NLS HÖSTMÖTE I HELSINGFORS

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn den 4 november 2004 Till NLS styrelse NLS HÖSTMÖTE I HELSINGFORS Måndagen den 29 november börjar mötet kl på OAJ:s kansli. Kaffe serveras från kl Vi gör avbrott för lunch kl och mötet ajourneras kl till nästa dag. På kvällen inbjuder OAJ till NLS middag. Under måndagens möte och kvällens middag kommer, enligt traditionen på våra höstmöten, lärartidningarnas chefsredaktörer att närvara. Tisdagen den 30 november startar mötet kl och beräknas avslutas till lunch kl Kl finns gemensam lunch. Övernattning för styrelsens ledamöter finns reserverad på Holiday Inn,Messuaukio 1 (mitt emot OAJ:s kansli) FI Helsingfors Tel , holidayinn@iaf.fi för natten mellan den november samt från söndagen den 28 november för dem som så har önskat. De som glömt anmäla sina önskemål om övernattning ombedes göra det senast den 8 november till NLS kansli. Anmäl också eventuella avbokningar och förhinder att delta i mötet till NLS. Varmt välkomna till Helsingfors! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Kallade Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Niels Poppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Berit Østereng Gro Standnes Jóhannes Eli Iversen Jarvin Feilberg Hanen Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS NLS

3 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS HÖSTMÖTE TID: november 2004 Mötet börjar kl den 29 november 2004 och slutar senast kl den 30 november 2004 PLATS: OAJ:s kansli, Helsingfors Järnvägsmannagatan 6 Helsingfors FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Protokoll från den maj, godkännes Informations- och erfarenhetsutbyte i styrelsen Huvudfrågor: Punkt 4.1 Punkt 4.2 Lärarutbildningen i Norden diskussion inför nästa års förslag till tema Löne- och arbetstidsfrågor Punkt 5 Förslag till verksamhetsplan för år 2005 Punkt 6 Förslag till budget för år 2005 Punkt 7 Punkt 8 Punkt 8.1 Punkt 8.2 Punkt 8.3 Punkt 8.4 Mötet med Nordens utbildningsministrar Internationella ärenden Redovisning av kostnaderna för European Night Utvärdering av EI:s kongress PAN-Europeiska frågor EI:s solidaritetsfond för lärare och barn i Beslan Hur har NLS organisationerna agerat? Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nld@dlf.org DK-1467 København K

4 Punkt 9 NLS förbundsseminarium år 2005 Punkt 10 Val av ordförande och vice ordförande för år 2005 Punkt 11 Möteskalendarium för år 2006 Punkt 12 Rapporter 12.1 Rapport från organisationerna 12.2 Utvärdering av NLS sommarkurs Punkt 13 Punkt 14 Övriga frågor Mötet avslutas

5 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll maj 2004 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Tallinn sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 23 juni Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den maj 2004 Bilaga Protokoll

6 PROTOKOLL NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS Vårmöte Tid maj 2004 Plats Radisson SAS, Tallinn Närvarande Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Iisa Koistinen Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Sonja Åström Haldis Holst Björn Jörstad Ragnhild Lied Jóhannes Eli Iversen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS

7 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 2 Gäster: Sven Rondik EHL Mare Ojasalu EHL Astrida Harbacevica LIZDA Ilze Trapenciere LIZDA Eugenius Jesinas LSDPS Loreta Kirkickiene LSDPS Dalia Griciene LMPS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth Punkt 1 Punkt 2 Mötet öppnas NLS ordförande Erkki Kangasniemi OAJ hälsade ledamöterna välkomna till mötet. Särskilt vände han sig till NLS nya ledamöter: Birgit Elgaard BUPL och Jarvin Feilberg Hansen FP. Därefter förklarade han mötet öppnat. Dagordningen fastställs Generalsekreteraren erinrade om de tilläggsärenden som anmälts till mötet sedan dagordningen varit utsänd: Till punkten 8 Bolognaprocessens konsekvenser för lärarutbildningen i Norden. Till punkten 10 Avsiktsförklaring om barns lärande och deras rätt till meningsfull fritid. Beslut Punkt 3 Beslut Styrelsen beslöt godkänna dagordningen med de anmälda tilläggsärendena. Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokollet från NLS höstmöte den 2-3 december 2003 i sin helhet. Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2003 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsberättelsen i sammanfattning. Beslut Styrelsen beslöt godkänna verksamhetsberättelsen för år 2003 i föreliggande skick.

8 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 3 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2003 Generalsekreteraren föredrog den ekonomiska redovisningen för år 2003 samt resultatet av revisorernas granskning. Beslut Styrelsen beslöt godkänna NLS räkenskaper för år 2003 i enlighet med revisionsrapporten, bilaga 1 samt den ekonomiska slutrapporten enligt bilaga 2. Punkt 6 Fastställande av medlemsavgift för år 2004 Generalsekreteraren redogjorde för kostnadsfördelningen för år 2004 samt föredrog fördelning av överskott från räkenskapsåret Generalsekreteraren föredrog därefter förslag till medlemsavgift för år Beslut Styrelsen beslöt godkänna den redovisade kostnadsfördelningen och fördelningen av överskottet samt förslag till medlemsavgift för år Punkt 7 Innehåll Diskussion Aktuellt erfarenhetsutbyte i styrelsen Styrelsen hade arbetstid och lönefrågor som huvudämne för erfarenhetsutbytet. Styrelsen gavs också tillfälle att väcka övriga aktuella förbundsfrågor till diskussion under denna punkt. Ledamöterna presenterade strategier och resultat från sina respektive organisationers arbetstids- och löneförhandlingar. Erkki Kangasniemi OAJ, redogjorde för utvecklingen i det finska lönesystemet under åren Han informerade om den pågående övergången från löneklasser till eurolöner samt hur förhandlingsarbetet har fortskridit. Haldis Holst Utdanningsforbundet, tog upp den svåra avtalsrörelse för lärare som pågår i Norge. Strejk är nära i årets löneförhandlingar för lärarna i grundskola och gymnasium. Parterna är oeniga om det ekonomiska system som tariffavtalen ska fogas in i sedan lärarområdet blivit kommunaliserat. Utdanningsforbundet är just nu i medlingsförhandlingar fram till den 27 maj. Blir det ingen uppgörelse bryter strejk ut. Strejken kommer att omfatta lärare, sjukgymnaster, fysioterapeuter m.m. Övergången från ett statligt till kommunalt lönesystem har visat sig vara svårt att komma till rätta med. De närmaste dagarna blir avgörande för utgången. Under dessa förhandlingar pågår också uppgörelser för förskolans lärare. Haldis Holst redogjorde även för utfallet av det nya arbetstidsavtalet som nu är ute på remiss till medlemmarna. Arbetstidsavtalet är ett avtal i tre delar. Den första delen handlar om arbetets innehåll, skolutveckling, arbetsmiljö m.m.

9 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 4 Del två är omfattar arbetstidsfrågorna. Del tre reglerar rätten att träffa dispositiva överenskommelser lokalt. Eva-Lis Preisz Lärarförbundet, presenterade förbundets stora arbetstidsundersökning: I rättan tid. Utredningen, som är ett kongressuppdrag, ska ge inriktning för de kommande avtals- och arbetstidsförhandlingarna. Utredningen beskriver arbetstidens ramar ur tre perspektiv: medlemmarnas, de förtroendevaldas och forskarperspektivet. Rapporten tar fasta på det förändrade läraruppdraget med ökad målstyrning och större ansvar för professionen. Hur hävdar lärarna sina möjligheter och rättigheter i ett nytt system? Arbetets organisering har stor betydelse för lärarnas arbetssituation och professionalisering, större betydelse än hur arbetstidens yttre ramar läggs ut. Det är också viktigt att arbetstiden kan variera utifrån skolans och individens behov. Utredningen visar också att alltför mycket tid går åt till här och nu uppgifter. För lite tid ges åt kompetens- och yrkesutveckling samt åt skolutvecklingsfrågor. Därför upplevs lärararbetet som tungt och stressande. Tid för reflektion krävs för att läraruppdraget ska fylla sin nya utvecklande funktion. Eva-Lis Preisz rekommenderade styrelsen att ta del av förbundets sammanfattande slutsatser i den utdelade rapporten. Anders Bondo Christensen DLF, redogjorde för lärarnas arbetstidsförhandlingar i Danmark. Det går trögt för arbetsgivarna att komma till förhandlingsbordet. Lärarna vill nu förhandla om ett nytt arbetstidssystem Den tidigare strukturen på arbetstiden har varit en kamp om resurser. En tröttsam kamp, år efter år. Därför är upplägget nu att vända denna trend. Nu bör arbetstiden läggas ut så att arbetstiden rättas efter läraruppgifterna. Nu vill man vända tillbaka till att centralt definiera undervisningsmängden och därefter sträva efter centrala uppgörelser. Ledaren ska därefter tillsammans med lärarna strukturera arbetstiden så att lärarnas uppdrag kan fullgöras med kvalitet och utan stress. Läraren ska också genom självutvärdering av arbetets innehåll få bättre möjlighet att själva identifiera sin arbetstid. Ledarens största uppgift i denna process är att förmedla inspiration och skapa entusiasm hos lärarna att utvärdera och kvalitetssäkra sitt uppdrag. Lärarnas löne- och arbetstidsförhandlingar står därmed inför en ny situation. Motparten har i många år haft produkten istället för processen för ögonen. Det är nu DLF: s förhoppning att detta synsätt ska brytas. Därför måste löne- och arbetstidsförhandlingarna ske vid olika tidpunkter. Arbetstiden ska därför lyftas ut ur löneförhandlingarna som startar nu i september.

10 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 5 I de kommande löneförhandlingarna ska löntagarna först förhandla branschvis. Efter c: a två månader samordnas resultaten i KTO. Detta förhandlingssätt är nytt och oprövat. Kanske kan olika lönegrupper skapa bättre villkor var för sig, genom denna nya metod? Systemet med ny lön har definitivt brutit samman. Nu vill DLF ha mer centralt inriktade lönerörelser för att slippa dessa ändlösa lokala konflikter och för att kunna koncentrera sig på en central arbetsgivarpart. Huvudkravet i förhandlingarna blir därför att återgå till ett lönesystem som säkrar en mer central löneutveckling för alla lärare. Skolledarna däremot ska bibehålla ett decentraliserat lönesystem. Birgit Elgaard BUPL, kompletterade Anders Bondo. Birgit menade också att lönesystemet varit för mycket på arbetsgivarens premisser och därför borde förändras till ett mer professionsorienterat system som ser bort från individen och fokuserar yrkesutövandet. BUPL kommer också arbeta för att få till stånd en central barnledighetsfond för att säkra ersättning till alla som är barnlediga. BUPL vill också verka för mer lika lön mellan kvinnor och män. För ledargrupperna ska BUPL också arbeta för ett mer decentraliserat system. Eirikur Jonsson KI, redogjorde för KI:s fyra avtalsområden i Island. På grundskolan har avtalet löpt ut i mars. Nu är förhandlingarna i gång sedan februari. Strejkvarsel ligger i luften. Kommunen vill ha avtal till år 2008 med en % löneförhöjning. KI vill ha avtalsperioden till 2007 och högre procent. Blir det strejk, bryter den ut i september. På förskolans område löper avtalet ut i slutet av augusti. Musikskolans avtal löper ut i slutet av september. Gymnasie- och yrkesskolans avtal löper ut i slutet av november. Elna Katrin Jonsdóttir KI, informerade om den isländska myndighetens förslag att skära ner gymnasieutbildningarna till tre år. KI har överlämnat ett policydokument till myndigheten som hävdar organisationens synpunkter. KI vill också att man reviderar läseplanen för hela utbildningssystemet, så att alla konsekvenser kan bedömas. Avslutning Styrelsen avslutade sitt erfarenhetsutbyte med att diskutera hur lärarnas arbetstid bättre ska kunna anpassas till dagens läraruppgift. Hur ska en lärares arbetstid regleras för att man ska kunna göra rätt saker, få tid till skolutveckling och reflektion? Hur ska vi professionellt fördela tiden för vår lärarinsats på barn och ungdom som ska gå i skolan i år? Lärare har idag alldeles för lite inflytande över arbetstidens utläggning och innehåll. Detta måste förändras så att arbetstiden står i paritet med läraruppdraget. Yrket måste bli mer självständigt och inflytandet över innehållet likaså.

11 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 6 Punkt 8 Punkt 8.1 Beslut Punkt 8.2 Beslut Möte med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet Förberedelser Generalsekreteraren redogjorde för de former som mötet föreslås ha samt för de åtgärder som ska vidtas inför, under och efter mötet. Styrelsens godkände rapporten. NLS dokument: Utbildningens kvalitet Generalsekreteraren föredrog förslag till innehåll i den policyskrift som ska presenteras för utbildningsministrarna samt delade ut ett layout korrektur så att styrelsen kunde behandla både innehåll och utformning. Styrelsen beslöt om följande tillägg och ändringar beträffande innehållet: att att att att att att att att dokumentet ändrar karaktär från partsinlaga till gemensam viljeinriktning NLS menar tas bort och ersätts med en sanning om vad NLS står för lärarens professionella frihet betonas ytterligare NLS syn på förskolans roll i det livslånga lärandebegreppet tas in som ett särskilt avsnitt. Detta för att accentuera förskolans roll i utbildningskedjan och för att synliggöra de olika yrkesbegreppen för Ministerrådets politiker. utveckla kvalitetsbegreppet ytterligare genom en starkare skrivning hur vi vill utveckla kvaliteten i skolan med lärarens professionalism som den viktigaste faktorn. göra skriften stram, stingent och lättillgänglig. starkare beskriva forskningens betydelse för professionens utveckling skriften genomsyras av tonen vad Nordens lärare vill med hela skolsystemet från förskolan och framåt. Beslut Styrelsens beslöt vidare att en arbetsgrupp besående av organisationernas representanter bearbetar förslaget företrädesvis via mail samt inarbetar kommande tilläggs- och ändringsförlag från organisationerna.

12 att NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 7 arbetet bedrives skyndsamt så att dokumentet efter förankringsbeslut i styrelsen, kan sändas ut till utbildningsministrarna före mötet den 3 november Till innehållet anmälde Lärarförbundet sitt reviderade förslag. Detta förslag utdelades till styrelsen som ett arbetsunderlag inför den kommande processen. Punkt 8.3 Bolognaprocessens konsekvenser för lärarutbildningen i Norden Generalsekreteraren gav bakgrunden till detta ärende samt hänvisade till Lärarförbundet som förslagsställare och föredragande. Solweig Eklund föredrog Lärarförbundet syn på Bolognaprocessens konsekvenser för lärarutbildningen som en sammanhållande yrkesutbildning. Bolognaprocessen har hittills tagit liten hänsyn till alla yrkesutbildningar. Skall lärarutbildningarna anpassas till Bolognaprocessens tre nivåer? Tjänar vi på att anpassa lärarutbildningen till dessa nivåer? I så fall bör anpassningen gälla alla inriktningar inom lärarutbildningen. För att kunna påverka lärarutbildningarna i Norden och i Europa, önskade Lärarförbundet ha en diskussion om dessa frågor i NLS styrelse. Lärarförbundet föreslog därför att en expertgrupp tillsätts med representanter från förbunden, som under verksamhetsåret tar fram tankar om lärarutbildningen och Bolognaprocessen inför styrelsediskussionen. Bologna processen är inget EU-direktiv men politiskt har denna process en stark ställning, avslutade Solweig och efterlyste hur de övriga organisationerna ser på denna utveckling. Organisationerna redovisade sina hittills gjorda erfarenheter med Bolognaprocessen och uttalade samtidigt sitt stöd för att NLS har fokus på lärarutbildningen och den högre utbildningen. I styrelsediskussionen framkom också tankar om att arbetsgruppen, som föreslås tillsättas, också borde ha ett mandat som är bredare än att bara se på gradstrukturen. Gruppen borde se på lärarutbildningens internationalisering och hur vi kan bevarar vår egenart, samtidigt som utbildningen ska ge de studerande rätt att flytta mellan landsgränserna under studietiden. Man borde också se på tjänstehandelsperspektivet för högre utbildning, eftersom det också kan få konsekvenser för lärarutbildningen som en sammanhållen yrkesutbildning. Jörgen Lindholm informerade även om ETUCE: s europeiska nätverk som har hand om högre utbildning och forskning.

13 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 8 Lärarutbildningen har inte varit på den dagordningen. För att råda bort på detta har ETUCE ansökt hos kommissionen om att få starta ett projekt om kvalitet i lärarutbildningen. Godkänns denna bidragsframställan, kommer ett nytt nätverk om lärarutbildningsfrågor att startas i september 2004 i ETUCE: s regi. Därför är en arbetsgrupp inom NLS en god början så att vi kan utbyta erfarenheter i Norden först och därefter gå in i det europeiska arbetet tillsammans i dessa frågor Beslut Punkt 9 Styrelsen beslöt att generalsekreteraren tar initiativ till att inkalla till en expertgrupp i dessa frågor och att de organisationer som anmäler sitt intresse, därmed ingår i gruppen. Organisationsförslag för ledarna i NLS Generalsekreteraren föredrog bakgrunden till ärendet samt föredrog förslag till målsättning och struktur för det föreslagna nya Ledarforum. Styrelsen välkomnade detta diskussions- och mötesforum för NLS organisationernas ledare och förklarade sig mycket tillfredsställd med målsättningen, innehållet och organisationsförslaget i sin helhet. Under styrelsediskussionen föreslogs att formuleringen på punkten status skulle ändras till följande: Ledarforum är ett rådgivande organ i NLS. Björn Jörstad Utdanningsforbundet, som också uttalat sitt mycket positiva stöd till inrättandet av Ledarforum, föreslog att Ledarforum skall inrättas nästa verksamhetsår och att Utdanningsforbundet som den förslagsställande organisationen till ett forum för ledare, blir den organisation som är första ansvarig sammankallande den 1 januari Beslut Styrelsen beslöt inrätta ett mötes- och diskussionsforum för alla ledare i NLS med namn Ledarforum. Styrelsen beslöt anta förslag till struktur för samarbetet med den ändringen under punkten status till: Ledarforum är ett rådgivande organ i NLS. Styrelsen beslöt vidare att Ledarforum inrättas den 1 januari 2005 och att Utdanningsforbundet är första ansvariga organisation för Ledarforum. Punkt 10 Punkt 10.1 Internationella ärenden EI kongressen i Porto Alegre Generalsekreteraren redogjorde för det konsultativa möte mellan ordförandena i de NLS organisationer, tillika medlemmar i EI, som ägt rum, söndagen den 23 maj i Tallinn

14 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 9 Generalsekreteraren informerade om de överenskommelser man träffat angående valfrågorna och de valstrategier man kommit överens om att arbeta efter. Därmed har NLS lagt fast en gemensam förhandlingslinje i arbetet med att försöka få till stånd en europeisk samförståndslösning inför valen till EI: s styrelse under kongressen i Porto Alegre. Punkt 10.2 Rapporter från det Pan Europeiska arbetet Jörgen Lindholm Lärarförbundet gav en utförlig rapport från det Pan Europeiska arbetet. Jörgen Lindholm redogjorde också för den utveckling som förevarit mellan EI och WCT samt för det konsekvensbeslut som EI: s styrelse tagit inför EI: s kongress i Porto Alegre. Punkt 10.3 Avsiktsförklaring om Barns lärande och deras rätt till meningsfull fritid Generalsekreteraren redogjorde för bakgrunden till detta förslag samt för den bearbetnings- och förankringsprocess som detta förslag genomgått. Generalsekreteraren underströk vikten av att NLS styrelse värderar om detta förslag till avsiktsförklaring skall antas samt att NLS styrelse också värderar och beslutar om innehåll, form och målgrupp. Hon beklagade den korta tid som styrelsen haft förslaget på sitt bord och hänvisade till den förankringsprocess som ägt rum i NLS båda sektorer förskola-fritidshem och grundskola. Styrelsen förklarade sig införstådd med förankringsprocessen och skälen till den korta tid styrelsen haft till förfogande. Beslut Styrelsen godkände avsiktsförklaringen samt ställde sig bakom innehåll, syfte och målgrupp samt godkände förslag till finansiering och utformning. Punkt 11 Mötet med inbjudna gäster från Estland, Lettland och Litauen NLS ordförande Erkki Kangasniemi hälsade de inbjudna gästerna Sven Rondik EHL, Mare Ojasalu EHL, Astrida Harbacevica LIZDA, Ilze Trapenciere LIZDA, Eugenius Jesinas LSDPS, Loreta Kirkickiene, LSDPS samt Dalia Griciene LMPS varmt välkomna till detta NLS vårmöte i Tallinn. Han underströk den stora betydelse som EU: s utvidgning nu får för det europeiska samarbetet och för löntagarorganisationerna. Med denna utvidgning ökar tryggheten och säkerheten för medborgarna och betydelsen av löntagarnas organisationer lyfts fram. Utmaningar för den europeiska unionen blir nu att hantera och stabilisera arbetsmarknaden och de förändringar som en förändring av arbetskraften för med sig.

15 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 10 Förhoppningen är att både nya och gamla medlemsländer ska få nytta av det gemensamma arbetet och att medlemskapet ska leda till goda resultat och ett stabilt fackligt inflytande. Det är för att hylla vårt gemensamma lärarsamarbete i den nya unionen som NLS nu har lagt sitt möte i Tallinn, avslutade han. Erkki Kangasniemi presenterade därefter intressant statistik hur lönenivå och köpkraft ser ut i både de gamla och nya medlemsländerna. Han redogjorde för lönespännvidden i respektive land samt hur lönerna fördelar sig för kvinnor och män. Med god statistik och med gemensamt erfarenhetsutbyte organisationerna emellan, har vi större chans att lönenivåerna för lärarna höjs, avslutade han. Gästerna presenterade därefter sina mest angelägna fackliga frågor samt redogjorde för hur förhandlingsarbete och det fackliga inflytandet på arbetsmarknaden gestaltar sig Arbetsgivaren har en generellt stark ställning och inflytandefrågorna går trögt. Lärarnas löne- och arbetsvillkor är dåliga i det nya systemskiftet och nya politiska bestämmelser och förordningar gör förhandlingsarbetet tungt. Arbetstid och arbetsvillkor för lärarna är under ständig förändring. Lönenivåerna är generellt mycket låga och anställningstryggheten likaså. Det är viktigt att lärarorganisationerna i de baltiska länderna rekryterar många medlemmar och att medlemmarna och de förtroendevalda utbildas till fackligt arbete för att stärka organisationernas och lärarnas ställning. Gästerna från de baltiska länderna redogjorde också för de löneuppgörelser som hittills kommit till stånd samt för hur levnadsstandarden för lärare ser ut i respektive land. Efter genomgången gavs tillfälle till frågor och gemensamt erfarenhetsutbyte. Mötet avslutades med ett varmt tack från gästernas sida samt med en ömsesidig förklaring om fortsatt gott lärarsamarbete. Punkt 12 Vad har hänt sen sist Ledamöterna redogjorde för de viktigaste organisationspolitiska händelserna som ägt rum sen förra styrelsemötet. LR framlade en rapport från sin senaste kongress och informerade om de viktigaste besluten. Lärarförbundet redogjorde för de nya arbetsformer som deras kongress ska arbeta under vid kongressen i november DLF redogjorde för OECD:s besök i Danmark, ett projekt som går under namnet OECD Revue.

16 NLS vårmöte 2004 i Tallinn Protokoll, Sid. 11 Samtliga organisationer rapporterade också från sina respektive löneoch arbetstidsförhandlingar. Punkt 13 Beslut NLS sommarkurs Generalsekreteraren presenterade förslag till program och praktiskt genomförande av NLS sommarkurs som ska äga rum i Røros, Norge den 29 juni 3 juli. Styrelsen godkände rapporten. Punkt 14 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades. Punkt 15 Mötet avslutas Ordförande Erkki Kangasniemi tackade ledamöterna, tolkarna och generalssekreteraren för ett gott arbete samt förklarade mötet avslutat. Tallinn den 25 maj 2004 Erkki Kangasniemi Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

17 Punkt 4, Sid. 1 Punkt 4 Punkt 4.1 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte i prioriterade frågor Lärarutbildningen i Norden Vid styrelsemötet i Tallinn 2004, behandlades frågan om Bolognaprocessens konsekvenser för lärarutbildningen i Norden. Bolognaprocessen och de förslag till förändringar som den har fört med sig för den högre utbildningen, har redan påverkat lärarutbildningen i många av de nordiska länderna, både till innehåll och utformning. De nordiska länderna har i olika grad tagit hänsyn till Bolognaprocessen i de lärarutbildningsreformer som nyligen genomförts. Lärarutbildningen i Norden påverkas också av internationaliseringen och av de krav på ökad professionalisering som läraryrket genomgår. Frågor som rör lärarutbildningens kvalitet är av största intresse för lärarorganisationerna både i Norden och i Europa. Intresserade NLS organisationer har ställt ett antal tjänstemän (5) till rådighet för att de tillsammans med generalsekreteraren ska göra sig några tankar om hur t.ex. Bolognaprocessen tagits upp och vad som är viktigt att ta fram om lärarutbildningen. Främst ville styrelsen veta i vilken grad Bolognaprocessen genomsyrat reformarbetet i respektive lands lärarutbildning och i vilken utsträckning detta har upplevts som ett problem. Denna ad hoc-grupp, bestående av representanter från DLF, GL, Utdanningsforbundet, OAJ samt Lärarförbundet möttes i Köpenhamn den 25 oktober för att diskutera och utbyta erfarenheter. Gruppen jämförde lärarutbildningarna i respektive land och det reformarbete som lärarutbildningarna genomgått de senaste åren. Man kunde konstatera att det råder stora olikheter i utformning, innehåll och berörighet till examina samt i vilken utsträckning lärarutbildningarna är knutna till universitet, högskolor eller seminarier.

18 Punkt 4, Sid. 2 Dessa erfarenheter är nu under sammanställning och ska föreläggas styrelsen för att ge en gemensam referensram om hur lärarutbildningarna är organiserade i de nordiska länderna. Gruppen kunde också konstatera att Bolognaprocessens inflytande på lärarutbildningarna inte upplevs som ett problem för tillfället. I många av fallen var man positiv över att Bolognaprocessen dessutom medfört en höjning av lärarutbildningarnas status. Gruppen kommer att arbeta med dessa frågor via nätet och har beslutat återkomma till Bolognaprocessens konsekvenser, när det finns större erfarenhet. Styrelsediskussion Styrelsen ska under denna punkt på dagordningen ha ett informations- och erfarenhetsutbyte och en inledande diskussion, till ledning för det fortsatta arbetet. Viktiga diskussionspunkter kan då vara: 1. I vilken utsträckning har lärarorganisationerna inflytande på lärarutbildningens utformning och innehåll i respektive land? 2. Är den nationella styrningen för lärarutbildningarna tillfredsställande eller är ansvaret organiserat så att enheterna genom för stor självständighet hindrar fackligt inflytande? 3. Hur utvärderas innehållet i lärarutbildningen och vem har ansvaret? 4. Ska all lärarutbildning vara akademisk och knuten till universitet och högskola? 5. Har respektive land en kvalitativ lärarutbildning som upplevs attraktiv av de studerande och av de nyutexaminerade lärarna? 6. Upplevs kvaliteten tillfredsställande av lärarorganisationerna? 7. Vad borde kärnan i en lärarutbildning vara? Under punkten 5 Förslag till verksamhetsplan, kommer styrelsen att behandla inriktningen för arbetet samt ta ställning till de framlagda förslagen.

19 Punkt 4, Sid. 3 Punkt 4.2 Löne- och arbetstidsfrågor Under denna punkt på dagordningen redovisar organisationerna de förhandlingar och uppgörelser som ägt rum eller som pågår beträffande lön och arbetstid. Principiella ställningstaganden och nya strategier som organisationerna använt i förhandlingsarbetet är av stor vikt att föra fram.

20 Punkt 5, sid. 1 Innehåll Verksamhetsinriktning Sid.: 2-3 NLS tema för år 2005 Sid.: 4-5 Sektorernas verksamhet Sid.: 6-8 Ledarforum Sid.: 8 Kurs- och konferensverksamhet Sid.: 9 Arbete med nordiska organ Sid.: Östersjösamarbetet Sid.: Internationellt samarbete Sid.: 16 Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta den föreslagna verksamhetsplanen för år 2005 samt godkänna riktlinjerna för arbetet.

21 Punkt 5, sid. 2 Verksamhetsinriktning för år 2005 Vad är kärnan i läraryrket? Hur kan en god lärare beskrivas? Vilken yrkeskompetens krävs för att läraren ska ligga i linje med samhällsutvecklingen och också kunna utgöra en spjutspets för kunskap och bildning i framtiden? Hur uppnås en kvalitativ lärarutbildning? Förändringar i omvärlden förändrar ständigt kraven på läraryrket. De senaste åren har samhället präglats av inflytandet från nya företeelser som fått stor inverkan på det dagliga lärararbetet. Den ökande internationaliseringen gör, att världen både växer och krymper. Dagens barn och ungdomar har vuxit upp med begrepp som globalisering och internationalisering. Den verklighet som förknippas med dessa företeelser, är deras. Bredband, internet och mobiltelefoni tillhör deras vardag. Att kunna kommunicera över hela jordklotet uppfattas för dem som naturligt och vardagsnära. Generationer födda mellan 40- och 60-talen uppfattar internationalisering och globalisering främst i termer som definierar den snabba förändringstakten och den tekniska revolutionen, företeelser som förändrat deras vardag i grunden. På kort tid har avreglering av handel och kapital fått konsekvenser för samhällsekonomin och därmed också för skattefinansieringen av de offentliga utbuden. Nerskärningar och besparingar har blivit allas vardag. Samtidigt får vi en tilltagande migration och en ökande urbanisering. Ungdomar från storstäder kan t.ex. ha mer gemensamt med varandra i olika länder än med ungdomar på landsbygden och i mindre städer i samma land. I takt med att livsstilar och valmöjligheter för den enskilde uppfattas olika, betonas alltmer vikten av en gemensam värdegrund för demokrati och människors lika värde. Respekt för mänskliga rättigheter är frågor som får allt större utrymme i den offentliga debatten. Det globala och internationella samhället ger människor olika reaktioner. Några känner rädsla och otrygghet, andra ser utmaningar och möjligheter. Omvärlden och samhällsutvecklingen måste spegla kunskapsdebatten och de politiska besluten.

22 Punkt 5, sid. 3 Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver nästa generation för att kunna hantera globaliseringens effekter på miljö, natur och människor? Vilken betydelse får engelskans tilltagande utbredning för kommunikationen i världen och för språkområdet i små länder? Religionens roll har på kort tid accentuerats i våra nordiska och traditionellt sekulariserade samhällen. Vilken relationskompetens behöver nästa generation för att öka toleransen och förståelsen för andra religiösa och kulturella värden än våra egna? Den tilltagande invandringen och den ökande marginaliseringen förstärker skolan demokratibärande roll och ställer frågor om etik och moral i förgrunden. Hur svarar lärarutbildningen upp mot att ge blivande lärare kompetens att hantera denna samhällskomplexitet? Livsstil och hälsa är nya faktorer som kommande generationer måste förhålla sig till, liksom genetisk ohälsa och livsstilssjukdomar. Här sätts samhällssolidariteten på hårda prov Läraren måste verka för att främja och utveckla jämlika samhälleliga värderingar men också motverka andra. Läraren med sin yrkeskompetens och sitt engagemang medverkar därmed professionellt till ett tolerantare samhällsklimat. Globalisering och internationalisering, hur vi än definierar begreppen, så omfattar det kunskaps- och samhällsfrågor i alla dimensioner. En kvalitativ lärarutbildning måste hållas öppen för nya ämnesområden och förena ämnesteori med lärarkunskap. Lärare har specifika kunskaper om hur barn och ungdomars inlärning förlöper. Det som kännetecknar en lärare är, att han eller hon kan förmedla insikt och kunskaper med olika pedagogiska metoder, anpassade för individens och gruppens utveckling. Utvecklingen i det internationaliserade samhället kräver ännu mer än tidigare, kunniga och yrkeskompetenta lärare. Lärarens roll för kvalitativ kunskapsförmedling har nyligen blivit stadfäst i PISA 2000 undersökningen. Låt oss ta vara på den vetenskapliga sanningen och bilda opinion för en adekvat och anpassad lärarutbildning.

23 Punkt 5, sid. 4 NLS tema för år 2005 NLS tema för nästa år föreslås vara: Lärarutbildning, forskning och yrkeskvalitet. Temat ska sätta fokus på lärarutbildningens innehåll och status, accentuera den vetenskapliga forskningsanknytningen och understryka behovet av att identifiera relevant yrkeskunskap i ett internationaliserat samhälle. Syftet är att stärka lärarutbildningens roll som en del av de högre utbildningarna och att öka samspelet mellan lärarutbildning, forskning och lärararbete. Årets tema har många yrkesmässiga och fackliga perspektiv. Lärarutbildningarna hamnar lätt i brytpunkten mellan tradition och förnyelse. Det är en framtidsfråga för yrket, att lärarutbildningen håller hög kvalitet, relevant för den yrkesutövning som sedan följer på utbildningen. Hög kvalitet i grundutbildningen till lärare ökar rekryteringen till yrket, höjer yrkets status och ger en professionellt stark och välutbildad kår. Det ökar lärarnas inflytande över sin didaktiska och pedagogiska yrkesutövning och skapar förutsättningar för lärare att utveckla ett större och mer självständigt yrkesansvar. Sätter samhällsutvecklingen spår i lärarutbildningarna i Norden? Läraryrket har blivit mer mångfacetterat och krävande. Förändringarna i samhället påverkar förutsättningarna för lärarens arbete. Vilket inflytande har lärarorganisationerna på grundutbildningen, fortbildningen och kompetensutvecklingen? Årets arbete Åtgärd Ett tema med lärarutbildning och forskning, är en fortsättning på det arbete styrelsen bedrivit år 2004, avseende kvalitet i utbildningen. Det är ett led, att genom ett brett erfarenhetsutbyte, skapa en gemensam referensram kring lärarutbildningens och forskningens betydelse för en god yrkeskvalitet. Året bör präglas av fördjupade diskussioner om lärarorganisationernas syn på lärarutbildningens innehåll, organisering och utformning, hur lärarorganisationerna utövar sitt inflytande och vilka mål och strategier respektive organisationer har, för att öka kvaliteten och utbildningens status. Det skulle vara intressant att få fram en inventering från respektive land om vilken forskning som bedrivs på landets universitet och högskolor

24 Punkt 5, sid. 5 för att utveckla lärarutbildningen. En sådan översikt skulle kunna presenteras för Nordiska Ministerrådet och utbildningsministrarna med en uppmaning till nya nordiska forskningsprojekt, relevant för läraryrket i Norden. Syfte Temat för år 2005 bör syfta till att att att att att verka för ett större fackligt inflytande på lärarutbildningens innehåll och utformning. verka för en mer forskningsanknuten lärarutbildning. verka för ett starkare samband i lärarutbildningen mellan förändringar i omvärlden och läraryrkets utveckling. fördjupa referensramen om lärarutbildningens kvalitet och utformning i Norden skapa nordiska och internationella nätverk för en bättre utveckling av lärarutbildningen.

25 Punkt 5, sid. 6 Sektorernas verksamhet Verksamhetsplan för sektorn för förskola och fritidshem Under verksamhetsåret 2004 behandlade sektorn området Fritidshemmens status i Norden. Tillsammans med sektorn för grundskolan har ledamöterna från båda sektorerna diskuterat förhållandet förskola, skola, fritidsverksamhet och samhälle. Arbetet med fritidshemmens status resulterade i en skrift: Barns rätt till meningsfull fritid som NLS antog i sin helhet vid NLS vårmöte Verksamhetsplanen det kommande året följer upp de framtagna synpunkterna på kvalitet i barns fritid och kraven på goda villkor för personalen. I dag finns alltför många barn på alltför få vuxna. NLS dokument om Barns rätt till meningsfull fritid kommer också att vara till nytta samband med den ENSAC konferens som BUPL och Lärarförbundet avhåller i juni ENSAC är ett europeiskt nätverk för forskare angående barns fritid. Konferensen omfattar mycket av de frågor som NLS arbetar med. Konferensen ger därför en viktig möjlighet att skapa opinion för våra hållningar. Ett annat viktigt område som sektorn ska arbeta med är att stärka argumentationen för alla barns rätt till daghem och kvalitativ förskoleverksamhet i Norden. Dessa viktiga institutioner är till för barns utveckling, lärande och sociala behov, inte för att lösa problem på arbetsmarknaden. Barns rätt till en trygg och social utveckling får inte hindras av föräldrarnas eller vårdnadshavarnas arbetsmarknadsmässiga situation. Ett erfarenhetsutbyte på detta område är viktigt för att få argument till förbättringar. Evaluering, professionell dokumentation och kvalitetsuppföljning är frågeställningar som togs upp under 2004 och som ska utvecklas vidare under år Målsättningen med diskussionerna är att dessa ska bli vägledande för hur man får ut det professionella budskapet till politiker, föräldrar och allmänhet. Diskussionen om lönepolitiska strategier är ett stående verksamhetsområde för sektorn. Förskollärarnas lönebildning kommer under år 2005 fortfarande att vara ett prioriterat område.

26 Punkt 5, sid. 7 Verksamhetsplan för sektorn för grundskola Under verksamhetsåret 2004 har sektorn behandlat fritidshemmens status tillsammans med sektorn för förskola och fritidshem (se avsnittet om Barns rätt till meningsfull fritid, på sid. 6). Sektorn kommer att följa upp vad som händer på detta område på samma sätt som föreslås i verksamhetsplanen för förskola och fritidshem. Hur arbetar fritidshemmen? Hur ser organisationen ut? Vilka löne- och anställningsförhållanden råder för personalen. Under verksamhetsåret 2005 kommer sektorn att arbeta med frågor rörande den nordiska skolan i det internationaliserade samhället. Hur påverkar internationaliseringen skolans vardag och lärarnas professionella metodfrihet. Vad får internationella jämförande studier för konsekvenser för det vardagliga arbetet? Vad krävs av skolans lärare i ett internationaliserat samhälle? Sektorn kommer att informera om de diskussioner som förs i respektive land angående kvaliteten i grundutbildningen till lärare och vad som görs för att förbättra innehållet och utformningen. Sektorn ska diskutera trender i lärarutbildningen för att se om reformeringen av utbildningen har höjt kvaliteten och gjort lärarutbildningen mer attraktiv. Dokumentation och självutvärdering är frågor som har varit på dagordningen för Detta område ska fortsätta att diskuteras under Hur långt har lärarorganisationerna hunnit och vad mer kan göras? Utveckling av ett gemensamt yrkesspråk stärker det vetenskapliga arbetet och gör utvärdering och dokumentation mer professionell. Sektorn ska ta upp detta ämne som ett led i diskussionerna angående yrkeskvalitet. Förutsättningarna för en god lärarprofessionalism är stort utrymme för beslutsfattande. En hög grad av autonomi bör därför eftersträvas i yrkesutövningen. Sektorn kommer att behandla frågor kring arbetets organisation och lärarnas professionella metodfrihet. Till ovanstående ämnesområden knyts också lönebildning och arbetsvillkor Information och erfarenhetsutbyte om dessa frågor hör därför också till sektorns arbete under det kommande verksamhetsåret.

27 Punkt 5, sid. 8 Verksamhetsplan för sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sektorn har haft gymnasiereformer och reformer på yrkesutbildningens område som huvudtema för år Dessa områden ska fortsätta att diskuteras under nästa verksamhetsperiod. I konsekvens med NLS tema för år 2005 kommer sektorn att ta upp lärarutbildningen i samband med reformeringen av den högre utbildningen. Bolognaprocessens konsekvenser för lärarutbildningen samt Köpenhamnsdeklarationen har varit på sektorns dagordning under år 2004 och ska också fortsättningsvis diskuteras. Sektorn ska också behandla frågor som kan vara till nytta för NLS organisationernas representanter i ETUCE:s grupp för Higher Education. Året kommer också att präglas av ett informations- och erfarenhetsutbyte kring de internationella institutionernas arbete om indikatorer för jämförande studier. Vidare kommer sektorn att behandla frågor om forskning och forskarutbildning på lärarområdet. Under verksamhetsåret 2004 fick sektorn en omfattande information om de danska förhållandena avseende gymnasie- och yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Tonvikten nästa år kommer att läggas på de norska förhållandena. Liberaliseringen av varor och tjänster har ännu inte haft någon större genomslagskraft på gymnasiet och de högre utbildningarna i de nordiska länderna. Under det kommande verksamhetsåret ska sektorn ta upp dessa frågor på nytt och se vad som hänt på detta område de senaste åren. Ledarforum År 2005 blir det första verksamhetsåret för ledarforum, ett nyinrättat organ för NLS organisationernas alla ledare. Den organisation som kommer att vara ansvarig för arbetet, detta första år, är Utdanningsforbundet i Norge

28 Punkt 5, sid. 9 Kurs- och konferensverksamhet År 2005 är året för NLS förbundsseminarium. Temat för förbundsseminariet är: PISA och andra internationellt jämförande studier på utbildningsområdet ett tema om politiska konsekvenser samt yrkesmässiga och fackliga utmaningar. Målgruppen för förbundsseminariet är NLS organisationernas förbundsledningar och högre tjänstemän samt tjänstemän som är handläggare på sakområdet. Seminariet kommer att ge en historik och bakgrundsbeskrivning av OECD:s intentioner med PISA undersökningen. Seminariet kommer att behandla slutsatser och konsekvenser av studierna PISA 2000 och PISA 2003 samt informera om den kommande studien PISA Syftet är att ge en samlad information om arbetet med PISA och ge deltagarna en gemensam referensram kring arbetet med jämförande internationella studier i övrigt. Detta för att ge en överblick av vad som kan följa efter PISA och vad som pågår inom det europeiska samarbetet. Jämförande studier av utbildningssystemen i Europa ställer stora krav på en god politisk uppföljning. Den vetenskap som följer med dessa jämförande studier måste syfta till att förbättra och höja utbildningsnivån i de deltagande länderna. Seminariedeltagarna ska ges rikliga tillfällen under konferensen att diskutera politiska konsekvenser samt ha tillfälle till erfarenhetsutbyten om vad som hänt i respektive land. Seminariedeltagarna ska ägna stort utrymme att diskutera yrkesmässiga och fackliga konsekvenser både på kort och lång sikt. En viktig avslutande fråga är: Påverkar jämförande studier såsom PISA, resultaten av lärarorganisationernas politik? (Ärendet finns för beslut på NLS dagordning under punkten 9).

29 Punkt 5, sid. 10 Arbete med nordiska organ Nordiska Rådet Nordiska Rådet håller i dagarna sin årliga session i Stockholm. Förhållanden i Norden Nästa verksamhetsår Man kan konstatera att tillståndet i de nordiska länderna är gott. Norden står väl rustad för att möta framtiden i det nya Europa. I jämförelse med de gamla EU-länderna står Norden sig gott i konkurrensen. I förhållande till bruttonationalprodukten har samtliga nordiska länder en lägre statskuld än vad de gamla EU-länderna har. För första gången på många år, är också födelsetalen på väg upp i alla fem nordiska länder samtidigt. År 2005 överförs ordförandeskapet från Island till Danmark. Flemming Hansen, Danmarks trafikminister blir samordnare. Temat för det nordiska året 2005 är Norden i en ny tid: kunskap, dynamik och samarbete. Temat ska verka för en större samordning mellan förvaltningar och offentliga institutioner så att rörligheten för nordborna blir ännu bättre. I en dynamisk tid med de utmaningar och konsekvenser som globaliseringen för med sig, måste den nordiska regionen bli mer effektiv. Nordens länder ska arbeta så effektivt tillsammans att de blir ett föredöme för det internationella samarbetet. Förnyelse och nordisk nytta, är nyckelorden. Det nordiska samarbetet ska vara resultatorienterat och politiskt relevant. Det ska inte drunkna i byråkrati och teknokrati. Nordiska Rådets arbete för 2005 innehåller många beröringspunkter med de ämnesområden NLS har och har haft på sin dagordning. På utbildningsområdet prioriteras: - kunskap och kvalitet - de nordiska länderna som kunskapssamhällen - ett förstärkt nordiskt forskningssamarbete - bärkraftig gemensam utveckling Norden utan gränser: - bekämpning av gränshinder i Norden och i Östersjöregionen - samarbete med de baltiska länderna och Nordvästra Ryssland Det nordiska samarbetets målsättning på utbildningsområdet är att

30 Punkt 5, sid. 11 göra de nordiska länderna starkare i EU, främst inom områdena forskning och innovation. Målet är att skapa ett nordiskt forskningsrum som kan bygga broar till forskningen i de europeiska länderna. Innovation och kreativitet ska utveckla det nordiska kunskapssamhället till ett konkurrenskraftigt centrum. Detta ställer krav på en utbildning för alla och ett livslångt lärande. Nordiska Rådet ska främja forskning och innovation genom politiska samarbetsprogram. Ambitionen är att skapa bättre växelverkan mellan utbildning, forskning och arbetsliv. Kommentarer Nordiska Rådet ger, genom denna verksamhetsplan ytterligare bevis på den politiska ambitionen att utveckla Norden till en stark region i det europeiska samarbetet. Det nordiska samarbetet har, de senaste åren blivit mer resultatinriktat och konkret. Det europeiska samarbetet inom EU har paradoxalt nog inte försvagat Norden, utan snarare förstärkt det. Den politiska viljan är tydlig, men fortfarande sätter gamla byråkratiska gränshinder stopp för bättre rörlighet på arbetsmarknaden, inom utbildningsområdet samt för vanliga människor att flytta och röra sig fritt i Norden. I den politiska viljan att förstärka samarbetet i Norden finns också Östersjöregionen med och främst då de baltiska länderna. Med utvidgningen av EU kommer det nordiska politikersamarbetet att förstärkas ytterligare i Östersjöregionen. I avsiktsförklaringen står att Nordiska Rådet också tar initiativ att påbörja ett arbete med att ta bort gränshinder mellan de nordiska länderna och Östersjöregionen för att förstärka det politiska parlamentarikersamarbetet mellan Nordiska Rådet, Östersjörådet, Barentsrådet och Arktiska Rådet. NLS samarbete med lärarorganisationerna runt Östersjön blir mot denna bakgrund ännu viktigare och har fått ett nytt spännande framtidsperspektiv. Åtgärd Åtgärd NLS avsiktsförklaring som styrelsen fastställde i maj 2003, om bevakning av arbetet i Östersjöområdet, blir nu mer integrerat med det arbete som sker gentemot Nordiska Rådet. NLS kommer att ta upp denna nya utveckling med berörda tjänstemän i Nordiska Ministerrådet för att följa upp hur denna avsiktsförklaring ska realiseras i praktiken. NLS understöder ambitionen med ett utökat nordiskt forskningssamarbete och kommer i de kontakter som NLS har med Nordiska Rådet och Ministerrådet, att förmedla vikten av att initiera ett brett nordiskt forskningssamarbete inom lärarhögskolorna om lärarkompetens och yrkeskvalitet.

31 Punkt 5, sid. 12 Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet har under de senaste åren omstrukturerats och gjorts mer modern. Effektivisering Under året 2005 skall det organisatoriska arbetet i Nordiska Ministerrådet effektiviseras. Samarbetsstrukturerna ska ses över och göras mer politiskt anpassade, med en enklare uppbyggnad och med färre antal ministerråd. Evaluering av effektiviteten i regeringssamarbetet är positivt för det påverkansarbete som NLS bedriver. Nordiska Ministerrådet är en tung organisation att utöva inflytande på. Institutionerna korresponderar inte med varandra och de olika ministerrådens sekretariat är otidsenligt uppbyggda. Den tidsödande skarven mellan bytet av tjänstemän försvårar också ärendegången och gör kommunikationen onödigt tungrodd. Åtgärd Handlingsplan för MR-U NLS bör ta detta tillfälle i akt och föra fram de behov och synpunkter vi tycker ska tillgodoses, för att vårt påverkansarbete ska underlättas. Främst bör framhållas att i en omstrukturering av MR-U bör de ministrar som har ansvaret för förskolan naturligt ingå i det nya MR-U. Denna synpunkt är tidigare framförd men bör accentueras. Nordiska Ministerrådet kommer i februari 2005 att anta en ny handlingsplan på utbildningsområdet för de kommande åren. NLS har varit en av remissinstanserna i det arbetet och lämnat in förslag och synpunkter i mars Handlingsplanen är ännu inte offentlig men i direktiven kan man spåra att NLS haft inflytande på innehållet. NLS lyfter fram vikten av värdegrunden och kvalitetsbegreppet. NLS accentuerar behovet av hög utbildningsstandard för individen och för nationen, i den internationella konkurrensen. NLS lyfter fram vikten av forskning på utbildningsområdet för att främja goda undervisningsmetoder. NLS trycker hårt på skolans djupa värden som samhällsinstitution. Direktiven för Ministerrådets handlingsplan på utbildningsområdet utgår från den skarpa internationella konkurrensen och vikten av att värna om det demokratiska välfärdssamhället. Individens möjlighet att leva ett gott och rikt liv är avhängigt av kompetens och kunskap.