Närvarande Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort Søren Hoppe Christensen HL. Per Wadman Sonja Åström

Transkript

1 Ärende NLS höstmöte Tid november 2004 Plats OAJ, Helsingfors Närvarande Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Søren Hoppe Christensen HL NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Jörgen Lindholm Sören Holm Per Wadman Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet KI KI IMAK PIP NLS NLS Närvarande inbjudna chefsredaktörer: Thorkild Thejsen Folkeskolen Carl-Erik Rusk Läraren Sten Svensson Lärarnas Tidning Kerstin Weyler Skolvärlden Knut Hovland Utdanning Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

2 Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Erkki Kangasniemi OAJ hälsade ledamöterna välkomna till Helsingfors. Han vände sig särskilt till de inbjudna chefsredaktörerna och till Mimi Bjerkestrand, Utdanningsforbundet, som är ny ledamot i NLS styrelse. Erkki Kangasniemi beklagade att han måste lämna mötet för att delta i ett viktigt möte i AKAVA om det nya inkomstpolitiska avtalet som ska slutas i Finland. Erkki Kangasniemi gav i detta sammanhang en orientering om det inkomstpolitiska förslaget och underströk vikten av att alla löntagare ställer upp på strukturen och innehållet. Under dagen kommer AKAVA att ta slutlig ställning, varför Erkki Kangasniemi måste prioritera sin närvaro där. Han önskade NLS styrelse ett gott möte och överlämnade ordförandeklubban till Per Aahlin Utdanningsforbundet. Per Aahlin tackade för förtroendet samt förklarade mötet öppnat. Punkt 2 Dagordningen fastställs Till dagordningen anmälde generalsekreteraren två tilläggsärenden: inbjudan från Utdanningsforbundet att förlägga styrelsens vårmöte till Spetsbergen samt ett erbjudande från Bonniers Publications om rabatterade prenumerationer till NLS organisationernas medlemmar. Inbjudan till Spetsbergen behandlas under verksamhetsplanen som punkt 5.2. Erbjudandet från Bonniers kommer att behandlas under punkten övriga ärenden. Med dessa tillägg godkändes dagordningen för mötet. Punkt 3 Protokoll från den maj 2004 Anmäldes från Utdanningsforbundet att Berit Østerengs namn inte finns med bland de närvarande vid mötet. Generalsekreteraren beklagade det inträffade. Med denna ändring om Berit Østereng godkändes protokollet i sin helhet. Punkt 4 Punkt 4.1 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte Lärarutbildningen i Norden Generalsekreteraren gav en resumé av det arbete som förevarit i NLS ad hoc-grupp om Lärarutbildningen i Norden samt relaterade till den information som samlats in sedan föregående möte angående lärarutbildningens struktur och innehåll. Generalsekreteraren sammanfattade de frågeställningar som ska belysas i dagens diskussion samt gav en orientering om det arbete som ska bedrivas under det kommande året.

3 Protokoll, Sid. 3 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte samt den efterföljande diskussionen kommer att vara vägledande i detta kommande arbete. Styrelsen inledde med att orientera varandra om lärarutbildningens struktur och innehåll i respektive land. Sammanfattningsvis kan sägas följande: Bilden av lärarutbildningens struktur är skiftande i de nordiska länderna. Detta har också framkommit vid tidigare jämförelser. Reformarbete och anpassning till internationella standarder har ytterligare förstärkt skillnaderna. Därför är diskussionen om lärarutbildningen en fråga av stor vikt för NLS så att de nordiska lärarorganisationerna får en fördjupad referensram till lärarutbildningarna i Norden. Detta inte minst med tanke på den växande internationalisering som sker på den högre utbildningens område. Lärarorganisationernas målsättning för lärarutbildningen bör kunna formuleras gemensamt, även om ländernas sätt att organisera lärarutbildningen till innehåll, behörighet och struktur, skiftar. Lärarutbildningens kvalitet bör stå i förgrunden för NLS gemensamma arbete. Lärarutbildningens dimensionering är också en viktig fråga. Ryckighet i intagningarna måste motverkas och en bättre långsiktig planering av behov och tillgång måste komma till stånd. Tillgången på välutbildade lärare är en förutsättning för kvaliteten i undervisningen, därför måste NLS organisationerna hålla varandra informerade om hur myndigheterna sköter denna problematik. Den arbetsförlagda praktiken är en central del i utbildningen och ska ha tillräckligt utrymme i dagens lärarutbildningar. Det är ett område som har svårt att hävda sin betydelse bl.a. vid ekonomiska nerdragningar. Det är viktigt för en yrkesutbildning att praktiken har hög kvalitet och ges i tillräcklig omfattning. Behörighet för examina är ett område som är svårt att jämföra och bedöma, länderna emellan. I detta sammanhang diskuterades också Bolognaprocessens inflytande. Farhågor framfördes bl.a. från Finland att denna internationalisering kan komma att innebära en kvalitetssänkning i de länder som har högre krav än de nivåer som Bolognaprocessen stipulerar. Utvärdering av lärarutbildningens kvalitet och vem som har ansvar för detta, diskuterades samt lärarorganisationernas inflytande på lärarutbildningens utformning och innehåll. I detta sammanhang behandlades ETUCE: s satsning Europe needs Teachers och de aktiviteter som planeras för nästa år samt OECD :s

4 Protokoll, Sid. 4 tredelade rapport som understryker behovet att attrahera, utveckla och behålla effektiva lärare. Det internationella intresset att lösa de växande problemen med brist på kvalificerade lärare, är stigande. Det finns ett växande intresse bland ungdomar att söka sig till lärarutbildningarna. Detta måste uppmuntras och tas tillvara genom att erbjuda god utbildningsstandard och fler utbildningsplatser. Inflytandefrågorna och den verksamhetsförlagda praktiken diskuterades ingående. I Sverige har den verksamhetsförlagda praktiken samma status som utbildningen vid lärarhögskolan. Det betyder att de verksamma lärarna härigenom har stort inflytande över lärarutbildningen. Praktiken är en central del av utbildningen. I Danmark utbildas praktiklärare men antalet lärare med denna utbildning är låg. Finansiering för utbildningen finns avsatt i statsbudgeten men kommunerna klarar inte av att organisera och hantera detta område ännu. Förhoppningsvis sker en förbättring. Fackligt och professionellt inflytande i nämnder och styrelser är ett sätt att utöva inflytande. Detta varierar, men tillämpas bl.a. i Danmark vid institutionerna för pedagogutbildningen. Ett annat sätt att vinna inflytande kan vara att ge ut skrifter som blir kurslitteratur i lärarutbildningen. Fler idéer som kan stärka lärarorganisationernas och de verksamma lärarnas inflytande är en bra fråga att vidareutveckla under det kommande året. Styrelsen var enig om att det fackliga och professionella inflytandet över lärarutbildningen måste stärkas avseende kvalitet, struktur och dimensionering. Avslutningsvis behandlade styrelsen forskningens betydelse för lärarutbildningens kvalitet och status. Lärarutbildningen i Sverige blev forskningsanknuten genom den senaste reformen. Därmed kan en lärare med föreskriven lärarutbildning nu göra samma yrkeskarriär som medicinare, ingenjörer m.m. Strukturen har öppnat för karriärtjänster och knutit lärarutbildningen till forskningen, något som får stor betydelse för utveckling av kvalitet och status. Lärarutbildningen i Sverige är en sammanhållen yrkesutbildning med olika specialiseringar i likhet med t.ex. läkaryrket. Specialiseringarna gör yrket mångfaldigt fastän det bygger på samma lärarexamen.

5 4.2 Lön- och arbetstid NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 5 Lärarutbildningarna vid Åbo Akademi Finland genomgår för närvarande också en grundläggande reformering p.g.a. Bolognaprocessens inflytande. Detta är viktigt att återkomma till när styrelsen ska vidareutvecklar synen på forskningsanknuten lärarutbildning. Forskningsanknuten lärarutbildning och realkompetens bör därför diskuteras vidare i det kommande informations- och erfarenhetsutbytet. Island Eiríkur Jonsson informerade om utvecklingen i Island före, under och efter de isländska grundskollärarnas strejk. Han kompletterade den redogörelse som styrelsen fått utdelat skriftligt samt orienterade om stämningen bland allmänheten. Strejken har fått stort stöd och uppbackningen till KI:s krav är stor. Nu avvaktar KI den medlemsomröstning som är påbjuden till måndagen den 6 december. Eiríkur Jonsson tackade alla för det stora stöd som KI åtnjutit och underströk med vilken värme medlemmarna tagit emot alla yttringar. Finland Anders Rusk informerade om det inkomstpolitiska avtal som återigen skall slutas på den finländska arbetsmarknaden. I oktober 2004 var arbetsgivarna tveksamma till att sluta ett helhetsavtal. Förhandlingarna påbörjades men fick ett hastigt avbrott på grund av den olagliga strejk som bussförarna iscensatte. Efter påtryckningar avslutades strejken och förhandlingarna återupptogs. Förhandlingarna har förts med regeringens löfte att stödja detta inkomstpolitiska helhetsavtal med en skattesänkning för att förstärka effekten på en kommande ramuppgörelse. Efter ramuppgörelsen har arbetsmarknadens parter två veckor på sig att sluta övriga kompletterande avtal. Ett delmål är nu nått. Den offentliga sektorn kommer att dra nytta av denna löneutveckling i de kommande branschvisa förhandlingarna. Soile Oleander redogjorde för förskollärarnas löneutveckling och underströk deras kamp att minska löneskillnaderna till andra lönegrupper inom den offentliga sektorn. Sverige Eva-Lis Preisz refererade till den utsända nationella rapporten samt pekade på några viktiga skillnader i lönebildningen för lärare i Sverige i förhållande till övriga lärare i de andra nordiska länderna. Lärarna i Sverige har tio års erfarenhet av decentraliserade avtal och nu står en ny avtalsrörelse för dörren tillsammans med en million löntagare på det kommunala området. Har lärarnas löneuppvärdering lyckats?

6 Protokoll, Sid. 6 Vilken löneattityd har medlemmarna nu till individuell lönesättning? Med erfarenhet av två femårsavtal med individuell lönesättning har nya erfarenheter vuxit fram. 86 % av tillfrågade lärare vill att lönesättning ska ske på arbetsplatsen och helst mellan chef och anställd eller mellan ett ombud på arbetsplatsen och chefen. Man vill att insatserna i det dagliga pedagogiska arbetet ska påverka lönen och detta kan bara avgöras där. Medlemmarna vill också utveckla rätten att teckna lokala kollektiva avtal. Denna utveckling förstärker lärarnas inflytande också på andra områden i den kommunala beslutsprocessen. I kommande avtalsrörelse ska den individuella lönesättningen utvecklas vidare. Lönesamtal skall vara en rättighet m.m. De båda lärarförbunden arbetar hårt för att förverkliga dessa inriktningar i sitt gemensamma samverkansråd. Arbetstidsproblematiken är i likhet med lönebildningen också en viktig del att lösa i de kommande förhandlingarna. Tydligare ramar för hur arbetstiden ska kunna läggas ut och hanteras lokalt, ska drivas. Danmark Anders Bondo Christensen redogjorde för avtalsstämningarna på det kommunala området. Förhandlingsordningen har lagts om i år. Nu startar de enskilda organisationerna sina förhandlingar den 3 december och samordnas därefter inom KTO. På lärarområdet är stämningen negativ mot lokal lönebildning, 94 % röstade mot överenskommelsen om decentraliserad lön. Danmark har haft lokal lönebildning sedan 1987 och erfarenheterna är entydigt negativa. De fördelningspolitiska kriterierna har ökat motsättningarna och förstärkt kravet på en mer central lönebildning. Arbetsgivarna vill däremot bygga ut systemet. Detta har lett till en stagnering i avtalsrörelsen för lärarna då andra arbetstagare, som accepterar lokal lönebildning, nu kommer till förhandlingsbordet. DLF har därför lagt ett förslag om förhandlingar med ångerrätt och extern utvärdering som bägge parter kan ta ansvar för. I förhandlingarna om arbetstiden önskar DLF en mer central uppgörelse, där man fastställer undervisningsskyldigheten för varje lärare och där lärarna därefter själva tar ansvar för verksamheten. Lönen ska till största delen förhandlas centralt utom vissa rekryteringstillägg m.m. De individuella funktionstilläggen ska bort. Får lärarna inte stort genomslag för dessa idéer, brakar avtalsrörelsen samman. Søren Hoppe Christensen redogjorde för förhandlingarna på det statliga området. Parterna har precis träffats och utväxlat krav. De står långt från varandra. Arbetsgivaren vill ha lokal lönebildning men det vill inte de statliga lärarna. Lärarna har ställt ett enda krav: en uppsägning av arbetstidsavtalet och krav om ett nytt. Inga lönekrav har framförts, för att understryka behovet av ett nytt arbetstidsavtal.

7 Protokoll, Sid. 7 Arbetsgivaren vill att skolledarna tar ansvar för hur arbetstiden ska läggas ut inom ramen för den ekonomi som staten tillhandahåller. Detta kan lärarna inte acceptera. Efter dessa inledande referat övergick styrelsen att diskutera de olika lönebildningsstrukturerna och skillnaderna i dessa. Anders Rusk inledde diskussionen. Lärarna i Finland är på väg att luckra upp motståndet mot lokala förhandlingar för att få ut mer pengar ur systemet. Lokal lönebildning och löneglidning är på väg i Finland. Jan Hjort orienterade om att dessa rörelser kan man också se hos lärarna i DTL. Man vet att löneglidning ger mer pengar i systemet. För DTL: s del kan bara arbetsplatsombuden förhandla. De har förhandlingsmandatet. Detta vill motparten ändra på och har därför gjort en undersökning i smyg hos lärarna. Den enskilda läraren kan säkert få ett bättre utfall men DTL står fast att inte utveckla enskilda löneuppgörelser utan förbättra det kollektiva systemet i stället. Norge Haldis Holst Utdnningsforbundet redogjorde för den norska hållningen som ligger närmare den danska än den svenska. Medlemmarna vill ha lön inte belöning för sitt arbete. Lärarna har inte förtroende för att skolledarna rätt värderar lönen för den enskilde läraren. Därför är motståndet mot lokal lönebildning stort. Eftersom konflikträtt på denna typ av lönebildning saknas, har arbetsgivaren fått för stor makt över fördelningen. Därmed uppstår en obalans i lönesystemet. Ett lokalt utbyggt lönesystem kräver lokala kollektivavtal och välutbildade parter som gemensamt tar ansvar för uppgörelsen. Sveriges erfarenheter har visat att lokal lönebildning har gett mer i lönekuvertet och större inflytande över systemet. Den fackliga organisationen får därmed en ny roll att stötta förhandlingarna och att ge verktyg till den enskilda medlemmen. Lönesamtalet vill lärarna se som en rättighet. Den som vet vad jag gör och där man vet vad jag gör, där ska lönen sättas. Kärnan i yrket lönesätts bättre i detta system än när man lönesätter tillägg och funktioner, menar Eva-Lis. Efter en spännande och ingående diskussion kunde styrelsen konstatera att det är viktigt att hitta ett system som ger det största löneutfallet, de bästa villkoren och det starkaste inflytandet. Inget system är bättre än ett annat. Det gäller att leverera resultat som gör medlemmarna nöjda. Sammanfattningsvis kan konstateras att med denna utveckling av mångfald i lönebildningssystemen, blir erfarenhetsutbytet i dessa frågor allt viktigare.

8 Protokoll, Sid. 8 Punkt 5 Förslag till verksamhetsplan för år 2005 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsplanen och fokuserade särskilt på verksamhetens tema för nästkommande år Lärarutbildning, forskning och yrkeskvalitet. Temat är en fortsättning på det kvalitetsarbete i utbildningen som NLS bedrivit under Styrelsen ska under året få en bred referensram till hur lärarutbildningarna i Norden är strukturerade, vilka reformer som lärarutbildningarna i respektive land har genomgått och hur lärarorganisationerna arbetar för att höja kvaliteten. Temat syftar också till att stärka forskningens betydelse för en bättre yrkesutveckling. Med en bredare referensram om de olika ländernas förhållanden, kan NLS sambetet utveckla lärarutbildningens kvalitet. Styrelsen behandlade verksamhetsplanen samt ställde förslag på ytterligare verksamhetsområden. Anders Bondo Christensen föreslog att styrelsen i tillägg till huvudtemat också skulle behandla lärarnas metodfrihet samt undersöka hur de olika nordiska länderna arbetar med undervisningen av tvåspråkiga elever. Båda dessa områden är behjärtansvärda för de danska lärarna. Det råder för närvarande stor press på lärarnas metodfrihet. Politiska beslut styr alltmer hur lärarna ska undervisa och därför ses detta tema som ett viktigt tillägg till huvudtemat. Undervisningen av tvåspråkiga elever är ett stort och viktigt område i alla de nordiska länderna att få dessa elever att klara sin skolgång. Ett erfarenhetsutbyte med de övriga nordiska lärarorganisationerna kan ge goda idéer hur vi ska klara denna uppgift bättre. Anders Bondo Christensen föreslog också att PISA, som är huvudtema vid förbundsseminariet, betraktas med kritiska ögon. Kanske mäter PISA undersökningen inte vad den ska mäta? Dan Johansson föreslog att den forskning som nu finns ska spridas bättre. Med forskning som en del i huvudtemat för år 2005 borde NLS ställa också detta krav. Han önskade också en större långsiktighet i arbetet med de teman vi har, än bara över ett år i sänder. Vidare föreslog han att drop-out fenomenet i våra skolsystem skulle kunna vara ett viktigt ämne för NLS att ta upp vid ett kommande tillfälle. Styrelsen diskuterade temat för förbundsseminariet och önskade en bredare ingång än vad som kan utläsas i förslaget.

9 Protokoll, Sid. 9 Fler internationella studier och jämförande områden måste belysas. Diskussion om hur detta berör lärarprofessionen och vilka konsekvenser det får för yrkesutövningen måste ges stort utrymme. Eva-Lis Preisz föreslog att förberedelsearbetet ska ske i samverkan med kanslierna så att allas intressen blir tillgodosedda. Styrelsen beslöt tillstyrka förslagen på tilläggsärendena Lärarnas metodfrihet samt Undervisning av tvåspråkiga elever samt tillstyrka förslag om en bredare ingång i temat vid NLS förbundsseminarium. Med dessa tillägg antog styrelsen den föreslagna verksamhetsplanen för år 2005 samt godkände riktlinjerna för arbetet. 5.2 NLS vårmöte i Svalbard Utdanningsforbundet presenterade program för styrelsens vårmöte i Svalbard samt efterhörde styrelsens möjlighet att förlägga NLS vårmöte dit. Styrelsen beslöt anta Utdanningsforbundets inbjudan samt förslag till program. Beslöts att avresa sker den 18 maj och hemresa den 21 maj. Punkt 6 Budget för år 2005 Generalsekreteraren föredrog förslag till budget för det kommande året. Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för år 2005 med specifikationerna i de medföljande bilagorna 1-4. Punkt 7 Mötet med Nordens utbildningsministrar Generalsekreteraren redogjorde för bakgrunden till att mötet blivit uppskjutet och att mötet nu föreslås äga rum till våren under det danska ordförandeåret Utbildningsministrarnas möten under 2005 äger rum den 5 april, den 9 juni och den 1 november. Mötena den 5 april och 9 juni är förlagda i Köpenhamn, varför den 9 juni är det datum som förordas. Den innehållsmässiga planeringen står fast med tillägget att också ta upp lärarutbildningens kvalitet och lärarnas metodfrihet som viktiga frågor i kvalitetsdebatten. Styrelsen beslöt tillstyrka detta förslag.

10 Protokoll, Sid. 10 Punkt 8 Internationella ärenden 8.1 Redovisning av kostnaderna för European Night Generalsekreteraren föredrog ärendet. Styrelsen godkände den ekonomiska redovisningen och genomförandet avseende återbetalningen till NLS. 8.2 Utvärdering av EI: s kongress Styrelsen gratulerade Haldis Holst och Eva-Lis Preisz till invalet i EI:s styrelse samt förklarade att man var mycket tillfreds hur NLSorganisationerna skött valfrågorna och kongressärendena i övrigt. 8.3 PAN-Europeiska frågor Jörgen Lindholm Lärarförbundet rapporterade från EI/ETUCE Bureau:s möten samt från EI/ETUCE Council i juni: Den nya strukturen för det internationella arbetet är bra och arbetsutskottet fungerar också mycket bra. Vid nästa möte i arbetsskottet den 6 december kommer kvalitetsfrågorna från Councilmötet i Amsterdam att behandlas. Likaså tar arbetsskottet upp problematiken med handel i utbildningen. Det konstitutionella fördraget är antaget och i fördraget står nu att frågor rörande handel ska fattas med kvalificerad majoritet. Om något land anser att beslutet äventyrar landets möjlighet att själv ordna utbildning som ett statens ansvar då kan det landet kräva enighet i beslutet. Detta är en viktig markering för framtiden. Jörgen Lindholm redogjorde också för de olika nätverk som verkar inom ETUCE. I detta sammanhang poängterade Jörgen det Round Table i Dublin februari 2005 som ska behandla lärarutbildningen. På den konferensen ska inriktningen för arbetet med lärarutbildningsfrågorna fastställas. Bolognafrågorna i lärarutbildningen är en central del i denna konferens. Det är därför av största vikt för NLS att bevaka denna konferens. Jörgen uppmanade NLS organisationerna att också uppmärksamma den hearing om lärarutbildningen som ETUCE ska hålla i januari Vidare uppmanade Jörgen NLS organisationerna att i görligaste mån svara utförligt på den enkät om livslångt lärande som kommer att sändas ut från ETUCE och den PAN-Europeiska Strukturen. EI kommer också under våren att arrangera en konferens om GATS. Datum för detta är ännu inte bestämd. Avslutningsvis meddelade Jörgen att ETUCE har fått en hemsida. Adressen är Elfe-projektets hemsida har adress

11 Protokoll, Sid. 11 Anders Bondo Christensen uppmärksammade situationen i Turkiet angående ny rättssak. NLS bör säkra en så bred representation som möjligt, för att bevaka detta. Haldis Holst stöder detta och gav en kort egen rapport angående Turkiet. Haldis Holst uppmärksammade också mötet i The Quality Panel, med dess viktiga frågor. Punkt 8.4 EI:s solidaritetsfond för lärare och barn i Beslan Styrelsen utbytte information i denna fråga. Punkt 9 NLS förbundsseminarium Detta ärende behandlades utförligt under punkt 5 förslag till verksamhetsplan för Styrelsen godkände därmed de redovisade riktlinjerna med de tillägg om en bredare ingång av temat, som diskuterades under punkten 5. Styrelsen beslöt vidare att förlägga seminariet till sista delen av vecka 41: onsdag den 12 oktober fredag den 14 oktober. Punkt 10 Val av ordförande och vice ordförande för år 2005 Styrelsen beslöt välja Helga Hjetland Utdanningsforbundet till NLS ordförande för år 2005 med Eirikur Jonsson KI som vice ordförande. Punkt 11 Möteskalendarium för år 2006 Styrelsen beslöt förlägga NLS möten år 2006 enligt följande: NLS vårmöte 2006 den 3-5 maj NLS höstmöte 2006 den november Mötena äger rum i Island Punkt 12 Rapporter från organisationerna 12.1 Rapporterna utdelades samt finns också elektroniskt på NLS hemsida Utvärdering av NLS sommarkurs Generalsekreteraren föredrog ärendet. Styrelsen godkände rapporten.

12 12.3 Övriga rapporter Inga övriga rapporter behandlades. NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 12 Punkt 13 Övriga ärenden 13.1 Erbjudande från Bonnier Publications Generalsekreteraren föredrog på erbjudandet från Bonniers om rabatterade prenumerationspriser på årsabonnemang Illusterad Vetenskap och National Geographic. Det står varje organisation fritt att ansluta sig till detta erbjudande. Inga beslut ska därför fattas i detta ärende. Åtgärd De organisationer som vill anta erbjudandet ska vända sig till NLS kansli för vidare handläggning Per Aahlin presenterade ett projekt från Utdanningsforbundets Utdildningsakademi, som i samarbete med Nordiska Rådet ska arrangera en nordisk konferens år Intresserade kan ta kontakt med Utdanningsforbundet. Punkt 14 Mötet avslutas Mötesordförande Per Aahlin tackade styrelsen för intressanta dagar, OAJ för ett gott värdskap samt tolkarna för kvalitativt arbete. Därefter förklarades mötet avslutat. Helsingfors 30 november 2004 Per Aahlin Mötesordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare