NLS VÅRMÖTE I SVALBARD 2005

Transkript

1 Till NLS styrelse NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn 28 april 2005 NLS VÅRMÖTE I SVALBARD 2005 Handlingar Översänder härmed styrelsens handlingar till vårmötet i Svalbard. Jag vill särskilt fästa Er uppmärksamhet på att en ändring i NLS stadga är föreslagen under punkten 13 på styrelsens dagordning, då LEDARFORUM:s struktur måste föras in. Resan torsdagen den 19 maj Vi har tidigare gett information om hur resa och program är upplagda (se brev från 14 mars). Observera att flyget avgår från Oslo Gardemoen kl torsdagen den 19 maj varför samling måste ske minst en timme före avgång. Flygbiljett Biljetter till Svalbard tur och retur handhas av Utdanningsforbundet fram till vi ses på Gardemoen. Biljetterna är utställda personligt med namn på varje passagerare. Skulle ändring ske, kontakta omedelbart Torbjørg Kristiansen, Utdanningsforbundet, Telefon Samling Samling minst en timme före avgång sker på plan 2 i avgångshallen, Gardemoen där biljetterna delas ut. Obs! Glöm ej varma kläder och skor då våren säkert låter vänta på sig i Longyearbyen. Ankomstdagen Ankomstdagen blir det kulturhistoriskt möte med Longyearbyen och Vildmarksaften i Adventdalen (se utsänt program). Vårmötet Styrelsens vårmöte börjar fredagen den 20 maj kl på Hotel Radisson SAS. Vi ser fram emot ett spännande och innehållsrikt möte! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nld@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda deltagare Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Per Wadman Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP YF KI KI Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson IMAK PIP NLS NLS

3 Punkt 2, Sid. 1 NLS VÅRMÖTE TID: Fredag den 20 maj samt söndag den 22 maj 2005 PLATS: Radisson SAS Polar Hotel, Spetsbergen FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll godkännes Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse för år 2004 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2004 Punkt 6 Förslag till medlemsavgift för år 2005 Punkt 7 Förhandlings- och avtalsfrågor Aktuellt erfarenhetsutbyte i styrelsen Huvudfrågor: 7.1 Lön och arbetstidsfrågor samt förhandlingsprocesserna - information från organisationerna 7.2 Trender i lönebildningen diskussion och erfarenhetsutbyte Punkt 8 Lärarutbildningen och läraryrkets professionsutveckling En fortsatt diskussion om målsättningen att stärka lärarutbildningens kvalitet och utformning i de förändringsprocesser som nu äger rum Lärarutbildningens kvalitet och behovet att identifiera yrkesrelevant kunskap 8.2 Den praktikförlagda utbildningen utformning, villkor och fackligt inflytande 8.3 Professionsbaserad forskning och kvalitetsutveckling

4 Punkt 2, Sid. 2 Punkt 9 Punkt 10 Punkt 11 Möte med Nordens utbildningsministrar Genomgång och förberedelse NLS förbundsseminarium den oktober 2005 i Sverige Förslag till program och genomförande Internationella ärenden 11.1 Lärarsamarbetet runt Östersjön Östersjökonferensen i Vilnius den september rapport Baltic Labour Law Projektet - rapport 11.2 PAN-EUROPEISKA frågor ETUCE:s projekt Europe Needs Teachers - erfarenhetsutbyte EI:s Round Table om lärarutbildningen - erfarenhetsutbyte 11.3 EI:s styrelsemöte i Bryssel den april rapport 11.4 Övriga internationella frågor Punkt 12 LEDARFORUM:s första verksamhetsår Förberedelser och mötesverksamhet Punkt 13 Revision av NLS stadgar genom inrättandet av LEDARFORUM Punkt 14 Vad har hänt sen sist? Organisationerna presenterar aktuella förbundsrapporter Punkt 15 Övriga ärenden Punkt 16 Mötet avslutas

5 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll november 2004 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Helsingfors sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 11 december Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den november Bilaga Protokoll

6 Ärende NLS höstmöte Tid november 2004 Plats OAJ, Helsingfors Närvarande Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Søren Hoppe Christensen HL NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Jörgen Lindholm Sören Holm Per Wadman Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet KI KI IMAK PIP NLS NLS Närvarande inbjudna chefsredaktörer: Thorkild Thejsen Folkeskolen Carl-Erik Rusk Läraren Sten Svensson Lärarnas Tidning Kerstin Weyler Skolvärlden Knut Hovland Utdanning Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

7 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Erkki Kangasniemi OAJ hälsade ledamöterna välkomna till Helsingfors. Han vände sig särskilt till de inbjudna chefsredaktörerna och till Mimi Bjerkestrand, Utdanningsforbundet, som är ny ledamot i NLS styrelse. Erkki Kangasniemi beklagade att han måste lämna mötet för att delta i ett viktigt möte i AKAVA om det nya inkomstpolitiska avtalet som ska slutas i Finland. Erkki Kangasniemi gav i detta sammanhang en orientering om det inkomstpolitiska förslaget och underströk vikten av att alla löntagare ställer upp på strukturen och innehållet. Under dagen kommer AKAVA att ta slutlig ställning, varför Erkki Kangasniemi måste prioritera sin närvaro där. Han önskade NLS styrelse ett gott möte och överlämnade ordförandeklubban till Per Aahlin Utdanningsforbundet. Per Aahlin tackade för förtroendet samt förklarade mötet öppnat. Punkt 2 Dagordningen fastställs Till dagordningen anmälde generalsekreteraren två tilläggsärenden: inbjudan från Utdanningsforbundet att förlägga styrelsens vårmöte till Spetsbergen samt ett erbjudande från Bonniers Publications om rabatterade prenumerationer till NLS organisationernas medlemmar. Inbjudan till Spetsbergen behandlas under verksamhetsplanen som punkt 5.2. Erbjudandet från Bonniers kommer att behandlas under punkten övriga ärenden. Med dessa tillägg godkändes dagordningen för mötet. Punkt 3 Protokoll från den maj 2004 Anmäldes från Utdanningsforbundet att Berit Østerengs namn inte finns med bland de närvarande vid mötet. Generalsekreteraren beklagade det inträffade. Beslut Med denna ändring om Berit Østereng godkändes protokollet i sin helhet. Punkt 4 Punkt 4.1 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte Lärarutbildningen i Norden Generalsekreteraren gav en resumé av det arbete som förevarit i NLS ad hoc-grupp om Lärarutbildningen i Norden samt relaterade till den information som samlats in sedan föregående möte angående lärarutbildningens struktur och innehåll. Generalsekreteraren sammanfattade de frågeställningar som ska belysas i dagens diskussion samt gav en orientering om det arbete som ska bedrivas under det kommande året.

8 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 3 Styrelsens informations- och erfarenhetsutbyte samt den efterföljande diskussionen kommer att vara vägledande i detta kommande arbete. Styrelsen inledde med att orientera varandra om lärarutbildningens struktur och innehåll i respektive land. Sammanfattningsvis kan sägas följande: Bilden av lärarutbildningens struktur är skiftande i de nordiska länderna. Detta har också framkommit vid tidigare jämförelser. Reformarbete och anpassning till internationella standarder har ytterligare förstärkt skillnaderna. Därför är diskussionen om lärarutbildningen en fråga av stor vikt för NLS så att de nordiska lärarorganisationerna får en fördjupad referensram till lärarutbildningarna i Norden. Detta inte minst med tanke på den växande internationalisering som sker på den högre utbildningens område. Lärarorganisationernas målsättning för lärarutbildningen bör kunna formuleras gemensamt, även om ländernas sätt att organisera lärarutbildningen till innehåll, behörighet och struktur, skiftar. Lärarutbildningens kvalitet bör stå i förgrunden för NLS gemensamma arbete. Lärarutbildningens dimensionering är också en viktig fråga. Ryckighet i intagningarna måste motverkas och en bättre långsiktig planering av behov och tillgång måste komma till stånd. Tillgången på välutbildade lärare är en förutsättning för kvaliteten i undervisningen, därför måste NLS organisationerna hålla varandra informerade om hur myndigheterna sköter denna problematik. Den arbetsförlagda praktiken är en central del i utbildningen och ska ha tillräckligt utrymme i dagens lärarutbildningar. Det är ett område som har svårt att hävda sin betydelse bl.a. vid ekonomiska nerdragningar. Det är viktigt för en yrkesutbildning att praktiken har hög kvalitet och ges i tillräcklig omfattning. Behörighet för examina är ett område som är svårt att jämföra och bedöma, länderna emellan. I detta sammanhang diskuterades också Bolognaprocessens inflytande. Farhågor framfördes bl.a. från Finland att denna internationalisering kan komma att innebära en kvalitetssänkning i de länder som har högre krav än de nivåer som Bolognaprocessen stipulerar. Utvärdering av lärarutbildningens kvalitet och vem som har ansvar för detta, diskuterades samt lärarorganisationernas inflytande på lärarutbildningens utformning och innehåll. I detta sammanhang behandlades ETUCE: s satsning Europe needs Teachers och de aktiviteter som planeras för nästa år samt OECD :s

9 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 4 tredelade rapport som understryker behovet att attrahera, utveckla och behålla effektiva lärare. Det internationella intresset att lösa de växande problemen med brist på kvalificerade lärare, är stigande. Det finns ett växande intresse bland ungdomar att söka sig till lärarutbildningarna. Detta måste uppmuntras och tas tillvara genom att erbjuda god utbildningsstandard och fler utbildningsplatser. Inflytandefrågorna och den verksamhetsförlagda praktiken diskuterades ingående. I Sverige har den verksamhetsförlagda praktiken samma status som utbildningen vid lärarhögskolan. Det betyder att de verksamma lärarna härigenom har stort inflytande över lärarutbildningen. Praktiken är en central del av utbildningen. I Danmark utbildas praktiklärare men antalet lärare med denna utbildning är låg. Finansiering för utbildningen finns avsatt i statsbudgeten men kommunerna klarar inte av att organisera och hantera detta område ännu. Förhoppningsvis sker en förbättring. Fackligt och professionellt inflytande i nämnder och styrelser är ett sätt att utöva inflytande. Detta varierar, men tillämpas bl.a. i Danmark vid institutionerna för pedagogutbildningen. Ett annat sätt att vinna inflytande kan vara att ge ut skrifter som blir kurslitteratur i lärarutbildningen. Fler idéer som kan stärka lärarorganisationernas och de verksamma lärarnas inflytande är en bra fråga att vidareutveckla under det kommande året. Styrelsen var enig om att det fackliga och professionella inflytandet över lärarutbildningen måste stärkas avseende kvalitet, struktur och dimensionering. Avslutningsvis behandlade styrelsen forskningens betydelse för lärarutbildningens kvalitet och status. Lärarutbildningen i Sverige blev forskningsanknuten genom den senaste reformen. Därmed kan en lärare med föreskriven lärarutbildning nu göra samma yrkeskarriär som medicinare, ingenjörer m.m. Strukturen har öppnat för karriärtjänster och knutit lärarutbildningen till forskningen, något som får stor betydelse för utveckling av kvalitet och status. Lärarutbildningen i Sverige är en sammanhållen yrkesutbildning med olika specialiseringar i likhet med t.ex. läkaryrket. Specialiseringarna gör yrket mångfaldigt fastän det bygger på samma lärarexamen.

10 4.2 Lön- och arbetstid NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 5 Lärarutbildningarna vid Åbo Akademi Finland genomgår för närvarande också en grundläggande reformering p.g.a. Bolognaprocessens inflytande. Detta är viktigt att återkomma till när styrelsen ska vidareutvecklar synen på forskningsanknuten lärarutbildning. Forskningsanknuten lärarutbildning och realkompetens bör därför diskuteras vidare i det kommande informations- och erfarenhetsutbytet. Island Eiríkur Jonsson informerade om utvecklingen i Island före, under och efter de isländska grundskollärarnas strejk. Han kompletterade den redogörelse som styrelsen fått utdelat skriftligt samt orienterade om stämningen bland allmänheten. Strejken har fått stort stöd och uppbackningen till KI:s krav är stor. Nu avvaktar KI den medlemsomröstning som är påbjuden till måndagen den 6 december. Eiríkur Jonsson tackade alla för det stora stöd som KI åtnjutit och underströk med vilken värme medlemmarna tagit emot alla yttringar. Finland Anders Rusk informerade om det inkomstpolitiska avtal som återigen skall slutas på den finländska arbetsmarknaden. I oktober 2004 var arbetsgivarna tveksamma till att sluta ett helhetsavtal. Förhandlingarna påbörjades men fick ett hastigt avbrott på grund av den olagliga strejk som bussförarna iscensatte. Efter påtryckningar avslutades strejken och förhandlingarna återupptogs. Förhandlingarna har förts med regeringens löfte att stödja detta inkomstpolitiska helhetsavtal med en skattesänkning för att förstärka effekten på en kommande ramuppgörelse. Efter ramuppgörelsen har arbetsmarknadens parter två veckor på sig att sluta övriga kompletterande avtal. Ett delmål är nu nått. Den offentliga sektorn kommer att dra nytta av denna löneutveckling i de kommande branschvisa förhandlingarna. Soile Oleander redogjorde för förskollärarnas löneutveckling och underströk deras kamp att minska löneskillnaderna till andra lönegrupper inom den offentliga sektorn. Sverige Eva-Lis Preisz refererade till den utsända nationella rapporten samt pekade på några viktiga skillnader i lönebildningen för lärare i Sverige i förhållande till övriga lärare i de andra nordiska länderna. Lärarna i Sverige har tio års erfarenhet av decentraliserade avtal och nu står en ny avtalsrörelse för dörren tillsammans med en million löntagare på det kommunala området. Har lärarnas löneuppvärdering lyckats?

11 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 6 Vilken löneattityd har medlemmarna nu till individuell lönesättning? Med erfarenhet av två femårsavtal med individuell lönesättning har nya erfarenheter vuxit fram. 86 % av tillfrågade lärare vill att lönesättning ska ske på arbetsplatsen och helst mellan chef och anställd eller mellan ett ombud på arbetsplatsen och chefen. Man vill att insatserna i det dagliga pedagogiska arbetet ska påverka lönen och detta kan bara avgöras där. Medlemmarna vill också utveckla rätten att teckna lokala kollektiva avtal. Denna utveckling förstärker lärarnas inflytande också på andra områden i den kommunala beslutsprocessen. I kommande avtalsrörelse ska den individuella lönesättningen utvecklas vidare. Lönesamtal skall vara en rättighet m.m. De båda lärarförbunden arbetar hårt för att förverkliga dessa inriktningar i sitt gemensamma samverkansråd. Arbetstidsproblematiken är i likhet med lönebildningen också en viktig del att lösa i de kommande förhandlingarna. Tydligare ramar för hur arbetstiden ska kunna läggas ut och hanteras lokalt, ska drivas. Danmark Anders Bondo Christensen redogjorde för avtalsstämningarna på det kommunala området. Förhandlingsordningen har lagts om i år. Nu startar de enskilda organisationerna sina förhandlingar den 3 december och samordnas därefter inom KTO. På lärarområdet är stämningen negativ mot lokal lönebildning, 94 % röstade mot överenskommelsen om decentraliserad lön. Danmark har haft lokal lönebildning sedan 1987 och erfarenheterna är entydigt negativa. De fördelningspolitiska kriterierna har ökat motsättningarna och förstärkt kravet på en mer central lönebildning. Arbetsgivarna vill däremot bygga ut systemet. Detta har lett till en stagnering i avtalsrörelsen för lärarna då andra arbetstagare, som accepterar lokal lönebildning, nu kommer till förhandlingsbordet. DLF har därför lagt ett förslag om förhandlingar med ångerrätt och extern utvärdering som bägge parter kan ta ansvar för. I förhandlingarna om arbetstiden önskar DLF en mer central uppgörelse, där man fastställer undervisningsskyldigheten för varje lärare och där lärarna därefter själva tar ansvar för verksamheten. Lönen ska till största delen förhandlas centralt utom vissa rekryteringstillägg m.m. De individuella funktionstilläggen ska bort. Får lärarna inte stort genomslag för dessa idéer, brakar avtalsrörelsen samman. Søren Hoppe Christensen redogjorde för förhandlingarna på det statliga området. Parterna har precis träffats och utväxlat krav. De står långt från varandra. Arbetsgivaren vill ha lokal lönebildning men det vill inte de statliga lärarna. Lärarna har ställt ett enda krav: en uppsägning av arbetstidsavtalet och krav om ett nytt. Inga lönekrav har framförts, för att understryka behovet av ett nytt arbetstidsavtal.

12 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 7 Arbetsgivaren vill att skolledarna tar ansvar för hur arbetstiden ska läggas ut inom ramen för den ekonomi som staten tillhandahåller. Detta kan lärarna inte acceptera. Efter dessa inledande referat övergick styrelsen att diskutera de olika lönebildningsstrukturerna och skillnaderna i dessa. Anders Rusk inledde diskussionen. Lärarna i Finland är på väg att luckra upp motståndet mot lokala förhandlingar för att få ut mer pengar ur systemet. Lokal lönebildning och löneglidning är på väg i Finland. Jan Hjort orienterade om att dessa rörelser kan man också se hos lärarna i DTL. Man vet att löneglidning ger mer pengar i systemet. För DTL: s del kan bara arbetsplatsombuden förhandla. De har förhandlingsmandatet. Detta vill motparten ändra på och har därför gjort en undersökning i smyg hos lärarna. Den enskilda läraren kan säkert få ett bättre utfall men DTL står fast att inte utveckla enskilda löneuppgörelser utan förbättra det kollektiva systemet i stället. Norge Haldis Holst Utdnningsforbundet redogjorde för den norska hållningen som ligger närmare den danska än den svenska. Medlemmarna vill ha lön inte belöning för sitt arbete. Lärarna har inte förtroende för att skolledarna rätt värderar lönen för den enskilde läraren. Därför är motståndet mot lokal lönebildning stort. Eftersom konflikträtt på denna typ av lönebildning saknas, har arbetsgivaren fått för stor makt över fördelningen. Därmed uppstår en obalans i lönesystemet. Ett lokalt utbyggt lönesystem kräver lokala kollektivavtal och välutbildade parter som gemensamt tar ansvar för uppgörelsen. Sveriges erfarenheter har visat att lokal lönebildning har gett mer i lönekuvertet och större inflytande över systemet. Den fackliga organisationen får därmed en ny roll att stötta förhandlingarna och att ge verktyg till den enskilda medlemmen. Lönesamtalet vill lärarna se som en rättighet. Den som vet vad jag gör och där man vet vad jag gör, där ska lönen sättas. Kärnan i yrket lönesätts bättre i detta system än när man lönesätter tillägg och funktioner, menar Eva-Lis. Efter en spännande och ingående diskussion kunde styrelsen konstatera att det är viktigt att hitta ett system som ger det största löneutfallet, de bästa villkoren och det starkaste inflytandet. Inget system är bättre än ett annat. Det gäller att leverera resultat som gör medlemmarna nöjda. Sammanfattningsvis kan konstateras att med denna utveckling av mångfald i lönebildningssystemen, blir erfarenhetsutbytet i dessa frågor allt viktigare.

13 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 8 Punkt 5 Förslag till verksamhetsplan för år 2005 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsplanen och fokuserade särskilt på verksamhetens tema för nästkommande år Lärarutbildning, forskning och yrkeskvalitet. Temat är en fortsättning på det kvalitetsarbete i utbildningen som NLS bedrivit under Styrelsen ska under året få en bred referensram till hur lärarutbildningarna i Norden är strukturerade, vilka reformer som lärarutbildningarna i respektive land har genomgått och hur lärarorganisationerna arbetar för att höja kvaliteten. Temat syftar också till att stärka forskningens betydelse för en bättre yrkesutveckling. Med en bredare referensram om de olika ländernas förhållanden, kan NLS sambetet utveckla lärarutbildningens kvalitet. Styrelsen behandlade verksamhetsplanen samt ställde förslag på ytterligare verksamhetsområden. Anders Bondo Christensen föreslog att styrelsen i tillägg till huvudtemat också skulle behandla lärarnas metodfrihet samt undersöka hur de olika nordiska länderna arbetar med undervisningen av tvåspråkiga elever. Båda dessa områden är behjärtansvärda för de danska lärarna. Det råder för närvarande stor press på lärarnas metodfrihet. Politiska beslut styr alltmer hur lärarna ska undervisa och därför ses detta tema som ett viktigt tillägg till huvudtemat. Undervisningen av tvåspråkiga elever är ett stort och viktigt område i alla de nordiska länderna att få dessa elever att klara sin skolgång. Ett erfarenhetsutbyte med de övriga nordiska lärarorganisationerna kan ge goda idéer hur vi ska klara denna uppgift bättre. Anders Bondo Christensen föreslog också att PISA, som är huvudtema vid förbundsseminariet, betraktas med kritiska ögon. Kanske mäter PISA undersökningen inte vad den ska mäta? Dan Johansson föreslog att den forskning som nu finns ska spridas bättre. Med forskning som en del i huvudtemat för år 2005 borde NLS ställa också detta krav. Han önskade också en större långsiktighet i arbetet med de teman vi har, än bara över ett år i sänder. Vidare föreslog han att drop-out fenomenet i våra skolsystem skulle kunna vara ett viktigt ämne för NLS att ta upp vid ett kommande tillfälle. Styrelsen diskuterade temat för förbundsseminariet och önskade en bredare ingång än vad som kan utläsas i förslaget.

14 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 9 Fler internationella studier och jämförande områden måste belysas. Diskussion om hur detta berör lärarprofessionen och vilka konsekvenser det får för yrkesutövningen måste ges stort utrymme. Eva-Lis Preisz föreslog att förberedelsearbetet ska ske i samverkan med kanslierna så att allas intressen blir tillgodosedda. Beslut Styrelsen beslöt tillstyrka förslagen på tilläggsärendena Lärarnas metodfrihet samt Undervisning av tvåspråkiga elever samt tillstyrka förslag om en bredare ingång i temat vid NLS förbundsseminarium. Med dessa tillägg antog styrelsen den föreslagna verksamhetsplanen för år 2005 samt godkände riktlinjerna för arbetet. 5.2 NLS vårmöte i Svalbard Utdanningsforbundet presenterade program för styrelsens vårmöte i Svalbard samt efterhörde styrelsens möjlighet att förlägga NLS vårmöte dit. Beslut Styrelsen beslöt anta Utdanningsforbundets inbjudan samt förslag till program. Beslöts att avresa sker den 18 maj och hemresa den 21 maj. Punkt 6 Budget för år 2005 Generalsekreteraren föredrog förslag till budget för det kommande året. Beslut Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för år 2005 med specifikationerna i de medföljande bilagorna 1-4. Punkt 7 Beslut Mötet med Nordens utbildningsministrar Generalsekreteraren redogjorde för bakgrunden till att mötet blivit uppskjutet och att mötet nu föreslås äga rum till våren under det danska ordförandeåret Utbildningsministrarnas möten under 2005 äger rum den 5 april, den 9 juni och den 1 november. Mötena den 5 april och 9 juni är förlagda i Köpenhamn, varför den 9 juni är det datum som förordas. Den innehållsmässiga planeringen står fast med tillägget att också ta upp lärarutbildningens kvalitet och lärarnas metodfrihet som viktiga frågor i kvalitetsdebatten. Styrelsen beslöt tillstyrka detta förslag.

15 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 10 Punkt 8 Internationella ärenden 8.1 Redovisning av kostnaderna för European Night Generalsekreteraren föredrog ärendet. Beslut Styrelsen godkände den ekonomiska redovisningen och genomförandet avseende återbetalningen till NLS. 8.2 Utvärdering av EI: s kongress Styrelsen gratulerade Haldis Holst och Eva-Lis Preisz till invalet i EI:s styrelse samt förklarade att man var mycket tillfreds hur NLSorganisationerna skött valfrågorna och kongressärendena i övrigt. 8.3 PAN-Europeiska frågor Jörgen Lindholm Lärarförbundet rapporterade från EI/ETUCE Bureau:s möten samt från EI/ETUCE Council i juni: Den nya strukturen för det internationella arbetet är bra och arbetsutskottet fungerar också mycket bra. Vid nästa möte i arbetsskottet den 6 december kommer kvalitetsfrågorna från Councilmötet i Amsterdam att behandlas. Likaså tar arbetsskottet upp problematiken med handel i utbildningen. Det konstitutionella fördraget är antaget och i fördraget står nu att frågor rörande handel ska fattas med kvalificerad majoritet. Om något land anser att beslutet äventyrar landets möjlighet att själv ordna utbildning som ett statens ansvar då kan det landet kräva enighet i beslutet. Detta är en viktig markering för framtiden. Jörgen Lindholm redogjorde också för de olika nätverk som verkar inom ETUCE. I detta sammanhang poängterade Jörgen det Round Table i Dublin februari 2005 som ska behandla lärarutbildningen. På den konferensen ska inriktningen för arbetet med lärarutbildningsfrågorna fastställas. Bolognafrågorna i lärarutbildningen är en central del i denna konferens. Det är därför av största vikt för NLS att bevaka denna konferens. Jörgen uppmanade NLS organisationerna att också uppmärksamma den hearing om lärarutbildningen som ETUCE ska hålla i januari Vidare uppmanade Jörgen NLS organisationerna att i görligaste mån svara utförligt på den enkät om livslångt lärande som kommer att sändas ut från ETUCE och den PAN-Europeiska Strukturen. EI kommer också under våren att arrangera en konferens om GATS. Datum för detta är ännu inte bestämd. Avslutningsvis meddelade Jörgen att ETUCE har fått en hemsida. Adressen är Elfe-projektets hemsida har adress

16 NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 11 Anders Bondo Christensen uppmärksammade situationen i Turkiet angående ny rättssak. NLS bör säkra en så bred representation som möjligt, för att bevaka detta. Haldis Holst stöder detta och gav en kort egen rapport angående Turkiet. Haldis Holst uppmärksammade också mötet i The Quality Panel, med dess viktiga frågor. Punkt 8.4 EI:s solidaritetsfond för lärare och barn i Beslan Styrelsen utbytte information i denna fråga. Punkt 9 Beslut Beslut NLS förbundsseminarium Detta ärende behandlades utförligt under punkt 5 förslag till verksamhetsplan för Styrelsen godkände därmed de redovisade riktlinjerna med de tillägg om en bredare ingång av temat, som diskuterades under punkten 5. Styrelsen beslöt vidare att förlägga seminariet till sista delen av vecka 41: onsdag den 12 oktober fredag den 14 oktober. Punkt 10 Val av ordförande och vice ordförande för år 2005 Beslut Styrelsen beslöt välja Helga Hjetland Utdanningsforbundet till NLS ordförande för år 2005 med Eirikur Jonsson KI som vice ordförande. Punkt 11 Möteskalendarium för år 2006 Beslut Styrelsen beslöt förlägga NLS möten år 2006 enligt följande: NLS vårmöte 2006 den 3-5 maj NLS höstmöte 2006 den november Mötena äger rum i Island Punkt 12 Rapporter från organisationerna 12.1 Rapporterna utdelades samt finns också elektroniskt på NLS hemsida Utvärdering av NLS sommarkurs Generalsekreteraren föredrog ärendet. Beslut Styrelsen godkände rapporten.

17 12.3 Övriga rapporter Inga övriga rapporter behandlades. NLS höstmöte 2004 i Helsingfors Protokoll, Sid. 12 Punkt 13 Övriga ärenden 13.1 Erbjudande från Bonnier Publications Generalsekreteraren föredrog på erbjudandet från Bonniers om rabatterade prenumerationspriser på årsabonnemang Illusterad Vetenskap och National Geographic. Det står varje organisation fritt att ansluta sig till detta erbjudande. Inga beslut ska därför fattas i detta ärende. Åtgärd De organisationer som vill anta erbjudandet ska vända sig till NLS kansli för vidare handläggning Per Aahlin presenterade ett projekt från Utdanningsforbundets Utdildningsakademi, som i samarbete med Nordiska Rådet ska arrangera en nordisk konferens år Intresserade kan ta kontakt med Utdanningsforbundet. Punkt 14 Mötet avslutas Mötesordförande Per Aahlin tackade styrelsen för intressanta dagar, OAJ för ett gott värdskap samt tolkarna för kvalitativt arbete. Därefter förklarades mötet avslutat. Helsingfors 30 november 2004 Per Aahlin Mötesordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

18 Punkt 4 Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2004 Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år Handlingar Verksamhetsberättelse 2004.

19 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Verksamhetsberättelse 2004

20 Punkt 4, Sid. 1 INNEHÅLL VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Sammanfattning... Sid. 2-3 Kurser och konferenser... Sid. 4 NORDISKA MÖTEN Nordiska Ministerrådet... Sid. 5 Östersjösamarbetet... Sid. 5-6 Nordens Fackliga Samorganisation NFS... Sid. 6 INTERNATIONELLA MÖTEN Det europeiska lärarsamarbetet... Sid. 7 EI:s kongress i Porto Alegre... Sid. 7 Övriga möten... Sid. 8 ORGANISATION Medlemsorganisationer... Sid. 9 Styrelse... Sid Sektorer... Sid Övriga möten... Sid. 13 Representation... Sid Administration... Sid. 16

21 Punkt 4, Sid. 2 VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Sammanfattning av det innehållsmässiga arbetet NLS tema under 2004 har varit Utbildningens kvalitet och ett internationellt perspektiv på de lärarfackliga frågorna. Samhället ställer växande krav på utbildningen och på lärarna att utbilda för tillväxt och konkurrens. Den internationella utvecklingen, främst den europeiska utvidgningen men också globaliseringsprocessen och marknadens ökande inflytande, har satt kvalitetsfrågorna på utbildningsområdet högt upp på den politiska och fackliga dagordningen. NLS har därför under året arbetat mycket med dessa frågor både på nordiskt och på internationellt plan. Indikatorer för jämförande kvalitetsutvärdering i olika former har diskuterats och värderats i både styrelse och sektorer. Sålunda har NLS till Nordiska Ministerrådet formulerat sin syn på kvalitet och på utbildningens och skolans roll genom att till deras handlingsplan för de kommande åren föreslå temat Den nordiska skolans uppdrag i det internationaliserade samhället. Arbetet med utbildningens kvalitet har också resulterat i ett policydokument från NLS, en skrift med syfte att bilda opinion för de kriterier som NLS menar att kvalitet i utbildningen bör mätas efter. Skriftens främsta syfte är att skapa möjlighet till diskussion om kvalitetsbegreppet i sig men också att lyfta fram NLS syn på kvalitativ bildning och lärande i det livslånga perspektivet och rätten till likvärdig utbildning för alla. Dokumentet Kvalitet i utbildningen för bildning och livslångt lärande ska användas vid ett planerat möte med Nordens utbildningsministrar 2005 i Nordiska Ministerrådets och NLS regi. Dokumentet har också blivit översatt till engelska, franska och spanska, EI:s tre officiella språk, för att kunna användas i den internationella debatten. Under året har NLS, i både styrelse och sektorer, diskuterat barns rätt till meningsfull fritid som ett viktigt led i det livslånga lärandet. Även detta arbete har resulterat i en skrift: Barns lärande och deras rätt till meningsfull fritid. Dokumentet finns på svenska och danska samt har också översatts till engelska. Skriftens syfte är att understryka vikten av att varje barn ges en kvalitativ fritid och att god fritid har ett värde i sig, som en betydelsefull potential i det livslånga lärandet. Den engelska utgåvan har använts vid EI:s ordinarie kongress i Porto Alegre juli 2004.

22 Punkt 4, Sid. 3 NLS har under 2004 deltagit i ett omfattande internationellt lärarsamarbete både i de europeiska lärarsamarbetet och på världsplanet samt varit huvudansvarig för den europeiska samverkan kring värdskapet för European Night, ett socialt åtagande för EIkongressens samtliga delegater i Porto Alegre. Under året har NLS också arrangerat Sommarkursen i Røros i Norge med temat yrkesetik och demokratiutveckling. Syftet med kursens tema var att föra fram NLS organisationernas arbete med lärarnas yrkesetik och att belysa skolans och lärarnas demokratibärande roll i våra samhällen. Diskussioner och erfarenhetsutbyten gav de nordiska deltagarna en ingående kunskap om vararandras arbetsförhållanden och etiska dilemman i den förändrade lärarrollen. Ett stort och viktigt steg i NLS har tagits under året genom att styrelsen i Tallinn i maj beslöt inrätta LEDARFORUM, ett organ för samtliga ledare i NLS organisationerna. Därmed har ledarna och lärarna i NLS knutit det utbildningspolitiska och fackliga arbetet närmare samman. Ledarna ska genom detta forum också synliggöras bättre i det nordiska samarbetet och få politiken kring ledarrollen att sättas in i ett större nordiskt sammanhang. Under året 2004 har tio nya länder blivit medlemmar i den Europeiska Unionen. Därmed har NLS samarbete med de baltiska länderna och de övriga länderna runt Östersjön fått ännu en samarbetsdimension. Sålunda har NLS under året varit värd för en sammankomst i Tallinn mellan NLS styrelse och företrädarna för lärarorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen. NLS har också under året deltagit i projektarbetet Baltic Labour Law som ett led att förstärka informations- och erfarenhetsutbytet med lärarorganisationerna i länderna runt Östersjön. Frågor som har dominerat diskussionerna har varit lärarnas framtida arbetsmarknad, rekrytering och utbildning av lärare samt lärarnas löner och arbetsvillkor. Sammanfattningsvis har kvalitetsfrågorna och de internationella lärarfrågorna stått i fokus. NLS organisationerna har också varit mycket engagerade i den nya PAN Europeiska strukturen på Europaplanet samt i de viktiga policy- och valfrågor som behandlades vid EI:s ordinarie kongress. Med årets fokus på det internationella arbetet och med det utvidgade lärarsamarbetet runt Östersjön har NLS organisationerna och NLS fördjupat sitt internationella lärarsamarbete, viktigt inför det fackliga opinionsarbete om lärarnas ställning och arbetsvillkor som ligger framför oss de kommande åren.

23 Punkt 4, Sid. 4 KURSER OCH KONFERENSER NLS Sommarkurs i Røros, Norge Den 29 juni 3 juli samlades 140 lärare från de nordiska länderna, medlemmar i NLS-organisationerna, till NLS sommarkurs i Røros med temat: Yrkesetik och demokratiutveckling. Kursens innehåll formades utifrån det arbete som NLS och NLS organisationerna gjort på det yrkesetiska området. Målsättningen var också att ge dessa frågor en nordisk prägel genom våra gemensamma demokratiska och professionella värderingar. Förändringar i samhället, ökad invandring och nya multikulturella arenor sätter stor tillit till alla lärare att hantera konflikter och nya motsättningar. Ett samhälle som de nordiska, som snabbt förändras och öppnas för nya internationella influenser, får omedelbara konsekvenser för det professionella arbetet i förskolor, i skolor och på fritidshem. Syftet med kursens tema var därför att lyfta fram skolans och lärarnas viktiga roll som demokratibärare och förmedlare av mänskliga etiska värden. Kursens innehåll var starkt fokuserat på dialogen lärarna emellan och det gränsöverskridande lärarsamarbetet på yrkesetikens område. Kursen lyfte fram olika yrkesetiska dilemman och gav deltagarna, genom olika arbetsmetoder, möjlighet att belysa nära och känsliga frågor. Miljön för sommarkursen var väl vald. Bergsstaden Røros med sin själ och historiska miljö från sin tid som betydande gruvsamhälle gav rikliga tillfällen till olika kulturupplevelser. Kursen tillhandahöll flera intressanta föreläsare. Lars Gunnar Lingås, doktor vid Göteborgs Universitet tog upp olika dilemman som en lärare kan möta i sin vardag och belyste dessa ur ett filosofiskt etiskt perspektiv. Terje Ogden, professor vid Universitet i Oslo föreläste om den omslutande skolan och förskolan och i dialog med Gunilla Granath, journalist och författare fick deltagarna uppleva olika aspekter på skolans omsorgsgivande roll. Respekter för skillnader i ett flerkulturellt perspektiv belystes av Steinar Lem, fil.kand i filosofi och psykologi och Loveleen Rihel Brenna, fil.kand. i pedagogik och psykologi, i en utmärkt dialog, som stämde till eftertanke. Kursens avslutande föreläsare Inge Eidsvåg, fil.kand. och författare från Universitet i Trondheim, värmde många kursdeltagares hjärtan i sin framställning Läraren tror du på Jesus, en samling generösa tankar och värderingar om barns möte med den vuxne. Som en röd tråd under kursen ledde den internationelle körledaren Per Oddvar Hildre kursdeltagarna genom körsång och gemenskap. Kursens utvärdering blev mycket positiv och deltagarna menade att de fått mycket tänkvärt att bära med sig tillbaka i det professionella och fackliga arbetet.

24 Punkt 4, Sid. 5 NORDISKA MÖTEN Nordiska Ministerrådet Under verksamhetsåret har NLS deltagit i möten med olika ledningsorgan inom Nordiska Ministerrådet. Ett omfattande arbete har lagts ner på att få till stånd ett möte mellan NLS och utbildningsministrarna i de nordiska länderna. Planeringen för mötet under innevarande år, ledde dessvärre inte till resultat under Mötet ska realiseras nästa verksamhetsår De frågor som har diskuterats under 2004 med Nordiska Ministerrådet har förutom kvalitetsfrågorna varit förskolans representation i nordiska utbildningsministrarnas samarbete. NLS menar att i den översyn av strukturen som nu äger rum inom Ministerrådet, måste förskolans representation stärkas. Under året har NLS till Nordiska Ministerrådet också lämnat förslag till huvudtema för den kommande verksamheten i det nordiska skolsamarbetet de närmaste åren. Rubriken på NLS föreslagna tema är Den nordiska skolans uppdrag i det internationaliserade samhället. Östersjösamarbetet Som ett led i NLS förstärkta samarbete med lärarorganisationerna runt Östersjön har NLS deltagit i arbetet med projektet Baltic Labour Law. Projektet har under året gjort jämförande studier av lärarnas arbetstid, lönebildning och kvalifikationskrav till lärare. Dessa tre jämförande studier finns nu dokumenterade och ger ingående kännedom om lärarnas villkor och arbetsförhållanden i de nio deltagande länderna. Studierna kan användas i förhandlingar med olika arbetsgivare, i opinionsbildande syfte gentemot politiker och i ett givande erfarenhetsutbyte lärarorganisationerna emellan. Deltagande länder har varit Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige. NLS har under året också varit ansvarig sammankallande för planeringen av Östersjökonferensen som ska äga rum i september Det utökade nordisk-baltiska samarbetet har också uppmärksammats på annat sätt. Till NLS vårmöte hade företrädare för de baltiska lärarorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen inbjudits för att markera det viktiga året Vårmötet var förlagt till Tallinn i avsikt att markera det fackföreningspolitiska samarbetet runt Östersjön i samband med den Europeiska Unionens utvidgning den 1 maj. Vid mötet diskuterades den stora betydelse som EU:s utvidgning får för det nordiskbaltiska lärarsamarbetet samt de utmaningar som vi ska arbeta med.

25 Punkt 4, Sid. 6 NLS ordförande Erkki Kangasniemi presenterade intressant statistik hur lönenivå och köpkraft ser ut i de gamla och nya medlemsländerna i EU. Han tog upp lönespännvidden i respektive land samt hur lönen fördelas på kvinnor och män. De inbjudna gästerna Sven Rondik och Mare Ojasalu EHL Estland, Astrida Harbacevica och Ilze Trapenciere LIDZA Lettland, Eugenius Jesinas och Loreta Kirkickiene LSDP samt Dalia Griciena LMPS Litauen, redogjorde för förhandlingsarbetet och det fackliga inflytandet på arbetsmarknaden i deras respektive länder. Arbetstid och arbetsvillkor är under ständig förändring och diskussion. Det fackliga inflytandet måste förstärkas och representativiteten på arbetsmarknaden av båda parter, måste stramas upp. Mötet mellan de högsta företrädarna inom NLS och de baltiska lärarorganisationerna blev på detta sätt en början till ett nytt historiskt samarbete. Nordens Fackliga Samorganisation NFS NFS har som övergripande tema för åren Norden i det nya Europa. Vid NFS-möten med yrkessekretariaten har arbetskraftens rörlighet i Östersjöregionen samt kollektivavtalens ställning, stått i fokus. Östersjösamarbetet mellan NFS och BASTUN har också relaterats och diskuterats. Vid NFS senaste möte med yrkessekretariaten den 14 maj i Stockholm behandlades det fortsatta arbetet med gränshinder i Norden och det nordiska fackliga samarbetet i ett utvidgat Europa. NLS rapporterade om NLS fackliga arbete i Östersjöregionen samt informerade om de insatser som gjorts i NLS regi för att utöka samarbetet mellan lärarorganisationerna i Östersjöregionen.

26 Punkt 4, Sid. 7 INTERNATIONELLA MÖTEN Internationellt lärarsamarbete Det europeiska lärarsamarbetet Under verksamhetsåret har NLS deltagit i ETUCE:s Council och Conference möte i Amsterdam juni. Mötet fokuserade på kommissionens arbete kring kvalitetsindikatorer och benchmarks sett ur Lissabonprocessens och Köpenhamnstraktatens målsättningar samt ETUCE:s insatser i detta arbete. Erfarenheterna från konferensen har varit mycket användbara i NLS arbete med kvalitetsfrågorna och andra jämförande studier, såsom PISA m.m. NLS organisationerna var rikt representerade vid konferensen vilket har gett en gemensam referensram i det fortsatta nordiska arbetet. EI:s kongress i Porto Alegre EI:s fjärde ordinarie kongress den juli i Porto Alegre har varit en av NLS största satsningar under året. Den nordiska delegationen, bestående av ett 60-tal representanter från NLS medlemsorganisationer, har arbetat mycket målmedvetet och stringent med kongressens alla policy- och valfrågor. Delegationen hade ett flertal möten där kongressärendena förbereddes och diskuterades. Särskilt framgångsrikt arbetade delegationen med de valprocesser som under denna kongress var särskilt omfattande, beroende på den nya strukturen i Europa och att många i den tidigare styrelsen för EI skulle lämna arbetet. NLS delegationen gjorde många diplomatiska insatser för enighet i valfrågorna inom den europeiska regionen. Detta lyckades och de europeiska lärarorganisationerna fick god representation i den nya världsstyrelsen. NLS utvecklade också under kongressen i Porto Alegre en ny europeisk tradition genom att bredda den tidigare sammankomsten för kongressens alla deltagare Nordic Night, under NLS värdskap, till en European Night med de europeiska lärarorganisationerna som gemensamma värdar. Satsningen slog väl ut och i fortsättningen kommer detta sociala arrangemang att ske i de europeiska lärarorganisationernas regi. NLS goda tradition med en nordisk afton har därmed gett upphov till en europeisk efterföljare, som också den kan ge upphov till nya kulturella samarbetstraditioner i det europeiska lärararbetet.

27 Punkt 4, Sid. 8 Möte med Britsh-Irish Group Under året har NLS varit representerad i lärarsamarbetet i British-Irish Group. Denna grupp är en liknande sammanslutning som NLS, mellan lärarorganisationerna i England och Wales, Skottland och Irland. Samarbetsstrukturen är inte så fast som i NLS ännu men under året har en arbetsgrupp inom British-Irish Group utarbetat ett förslag till en fastare struktur som ska tas i bruk under NLS har varit det samarbetsorgan som på 90-talet tjänade som förebild till att bilda denna grupp. NLS har därför varit inbjuden att delta som observatör vid olika möten. Övriga samarbetsfrågor NLS strukturen är en intressant samarbetsform mellan lärarorganisationer som uppfattar sig som en region. Lärarorganisationerna i de baltiska länderna har tagit upp frågan om ett erfarenhetsutbyte med NLS om hur vår struktur är utformad. Under år 2005 kommer denna fråga att diskuteras vidare, de baltiska länderna emellan. I den processen vill man ha information om hur NLS samarbetsstruktur är uppbyggd och hur NLS arbetar i olika frågor.

28 Punkt 4, Sid. 9 ORGANISATION Medlemsorganisationer Under året 2004 har NLS omfattat 20 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS representerat medlemmar på hela lärarområdet. I styrelsen har 20 organisationer haft representationsrätt. Fördelning av platser har tilldelats i samförstånd, organisationer emellan. De organisationer som inte haft säte i styrelsen, har haft full representationsrätt i NLS övriga verksamhet såsom sektorsarbete, kurser och konferenser m.m. De har också haft samma tillgång till information, administration och service som de övriga medlemsorganisationerna. Medlemsorganisationer Organisation Medlemsantal BUPL DLF DTL GL HL LVU S FSL OAJ Lärarförbundet LR SFHL Utdanningsforbundet SL FL 655 FP YF 120 KI IMAK PIP 463 Det totala medlemsantalet i NLS har under året varit

29 Styrelse NLS vårmöte 2005 i Svalbard Punkt 4, Sid. 10 Ledningsfunktioner Ordförandeskapet i NLS har under året innehafts av Erkki Kangasniemi OAJ med Helga Hjetland Utdanningsforbundet som vice ordförande. Styrelsens möten Styrelsen har under verksamhetsåret haft två protokollförda möten samt ett konsultativt möte angående valstrategier inför EI:s kongress i Porto Alegre. Vårmötet ägde rum i Tallinn den maj. Höstmötet ägde rum i Helsingfors den november. NLS konsultativa möte ägde rum i Tallinn den 23 maj. Vid vårmötet i Tallinn var representanter från lärarorganisationerna i Estland, Lettland och Litauen inbjudna. Följande representanter från de Baltiska länderna var närvarande: Sven Rondik, EHL, Estland Mare Ojasalu, EHL, Estland Astrida Harbacevica, LIZDA, Lettland Ilze Trapenciere, LIZDA, Lettland Eugenius Jesinas, LSDPS, Litauen Loreta Kirkickiene, LSDPS, Litauen Dalia Griciene, LMPS, Litauen Vid styrelsens båda möten har stor del av den första dagen ägnats åt erfarenhetsutbyten i aktuella förbundsfrågor. Sålunda diskuterade styrelsen arbetstids- och lönefrågor vid vårmötet i Tallinn. Ledamöterna presenterade strategier och resultat från sina respektive organisationers arbetstids- och löneförhandlingar. Under året har Norge och Island haft särskilt svåra avtalsrörelser med medling i Norge och en långvarig strejk i Island som följd. Styrelsens diskussion i Tallinn avslutades med reflektioner kring lärarnas löneutveckling och hur arbetstiden bättre ska anpassas till det utvecklade professionella arbetet. Lärarnas inflytande över arbetstidens struktur och omfattning måste öka. Vid vårmötet i Tallinn beslöt styrelsen att inrätta ett nytt forum i NLS, en mötesplats för alla ledare i NLS organisationerna. Styrelsen fastställde därvid målsättningen och strukturen för det nya organet LEDARFORUM. LEDARFORUM tas i bruk år 2005 med Utdanningsforbundet som första sammankallande organisation. LEDARFORUM är ett rådgivande organ till styrelsen.

30 Punkt 4, Sid. 11 Vid styrelsens vårmöte förbereddes också alla sakfrågor och val inför EI:s ordinarie kongress i juli Styrelsen beslöt även anta två policyinriktningar för NLS vid Tallinnmötet Kvalitet i utbildningen för bildning och livslångt lärande Barns lärande och deras rätt till meningsfull fritid Vid NLS höstmöte i Helsingfors var lärarutbildningen i Norden samt lön och arbetstidsfrågorna styrelsens främsta diskussionsområden. Lärarutbildningen kommer att vara en av huvudfrågorna under nästa verksamhetsperiod. Diskussion om lön och arbetstidsfrågor står kontinuerligt på styrelsens dagordning och har stor principiell betydelse för strategier kring lönebildningen och för förståelsen för varandras lösningar. Styrelsen konstaterade i den efterföljande diskussionen att inget lönesystem är bättre än det andra. Det är viktigt att ha ett system som gynnar ett stort löneutfall. Med bra lärarutbildning och goda löner kan Norden även i framtiden rekrytera kvalificerade lärare.

31 Sektorer NLS vårmöte 2005 i Svalbard Punkt 4, Sid. 12 Under året har sektorn för förskola och fritidshem samt sektorn för grundskola haft ett gemensamt möte för att behandla NLS policy angående Barns lärande och deras rätt till meningsfull fritid. Möte ägde rum i Helsingfors den 5-6 maj. Sektorerna behandlade förslag från en utsedd arbetsgrupp samt fastställde innehåll att läggas fram till styrelsens vårmöte i Tallinn. Vid det gemensamma mötet i Helsingfors företogs också ett studiebesök i Esbo. De båda sektorerna besökte Finno Skola för att studera hur den integrerade verksamheten mellan Finno Skola och förskola fungerar. Sektorsledamöterna diskuterade också lön, arbetstid samt lärartäthet och arbetsmiljö för de båda integrerade verksamheterna. Arbetsvillkor och lagstiftning jämfördes för skolans och förskolans personal samt arbetsmetodiken och olika integrationsmöjligheter. Vid detta gemensamma möte hade också Finlands riksdagsledamot Heidi Hautala inbjudits för att tala om Gemensam värdegrund i Norden samt om sina erfarenheter som parlamentariker i EU. Tre företeelser är unika för de nordiska samhällena: folkhögskolerörelsen, öppenheten i förvaltningarna samt jämlikhetstanken, sade hon. Heidi Hautala tog upp globaliseringens effekter på våra samhällen och menade att man måste utbildas för att vidhålla demokratin. I de internationella processerna har utbildning och kunskap stort värde för de nordiska samhällenas värdegrund och fortbestånd. Sektorsmötet orienterades också om lärarutbildningen i Finland. Föreläsare på denna punkt var Juhani Hytönen, professor vid Institutionen för tillämpad pedagogik i Helsingfors. Avslutningsvis föreläste rektor Marianne Lindberg om sina erfarenheter angående lärarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning. Ordförande vid detta gemensamma möte var Lars-Håkan Molander som ledde mötet. Sektorn för förskola och fritidshem Ordföranden för sektorn har under året varit Ritva Semi OAJ. Sektorn har förutom det gemensamma mötet i Helsingfors den 5-6 maj haft ytterligare ett protokollfört möte den 14 december i Helsingfors. Vid mötet i Helsingfors diskuterades, förutom erfarenheterna med NLS policyskrift om Barns rätt till meningsfull fritid, också huvudmannaskapet för förskolan. Ledamöterna jämförde strukturen mellan de nordiska länderna. Ärendet ska behandlas vidare under nästa verksamhetsår. Sektorn för grundskola Ordförande för sektorn har under året varit Riitta Sarras OAJ. Sektorn har förutom det gemensamma mötet i Helsingfors den 5-6 maj haft ytterligare ett protokollfört möte den 13 december i Helsingfors. Sektorn behandlade utfallet av PISA II undersökningen. Till den informationen hade sektorn inbjudit Viking Brunell och Jukka Törnros vid Jyväskylä Universitet. De båda föredrog det finska utfallet av PISA-undersökningen samt hur väl Norden sammanfattningsvis har klarat sig i dessa jämförande studier.