NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Möte i NLS sektor för gymnasie- och yrkesutbildning Tid Den 4-5 november 2002 Plats Lärarförbundet, Lärarnas Hus, Segelbåtsvägen 15, Stora Essingen, Stockholm Närvarande Svend Erik Christensen, DTL Birgitte Johansen, DTL Gerd Nielsen, GL John Christensen, HL Annika Lindblom, FSL Olavi Arra, OAJ Kari Nyutsumo, Utdanningsforbundet Torbjörn Ryssevik, Utdanningsforbundet Maud Molander, LR, dag 1 Yvonne Hyttinen, Lärarförbundet Ulla Bonnier, Lärarförbundet Ingibergur Eliasson, KI Anna-Maria Gunnarsdottir, KI Lillemor Darinder, NLS Punkt 1 Mötet öppnas Ulla Bonnier hälsade alla välkomna till mötet. Punkt 2 Dagordningen fastställdes Den föreslagna dagordningen fastställdes utan ändringar. Punkt 3 Senaste protokoll godkännes Protokollet godkändes. Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nld@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 4 Gymnasiereformer i de nordiska länderna Norge Torbjörn Ryssevik, Utdanningsforbundet, redogjorde för utvecklingen i Norge. Den senaste gymnasiereformen, Reform 94, gäller fortfarande. Skolformen har utvecklats och det har tillkommit två nya studievägar. Antalet studievägar är nu 15. Utvärderingar visar att utbildningen blivit för teoretisk. Den nya borgerliga regeringen avser att se över hela grundutbildningen. Man diskuterar för närvarande att minska skolgången från 13 år till 12. Vidaregående skola berörs inte av översynen. Ett nationellt system för kvalitetsvärdering av undervisning utreds för närvarande. Regeringen har aviserat att man avser att presentera en delrapport 1 april Kvalitetsvärdering har skapat stor debatt i Norge. Man är oense om syftet med värderingen. En nätbaserad portal planeras där resultaten från skolorna kommer att finnas tillgängliga. Kari Nyutsumo menade att risken är stor att skolorna kommer att delas in i A- och B-skolor. Finland Olavi Arra, OAJ, redogjorde för utvecklingen i Finland. Någon omfattande reformering är inte att vänta mot bakgrund av de stora förändringar som genomfördes under 1990-talet. Det allmänbildande gymnasiet är årskurslöst. De studerande planerar själva sin utbildning som varierar mellan 2-4 år, vanligast är 3 år. Idag omfattar alla yrkesinriktade grundexamina tre års studier. Treårig grundexamen ger allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola eller universitet. Den här reformen är ett försök att göra yrkesutbildningen konkurrenskraftig med gymnasieutbildningen. Nya gymnasielagen från 1998 förde med sig en skyldighet för gymnasier och yrkesläroanstalter att samarbeta. En stor utmaning för 2000-talet är att undanröja praktiska hinder för samarbete. En annan stor utmaning är distansundervisning som man tänker utveckla för att små skolor skall kunna finnas kvar i samma utsträckning som tidigare. Annika Lindblom, FSL, förklarade hur det kursutformade systemet fungerar för de studerande. Sedan 1994 har gymnasierna kunnat välja att inrätta årskurslös utbildning. Studerandegrupperna kan ibland vara oerhört stora. Island Ingibergur Eliasson, KI, informerade om den reformering som är på gång Skolorna har blivit mera självständiga. Rektor har fått ökade befogenheter när det gäller löner. En del av lönen beslutas centralt och en del lokalt. Antalet elever i yrkesutbildningen är 12, i allmänna gymnasier 18 och slutklasser 25. Rektor får däremot inte besluta om fler elever i klassen/gruppen om inte läraren ger sitt medgivande. Under 2004 kommer centrala prov att införas. Utbildningstiden till studentexamen kommer att förkortas från fyra till tre år. Alla skolor kommer att kunna göra sin planering via ett centralt dataprogram som varje skola är uppkopplad till.

3 Punkt 5 Skolans kontakt med omvärlden Ulla Bonnier reflekterade inledningsvis kring i vilken utsträckning kontakter med omvärlden skall riktas mot högskolan respektive arbetslivet. I Sverige har regeringen som mål att minst 50 procent av en ungdomskull skall gå vidare till högskolan före 25 års ålder. I Norge pågår en utbildningspolitisk förändring. Den borgerliga regeringen vill effektivisera utbildningen bland annat genom att eleverna skall genomgå utbildningssystemet snabbare. 43 procent av eleverna går på allmänna gymnasier och 57 procent går yrkesinriktad gymnasieutbildning. I Finland finns en klar distinktion mellan yrkesläroanstalter och gymnasier. Yvonne Hyttinen informerade om en arbetsgrupp bestående av representanter för arbetsmarknadens parter och företrädare för Utbildningsdepartementet som haft i uppdrag att diskutera olika möjligheter och lämna förslag till hur samverkansformerna mellan skola och arbetsliv kan utvecklas. Arbetsgruppen hade bland annat föreslagit att ett nationellt råd inrättas för samverkansfrågor. Birgitte Johansen, DTL, redogjorde för en väl fungerade samverkan mellan skola och arbetsliv i Danmark i t ex styrelser och yrkesråd. Eleverna får också hjälp med vägledning. Ingibergur Eliasson, KI, poängterade vikten av att det finns tid för lärare att arbeta upp kontakter med näringslivet. Punkt 6 Det virtuella gymnasiet fortsättning Ulla Bonnier informerade om en försöksverksamhet med distansundervisning i Sverige. Inom offentliga gymnasieskolor förekommer distansundervisning endast i liten omfattning. Motsvarigheten i Sverige till begreppet virtuellt gymnasium är IT-gymnasium. Yvonne Hyttinen rapporterade från ett forskningsuppdrag om distansundervisning. En rad olika benämningar finns för distansundervisning. Det som förenar oavsett beteckning är att undervisare och lärande befinner sig på olika platser och att detta förhållande kräver någon form av förmedlad kommunikation. Gerd Nielsen rapporterade att GL tagit fram ett utkast till IT-politiska riktlinjer. Syftet med riktlinjerna är att de skall inspirera till diskussion om arbetstid och arbetsvillkor inför en avtalsreglering. Frågor som rör mediapedagogik och kvalitetskriterier bör diskuteras ytterligare. I Norge prövar man en modell för små skolor i glesbygd. Eleverna erbjuds t ex 3 timmar virtuell undervisning och 2 timmar vanlig undervisning. Olavi Arra informerade om distansgymnasiet som är en ny form för självstudier. Depressionen under 1990-talet medförde ett stort behov av att skapa nya jobb. En nationell kunskapsstrategi utarbetades. Finland skulle bli en kunskapsnation. Man är nu inne i ett andra utvecklingsskede som bland annat innebär ett samarbetsnät för skolorna. Olavi Arra redovisade också en del faktauppgifter om internetuppkoppling,

4 studieresultat i olika ämnen och åldersstrukturer beträffande distansgymnasiet. Lärarnas datakunskaper behöver höjas och avsikten är att de skall få en veckas utbildning. John Christensen aktualiserade behovet av att bestämmelser om copyright harmoniseras. Undervisningsministeriet måste förhandla om möjligheterna att få kopiera utländska tv-program. En gymnasiereform är på gång och troligtvis kommer man att föreslå att procent av studietiden bedrivs som virtuell fjärrundervisning. Birgitta Johansen redogjorde för distansundervisning som förekommer i yrkesutbildningen. Ingibergur Eliasson rapporterade att man inte kommit särskilt långt när det gäller distansundervisning på Island. KI har uttalat att lärarna inte är emot utvecklingen även om vissa problem finns beträffande lönesättning. Ulla Bonnier föreslår att vi håller varandra informerade t ex genom att lägga ut avtal på NLS hemsida. Det handlar både om nätverksbaserad undervisning och distansundervisning, om upphovsmannarätt och om lärares arbetsvillkor. Punkt 7 Vuxenutbildningen och lärarutbildningen i relation till den formen av undervisning Danmark: Vuxna får betala sina studier på gymnasial nivå. Ansvariga talar om att bryta det sociala arvet. Norge: Vuxenutbildningen bygger på tre element. Det första är att alla skall få en ny chans till studier på gymnasial nivå. Det andra är att man skall få ny kompetens i arbetslivet och det tredje är realkompetensvärdering, dvs att man kan få sin reella kompetens validerad och därigenom kunna förkorta studietiden. Arbetet varierar i fylkena. Reformen har nu dalat på grund av brist på medel. Finland: Under en period inrättades en rad vuxenutbildningscentraler. Omställningen till en kunskapsnation innebar att många erbjöds vuxenutbildning. Statistiken visade höga siffror. Idag är det färre personer som studerar. Inom 5 år väntas stor brist på lärare i yrkesutbildning. Ledamöterna diskuterade vilka utbildningskrav som ställs på lärare i vuxenutbildning. I Sverige finns ingen särskild specialisering inom lärarutbildningen i vuxenpedagogik. I Norge finns ett utbud av kurser i vuxenpedagogik. Dessutom erbjuder Lärarförbundet egna kurser i vuxenutbildning. Både i Finland och i Island krävs utbildning i vuxenpedagogik. I Danmark finns inget formellt krav men i realiteten krävs utbildning. Beslutades att vi skall försöka samordna kraven. Punkt 8 Internationella frågor Lillemor Darinder rapporterade från Nordiska rådets 54:e session som firade 50-års jubileum på riksdagshuset i Helsingfors. Arbetsmarknadsavtal gäller inom Norden liksom passfrihet. I vilken utsträckning överenskommelser efterlevs är oklart. Nordiska rådet har beslutat att informera om olika

5 överenskommelser. Ambitionen är att få ett system som innebär att man kan studera och arbeta i hela Norden - en nordisk hemmamarknad. Värdegrundsfrågor hade lyfts fram vid mötet. Lärare och elever får möjlighet att utveckla arbetet kring etik och demokrati. En konferens äger rum den 6-7 december 2002 om Morgondagens skola i Norden. Nordiska rådet har givit ut boken Är engelska hot eller möjlighet som handlar om att det anglosaxiska är på väg att ta överhand. Under senare år har de nordiska värderingarna stärkts. Ledamöterna rekommenderades att gå in på rådets hemsida En diskussion fördes om den nordiska samhörigheten. Det konstaterades att den ekonomiska utvecklingen går betydligt snabbare än den politiska. Punkt 9 Verksamhetsplanen för år 2003 Lillemor Darinder rapporterade att styrelsen skall besluta om verksamhetsplan för år 2003 i december. Sektorn beslöt inrikta arbetet på pedagogik för nätverkbaserad undervisning samt arbetsvillkor för lärare i detta sammanhang. Tanken är också att ledamöterna skall delge varandra erfarenheter av vuxenpedagogik och reformering av den gymnasiala utbildningen vid nästa möte. Andra frågor är Köpenhamnsdeklarationens innehåll och hur yrkesutbildningen utvecklas i olika länder. Danmark kommer att vara värd nästa år. Punkt 10 Möteskalendarium för år 2003 Nästkommande möten i sektorn fastställdes till den 2 3 juni och den 8 9 december 2003 i Danmark. Punkt 11 Vad har hänt sen sist? Sverige: Ulla Bonnier informerade om Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds gemensamma yrkesetiska principer för lärare. Vidare att de båda förbunden för första gången diskuterat frågan om auktorisation av lärare. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, VFU, fungerar inte tillfredsställande. Det skall vara alla lärares uppgift att ta emot studenter. Att medverka i lärarutbildningen skall påverka lönesättningen, dvs månadslönen måste höjas. Ulla Bonnier informerade också om djupstudier och medlemsutbildningar. Norge: Torbjörn Ryssevik rapporterar att Utdanningsförbundet tagit fram en debattskrift om begreppet kvalitet i utbildningen med anledning av att regeringen nu utreder kvalitetsvurdering. I statsbudgeten finns inte en krona extra att finansiera en bättre skola som man talade om i valet. Kommunerna är fattiga och staten rik. Den borgerliga regeringen tror att privatisering är lösning på problemet. Ett arbetstidsavtal har varit ute för diskussion bland medlemmarna.

6 Finland: Annika Lindblom, FLS, rapporterade om ett finlandssvenskt antimobbningsprojekt som växt upp på nätet. Vidare att studiehandledningen inte fungerat som den ska konstateras i en färsk undersökning. Nya löneförhandlingar är också på gång. Olavi Arra menar att det är svårt att få upp skolan på dagordningen i det kommande valet. Hälsosektorn har fått större gehör. Villkoren för studiehandledare vill man få löst. En ny arbetsmarknadsutbildning har införts. Danmark: Svend Erik Christensen rapporterade om en fusion mellan DTL och LvA (Lärarna vid Arbetsmarknadutbildningen). Fusionen skall börja verka från och med 1 januari En ny finanslag kommer Allt tyder på att Finanslagen innebär ytterligare nedskärningar. Gerd Nielsen rapporterar att GL uppmanat sina medlemmar men även andra intressenter att debattera utformningen av en kommande gymnasiereform. Ett diskussionsmaterial har tagits fram som stöd till diskussioner. Gerd berättar också om ett centrum för ungdomsforskning. Vi rekommenderas att gå in på deras hemsida Där kan man få tillgång till Knut Illeris och andra forskares material samt bra statistikmaterial. Island: Ingibergur Eliasson ansåg inte att så mycket har hänt. Mobbning har man problem med. Stora insatser har vidtagits. KI planerar att inrätta en etnisk grupp som skall ta emot klagomål. Punkt 12 Övriga frågor Utbildningens internationella dag äger rum den15 november i Danmark. John Christersen hörde sig för om någon av ledamöterna kände till detta, vilket ingen gjorde. Punkt 13 Mötet avslutas Ulla Bonnier tackade för ett givande möte och förklarade sammanträdet avslutat. Ordförandeskapet överlämnades till John Christensen, HL, Danmark. Vid protokollet Yvonne Hyttinen