NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS HÖSTMÖTE Vi har nu lagt ut styrelsens handlingar på hemsidan.

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn den 10 november 2005 Till NLS Styrelse NLS HÖSTMÖTE 2005 Vi har nu lagt ut styrelsens handlingar på hemsidan. NLS höstmöte hålls på Hurdalsjøens hotell- och konferancecenter i Oslo Norge. Mötet börjar tisdagen den 29 november kl och slutar onsdagen den 30 november kl Dagordningen är utökad med ett nytt ärende (ny punkt 7). Det är ett diskussionsunderlag till styrelsen, ett förslag till gemensamt nordiskt projekt om professionsutveckling genom självvärdering. Till vårt möte kommer också några av lärartidningarnas chefsredaktörer att närvara den första dagen samt på NLS middag samma kväll. Har Ni frågor m.m. vad god kontakta NLS kansli. Välkommen till Hurdalsjøen! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nld@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda deltagare Lis Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Per Wadman Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS

3 Punkt 2 NLS HÖSTMÖTE 2005 TID: Tisdagen 29 november Onsdagen 30 november 2005 PLATS: Hurdalsjoens Hotell og Konferansecenter, Hurdal FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll från den maj, godkännes Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte Temadiskussion 1 Nationella test och det lärarprofessionella arbetet Vad betyder de politiska processerna för det lärarprofessionella arbetet? Hur förhåller vi oss till dessa processer och politiska beslut? Inledare till debatten: Anders Bondo Christensen DLF Temadiskussion 2 Lärarutbildningens kvalitet Ett informations- och erfarenhetsutbyte om de senaste evalueringarna av lärarutbildningen i de nordiska länderna Inledare till diskussionen: Helga Hjetland Utdanningsforbundet Punkt 5 Revidering av NLS stadgar Återremitterat ärende från vårmötet

4 Punkt 2 Punkt 6 Punkt 7 NLS sommarkurs 2006 på Färöarna NLS projekt om professionsutveckling genom självvärdering Diskussionsunderlag för beslut Punkt 8 Förslag till verksamhetsplan för år 2006 Punkt 9 Förslag till budget för år 2006 Punkt 10 Punkt 10.1 Punkt 10.2 Punkt 10.3 Punkt 10.4 Internationella ärenden Nordiskt-Baltiskt samarbete Inför ETUCE: s Council Meeting, Luxemburg, 5-6 december PAN-Europeiska frågor (möten m.m.) GATS-förhandlingar - information om den senaste utvecklingen Punkt 11 Val av ordförande och vice ordförande för år 2006 Punkt 12 Personalärenden Punkt 13 Möteskalendarium för år 2007 Punkt 14 Punkt 14.1 Punkt 14.2 Punkt 15 Punkt 16 Rapporter LEDARFORUM:s utveckling Vad har hänt sen sist nationella rapporter Övriga frågor Mötet avslutas

5 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll maj 2005 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Svalbard sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 9 juni Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den maj Bilaga Protokoll

6 Punkt 3, Bilaga, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS Vårmöte Tid maj 2005 Plats Radisson SAS Longyearbyen Närvarande Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Jörgen Lindholm Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Haldis Holst Mimi Bjerkestrand Hugo Hallum Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Kristinbjørg Høgnesen Ingunn Winther Olsen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP YF YF Observatör KI KI IMAK PIP NLS NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

7 Punkt 3, Bilaga, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Helga Hjetland hälsade styrelsen välkommen till Svalbard och Longyearbyen. Hon uttryckte en varm förhoppning om att styrelsen under vistelsen i Svalbard skulle få en känsla för hur det är att leva så högt uppe i norr, hur det är att vara barn och vuxen, vilka livbetingelser man har och hur det är att vara lärare för en så stor mångfald barn och ungdomar. Helga Hjetland hälsade Anne Ellingsen, rektor för Longyearbyen skola, hjärtligt välkommen till styrelsen, för att informera om skolan, en viktig aktör i samhällslivet här uppe. Anne Ellingsens presentation av skola och universitet i Longyearbyen är byggd på fyra års vistelse och erfarenhet av livet i Svalbard. Presentation av samhället och skolan i Longyearbyen Skolan i Longyearbyen är, förutom att vara skola, också en viktig kulturell institution för hela samhället. Det har den varit alltid ända sen den grundades Mångfalden i Longyearbyen Mörker-Ljus Näring Service Det bor cirka människor i Longyearbyen från många olika nationer. Det finns som exempel på det, en grupp på personer från Thailand som arbetar i serviceyrken m.m. Universitetet har studenter från 20 nationer. Skolan, som omfattar förskola, skola och vuxenundervisning representerar 10 nationer i dagsläget. Hela samhället är en färgrik gemenskap av invånare från Norge, Polen, Österrike, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Australien m.m. och de som naturligt finns här, från de nordiska grannländerna och Ryssland. Varför kommer man hit? Är man äventyrare, har man en dröm, är det en utmaning? Svaren på alla frågorna är ja och de flesta som kommer trivs mycket bra. Mörkerperioden i Svalbard varar från slutet av november till slutet av januari. Köldgraderna kan gå ner till 50 C. Då kan det vara tungt och svårt för många, men snart kommer belöningen. Den 19 april kommer midnattssolen fram och den varar till den 23 augusti. Då är det ljust dygnet om. Näringslivet på Svalbard domineras historiskt sett av gruvdriften. De gruvor som är i drift nu, producerar cirka 6 miljoner ton kol av finaste kvalitet, per år. Många av invånarna har arbetat och arbetar i gruvorna. På senaste tid har upplevelseindustrin medfört att turism och reseliv blomstrar på Svalbard. Många kommer hit för sitt livs äventyr. Turistsäsongen är kort, därför är det höga priser. Men besökarna blir stadigt fler. Det offentliga utbudet domineras av skola och universitet. Många egenföretagare etablerar sig här också för att skattereglerna är så gynnsamma.

8 Punkt 3, Bilaga, Sid. 3 Vad händer när man blir pensionär och gammal, kan man bo här då? Det finns förutsättningar för det om man har ett ställe att bo, en god ekonomi och hälsa, så att man kan ta vara på sig själv. Det finns ingen äldreomsorg eller annan social service av längre karaktär. När åldern tar ut sin rätt reser man tillbaka till fastlandet. Trots detta finns det flera generationer som bott här uppe länge. Detta skapar starka band till Svalbard som är svåra att bryta. De som har varit här så länge, kämpar för att denna plats ska bli ett livssamfund. Ännu är det inte det. Svalbard traktaten Skolan Historik Norge har suveräniteten över Svalbard genom Svalbardtraktaten. Norska staten satsar mycket på att samhället ska fungera och de offentliga verksamheterna får sina resurser direkt från staten. Norsk lag gäller så långt det är möjligt, och anpassas till livet och mångfalden här uppe. Skolan i dag består av grundskola med cirka 200 elever, en gymnasieskola med cirka 38 elever, vuxenundervisning med norska som främmande språk läses av 45 elever, en kulturskola för cirka 120 personer och fritidshem med ett tillbud för grundskolans elever på timmar. På fritidshemmet finns en pedagogisk ledare och fyra assistenter för cirka elever. Verksamheten har en egen bas inom skolans lokaler och verkar i integrerad form med skolan. Longyearbyens skola är statlig. Statliga myndigheter har stort intresse för verksamheten här uppe och besöker skolan cirka 2 gånger om året. Gruvsamhället har funnits här sen År 1916 övertog Store Norske gruvdriften och har sedan dess haft huvudansvaret för den. Longyearbyen har alltid varit ett manssamhälle, dit man bara kunde resa och lämna under sommaren. Den långa vintern gjorde livet tufft och detta ledde till att hustrur och barn så småningom följde med dit kom en blivande präst till Longyearbyen. Han såg att samhället behövde en skola och en kyrka. Den första skolan drevs av Store Norske och av Inre Mission i gemenskap. Store Norske ägde från början hela samhället och det offentliga utbudet fram till Skolan utvecklades och under 1960-talet kom realskola. Tidigare fick ungdomar resa till fastlandet. På 1970-talet startade gymnasieskolan, först med mekanisk inriktning och nu med många andra tillbud hade Longyearbyen fått en hel skola och slapp därmed sända tillbaka sina ungdomar till fastlandet. Longyearbyen blev då ett fullständigare samhälle. Med universitetets tillkomst fick Longyearbyen äldre ungdomar än åringar. Detta blev en bra balans för hela ungdomslivet som tidigare helt dominerats av gymnasieleverna.

9 Punkt 3, Bilaga, Sid. 4 60% av befolkningen är män i Svalbard, 38 % är kvinnor. Genom att starta upp en linje för hälsa och social, hoppas man på fler kvinnor till Longyearbyen. Utvecklingen går framåt i Svalbard. År 2004 hade skolan 229 elever i grund- och gymnasieskolan. År 2005 finns 238 elever och trenden fortsätter. Elevsammansättningen Flexibilitet Klimat och liv I dag finns barn från Norge, Thailand, Ryssland, Bosnien, Ukraina, Finland, Island, Danmark och Sverige. Det finns också norska elever med särskilda behov som kommer från fastlandet för att utveckla sin sociala kompetens. Detta är en god möjlighet för elever som behöver en annorlunda skolgång med mycket naturupplevelser och praktiskt arbete. Några elever har också kommit på eget initiativ och då är skolan skyldig att ta emot dem. Skolan måste vara mycket flexibel i sitt arbetssätt och omdisponera resurser och arbetsmetoder ständigt för att anpassa sig till varje elevs behov. Några elever har hem där man är analfabeter, andra kan inte tala engelska eller göra sig förstådda. Skolbakgrunden och kulturen skiftar mycket och elevomsättningen är cirka 38% per år. Skolan utfordrar klimatförhållandena och en sträng natur genom att ha en välutvecklad uteskola med fångsthytter för renjakt, ripjakt m.m. Eleverna får vara med att skjuta, slakta och bereda fångsten samt delta i alla naturliga arktiska processer. Barnen får vistas ute till temperaturen når -30 C. De är vana vid att vara ute även under den mörka tiden. De får en livserfarenhet som ger dem en stor självkännedom att klara svåra utmaningar. Hela samhället värnar om skolan och mycket görs för att motverka mobbing och social utslagning. Detta är viktigt då skolan har en så stor elevomsättning under hela läsåret. Det finns rutiner hur man tar emot nya elever och varje elev följs upp noggrant för att integreras. Alla barn stannar inte hela skoltiden och separationen från vännerna kan vara en extra påfrestning av och till. Det finns mycket skiftande familjeförhållanden med barn som pendlar mellan Svalbard och fastlandet till föräldrar som bor på skilda håll. Detta sätter press på deras själsliv och kräver särskild omsorg från lärare och vuxna. Skolan ska vara ett tryggt och gott ställe, en medelpunkt i samhället. Kulturen och mångfalden ger skolan och samhället en särskild själ i en plats på jorden som ingen äger, men som alla vårdar.

10 Punkt 3, Bilaga, Sid. 5 Lärarnas villkor Visioner Framtiden Skolan har c:a 48 heltidstjänster och förskolan cirka 30 tjänster. Lärarna är statligt anställda. Uppehållstiden för en lärare är i genomsnitt 4-5 år. Lärarna anställdes tidigare på s.k. åremål (tidsbegänsad anställning), med lönetillägg och fri bostad. Detta har upphört och nu blir lärarna kommunaliserade. Longyearbyens skola ska vara Norges mest moderna utkantsskola. Detta kräver en skola som är under kontinuerlig utveckling. Det kostar mycket att driva kompetensutveckling för lärarna med resor till fastlandet, övernattningar m.m. Detta sätter lärarkrafterna på hårda prov men vill man vara en välutrustad skola måste detta få kosta. Bredband finns här sedan 2 år och videokonferensutrustning för att slippa resa. Det finns internetuppkopplade datorer på alla arbetsplatser. Byggnaderna måste ha koppling till modern pedagogik och nu inleds en stor ombyggnadsprocess med detta ändamål. Den 1 januari 2006 ska skolan föras över i kommunal regi. Detta ska förhoppningsvis inte påverka resurstilldelningen men farhågor finns. Framtiden för Longyearbyens skolan är ljus och positiv. Alla trivs och utvecklingen går stadigt framåt, avslutade Anne Ellingsen. Helga Hjetland framförde styrelsens tack till Anne Ellingsen för ett utomordentligt spännande föredrag samt förklarade styrelsens ordinarie möte för öppnat. Efter denna utförliga och informativa redogörelse om Longyearbyen, besökte styrelsen också förskolan, skolan och universitetet. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes med tilläggsärendet 13 b Begäran från SFHL om utträde ur NLS. Punkt 3 Beslut Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokollet från NLS höstmöte den november. Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2004 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsberättelsen för år Beslut Styrelsen godkände verksamhetsberättelsen.

11 Punkt 3, Bilaga, Sid. 6 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2004 Generalsekreteraren föredrog den ekonomiska slutrapporten för år 2004 och presenterade revisorernas granskning av räkenskaperna. Beslut Styrelsen godkände NLS räkenskaper för år 2004 i enlighet med bilagorna 1 och 2. Punkt 6 Fastställande av medlemsavgift för år 2005 Generalsekreteraren redovisade överskottet från år Det baseras bland annat på den återbetalning NLS fått från de europeiska lärarorganisationerna för European Night vid EI:s kongress i Porto Alegre. Generalsekreteraren redogjorde för kostnadsfördelningen av den budgeterade summan för år 2005 samt för förslag till återbetalning av överskottsmedlen till organisationerna. Därefter presenterades förslag till medlemsavgift för år Beslut Styrelsen beslöt godkänna den redovisade kostnadsfördelningen enligt bilaga 1 samt fördelning av överskott enligt bilaga 2 Styrelsen beslöt därefter fastställa medlemsavgiften för år 2005 enligt bilaga 3. Punkt 7 Förhandlings- och avtalsfrågor Helga Hjetland inledde punkten med att referera till den föregående diskussionen om lönestrategier från mötet i Helsingfors vilket också har dokumenterats i protokollet från det mötet på sidorna 5-7. Organisationerna gav en orientering om vilka förhandlingar och uppgörelser som ägt rum sen Helsingforsmötet. Särskilt uppmärksammades de olika strategierna angående individuell lönesättning kontra centrala löneöverenskommelser. En stark individ i ett starkt kollektiv har varit paroll i Sverige. Vi har att välja mellan lika mycket och lite, eller mer och olika mycket. Löneutfallet i Sverige har gett så mycket mer att arbetsgivaren vill backa ut ur systemet. De lokala kollektivavtalen ökar inflytandet på lokal nivå. Sammanfattning Trenderna i lönebildningen består. Det viktiga är att få ut så mycket pengar ur systemet som är möjligt. Nya frågor väcktes. Hur skapar vi avtal så att vi tar hand om de pengar som inte finns på förhandlingsbordet? Hur får vi tag på dessa löneglidningspengar? Med dessa frågeställningar sammanfattades diskussionen.

12 Punkt 3, Bilaga, Sid. 7 Punkt 8 Lärarutbildningen och läraryrkets professionsutveckling Generalsekreteraren föredrog ärendet och presenterade de olika områden som NLS arbetsgrupp vill vidareutveckla för att stärka lärarutbildningen i Norden. Gruppen föreslår tre viktiga områden där gemensamma strategier kar formuleras: - bättre samband mellan lärarutbildningens grundutbildning och den professionella yrkesverksamheten - förstärkt samband mellan lärarutbildningens teoretiska och praktiska delar - en förstärkt och mer utvecklad professionsbaserad forskning Efter genomgången behandlade styrelsen de tre föreslagna områdena. Vad vill vi i NLS att en lärarutbildning ska ge? Viktigt är att formulera det som är väsentligt för en lärarutbildning oavsett i vilket land den bedrivs och oavsett vilken lärarkategori det gäller. Vad är det som gör en lärare till en lärare? Vad är det som kännetecknar en professionsutbildning? Styrelsen värderade de frågeställningar som arbetsgruppen formulerat. Styrelsediskussionen kan sammanfattas enligt följande: I Finland kommer lärarstuderande i kontakt med en övningsskola under hela utbildningstiden varför gapet mellan utbildning och yrkesverksamheten inte upplevs som en brist. I Sverige är lärarutbildningens kvalitet just nu en stor debatterad fråga. Hur bidrar den fackliga organisationen till bilden av vad lärare behöver? Vi har som fackliga organisationer ett stort ansvar för att medlemmarna klarar denna debatt. Den nya lärarutbildningen i Sverige har precis utexaminerat de nya lärarna i en struktur som lärarorganisationerna sanktionerat. Här finns problem att lösa. Den verksamhetsförlagda utbildningen är ett sådant stort område. Lärarna i den verksamhetsförlagda praktiken har en ny roll och ett stort ansvar jämställt med lärarutbildarna på högskolorna. Det medför högre krav på medlemmarna och på arbetsgivaren, än tidigare. Dessa frågor måste lösas. Studenterna skräddarsyr sin utbildning i den nya strukturen men en uppstramning måste till. Det finns inte en tillräckligt god examensordning ännu för att fullt ut kunna göra så. Lärarutbildningen i Sverige förenar nu en seminarietradition med en universitetskultur och detta kräver mycket arbete. Men med de höjda krav på skolan som läroplanerna ställer, krävs nya kunskaper och gör en ny lärarutbildning nödvändig.

13 Punkt 3, Bilaga, Sid. 8 I Norge finns lärarutbildningar för olika lärargrupper. Dessa lärarutbildningar har olika kvaliteter och svagheter och går inte att jämföra. Ett gemensamt problem är vad som ska ske det första året efter lärarutbildningen. När är man färdig lärare? Är man det efter utbildningen eller efter ett introduktionsår? Hur ska detta år se ut? Vilka krav och villkor ska gälla? Detta är frågor som diskuteras i Norge där vi måste ha fackligt inflytande. Lärarutbildning måste ses i det livslånga lärandeperspektivet. I detta perspektiv måste man ha både skyldighet och rättighet till utbildning. Det finns krafter som vill tona ner grundutbildningen och lägga tyngdpunkten på senare utbildningsinsatser. Detta måste vi uppmärksamma. I Danmark vill BUPL ha en bred pedagogisk utbildning, en utbildning som ska kvalificeras för hela människans livscykel och utgöra en bred pedagogisk tillgång i samhället. Forskning får inte bli akademiserad. Den ska spegla arbetet i verkligheten men ända hålla hög vetenskaplig kvalitet. Hur kombineras detta? Hur ska vi se på generalist- och specialistutbildning? Här, liksom på andra kulturella och traditionella områden skiljer sig utbildningarna åt i de nordiska länderna. Dessa frågor är aktuella i Danmark, på Färöarna och Grönland. Man vill göra specialister till generalister. Därför har vi inte en gemensam lärarprofession. Hur pedagogutbildningen ska organiseras är nu under utredning. Efter denna genomgång gick styrelsen över till att diskutera definitionen av forskningsbaserad utbildning. Gemensamt för lärare är att vi vill ha tid för reflektion och utvärdering. Vi ska ha kvalitet och forskning, men hur får vi resurserna? Hur utvecklar vi läraryrket till en profession som behärskar det egna kunskapsområdet och inte bara är problemlösare åt andra. Vi är i denna professionsdiskussion på väg att återerövra vår egen kunskapsbas som lärare. Det är vi som ska formulera problem och lösningar i det vardagliga arbetet och därmed stå för vår egen teoribildning om yrkesutövningen. Fler lärare måste därför bedriva forskning om sitt eget arbete. Fler disputerade lärare behövs. Insatser och resurser måste till för detta. I Finland finns mycket forskningsbaserad utbildning. Dettá får dock inte överteoretisera lärarutbildningen. Därför är det viktigt att NLS organisationerna har nära samarbete med lärarutbildningarna i respektive land.

14 Punkt 3, Bilaga, Sid. 9 På yrkesutbildningens område i Danmark föregår lärarutbildningen medan man undervisar som lärare. Viktigt är att få denna kategori att inse att de skiftat profession från hantverkare till lärare. Forskningen på yrkesutbildningens område måste bättre knytas till våra egna erfarenheter. Därför har det skapats ett forskarpraktiskt nätverk, knutet till Danmarks Pedagogiska Universitet, med möte en gång per år. Detta ska underlätta processen. Läraruppgiften är att ha kunskap om sin profession och att ha metodfrihet och autonomi över sin yrkesutövning. I den professionsbaserade forskningen är det de skolnära frågorna som ska ta plats. Öronmärkta resurser till sådan forskning stärker lärarnas egen forskning och bidrar till att förena praktik och teori. Lärarutbildningen sedd ur ett livslångt lärarperspektiv ställer krav på arbetsgivaren om kvalificerad kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Detta stärker lärarnas inflytande över sitt eget yrke. Klinisk forskning måste vila på vetenskaplig grund. Den kliniska forskning som lärare bedriver på sin egen verksamhet ska ske med forskarutbildning och forskarkompetens i botten. Forskning är inget neutralt begrepp. Olika intressenter definierar forskning utifrån sina egna behov och vi lärare måste definiera våra behov för att driva fram god yrkeskvalitet. Beslut Efter denna diskussion beslöt styrelsen ge generalsekreteraren i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor mot bakgrund av styrelsediskussionen. Punkt 9 Möte med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet Generalsekreteraren redogjorde för de ansträngningar som gjorts för att utforma mötet med de nordiska utbildningsministrarna. Det planerade mötet den 9 juni inställdes då ministrarna träffas den maj med Bolognaprocessen i Bergen. Generalsekreteraren orienterade om vilka förutsättningar som nu finns att förverkliga den ursprungliga tanken. Mötet har ett värde i sig. Det är därför viktigt att arbeta vidare på att få det till stånd, men med nya strategier. Generalsekreteraren redogjorde för några framkomliga vägar som kan bearbetas inför det norska ordförandeåret 2006 i Ministerrådet. Generalsekreteraren återkommer under hösten med förslag och idéer för genomförande. Beslut Styrelsens beslöt godkänna rapporten.

15 Punkt 3, Bilaga, Sid. 10 Punkt 10 NLS förbundsseminarium Generalsekreteraren redogjorde för ramprogrammet för seminariet och syftet med temat: Utveckling och professionalisering av läraryrket i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Syftet med seminariet är att fördjupa diskussionerna om yrkesutveckling och att kritiskt värdera den mätbarhet av lärarprofessionen och elevprestationerna som nu är på den politiska dagordningen. Beslut I den efterföljande styrelsediskussionen framfördes behov av att, i programmet, ha inslag av mer kritisk värdering av metodiken i Pisaundersökningarna samt att försöka uppnå en bättre könsfördelning när det gäller föreläsarna. Generalsekreteraren förklarade att programpunkten PISA ska ses som ett exempel i diskussionen om yttre och inre utvärdering, ett exempel som väl belyser problematiken i det rådande politiska klimatet. PISA bör därför inte bli föremål för en diskussion i sig, men det är viktigt att belysa de kritiska synpunkterna om PISA, för att främja huvuddiskussionen om balansen mellan mätbarhet och utvärdering.. Styrelsen gav generalsekreteraren i uppdrag att utforma förbundsseminariet i enlighet med de föreslagna riktlinjerna och med hänsyn tagen till de synpunkter som kommit fram. Punkt 11 Punkt 11.1 Beslut Punkt Beslut Punkt Beslut Internationella ärenden Lärarsamarbetet runt Östersjön Generalsekreteraren föredrog ärendet Styrelsen godkände rapporten. Östersjökonferensen i Vilnius september Generalsekreteraren meddelade att invitationerna till denna konferens sker genom EI:s försorg men att innehållet planerats i en nordiskbaltisk arbetsgrupp. Målgruppen för konferensen är lärarorganisationerna i NLS och i länderna runt Östersjön. Styrelsen godkände rapporten. Baltic Labour Law Generalsekreteraren föredrog ärendet Styrelsen godkände rapporten. Punkt 11.2 PAN Europeiska frågor

16 Punkt 3, Bilaga, Sid. 11 Punkt Beslut Punkt Beslut Etuce:s projekt Europe needs Teachers Styrelsen godkände rapporten. Ei:s Round Table Roger Bodin rapporterade från konferensen i Dublin Styrelsen godkände rapporten. Punkt 11.3 EI:s styrelsemöte i Byrssel Jörgen Lindholm redogjorde för mötet och kommenterade den rapport som han lämnat till styrelsen. Haldis Holst och Eva-Lis Preisz redogjorde för sina erfarenheter och nämnde särskilt GATS-rapporterna och milleniummålen. Beslut Styrelsen godkände rapporten. Punkt 11.4 Punkt Punkt Punkt Punkt Övriga internationella frågor Bolognaprocessen Jörgen Lindholm orienterade om det möte som äger rum i Bergen den maj mellan 45 europeiska utbildningsministrar angående Bolognaprocessen. Detta är inte ett EU initiativ men EU-kommissionen spelar en viktig roll i processen. Aktörerna i Bolognaprocessen har i och med mötet i Bergen nu utökats med representanter för lärarna, något som är nödvändigt då det är vi som ska genomföra besluten. Nu har, på grund av kraftiga påtryckningar, den PAN-Europeiska nivån blivit representerad i en särskild grupp the Bologna Follow-up group, där lärarutbildningen också är bland de viktiga frågorna. EGITIM SEN Jörgen Lindholm väckte frågan om Högsta Domstolens beslut i Turkiet att upplösa lärarorganisationen EGITIM-SEN. Många lärarorganisationer har utövat starka påtryckningar. Vi bör fortsätta att uppmärksamma domstolsbeslutet och protestera mot upplösningen av lärarorganisationen. Early Childhood Education Haldis Holst rapporterade från arbetsgruppens möte. ENSAC konferens i Köpenhamn juni Stig G Lund orienterade om ENSAC-konferensen angående barns rätt till meningsfull fritid samt uppmanade NLS intressenter att anmäla sig till konferensen.

17 Punkt 3, Bilaga, Sid. 12 Punkt 12 Beslut LEDARFORUM:s första år Genaralsekreteraren redogjorde för det arbete som NLS och Utdanningsforbundet gjort i samband med konstitutionen av LEDARFO- RUM och den konferens som ska äga rum den juni i Fredrikstad. Styrelsen godkände rapporten. Punkt 13 Beslut Revision av NLS stadgar Genaralsekreteraren orienterade om bakgrunden till komplettering av NLS stadgar. NLS LEDARFORUM som från och med den 1 januari 2005 nu är ett nytt organ i NLS, föranleder att stadgarna kompletteras på denna punkt. Styrelsen beslöt att av praktiska skäl hänskjuta alla kompletteringar i stadgan till höstmötet 2005 eftersom stadgan ändå vid det tillfället ska kompletteras enligt beslut under punkten 13b. Därigenom fattas beslut om revision av NLS stadgar vid ett och samma tillfälle. Punkt 13 b Beslut Begäran från SFHL om utträde ur NLS Generalsekreteraren presenterade frågeställningen om utträdesparagrafer i NLS stadgar samt redogjorde för bakgrunden till begäran som inkommit från SFHL om utträde ur NLS. Ärendet och brev från SFHL har varit utsänt till styrelsen före mötet. Generalsekreteraren föreslog att frågan om utträdesparagrafen bereds och beslutas vid höstmötet samt att SFHL:s begäran behandlas vid samma tidpunkt och att utträdet beviljas från och med årsskiftet 2005/2006. Efter diskussionen beslöt styrelsen att Lärarförbundet och LR tar kontakt med SFHL för vidare beredning av detta ärende och att generalsekreteraren i samråd med de svenska lärarorganisationerna utformar förslag till utträdesregler. Tyngdpunkten i förslaget till utträde måste vara att utträde ska ske så att NLS inte kan drabbas av stora ekonomiska förluster under innevarande verksamhetsår. Punkt 14 Vad har hänt sen sist Helga Hjetland hänvisade till de utsända rapporterna och tackade ledamöterna för deras bidrag. Styrelsens ledamöter kompletterade de insända rapporterna på några punkter.

18 Punkt 3, Bilaga, Sid. 13 Punkt 15 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades. Punkt 16 Mötet avslutas NLS ordförande Helga Hjetland tackade styrelsen för ett gott och engagerat möte. Styrelsen framförde ett varmt tack till Helga Hjetland och till Utdanningsforbundet för utmärkt ledning och för den fina inramningen av mötet i Svalbard. Därefter förklarades mötet avslutat. Longyearbyen 22 maj 2005 Helga Hjetland Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

19 Punkt 4, Sid. 1 Punkt 4 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte Temadiskussion 1 Nationella test och det lärarprofessionella arbetet Nationella test, extern utvärdering och evalueringsresultat, har ställt lärarnas professionella roll i fokus. Denna temadiskussion är ett informations- och erfarenhetsutbyte i styrelsen kring de politiska och fackliga diskussioner som pågår i varje nordiskt land. Inledare till denna diskussion är Anders Bondo Christensen, DLF Bakgrund Projekt Vid NLS förbundsseminarium i oktober diskuterades dessa frågor ingående. Som bakgrundsinformation till denna diskussion i styrelsen, kan rapporterna från NLS organisationerna med fördel användas. De finns på NLS hemsida under fliken Möten, under rubriken Information från organisationerna. Som ett konkret förslag att stödja våra medlemmar i kvalitetsarbetet ligger ett förslag till gemensamt nordiskt projekt om självvärdering. Detta ärende ska styrelsen behandla under punkten 7 på dagordningen. Temadiskussion 2 Lärarutbildningens kvalitet Temadiskussion 2 inleds av Helga Hjetland, Utdanningsforbundet och är ett erfarenhetsutbyte i styrelsen om de politiska diskussionerna angående lärarutbildningens kvalitet. Bakgrund Lärarutbildningen i de nordiska länderna är under utvärdering och förändring. Kvaliteten i lärarutbildningen ifrågasätts i många av länderna och diskussioner om läraryrkets kvalifikation och status har fått ny fart. En möjlig auktorisation för lärare diskuteras i Sverige. Det skulle ge ökad kvalitetssäkring och stärka de utbildade lärarnas ställning. Dessa diskussioner kommer att få konsekvenser i den framtida lärarutbildningen. Bolognaprocessen och den internationella kvalitetssäkringen för högre utbildning, spelar stor roll i de nationella diskussionerna.

20 Punkt 4, Sid. 2 I Norge har departementet gett NOKUT (nationellt organ för kvalitet i utdanningen) uppdrag att evaluera allmennlærerutdanningen för att skaffa fram bästa möjliga underlag för en vidareutveckling av utbildningen. Den första delrapporten, den s.k. Midtvejsrapporten, kom i september Slutrapporten ska vara färdig I uppdraget understryks att alla relevanta förhållanden, som är viktiga för kvalitet i utbildningen, ska värderas och att det är önskvärt med ett internationellt perspektiv i slutrapporten år Lärarutbildningen i Finland har fått mycket beröm i samband med PISA-redovisningarna. Det är kanske det enda land där debatten om lärarutbildningens kvalitet inte är så hög. I Danmark, Island, Färöarna och Grönland pågår innehållsdiskussioner hur lärarutbildningarna ska höja sin kvalitet. NLS arbetsgrupp för lärarutbildning, utväxlar just nu aktuell information om förändringar i Lärarutbildningen. Dessa dokument kan, vartefter de sätts in, läsas på NLS hemsida under fliken: Interna sidor Arbetsgrupper Expertgruppen för lärarutbildningen i Norden. Här finns en länk till Midtvejsrapporten i Norge och en rapport från DLF. Sidan uppdateras kontinuerligt Arbetsgruppen arbetar just nu med att uppdatera varandra i vad som sker på lärarutbildningsområdet och återkommer med en rapport till styrelsen i januari 2006.

21 Punkt 5 Punkt 5 Bakgrund Revidering av NLS stadgar Vid NLS vårmöte i Svalbard 2005 beslöt styrelsen, av praktiska skäl, hänskjuta beslutet om revidering av NLS stadgar till höstmötet Därigenom kan styrelsen fatta beslut om en revidering av stadgan vid ett och samma tillfälle. Bakgrunden till kompletterande beslut i stadgan är: - Inrättandet av NLS LEDARFORUM - Utträdesansökan av SFHL LEADARFORUM är ett nytt organ i NLS som behöver återspeglas i NLS stadgar. Utträdesansökan från SFHL har aktualiserat behovet av en utträdesparagraf. Utformning Förslag till kompletteringar och ny lydelse finns i följande paragrafer: För LEDARFORUM: 3 på sidan 2 7 ny paragraf, på sidan 5 och 6 Utträdesparagraf: 11 ny paragraf, sidan 9 Elektroniskt, återfinns samtliga förslag till ny lydelse i röd färg. I papperstyck återfinns samtliga förslag till ny lydelse i kursiv stil. Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta föreliggande förslag till reviderad stadga enligt bilaga 1.

22 Reviderat förslag till NLS höstmöte november 2005 i Hurdalsjøen STADGAR FÖR NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD NLS - Nordiske Lærerorganisationers Samråd Vandkunsten 3, DK København, Danmark Telefon: , Fax: , nls@dlf.org, Hemsida:

23 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 2 NAMN 1 Nordiska Lärarorganisationers Samråd är en sammanslutning av fackliga lärarorganisationer i Norden. INTRÄDE 2 Nya medlemsorganisationer kan upptas i Samrådet efter beslut i styrelsen. För inträde krävs att redan anslutna organisationer i ansökningslandet tillstyrker samt att styrelsen godkänner förslag om medlemskap med minst 2/3 majoritet. ÄNDAMÅL 3 Samrådets ändamål är att främja samarbetet i för organisationerna gemensamma intressen. Samrådet förverkligar sina intressen genom att att att att att att att att verka för pedagogisk och organisatorisk utveckling verka för en höjning av lärarnas och ledarnas status i samhället verka för gemensamma bedömningar och ställningstaganden i för organisationerna viktiga frågor utväxla information och upplysningar mellan de anslutna organisationerna främja ömsesidig representation vid respektive organisationers årsmöten, kongresser, kurser m.m. verka för samarbete med liknande organisationer i och utanför Norden representera Samrådet inför nordiska, europeiska och internationella organ anordna kurser och konferenser med fackligt och pedagogiskt innehåll

24 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 3 ORGANISATION 4 Verksamhet 1 mom Samrådets verksamhet omfattas av kalenderåret. 2 mom Samrådet utövar sin verksamhet genom styrelsen. Ledning 3 mom Samrådets verksamhet leds av ordföranden. Vid förfall för denne leds Samrådet av dess vice ordförande. Generalsekreterare 4 mom Generalsekreterare för Samrådets verksamhet utses av styrelsen. Generalsekreteraren är direkt underställd styrelsen. Generalsekreteraren svarar för Samrådets löpande verksamhet. STYRELSEN 5 Uppgift 1 mom Styrelsen ansvarar för Samrådets totala verksamhet och ekonomi. Val 2 mom Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande för en period av ett år. Ordförande och vice ordförandeuppdragen skall cirkulera mellan olika medlemsländer i den ordning styrelsen beslutar. I länder, där mer än en medlemsorganisation finns företrädd, avgör organisationerna i de kommande ordförande- resp. vice ordförandeländerna internt, vilka av organisationerna som skall inneha ordförandeposten och viceordförandeposten.

25 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 4 Sammansättning 3 mom Medlemsorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige förfogar, inom varje land, gemensamt över högst sju platser. Medlemsorganisationerna i Island och Färöarna förfogar, inom varje land, gemensamt över högst tre platser. Medlemsorganisationerna i Grönland förfogar, inom landet, gemensamt över högst två platser. Platserna inom varje land fördelas med hänsyn tagen till respektive organisations medlemsantal. 4 mom Samrådets styrelse fastställer fördelningen av platser, efter samråd med medlemsorganisationerna, inom varje land. 5 mom Från varje medlemsorganisation, representerat i samrådets styrelse ingår organisationens ordförande eller vice ordförande i styrelsen. Beslutsordning 6 mom Samrådets styrelse är beslutsmässig då mer än hälften av medlemsorganisationerna är representerade. Styrelsen bör eftersträva att fatta beslut i enighet. Om enighet ej kan uppnås, företages omröstning om så begäres. Rösterna fördelas enligt följande ordning. Varje medlemsorganisation erhåller mandat efter faktiskt medlemsantal, baserat på närmast föregående kalenderår. Medlemsorganisationer i Island, Färöarna och Grönland erhåller ytterligare mandattilldelning motsvarande medlemmar per land, som kompensation för litet befolkningsunderlag. Tilläggsmandaten fördelas inom varje land med hänsyn tagen till respektive organisations medlemsantal. Medlemsorganisationer ej representerade i Samrådets styrelse kan överlåta sina mandat till annan medlemsorganisation inom samma land. Meddelande om överlåtelse av mandat skall anmälas till Samrådets styrelse inför kommande verksamhetsår.

26 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 5 SEKTORERNA 6 Definition 1 mom Inom Samrådet finns sektorer. Sektorerna är rådgivande organ till Samrådets styrelse. Samrådets styrelse fastställer sektorernas verksamhetsområde. Uppgift 2 mom Sektorernas uppgift är att bevaka och utveckla det egna verksamhetsområdet samt främja information och erfarenhetsutbyte mellan medlemsorganisationerna inom den egna sektorn. Sektorerna lämnar årligen förslag till Samrådets styrelse inför nästa års verksamhet, avseende inriktning, omfattning och ekonomi. Sammansättning 3 mom Samrådets medlemsorganisationer kan delta i arbetet inom den sektor från vars område de har medlemmar. Ansvarsfördelning 4 mom Ansvaret för sektorernas löpande verksamhet åvilar generalsekreteraren samt organisationerna i det land som innehar ordförandeposten i Samrådet. Ekonomi 5 mom Sektorernas verksamhet finansieras genom Samrådets gemensamma medel. LEDARFORUM 7 Definition 1 mom Inom Samrådet finns ett forum för ledare, från alla pedagogiska områden och skolformer i medlemsorganisationerna. LEDARFORUM är ett rådgivande organ till Samrådets styrelse. Uppgift 2 mom LEDARFORUM:s uppgift är att utgöra en mötesplats, ett diskussionsforum för ledarna inom Samrådets medlemsorganisationer samt främja informations-och erfarenhetsutbytet medlemmarna emellan.

27 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 6 Sammansättning 3 mom Samrådets medlemsorganisationer fattar var för sig, beslut om sin representation i LEDARFORUM. Ansvarsfördelning 4 mom Sammankallande utses en gång per år från organisationerna i det land som innehar ordförandeposten i Samrådet. Ansvaret för den löpande verksamheten i LEDARFORUM åvilar generalsekreteraren samt organisationerna i det land som innehar ordförandeposten i Samrådet. Ekonomi 5 mom Kostnader för deltagande i LEDARFORUM bestrids av den egna organisationen. Mötet 6 mom LEDARFORUM samlas en gång per år eller då målgruppen så önskar. MÖTET 8 1 mom Styrelsen sammanträder minst två gånger årligen. Därutöver sammankallar ordföranden till möte då så bedöms erforderligt eller då minst två organisationer från två länder gör framställning därom. Ärende 2 mom Vid styrelsemöten behandlas av medlemsorganisationerna väckta frågor. Förslag till ärenden som skall upptagas på dagordningen bör skriftligen tillställas samrådets kansli senast en månad före mötet. Höstmöte 3 mom Vid höstmöte förrättas val av ordförande och vice ordförande. Mandatperioden för dessa utgöres av verksamhetsåret. Höstmötet fastställer verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret.

28 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 7 Vårmöte 4 mom Vid vårmöte godkännes bokslut och verksamhetsberättelse från föregående kalenderår. Kallelse 5 mom Möten sammankallas skriftligen. Till ordinarie möten utgår kallelse sextio dagar före mötets hållande. Dagordningen skall tillställas styrelsen senast tre veckor före mötet. Protokoll 6 mom Vid styrelsens möten föres protokoll som efter mötet tillställes medlemsorganisationerna. Förläggning 7 mom Möten förlägges till medlemsorganisationerna i de nordiska länderna. Värdorganisationen, utsedd ur det land som innehar ordförandeposten, svarar i samarbete med generalsekreteraren för arrangemangen. Beredning 8 mom Generalsekreteraren bereder ordinarie möten efter samråd med ledarna för respektive organisationers sekretariat.

29 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 8 EKONOMI 9 Räkenskapsårets längd 1 mom Räkenskapsåret utgöres av kalenderår. Medlemsavgift 2 mom För bestridande av Samrådets gemensamma kostnader erlägger varje medlemsorganisation medlemsavgift, som årligen fastställes av styrelsen. Medlemsavgiftens storlek 3 mom Medlemsavgiftens storlek baseras på antalet aktiva medlemmar inom medlemsorganisationerna per den 31 december närmast föregående kalenderår. Fördelning av kostnader 4 mom Varje medlemsorganisation bestrider de kostnader som är förenade med deltagandet i Samrådets och sektorernas möten. Resekostnadsutjämning 5 mom Resekostnadsutjämning utgår till medlemsorganisationer från Färöarna, Grönland och Island. Syftet med resekostnadsutjämning är att bestrida organisationernas merkostnader för resor, orsakade av den geografiska belägenheten. Villkoren för resekostnadsutjämningen fastställes av Samrådets styrelse. Revision 6 mom Samrådets räkenskaper och förvaltning granskas av auktoriserad revisor ur den organisation med vilken Samrådet har samarbetsavtal.

30 Punkt 5, Bilaga 1, Sid. 9 STADGEÄNDRING 10 UTTRÄDE 11 UPPLÖSNING 12 Beslut om ändring av dessa stadgar fattas av styrelsen. För ändring erfordras att minst 2/3 av de i beslutet deltagande medlemsorganisationerna är ense därom. Utträde ur Samrådet kan endast ske vid utgången av det kalenderår, då framställan inkom till styrelsen. Anmälan om utträde skall lämnas skriftligen till styrelsen, före september månads utgång. Upplösning av Nordiska Lärarorganisationers Samråd beslutas av styrelsen. Upplösning kan ske då minst 2/3 av de i beslutet deltagande medlemsorganisationerna är ense därom. Dessa stadgar har antagits med den svenska lydelsen som originaltext. Från och med den 1 januari 2006 är följande organisationer medlemmar i NLS: BUPL - Forbundet for pædagoger og klubfolk DLF - Danmarks Lærerforening DTL - Dansk Teknisk Lærerforbund GL - Gymnasieskolernes Lærerforening HL - Handelsskolernes Lærerforening Lva Lærersammenslutning ved Arbejdsmarkedsuddannelserne LVU - Landforbundet af Voksen- og Ungdomsundervisere S81 - Speciallærerforeningen af 1981 FSL - Finlands Svenska Lärarförbund OAJ - Opetusalan Ammattijärjestö FL - Føroya Lærarafelag FP - Føroya Pedagogfelag YF - Yrkisfelag studentaskúl- og HF-lærara IMAK - Ilinniartsisut Meeqqat Atuarfianneersut Kattuffiat PIP - Perorsaasut Ilinniarsimasut Peqatigiiffiat KI - Kennarasamband Islands Utdanningsforbundet SL - Skolenes Landsforbund Lärarförbundet LR - Lärarnas Riksförbund SFHL Svenska Folkhögskolans Lärarförbund Giltigheten för dessa stadgar trädde i kraft den 1 januari Dessa stadgar reviderades vid NLS höstmöte den november 2005 och träder kraft den 1 januari 2006.

31 Punkt 6, Sid. 1 Punkt 6 NLS Sommarkurs 2006 Bakgrund Tema Målsättning NLS sommarkurs arrangeras vart annat år i något av de nordiska länderna. Sommaren 2004 var kursen förlagd till Røros i Norge med temat Yrkesetik och demokratiutveckling. År 2006 kommer kursen att förläggas till Färöarna. NLS ansvarar för innehåll, administration och genomförande med bistånd av värdlandets organisationer. NLS kursens tema föreslås vara: Kvalitet i utbildningen dialog och reflektion. Kursens innehåll, uppläggning och arbetsformer syftar till att stärka lärarnas roll i utvärderingsarbetet och medvetandegöra lärarna och ledarna om deras inflytande i kvalitetsdebatten. Innehållsbeskrivning EU parlamentet har år 2001, i en särskild rekommendation till medlemsstaterna, uppmanat dem att skapa tydliga system för kvalitetsbedömning för att främja självbedömning i skolorna som ett sätt att skapa bättre skolor och undervisning, med jämvikt mellan självbedömning i skolorna och eventuell extern bedömning. Denna uppmaning som en följd av diskussionerna om bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen, är bara ett exempel på den politiska ambitionen att utveckla olika evalueringssystem för bedömning av utbildningens kvalitet. Eftersom externa utbildningar har fått så stor utbildningspolitisk betydelse, är det viktigt att lärarnas och ledarnas professionella uppfattning om sina insatser och resultat, lyfts fram och värderas. Utvecklingen av den pedagogiska verksamheten kan inte styras utifrån. Den måste utgå från de behov som verksamheten har och drivas av de professionella. Lärarfackliga organisationer måste fokusera på villkor och möjligheter till kvalitativ självvärdering av det dagliga arbetet. Lärarnas egna reflektioner av sitt arbete måste ske i en god miljö med tid och utrymme för det pedagogiska samtalet. Kursen tar sin utgångspunkt i att värdera kvalitet med tyngdpunkten lagd på den professionella utvärderingen och dialogen. Lärarnas höga arbetsbelastning försvårar möjligheten till att reflektera över sitt uppdrag.

32 Punkt 6, Sid. 2 Den stundtals uppskruvade samhällsdebatten om elevprestationer och lärarinsatser, sätter också lärare och ledare i en svår arbetssituation. Lärares och ledares förmåga att förklara och försvara sina pedagogiska val och metoder måste stärkas. Kursen kommer att ägna mycket uppmärksamhet kring den egna yrkesreflektionen och hur man som professionell kan föra ut sitt budskap men också belysa värdet av de nationella och internationella utvärderingarna och deras betydelse för kraftfältet mellan extern och intern kvalitetsbedömning. Arbetsformer Tidpunkt Förläggning Arbetet kommer att präglas av mycket dialog och erfarenhetsutbyte, men inramas av kompetenta föreläsare som kan sätta fokus på det förändrade och fördjupade uppdraget för lärare och ledare. Sommarkursen äger rum den 28 juni 2 juli 2006 med ankomst den 28 juni och hemresa den 2 juli. Sommarkursen är förlagd till Torshavns största hotell- och konferensanläggning Hotel Forøyar. Fördelning av kursdeltagare Kursen kommer att omfatta deltagare från samtliga nordiska lärarorganisationer i NLS och fördelas enligt följande: Danmark, Finland, Norge, Sverige Färöarna Grönland Island 30 platser per land 8 platser 4 platser 10 platser Om någon organisation / något land inte utnyttjar hela sin tilldelning kan den fördelas till övriga organisationer som önskar fler platser. Tidsplan November 2005: Styrelsebehandling om inriktningen av kursens innehåll och genomförande. Januari: Februari: Mars: Information till organisationerna, kursinbjudan Besked från organisationerna till NLS om önskat deltagarantal Fördelning av överblivna platser

33 Punkt 6, Sid. 3 April: Maj: Bindande anmälan. Organisationerna anmäler deltagare till NLS kansli Kursmaterial och information från NLS till de deltagande Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta godkänna ovanstående innehåll och riktlinjer för kursens genomförande.

34 NLS höstmöte 2006 i Hurdalsjøen Punkt 7, Sid. 1 Punkt 7 Inledning: Förslag till nordiskt projekt om professionsutveckling genom självvärdering av det egna och det gemensamma lärararbetet Utbildningens kvalitet har blivit en het politisk fråga och genom detta fått en stark offentlig profil i de nordiska länderna, så också på europeisk och internationell nivå. Globaliseringens effekter, med ökad konkurrens och liberalisering av handeln med varor och tjänster länderna emellan, håller på att förändra och fördjupa läraruppdraget. Externa utvärderare, myndigheter och politiska instanser, har fått en stor roll i bedömningen av utbildningens kvalitet. Ett effektivt system för kvalitetsbedömning måste däremot bygga på både yttre och inre evaluering. Utvärdering av lärararbetet är en stor och gemensam uppgift för de professionella yrkesutövarna. Tyngdpunkten på den externa utvärderingen har gjort den inre professionella värderingsprocessen än viktigare. Lärarna och ledarna i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola och vuxenundervisning, har i dag en stark press på sig att vara tydliga i det professionella budskapet. I denna atmosfär, måste professionen bli bättre att möta och bemöta kontrollsystem och kvalitetsbedömningar av elevprestationer och lärarinsatser, i vilken form de än antar. Enskild och gemensam reflektion av lärararbetet stärker den professionella kompetensen och självkänslan i yrket. Det är viktigt med tid och gynnsam miljö för dessa enskilda och gemensamma processer. Men utformningen av dagens arbetsorganisation och arbetsmiljö, lägger ofta hinder i vägen för detta arbete. Lärarorganisationerna har i avtal och överenskommelser länge försökt råda bot på den pressade arbetssituationen, men i olika undersökningar och intervjuer med lärare, framkommer att det ännu inte finns tid och utrymme för professionell reflektion. Projekt NLS föreslås därför initiera ett nordiskt projekt vars främsta syfte är att skapa goda arenor för reflektioner och erfarenhetsutbyten som stimulerar den professionella analysen och därigenom gör lärarna och ledarna yrkesmässigt bättre att bemöta, förklara och försvara de pedagogiska val man gör.

35 Målsättning Målsättning med projektet är 2 att identifiera och sprida goda exempel på professionella modeller för självvärdering. att i detta arbete knyta nätverk mellan intresserade förskolor, skolor och andra utbildningsinstanser för att främja ett nordiskt erfarenhetsutbyte om självvärdering och professionsutveckling. Syfte Syftet med detta projekt är också att identifiera goda miljöer och strukturer i arbetsorganisationen, som främjar reflektion och bearbetning av gemensamma lärarerfarenheter. att sprida resultaten till beslutsfattare, politiker och övriga intressenter i de nordiska länderna, för att påvisa behoven av bättre strukturella miljöer för det professionella samtalet. att stärka lärarnas roll och bilda opinion och respekt för lärarnas inre arbete och professionella bedömningar. att utgöra en kommunikationsväg till dialog om kvalitet i utbildningen med de nordiska utbildningsministrarna. Målgrupp Metod Lärare och ledare i samtliga skolformer och utbildningsinstanser i Norden. Projektet förutsätter att man till arbetet knyter en rådgivande expertgrupp med lärare och forskare som planlägger, leder och dokumenterar arbetet. Viktigt är också att planera för hur resultaten från projektet kan användas, publiceras och distribueras. Finansiering Projektet ska vara helfinansierat med utomstående medel från olika finansiärer, EU kommissionens direktorat, Nordiska Ministerrådets Stipendie- och Kulturfond m.m. Tidsplan Förslag till beslut Utfallet av projektets finansiering, är förutsättningen för igångsättandet och den fortsatta tidsplaneringen. Styrelsen hålls kontinuerligt informerad om utvecklingen under våren Kompletterande beslut fattas vid NLS vårmöte Styrelsen föreslås ställa sig bakom förslag till nordiskt projekt med ovanstående målsättning, syfte och riktliner för arbetet. Förutsättningen för projektet är ovanstående förslag till helfinansiering. Styrelsen föreslås ge generalsekreteraren i uppdrag att utforma en detaljerad projektplan som kan ligga till grund för det fortsatta arbetet.