens arbete dokumenterades och vidarefördes till EI genom Duncan Smith, coordinator i EI. Målsättningen med denna traditionella Östersjökonferens är att stärka det fackliga inflytandet på viktiga områden inom utbildningen och att bistå varandra med råd och erfarenheter för att förbättra lärarnas lön och anställningsvillkor. Genom dessa återkommande konferenser får också den gemensamma policy, som vi etablerar genom EI större möjligheter till genomslag.

26 NORDISKA MÖTEN NLS vårmöte 2006 i Akureyri Punkt 6, Sid. 6 Nordiska Ministerrådet Under verksamhetsåret har NLS deltagit i ett stort antal möten med olika ledningsorgan inom Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. Under året har ytterligare ansträngningar gjorts för att få till stånd det sedan länge planerade mötet mellan NLS och Nordens utbildningsministrar, vars syfte var att diskutera kvalitetsoch framtidsfrågor för lärare. Under hösten kunde dock konstateras, att dessa ansträngningar inte krönts med framgång. Ambitionen har varit god, men strukturen på våra respektive mötesverksamheter har inte gjort det möjligt att få detta till stånd. Under året har Nordiska Ministerrådet fortsatt att omorganisera sin struktur. Här har NLS tagit del av de förändringsprocesser som Nordiska Ministerrådet genomgår och lagt synpunkter på hur man bättre kan ta tillvara den kompetens som finns hos olika myndigheter och organisationer, knutna till Ministerrådets arbete. Nordens Fackliga Samorganisation NFS Verksamhetsåret 2005 har inneburit ett nära samarbete med NFS i frågor rörande de nordiska kollektivavtalens status, utvecklingen i Östersjöområdet och arbetet med den sociala dialogen. NLS har delgett NFS alla de erfarenheter som gjorts i samband med lärarprojektet Baltic Labour Law. Detta projektsamarbete med lärarorganisationerna runt Östersjön har gett konkret kunskap om hur arbetet med det fackliga inflytandet utvecklas och vilka åtgärder som planeras för att stärka lärarorganisationernas möjligheter till påverkan. Resultaten från Baltic Labour Law projektet har väckt stort intresse i NFS och har också varit till nytta i det arbete som BASTUN bedriver för att få till stånd bättre förutsättningar för fackligt arbete i Östersjöregionen. NLS har deltagit i ett antal möten som arrangerats av NFS under året. Den april arrangerade NFS en Europakonferens i Oslo som uppföljning till tidigare kollektivavtalskonferenser. Temat för denna konferens var fackliga strategier för att utveckla Lissabonprocessen i ett nordiskt perspektiv och den nordiska fackliga modellens framtid. På konferensen behandlades den europeiska utvecklingen på arbetsmarknadsområdet och kollektivavtalens status samt EU:s förslag till tjänstedirektiv. Huvudfrågan för konferensen var Hur påverkar EU:s förslag till nytt fördrag den nordiska kollektivavtalsmodellen? Den 18 maj träffades yrkessekretariaten och NFS i Stockholm och ett liknande möte hölls den 8 november. Temat för dessa båda möten var arbetskraftens rörlighet i Östersjöregionen, BASTUN:s verksamhet samt facklig organisering i de baltiska länderna. Efter dessa teman diskuterades hur yrkessekretariaten och NFS kan utveckla sin samverkan i ett mer löpande informationsutbyte. NFS kommer att uppdatera sin hemsida för att öka tillgängligheten.

27 Punkt 6, Sid. 7 Övriga nordiska möten Föreningarna Nordens Förbund I ett seminarium, som arrangerades av Föreningarna Nordens Förbund den 21 oktober i Köpenhamn, diskuterades Bevegelsens Norden - ett tema om de frivilliga organisationernas roll som brobyggare i Norden. Hur ser samarbetet mellan Nordiska Ministerrådet och de frivilliga organisationerna ut i dag? Hur ser demokratin och engagemanget ut i organisationerna? Vad vill vi uppnå med det nordiska arbetet i ett allt större Europa? Detta var huvudfrågorna vid konferensen. Föreningarna Nordens Förbund, som stod som värd för konferensen, hade inbjudit en brett spektrum av nordiska organisationer och intressenter. Resultatet av diskussionerna var att Norden och det frivilliga arbete som olika organisationer utför i dag, kommer att behövas i ännu större utsträckning. Detta i takt med att Norden som region utvecklas i det europeiska samarbetet. Utdanningsforbundets utbildningspolitiska konferens Den oktober stod Utdanningsforbundet som värd för en utbildningspolitisk konferens i Oslo med c:a 400 deltagare. Målgruppen för konferensen var Utdanningsforbundets medlemmar. Men Utdanningsforbundet hade också bjudit in nordiska representanter och internationella talare till konferensen. Helga Hjetland utmanade i sitt öppningstal den nyvalde kunskapsministern Öystein Djupedal att ge konferensen den nytillträdda regeringens syn på utbildningspolitiken i Norge. Hur vill regeringen ändra och utveckla kunskapslöftet, var frågan till ministern. Kunskapsministern gav en optimistisk redogörelse för framtiden och meddelade samtidigt, att regeringen bestämt låta Förskolan byta departement, till utbildningsdepartementet, något som väckte starkt gensvar hos Utdanningsforbundets medlemmar. Den självständige läraren mellan extern kontroll och skolbaserad kvalitetsutveckling utgjorde huvudtemat för innehållet tillsammans med frågor om styrningsstrategier, ansvar, lärarauktoritet och kompetens. En konferens av detta slag synliggör alla frågor vi har gemensamt och påvisar vikten av att lärarorganisationerna har ett tätt samarbete i Norden.

28 INTERNATIONELL LÄRARSAMVERKAN NLS vårmöte 2006 i Akureyri Punkt 6, Sid. 8 Östersjösamarbetet NLS har under året haft mycket kontakt med lärarorganisationerna i länderna runt Östersjön som ansvarig för genomförandet av Östersjökonferensen 2005 och som delaktig i projektet Baltic Labour Law. Den fackliga viljan att förstärka samarbetet, har gjort arbetet resultatinriktat och konkret. Målsättningen att stärka den sociala dialogen och det lärarfackliga inflytandet över lärarnas löne- och anställningsvillkor, har gett många tillfällen till kontakter och dialoger. NLS samarbetsstruktur och uppbyggnad, har i detta sammanhang varit en modell som väckt intresse och diskussion till efterföljelse hos främst de baltiska lärarorganisationerna som en förstärkning av den nya samverkan som växer fram mellan lärarorganisationerna runt Östersjön. Nya politiska frågor som rör arbetsmarknaden och lärarnas villkor samt EU:s direktiv om fri rörlighet m.m. har gett anledning att hålla en fackliga samverkan i mer kontinuerlig anda. Arbetet på internationellt plan och lärarsamverkan i EI och ETUCE ger också anledning att förstärka relationerna och kontakterna i arbetet nästa verksamhetsår. Det europeiska lärarsamarbetet Under verksamhetsåret har NLS deltagit i ett antal möten på europeiskt plan. Den 17 januari hade ETUCE arrangerat en hearing om Europa behöver lärare, i Bryssel ETUCE:s hearing utgick från tre väsentliga teman som att förbättra lärarutbildningen, att rekrytera och behålla behöriga lärare och att garantera en professionell yrkesutbildning. Ett stort antal deltagare från ETUCE:s medlemsorganisationer, från EI, från kommissionen, från europaparlamentet och från media, fanns med på mötet. Lissabondeklarationen ställer krav på läraryrket och på lärarutbildningen. De bästa lärarkrafterna måste rekryteras och förmås stanna kvar i yrket. Detta var huvudtemat för diskussionen. Den februari höll den PAN-EUROPEISKA Strukturen en konferens i Dublin, om lärarutbildningen och lärarorganisationernas roll i kvalitetsutvecklingen Till grund för diskussionen låg OECD:s rapport om Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers. Den 5-6 december hölls ETUCE:s Council Meeting, i Luxemburg under rubriken: Education and Training 2010: Competences in the Knowledge Society. Utbildning och Lissabonprocessen, lärarkvalifikationer och nyckelkompetenser för det livslånga lärandet var huvudfrågor på ETUCE Council Meeting, liksom frågan om EQF European Qualification Framework och implementeringen på nationell nivå.

29 Punkt 6, Sid. 9 Övriga internationella möten OECD möte om Promoting Adult Learning Den mars höll OECD en internationell konferens i Malmö om att främja vuxnas lärande. NLS hade därvid blivit inbjuden på EI:s vägnar för att bevaka konferensen och för att belysa det samnordiska perspektivet. Programmet startade den 10 mars med studiebesök den första dagen vid olika institutioner för vuxenutbildning i Malmö. Huvudfrågan för konferensen var hur länderna ska uppfylla målet om det livslånga lärandet och hur vuxna med inlärningsproblem samt invandrare som står utanför arbetsmarknaden ska tas om hand. OECD presenterade sin andra rapport om hur vuxenutbildningen ser ut i OECD länderna. De nordiska länderna gav en sammanfattning av hur de har organiserat de vuxnas lärande och vilka politiska viljor som råder i respektive land. Alla deltagande länder hade därefter kortare exposéer över förhållandena i sina respektive hemländer. Konferensen avslutades med en sammanfattning och ett fortsatt uppdrag till OECD om uppföljning av ländernas vilja och förmåga att främja vuxnas lärande. ENSAC ENSAC är ett internationellt nätverk av intressenter på gräsrotsnivå med målsättning att främja barns livskvalitet och stärka barns fria aktiviteter utanför skoltiden. ENSAC konferenser hålls återkommande med ungefär två års mellanrum i olika delar av världen. Den juni deltog NLS som föredragshållare i ENSAC konferensen i Köpenhamn Konferensens tema för 2005 var A Meaningful Free Time-Every Child s Right. Konferensen hade samlat ett stort antal deltagare från Australien, Ghana, Nederländerna, England, Skottland, Belgien. Från Norden fanns deltagare från Danmark, Finland, Grönland och Sverige. Arrangörer för årets konferens var BUPL och Lärarförbundet. Konferensen diskuterade barns rätt till meningsfull fritid, vikten av att fritidsaktiviteter håller god kvalitet och att verksamheten leds av utbildade fritidspedagoger. På konferensen föreläste talare från Danmark, Sverige och andra europeiska länder på konferensens huvudteman. Konferensdeltagarna utbytte erfarenheter över hur verksamheten är uppbyggd i respektive land och hur elevernas tid i fritidshem och skola är organiserad. De nordiska länderna är av stort intresse i detta sammanhang, då vi förhållandevis har ett bra utbud och en god organisation. Under konferensen företogs också ett antal studiebesök för att konkret visa hur arbetet är organiserat mellan fritid och skola. NLS var i detta sammanhang värd för ett av studiebesöken som var förlagt till Malmö.