The Baltic Sea Region An Area of Knowledge

Transkript

1 Till NLS styrelse NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Rapport från Östersjöregionens parlamentarikerkonferens: The Baltic Sea Region An Area of Knowledge Inledning Måndagen den 8 september till tisdagen den 9 september 2003 samlades Östersjöländernas parlamentariker till konferens om samarbetstemat: An Area of Knowledge. Denna parlamentarikerkonferens BSPC (The Baltic Sea Parlamentary Cooperation) samlades för 12: e gången i den dynamiska universitetsstaden Uleåborg (Oulu). Konferensen som är en permanent samarbetsstruktur, består av parlamentariker från länderna runt Östersjön samt Ryssland. Förutom parlamentariker fanns också representanter från Europaparlamentet, regeringsföreträdare från Östersjöområdet, BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network), AKAVA i Finland, Nordiska Rådet och Ministerrådet samt representanter från olika NGO: s. NLS deltog i konferensen som ett led i det nya ansvarsområde för Östersjösamarbetet som NLS styrelse gav uttryck för vid NLS vårmöte i Skarrildhus den 6-7 maj An Area of Knowledge är ett tema väl i linje med NLS verksamhet. Deltagandet i konferensen från NLS sida var därför ett sätt att få en översikt och struktur på detta omfattande politikersamarbete. Konferensen hade totalt samlat cirka 200 deltagande. Innehåll Finlands förre statsminister och nuvarande talman i Riksdagen Paavo Lipponen inledde konferensen. Han beskrev den senaste utvecklingen inom Östersjösamarbetet som överväldigande dynamisk. Med den kommande Europautvidgningen i maj 2004 blir Östersjösamarbetet en av de viktigaste samarbetsregionerna i Europa, representerande en marknad med cirka 100 millioner människor. Paavo Lipponen hälsade deltagarna särskilt välkomna till Uleåborg, en stad och ett center världsberömt för sin kunskapsbaserade teknologi och ekonomi. Uleåborgs Universitet med sin högteknologiska kompetens är en av orsakerna till Finlands högt världsrankade konkurrensförmåga. Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København

2 2 Den förestående utvidgningen av Europa kommer att stärka den EU ryska relationen och framhäva den nordiska dimensionens betydelse då staterna Estland, Lettland, Litauen och Polen blir medlemmar i EU år Den nuvarande EU-ryska gränsen kommer att bli ännu längre. Förhoppningen är att den i framtiden inte kommer att markera skillnader utan gemensamma välståndsscenarier. Vi måste förbättra och påskynda det regionala samarbetet och stärka kontakterna mellan medborgarna i det utvidgade Europa och Ryssland. Den nordiska dimensionen kom till som en idé år Under dessa fem år har många konkreta samarbetsprojekt sett dagens ljus. Det mest betydelsefulla är miljöskyddet för våra gemensamma områden och för Östersjön. Men mer måste göras. Östersjön är en av de mest förorenade insjövattnet i världen och situationen i finska gulfen är kritisk. Detta år innehar Finland ordförandeskapet i CBSS Östersjörådet (Council of the Baltic Sea States). Ett av våra mest angelägna områden under denna period är säkerheten för transporter till sjöss, särskilt oljetransporter och transport av miljöfarligt gods. Under Finlands år har också kontakterna utvecklats med det nybildade nätverket för fackligt arbete BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network). Nu planeras det andra steget i den nordiska dimensionens verksamhetsplan för åren Den kommer att fastställas till hösten. Både EU-kommissionen och det italienska ordförandelandet i EU deltar i detta arbete. Det tackade Paavo Lipponen särskilt för. Multisektoriala gränsöverskridande samarbeten inom det nya EU och för den nya gränslinjen till Ryssland efter maj 2004 är en högprioriterad fråga i den nya planen. Denna andra verksamhetsplan i den nordiska dimensionen har målsättningar för områden som energi, miljö, transport, information och kunskapsutveckling. Viktigt i arbetet är också att lyfta fram välfärd, hälsa och utbildning för våra medborgare. Särskilt måste HIV, AIDS och tuberkulos bekämpas. Verksamhetsplanen ska lyfta fram behovet av samarbete också i dessa frågor. Målsättningen kommer att presenteras senare i år i Oslo. Fortlöpande kontakter mellan riksdagspolitiker, regeringar och föreningar av alla slag är en nödvändighet för att utveckla den nordiska dimensionen till sin fulländring, avslutade Paavo Lipponen. Efter Paavo Lipponens välkomsttal berättade Uleåborgs borgmästare Kari Nenonen om sin stad. Han förstärkte bilden av Uleåborg som ett av världens mest högteknologiska center. Universitetet arbetar med tre T:n : teknologi, talang, tolerans. Områden som miljöteknik för avfallsvatten, högteknologisk medicinsk kompetens och avancerad kemi är universitetets mes prioriterade kunskapsområden. Uleåborg är en universitetsstad i växande.

3 3 Efter en rad olika talare från gästlistan började konferensens första session Den första sessionen handlade om samarbetet i Östersjöregionen Ordföranden i den parlamentariska samarbetsgruppen Outi Ojala riksdagsledamot i Finland, rapporterade från gruppens arbete. Ett viktigt område som gruppen arbetat med var förverkligandet av de resolutioner som man antagit vid förra årets möte i St. Petersburg. angående gränsöverskridande samarbetsfrågor för den nordiska dimensionen. Hur ska samarbetet bedrivas, vilka regelverk ska gälla m.m. I princip har denna parlamentariska arbetsgrupp fortfarande för låg status när det gäller inflytande över regeringssamarbetet i CBSS (Council of the Baltic Sea States). Trots detta kommer gruppen att bli en viktig kanal in i arbetet på regeringsnivå, arbetet med att implementera den andra verksamhetsplanen för den nordiska dimensionen. Därför bör denna parlamentarikergrupp utvecklas med större representation från fler länder och med ett betydligt bredare mandat från sina respektive riksdagsgrupper. Regeringssamarbetet CBSS har glädjande nog redan haft en framträdande roll i EUsamarbetet som ett starkt organ för regionalt samarbete. Därför bör alla nordiska krafter tas tillvara. Den nordiska dimensionens främsta målsättning i CBSS är att främja demokrati, öppenhet, säkerhet, välstånd och utveckling för norra Europa. Miljöfrågor står fortfarande högt på samarbetets dagordning, liksom sjösäkerheten vid transport av miljöfarligt gods. Dessa två områden är fortsatt prioriterade för de kommande åren. Det regionala samarbetet i norra Europa måste stärkas, särskilt nu inför EU: s utvidgning. Även samarbetet utanför EU med grannländer såsom Ryssland, måste bli mer stringent. Det finns en rad gemensamma problem att lösa som berör gränsöverskridande verksamheter, den ökande brottsligheten, droger, trafficing, rasism, för att nämna några. Den ekonomiska och sociala skillnaden i vår region måste åtgärdas. Vi har inga politiska kriser mellan oss. Den ekonomiska tillväxten i Östersjöregionen är för närvarande en av de högsta i världen. Nätverkssamarbetet växer inom alla områden. Sett ur detta perspektiv är både regeringsarbetet och parlamentarikersamarbetet en stark faktor i denna utveckling. Därför måste vi nu diskutera vilka roller och vilket ansvar som respektive funktioner ska ha: BSPC The Baltic Sea Parlamentary Cooperation och CBSS The Council of the Baltic Sea States. Samarbetet med Nordiska Rådet och dess presidium har också utvecklats starkt under de senaste åren. Dessa parlamentariska band kommer att få ännu starkare roll i det växande Europa, avslutade Outi Ojala från Finland.

4 4 Den andra sessionen handlade om temat: Knowledge Society in the Baltic Sea Region I den andra sessionen är det värt att citera Nordiska Rådets president Inge Lønning, Norge: Vad kännetecknar A Knowledge Society? I ett kunskapssamhälle är produktionen baserad på ny kunskap, på hur man överför ny kunskap och på hur man använder den i industriella processer och inom privat och offentlig service. Kunskapsproduktion genom forskning är fundamenten i utvecklingen. I mitten av 1990-talet var det få av oss som kunde föreställa sig den utveckling vi har nu. Spridning av information och kommunikation har exploderat och förändrat våra samhällen. Följande faktorer för ett kunskapsbaserat samhälle är därför viktiga: 1. Starkare krav på formell utbildning inom de nya tekniska områdena 2. förstärkt tillit till vetenskaplig forskning som utvecklar vetenskapen socialt och gör den mer etiskt trovärdig 3. att utveckla teknologin som ett kraftfullt redskap i alla lärande situationer och som ett led att förändra lärarens roll 4. att utveckla baskunskaper och nya kompetenser i läroprocesserna, baserad på samarbete mellan många aktörer på utbildningsmarknaden, myndigheter, sociala verksamheter, utbildare, privata och offentliga läroinstitutioner, organisationer och företag. 5. Mer kraft ska läggas på universitetens möjligheter att ge en bred bildning i vidare bemärkelse. Vi behöver framtida arbetstagare som kan utveckla våra samhällen i ett djupare perspektiv och som kan utveckla en genuin europeisk arena för högre utbildning och tillväxt. Nordiska Rådet har skapat olika möjligheter till utbildningssamarbete under de 50 år som samarbetet varat. Nu måste man utveckla liknande strategier inom Östersjöområdet. De studerande i vår region måste få maximalt utbud av all vår expertis. Därför ska vi främja A konowledge based region genom gemensamma projekt, nätverkssamarbete och ökad tillgång till utbildning och forskning och till kultur och ungdom. Hur kan vi säkra kvalitet i dessa verksamheter? Hur ska det dokumenteras och hur ska det mätas? Vi måste delta bättre på internationellt plan. Genom internationella analyser och jämförelser blir vi mer kvalificerade att bedöma vår egen kvalitet. I dag har vi stora skillnader i våra samhällen. Främst gäller detta inom hälsoområdet. Med gemensamt arbete kan vi skapa knowledge societies så att vi alla som deltar också kan bidra till gemensamt välstånd för alla.

5 5 Den tredje sessionen handlade om arbetskraften och dess villkor runt Östersjön Marie Ehrling, tidigare SAS-chef, nu chef för Telia Sonera talade för utveckling av entreprenörskapet i en fri marknadssättning. Polens vice statsminister och tillika ekonomiminister Marek Szczepanski talade om kommande utmaningar för arbetskraften i Polen och i den nordiska regionen. Toivo Roosima representant för BASTUN (Baltic Sea Trade Union Network) instämde i mycket och underströk vikten av facklig verksamhet och inflytande i alla dessa nya processer. Det är viktigt när arbetskraften blir gränsöverskridande att också det fackliga inflytandet följer med. Toivo Roosima beskrev det fackliga nätverket BASTUN och den systematiska nätverksbaserade intressebevakningen. Han informerade om olika satsningar man gjort inom BASTUN för att utveckla den sociala dimensionen och hur viktigt det är att finna gemensamma projekt som stärker samarbetet. Detta har tagit sig uttryck i ett EU-finansierat projekt inom BASTUN rörande strategier för yrkesutbildning, sysselsättning och arbetslagstiftning. Dessa strategier är under utveckling och kommer att dokumenteras och implementeras. Han redogjorde också för den kraft man lagt ner för att få ett starkt inflytande i CBSS. Vi vill bli hörda. Den fackliga rösten är viktig. Befolkningen åldras i våra länder och demografikurvan ser inte positiv ut för tillväxten. Det är ett gemensamt problem för våra länder. Symptomen är få barn, få arbetstagare i produktiv ålder och många äldre som ska försörjas. Detta måste åtgärdas med bättre arbetslagsstiftning som stärker viljan hos arbetskraften att arbeta längre. Befolkningen på arbetsmarknaden minskar i hela Europa. Vi måste utveckla utbildningskompetensen, enhetliggöra studieprogrammen. öka arbetskraften i företagen. Varje land behöver en åtgärdsplan för ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Sociala trygghetssystem måste utvecklas och yrkesutbildningen ges högre status i våra länder. Den fackliga dialogen med CBSS vill utveckla allt detta. Därför vill vi få vår röst hörd, avslutade han. Sammanfattning av konferensen Det parlamentariska samarbetet i Östersjöregionen har utvecklats starkt de senaste åren. Detta märks främst genom att man formaliserat mötena i s.k. Parlamentary Conferences, varav denna konferens var den 12: e. Varje konferens dokumenterar sin parlamentariska vilja i deklarationer och/eller resolutioner som ska implementeras och föras fram till Baltiska Rådet CBSS. Denna 12: e konferens lade fram en resolution till CBSS angående åtgärder för ett starkt kunskapsbaserat samhälle och för ett säkrare sjöfartssystem för Östersjön.

6 6 I detta regerings- och parlamentarikersamarbete är BASTUN en viktig facklig röst. Tillgång till arbetet i BASTUN har NLS främst genom NFS. Därför kommer NLS i arbetet med Östersjöfrågorna att samla den kunskap som NFS har i relevanta frågor för NLS styrelse och ta upp ärenden på styrelsens dagordning som kan utveckla NLS lärarsamarbete runt Östersjön. Konferensen i Uleåborg gav en god inblick i en viktig del av den politiska och fackiga samarbetsstrukturen. Uleåborg Vid pennan: Lillemor Darinder Generalsekreterare