INFÖR NLS HÖSTMÖTE I REYKJAVIK 2006

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn 3 november 2006 Till NLS styrelse INFÖR NLS HÖSTMÖTE I REYKJAVIK 2006 Härmed översänder jag handlingarna till NLS höstmöte i Reykjavik. Kallelse och dagordning för mötet har varit utsänt tidigare liksom praktiska upplysningar angående resa, hotellrum m.m. Förutom våra viktiga ärenden angående nästa års verksamhet, kommer vi att ägna stor del av mötet till internationella frågor och till de två diskussionspunkterna om det dagsaktuella politiska läget (punkt 4) och temadebatten om integration av våra invandrare (punkt 5). Vi har redan fått bidrag till temadebatten från Finland, Grönland och Norge. Dessa bidrag finns på NLS hemsida under MÖTEN. Under den fliken finns också all information som sänts ut tidigare. Till mötet i Reykjavik är lärartidningarnas chefsredaktörer inbjudna. De som kommer att närvara framgår av deltagarförteckningen i styrelsens handlingar. Var god anmäl eventuellt förhinder snarast! Med hopp om ett gott möte i Reykjavik! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda deltagare Birgitte Conradsen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS

3 Punkt 1 Anmälda Chefsredaktörer Lone Karkov Thorkild Thejsen Lucas Vagn Engell Carl-Erik Rusk Knut Hovland Sten Svensson Kerstin Weyler Kristín Elfa Guðnadóttir Børn & Unge Folkeskolen DTL-nyt Läraren Utdanning Lärarnas Tidning Skolvärlden Skólavarðan

4 Punkt 2 NLS HÖSTMÖTE 2006 Tidpunkt: Måndagen den 27 november, kl Tisdagen den 28 november, kl Plats: Radisson SAS Saga Hotel Hagatorg 107 Reykjavik Tel: reservation.saga.reykjavik@radisson.com. FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Punkt 5 Punkt 6 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll från den 3-4 maj, godkännes Nationella rapporter Uppdatering av det dagsaktuella politiska läget i respektive nordiskt land Övriga nationella rapporter Skriftlig kortfattad information till styrelsen med mutlig komplettering av rapporterna. Temadebatt: Norden en mångkulturell region Hur integreras våra invandrare i utbildningssystemet? Ämnet är stort och temadebatten kan inte omfatta detaljer. Viktigt är att styrelsen får en översikt av hur det ser ut i respektive land och hur det politiska klimatet är för dessa frågor. Varje organisation ombeds sända en kortfattad information till NLS, som underlag för diskussionen. NLS kvalitetsprojekt-professionsutveckling genom självvärdering Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

5 Punkt 7 Förslag till verksamhetsplan för år Punkt 8 Förslag till budget för år 2007 Punkt 9 NLS Förbundsseminarium år 2007 Punkt 10 NLS LEDARFORUM år 2007 Punkt 11 Internationella ärenden 11.1 General Assembly: PAN Europeiska Strukturen/ETUCE 4-6 december 2006 Ärenden, valfrågor m.m EI:s kongress i Berlin juli år 2007 Resolutioner från NLS organisationerna till kongressen: 11.3 Rapporter Early Childhood Education, förslag från Utdanningsforbundet Solidaritetsfonden i EI och dess syfte, förslag från Lärarförbundet Kongressärenden, dead-lines, valfrågor och övriga praktiska förberedelser EI Executive Board oktober EI Pan European Committee and ETUCE Executive Board 30-31oktober Övriga internationella ärenden ENSAC Conference 7-9 juni år 2007 i Finland Baltic Sea Conference planerad i Polen år 2008 Punkt 12 Val av ordförande och vice ordförande i NLS för år 2007 Punkt 13 Möteskalendarium för NLS år 2008 Punkt 14 Punkt 15 Övriga frågor Mötet avslutas

6 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll 3-4 maj 2006 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Akureyri sändes ut till styrelsen för granskning den 18 maj Ett ändringsförslag under punkten 9.3 och ett tilläggsförslag under punkten 13 har inkommit. Den nya versionen av protokollet sändes till styrelsen den 29 maj Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 3-4 maj Bilaga Protokoll

7 PROTOKOLL NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS Vårmöte Tid 3-4 maj 2006 Plats Hotel KEA, Akureyri Närvarande Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Jörgen Lindholm Sören Holm Haldis Holst Mimi Bjerkestrand Bjørn Jørstad Marianne Lindheim Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Helgi Helgesen Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI KI IMAK PIP NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

8 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Eirikur Jonsson, KI hälsade styrelsens ledamöter hjärtligt välkomna till Island och Akureyri samt förklarade mötet öppet. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Dagordningen godkändes i föreliggande skick. Punkt 3 Beslut Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokollet i sin helhet. Punkt 4 Punkt 4.1 Lärarutbildningen i Norden Den nya lärarutbildningen i Island Elna Katrin Jonsdóttir redovisade förslaget till ny lärarutbildning i Island ( se PowerPoint presentation, bilaga 1). Förslaget är framtaget av ett utskott, tillsatt av utbildningsministern. Det presenterades vid ett möte med utbildningsministern och möttes med stor entusiasm Elna Katrin poängterade att inga politiska beslut ännu är fattade. Mycket talar dock för att det kommer att gå igenom, då förslaget har bred politisk uppbackning. Styrelsen tackade Elna Katrin för den fina presentationen. Efter frågor och diskussion, redogjorde styrelsens ledamöter för den senaste utvecklingen i respektive land. Punkt 4.2 Beslut Nordiska Ministerrådet och den komparativa studien Generalsekreteraren presenterade förslag till skrivelse till Nordiska Ministerrådet inför det kommande arbetet med jämförande studier av lärarutbildningen i Norden. Med några ändrings- och tilläggsförslag, godkände styrelsen skrivelsen samt att den föreläggs Nordiska Ministerrådet. Punkt 4.3 Beslut Förslag om gemensam fördjupningsdel på Masternivå Generalsekreteraren redovisade ärendet och underströk att denna fråga ännu är på idéstadiet, varför styrelsen kommer att få anledning att återkomma till en mer fördjupad diskussion om förslaget realiseras. Styrelsen godkände rapporten.

9 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 3 Punkt 5 Punkt 5.1 Temadiskussion: Löne- och anställningsförhållanden för lärare och ledare Entreprenad på utbildningsområdet Eva-Lis Preisz inledde debatten om entreprenad på utbildningsområdet I Sverige har skolor länge kunnat ansöka om att få starta verksamheten i privat regi. Skolor ansöker hos Skolverket om tillstånd. Skolverket beviljar ansökningen. Kommunerna tillfrågas men har ingen vetorätt. Om den ansökande skolan godkännes av Skolverket som friskola, har skolan rätt till ersättning från kommunen på samma villkor som kommunala skolor. Entreprenadförfarandet på utbildningsområdet däremot innebär, att utbildningen bjuds ut i ett anbudsförfarande och en upphandling sker. Ofta är ekonomin styrande och billigaste anbud vinner upphandlingen. Entreprenadformen medför stora kvalitativa problem. I en upphandling ställs till exempel inga krav på att lärare ska ha behörighet Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen medge undantag från denna regel så att behöriga lärare måste anställas. Entreprenadsystemet ger också i nuläget kommunerna rätt att upphandla viss utbildning. Det gäller vuxenutbildning, förskolan, svenska för invandrare samt karaktärsämnen inom gymnasieskolan med yrkesinriktad eller estetisk profil. Däremot är det ännu så länge förbjudet att lägga ut grundskolan och hela gymnasieskolan på entreprenad. Starka krafter i Sverige vill nu utöka och utvidga möjligheterna för kommunerna att handla upp utbildning, i stället för att kommunerna driver utbildningen själv. Strax efter jul 2005 presenterade en statlig utredning ett förslag att alla gymnasieämnen ska kunna läggas ut på entreprenad. Riksdagen beslöt också i höstas att både gymnasie- och grundskolor skulle kunna bli föremål för upphandling. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har som tur är ännu inte tagit några initiativ i den riktningen. Argumenten för politikerna är främst valfriheten och ekonomin. Lärarförbunden är mycket kritiska och har arbetat hårt för att förhindra denna utveckling Entreprenad passar inte på utbildning och leder inte till högre kvalitet. Argumenten mot entreprenad är många. Kommunerna saknar upphandlingskompetens. Verksamheten hanteras på ett vårdslöst sätt. Det drabbar den professionella kvaliteten, får konsekvenser för lärartätheten, arbetsmiljön och lärares arbetsvillkor i stort.

10 Åtgärd NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 4 Valfriheten blir sämre i ett entreprenadsystem då det är kommunen som väljer entreprenör. Elever, föräldrar och lärare får dåligt inflytande, då det är kommunens politiker som fattar avgörandet. Kontinuiteten försämras för elever, föräldrar och lärare. Entreprenad gäller bara för viss tid. Entreprenadformen leder därför till försämrad kontinuitet och kvaliteten blir lidande. Den yrkesmässiga friheten för lärarna inskränks, då ansvarsfördelningen mellan politiker och lärarna rubbas. Det blir kommunens politiker som kommer att styra metoder och pedagogisk inriktning. Lärarförbunden i Sverige motsätter sig att kommunen i dessa fall får politiskt tolkningsföreträde i val av undervisningsformer m.m. Den nationella likvärdigheten äventyras, då det kan bli mindre nogräknade företag som driver verksamheten med rätten att anställa icke behöriga lärare. Entreprenadformen medför en ökad byråkratisering Skolans organisation och kompetens blir lidande om en entreprenör inte klarar sitt uppdrag. Kommunen måste i samtliga fall alltid ta sitt ekonomiska ansvar och verksamheten får då struktureras om. Risk för ökad likriktning i skolans innehåll är stor, då stora utbildningskoncerner med standardrecept på utbildning, i längden vinner upphandlingarna. Upphandling handlar snävt om att spara pengar och få undervisning till billigaste pris. Valfrihet på utbildningsområdet finns redan i Sverige. Entreprenadformen behövs inte för mångfaldens skull. Lärarförbunden har därför starkt vänt sig mot detta riksdagsbeslut, avslutade Eva-Lis. Styrelsens ledamöter redogjorde för hur denna utveckling ser ut i respektive land. Erfarenheterna växlar. Det finns tendenser i de olika länderna men inte så uttalat som i Sverige. Utbildning har länge varit utsatt för konkurrens. Privata företag har tagit över viss utbildning på olika områden men ett rent anbudsförfarande till billigast pris förekommer ännu inte i den utsträckningen. Man kan verkligen befara att denna politiska vilja sprider sig alltmer. Det är därför väsentligt att medlemsorganisationerna i NLS håller varandra uppdaterade. Styrelsen kommer att återkomma till frågan om entreprenad för att hålla styrelsens ledamöter underrättade om utvecklingen.

11 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 5 Punkt 5.2 Trender i lönebildning och arbetsvillkor Haldis Holst, Utdanningsforbundet inledde debatten och presenterade de viktigaste trenderna i lönebildningen (se PowerPoint-presentation, bilaga 2). Hon tryckte särskilt på decentraliseringen och på den tilltagande liberaliseringen i samhället som de viktigaste trenderna på senare år. Ett av huvudproblemen i dessa trender är förskjutningen av makt till arbetsgivaren, när lönesystem utvecklas. En likvärdig partsställning måste upprätthållas, annars blir de fackliga rättigheterna försvagade. Haldis Holst informerade också om den dramatiska förhandlingsprocess som de norska lärarna just nu är mitt inne i. Arbetsgivarens bud är enbart försämringar både beträffande lön och arbetsvillkor. Kommunerna, som är lärarnas nya arbetsgivare, vill att alla förhandlingar ska ske lokalt med prioritering på ett nytt arbetstidsavtal för lärare och en tillbakahållning av lärarnas löneutveckling. Detta för att komma i lönenivå med övriga kommunalt anställda. Arbetsgivaren har gått till frontalangrepp på möjligheterna att vara goda lärare och skolledare med detta bud. Villkoren för lärarnas professionella arbete står på spel, då arbetsgivaren utökat undervisningstiden och därmed inskränkt tiden för lärarnas för- och efterarbete. Det är också ett angrepp på de fackliga rättigheterna då förhandlingsprocessen har mer karaktär av direktiv Förhandlingsprocessen var av en sådan karaktär, att förhandlingarna strandade efter ett totalt sammanbrott. En medlingsprocess sattes igång den 2 maj med frist till den 23 maj klockan Under medlingsprocessen är det endast riksmedlingsmannen som får uttala sig. Parterna får inte gå ut med opinion eller information. Efter medlingsfristen kan strejk bryta ut om parterna inte kan enas. Detta är den mest dramatiska förhandlingsprocess vi har haft i vår tid och vi ser stora svårigheter framför oss, avslutade Haldis Holst. Styrelsens ledamöter gavs riklig tid till frågor och diskussion samt redogjorde för löneutvecklingstrenderna i respektive land. De nordiska länderna har alltid präglats av god partssamverkan på arbetsmarknaden. De trender vi nu ser får inte äventyra det fackliga inflytandet. Lönebildning och arbetsvillkor måste utvecklas genom ömsesidiga partsförhandlingar. Det nordiska lärarsamarbetet i NLS fyller en viktig funktion genom dessa gemensamma erfarenhetsutbyten. Styrelsen tackade Haldis Holst för sin fina genomgång och önskade Utdanningsforbundet ett stort lycka till i de kommande medlingsförhandlingarna.

12 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 6 Punkt 6 NLS verksamhetsberättelse 2005 Generalsekreteraren sammanfattade verksamhetsberättelsens viktigaste händelser. Beslut Styrelsen godkände verksamhetsberättelsen från år 2005 i föreliggande skick. Punkt 7 Beslut NLS räkenskaper och revision Generalsekreteraren föredrog ärendet. Styrelsen godkände NLS räkenskaper från år 2005 i enlighet med bilagorna 1 och 2. Punkt 8 Förslag till medlemsavgift för år 2005 Generalsekreteraren redogjorde för utfallet av den gemensamma kostnadsfördelningen för år 2006 samt för hur överskott från föregående verksamhetsår 2005 har fördelats. Generalsekreteraren presenterade därefter förslag till medlemsavgift för år Beslut Styrelsen beslöt godkänna förslag till kostnadsfördelning av överskott samt förslag till medlemsavgift 2006 enligt bilagorna 1, 2 och 3. Punkt 9 Punkt 9.1 Inför EI:s kongress 2007 på Estrel Convention Center Berlin Rapport från EI:s styrelsemöte Haldis Holst rapporterade från EI:s styrelsemöte med att kommentera några viktiga sakfrågor i den skriftliga rapport som Utdanningsforbundet gett till NLS. Hon belyste diskussionen om hur EI skall förhålla sig till asiatiska (kinesiska) fackliga organisationer som helt inte uppfyller EI:s kriterier för medlemskap i brist på demokratiska rättigheter. Vilken syn ska EI ha på dessa organisationer? Ska EI ha kontakt och i så fall på vilken nivå? Haldis rapporterade från EI:s diskussion om de turkiska lärarorganisationernas inbördes förhållande till varandra i samband med en ansökan om medlemskap till EI. Problematiken är svår och expertkommittén har ännu inte tagit ställning. Mer saklig information behövs innan slutgiltigt ställningstagande kan göras. Haldis redogjorde för förhållanden från den afrikanska regionen angående anställning av icke behöriga lärare. Vidare orienterades från diskussionen om att inrätta ett kvinnonätverk i Europa. Det är välkommet särskilt som Europa är den enda region i EI som saknar ett etablerat nätverk för kvinnor.

13 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 7 Haldis tog också upp The Recruitment Protocol - ett regelverk för hur lärare kan flytta över landsgränserna. Denna körplan för tjänstgöring i annat land är ett viktigt dokument att hålla sig ajour med. Punkt 9.2 Eventuella nordiska resolutioner diskussion Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet rapporterade från diskussionerna i EI:s styrelse om regelverket kring EI:s solidaritetsfond samt hur fonden används i EI:s verksamhet. Innehållet i det nuvarande arbetet följer inte stadgan och har också en form som inte är tillfredsställande i dag. Det behövs en översyn och en kursändring i arbetet. Eva-Lis föreslog att de nordiska lärarorganisationerna inlämnar en resolution till EI:s kongress, om hur vi ser på solidaritetsfonden och dess syfte. EI bör koncentrera sitt solidaritetsarbete till stöd för de lärarorganisationer i utvecklingsländerna som behöver hjälp att bygga upp starka, demokratiska, fackliga organisationer. Det är främst för detta ändamål som solidaritetsfondens medel ska användas. Eva-Lis Preisz fick starkt stöd i styrelsen för sitt förslag. Haldis Holst väckte frågan om bättre policy på området Early Childhood Education. Den policy som fastslogs vid EI kongressen i Washington 1998 behöver ses över och byggas ut med ny politik och starkare strategier. Detta kan de nordiska lärarorganisationerna gå i bräschen för. Haldis Holst fick också starkt stöd i styrelsen för sitt förslag. Generalsekreteraren föreslog att Lärarförbundet och Utdanningsforbundet sänder dessa båda teman om solidaritetsfonden och Early Childhood Education som resolutionsförslag till NLS för samordning, så att de nordiska lärarorganisationerna kan lägga fram dem som gemensamma resolutioner. Beslut Styrelsen beslöt tillstyrka förslaget. Punkt 9.3 Valfrågor förberedelser Jörgen Lindholm, Lärarförbundet redogjorde för det fyllnadsval som stadgeenligt ägt rum i EI efter vice ordförande Sandra Feldmans bortgång. Fyllnadsvalet i officersgruppen klarade EI - stadgans krav om kvinnorepresentation, då Mary Futrell, NEA fortfarande är Founding President i EI. Detta mandat upphör efter denna kongressperiod. Det betyder att vi redan nu vet att det blir vakans på en av viceordförandeposterna. Vi i Norden och Europa borde nu ta tillfället i akt att ånyo föra fram vår tidigare gemensamma viceordförandekandidat Haldis Holst till en av vice ordförandeposterna i EI.

14 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 8 Detta är en strategiskt viktig fråga, då även vi i den europeiska regionen måste tillgodose vår representation på de övriga posterna. Vi bör föra fram kända duktiga kandidater från Europa och så snart det går försöka få stöd för dem från de övriga regionerna på världsplanet. Åtgärd Styrelsen instämde i analysen och kommer att behandla valfrågorna vid NLS höstmöte Punkt 9.4 Beslut Den nordiska delegationens arbete Generalsekreteraren redogjorde för vidtagna åtgärder avseende det kommande arbetet i Berlin. Styrelsen godkände rapporten. Punkt 10 PAN-EUROPEISKA / ETUCE frågor Jörgen Lindholm, Lärarförbundet kommenterade dagordningen inför styrelsemötet i Warszawa den maj. Han poängterade framför allt den kommande diskussionen om tjänstedirektivet som hör ihop GATS och WTO samt ärendet Education and Training 2010 Lissabonprocessen på utbildningsområdet. Jörgen informerade vidare om den handlingsplan angående den sociala dialogen som ETUCE har högt på sin dagordning. ETUCE arbetar målmedvetet för att kunna få till stånd en social dialogkommitté mellan arbetsgivare och arbetstagare inom EU. Jörgen tog upp pensionsvillkoren för lärare som flyttar mellan länderna. ETUCE har sänt ut en enkät till sina medlemsorganisationer för att få en uppfattning om hur man hanterar denna fråga för lärare i medlemsländerna. Förberedelserna inför Luxemburgmöten i december är en annan viktig fråga på dagordningen för mötet i Warszawa. Jörgen kommenterade också valfrågorna inför mötet i Luxemburg i den integrerade PAN-Europeiska Strukturen. Punkt 11 Punkt 11.1 Internationella och nordiska ärenden WTO och handeln med varor och tjänster, den senaste utvecklingen Eva-Lis Preisz rapporterade från WTO mötet i Honkong. Bilaterala förhandlingar länder emellan har fått ge vika för en annan metod, den s.k. pluratirala. Länder går samman i grupper, gör kravspecifikationer och förhandlar därefter med en annan grupp länder. Detta förfaringssätt har ökat tempot med GATS avsevärt.

15 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 9 EU är med som kravställare i denna pluratirala process men har inte lagt några krav på utbildningsområdet. Frågan kommer, så vitt det är känt, inte att drivas heller. Andra länder däremot har lagt bud om att idka handel på den högre utbildningsmarknaden. EI följer denna fråga noga och vidtar alla åtgärder, så att utbildning inte blir en handelsvara. Medlemsorganisationerna i EI ha också ett stort ansvar i detta arbete genom att följa upp och påverka hur de egna regeringarna ser på sin och EU:s roll i detta hänseende och därefter rapportera tillbaka till EI. Styrelsen tackade Eva-Lis för rapporten. Punkt 11.2 EU och tjänstedirektivet - konsekvenser och utmaningar Jörgen Lindholm hänvisade till NLS rapporten från NFS Europakonferens samt redogjorde för vad som hänt i frågan sedan dess. Kommissionen har nu lagt ett förslag som ganska nära ansluter sig till Europa parlamentets beslut, det beslut som kommit till efter starka påtryckningar från EFS m.fl. Beslutet innebär för vårt vidkommande, att utbildningsområdet inte längre är i riskzonen. All offentlig utbildning, dvs. den offentligt finansierade är undantagen i det nya beslutet. Även avgiftsbelagd utbildning anses höra till denna definition och är undantagen i tjänstedirektivet. Det är också klart utskrivet att alla sociala tjänster dvs. barnomsorg som inte hör till utbildningsområdet också är undantagna. Det finns dock vissa speciella utbildningstjänster som kommer att omfattas. Detta är inte i enlighet med ETUCE:s krav, men vi har kanske nått en rimlighetsgräns. Hur bedömer vi att tjänstedirektivet kommer att slå i varje land? Denna analys är viktig. ETUCE har därför sänt en enkät till sina medlemsorganisationer for att få denna fråga belyst Det är viktigt, att medlemsorganisationerna sänder sina analyser tillbaka till ETUCE för en samlad bedömning Finns det enighet i införandeprocessen, har tjänstedirektivet gått igenom snabbt. Det kan vara klart detta halvår eller under det påföljande finska ordförandeskapet. Viktigt för lärarorganisationerna är nu att fundera på definitionen av tjänster i allmänhetens intresse och ekonomiska tjänster i allmänhetens intresse. Det råder oklarhet om skillnaden mellan dessa båda definitioner. Vid tvist fäller EG-domstolen avgörandet. Lärarorganisationerna måste därför fundera över denna fråga och analysera vilka tjänster som hör till de olika definitionerna. Styrelsen tackade Jörgen för rapporten.

16 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 10 Punkt 12 NLS sommarkurs i Torshavn den 28 juni 2 juli 2006 Generalsekreteraren presenterade program för sommarkursen samt redovisade de praktiska åtgärder som vidtagits. Värdorganisationerna hälsade sommarkursen varmt välkommen till Färöarna. Beslut Styrelsen godkände rapporten. Punkt 13 NLS kvalitetsprojekt : professionsutveckling genom självvärdering Generalsekreteraren presenterade ärendet och redogjorde för ambitionsnivå, målsättning och innehåll samt om förväntade yrkesmässiga, fackliga och opinionsbildande effekter. Generalsekreteraren gick igenom projektplanens generella uppläggning, finansieringsproblematiken samt förslag till tidsplan för det kommande arbetet. Generalsekreteraren poängterade, att förelagt diskussionsunderlag ska ses som en inriktning till det fortsatta arbetet. Styrelsediskussion Styrelsen ställde sig mycket positiv till inriktningen. Dock framfördes behov av att mer fokusera på duktiga lärare som tar ansvar för en god undervisning och att NLS i detta sammanhang hellre borde lyfta fram lärarna och den goda skolledning som tillvaratar och utvecklar lärarnas potentiella kraft att skapa den goda skolan. Mot detta argument, som stöd för projektidén, framfördes vikten av att koncentrera sig på lärares självvärdering som ett medel att lyfta professionen och därmed också bli bättre på att möta diskussionen om externa kvalitetsindikatorer, tester och rankingmetoder. Projektets specifikation bör därför vara kvar som professionsutveckling genom självvärdering. Resultaten man uppnår genom projektet kan därefter bli till hjälp att utveckla och stärka professionella kriterier till gagn för den goda skolan. Vissa farhågor framfördes också för projektets omfattning. Kanske skulle antalet skolor begränsas och ambitionen läggas på en lägre nivå, då det kan vara svårt att få fram tillräckligt antal intressenter och tillräcklig finansiering. Styrelsen stannade ändå för den föreslagna ambitionsnivån och menade att bilden blir mer tydlig om bredden och mångfalden speglas. Utfallet av finansieringsmöjligheterna kommer också att bli avgörande för projektets omfattning och genomförande.

17 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 11 Sammanfattning Styrelsens ledamöter ställde sig positiva till projektets innehåll, ambitionsnivå och uppläggning. Man enades om att projektidén lät spännande att vidareutveckla. Styrelsens ledamöter uttalade sig också positivt till att ställa föreskrivna resurspersoner till förfogande samt att vara NLS behjälplig att få fram information om tänkbara finansiärer. Beslut: Styrelsen beslöt godkänna de redovisade riktlinjerna samt gav generalsekreteraren i uppdrag att till NLS höstmöte 2006 utarbeta en projektplan med förslag till finansiering och genomförande. Punkt 14 NLS aktiviteter 2006 Punkt 14.1 Beslut LEDARFORUM:s möte i Ystad den juni Generalsekreteraren orienterade styrelsen om de innehållsmässiga och praktiska åtgärder som vidtagits. Tyvärr sammanfaller LEDARFO- RUM:s möte tidsmässigt med NLS Sommarkurs i Färöarna, varför generalsekreteraren är förhindrad att närvara vid LEDARFORUM denna gång. Styrelsen godkände rapporten. Punkt 14.2 Beslut Gemensamt sektorsmöte i Reykjavik den 4-6 september Generalsekreteraren föredrog ärendet Styrelsen godkände de vidtagna åtgärderna. Punkt 14.3 NLS styrelsemöte i Reykjavik den november Generalsekreteraren redogjorde för de två alternativen. Beslut Styrelsen beslöt förorda alternativ 2. Det betyder resa till Reykjavik söndagen den 26 november. Mötet börjar måndagen den 27 november kl 9.00 och avslutas tisdagen den 28 november på eftermiddagen. Punkt 15 Aktuellt från organisationerna Ledamöterna i styrelsen kompletterade sina insända rapporter.

18 NLS vårmöte 2006 i Akureyri Protokoll, Sid. 12 Punkt 16 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades. Punkt 17 Mötet avslutas NLS ordförande Eirikur Jonsson KI tackade ledamöterna för ett aktivt deltagande och fick ett stort tack tillbaka för det utomordentligt fina arrangemanget. Därefter förklarades mötet avslutat. Akureyri den 4. maj 2006 Eirikur Jonsson Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

19 Punkt 4 Punkt 4 Punkt 4.1 Nationella rapporter Uppdatering av det dagsaktuella politiska läget i respektive nordiskt land I många länder upplevs just nu en åtstramningspolitik i den offentliga sektorn som inte står i paritet med den goda ekonomiska tillväxt som ägt rum de senaste åren. Välfärdssystemen är satt under granskning och de finansiella instrumenten styrs alltmer av den globala ekonomin. Denna ekonomiska politik har inte utrymme för en förstärkning av den offentliga sektorn. Detta, menar man, skulle leda till överhettning, ökad inflationstakt, högre räntor m.m. Lärarorganisationerna i NLS och lärarorganisationer världen över, har alltid starkt kritiserat detta ekonomiska synsätt. Sparkraven på offentlig sektor har gått i vågor och utmaningarna att komma tillrätta med problemen likaså. Danmark har i dessa dagar upplevt en stark protestvåg från lärare, fackliga företrädare och från föräldrar som tycker att den danska regeringen har gått för långt i nedrustning av välfärden. Kommunreformen i Danmark har medfört ekonomiska skillnader mellan de nya regionerna och alla protester om kompensation, har av regeringen lämnats ohörda. Sverige har precis fått en ny regering, den borgliga alliansen som i sin regeringsförklaring aviserar ett systemskifte, på gott och ont. I Norge, som ett av de rikaste länderna per capita, förde valdebatten om den utsatta offentliga sektorn förmodligen med sig ett regeringsskifte. Likheterna är många och förändringarna likaså. Det finns därför starka skäl att under rubriken Nationella rapporter uppdatera varandra om den pågående utvecklingen. På grund av det dagsaktuella läget, ligger denna punkt högt upp på dagordningen. Punkt 4.2 Övriga nationella rapporter skriftlig kortfattad information till styrelsen med mutlig komplettering av rapporterna

20 Punkt 5 Punkt 5 Temadebatt om integration av invandrare i utbildningssystemet Norden är en mångkulturell region Hur integreras våra invånare i utbildningssystemet? Denna temadebatt är ett informations- erfarenhetsutbyte i styrelsen för att ge en översikt av vilket stöd invandrarelever får i utbildningssystemet. Syftet med diskussionen är också att sätta ljus på dessa viktiga frågor och hur vi som lärarorganisationer uppfattar och arbetar med det politiska klimatet. Till grund för fatktadiskussionen ligger de kortfattade rapporter på följande frågor som organisationerna blivit ombedda att sända in till NLS kansli. Hur fungerar utbildningen av två-språkiga elever på förskolans område, på grundskolan, inom gymnasie- och yrkesutbildningen och inom vuxenutbildningen? Finns möjligheter/rättigheter till hemspråksundervisning? Finns särskilda lärartjänster inrättade för dessa ändamål? Finns särskilda förberedelseklasser m.m.? Temadebatten kan inte omfatta detaljer. Det viktiga är översikten av hur det ser ut i respektive land och hur det politiska klimatet är för dessa frågor.

21 Punkt 6 Punkt 6 NLS kvalitetsprojekt - Professionsutveckling genom självvärdering Handlingarna till detta ärende är fortfarande under beredning och kommer att sändas till styrelsen snarast möjligt.

22 Punkt 7, Sid. 1 Innehåll Verksamhetsinriktning Sid. 2 Tema för verksamheten år 2007 Sid. 2-3 Facklig verksamhet och politisk demokrati Sid. 3-4 Styrelsens möten Sid. 4 Sektorernas verksamhet Sid. 5-6 LEDARFORUM Sid. 6 Kurs- och konferensverksamhet Sid. 7 Internationellt lärarsamarbete Sid. 7-8 Education International och ETUCE Sid. 7 Östersjösamarbete Sid. 8 Arbetet med nordiska organ Sid Nordiska Rådet Sid Nordiska Ministerrådet Sid Nordens Fackliga Samorganisation Sid. 13 Övriga internationella organ Sid. 13 Förslag till beslut Styrelsen föreslås anta den föreslagna verksamhetsplanen för år 2007 samt godkänna riktlinjerna för arbetet.

23 Punkt 7, Sid. 2 Tema för verksamheten år 2007 Verksamhetsinriktning När de nordiska länderna går till val, står utbildning, förskola och skola högt på den politiska dagordningen. I de efterföljande regeringsförklaringarna prisas läraryrket som ett av samhällets viktigaste yrken. Trots dessa löften har läraryrkets status inte höjts i motsvarande grad. I regeringarnas utbildningspolitik finns ofta många förslag som i stället syftar till ökad kontroll. Satsningar som utvecklar yrket märks inte lika tydligt. Lärarorganisationerna arbetar hårt för att stärka lärarnas ställning och kunskapen om vad som professionaliserar yrket ökar. Trots detta har professionaliseringsstrategierna haft varierande framgångar. Yrkets status hänger intimt samman med det omgivande samhällets värderingar. Förmågan att anpassa sig till omgivningens förändringar är, enligt många forskare, en god professionaliseringsstrategi. Genom att utveckla kunskap hos allmänheten om den professionella yrkesutövningen kan lärare och ledare stärka sin legitimitet. Det är påvisat, att en kompentent yrkeskår garanterar god kvalitet i undervisningen. NLS har under det gångna året haft KVALITET som genomgående tema. Kvalitetsarbetet ska fortsätta under år 2007 och sätta fokus på frågor som stärker yrkets identitet och ställning i samhället. Tema Årets tema föreslås därför vara Läraryrkets professionalisering ett arbete om yrkets ställning och fördjupade innehåll. Läraryrkets vetenskaplighet och den praxisnära forskningen är frågor som ska lyftas fram. Auktorisation av lärare är ett område med stor aktualitet, som ska belysas. NLS kvalitetsprojekt Professionsutveckling genom självvärdering är ett viktigt led i arbetet med yrkets ställning och identitet. Den gemensamma yrkesdialogen behöver fokuseras och förbättras. Realisering av detta projekt är ett av årets viktigaste arbete. (Ärendet finns för särskild behandling under punkten 6 på styrelsens dagordning.)

24 Punkt 7, Sid. 3 Åtgärd En viktig målsättning med årets tema är också att lyfta fram professionens eget ansvar för yrkets utveckling. Därför driver NLS organisationerna krav för att få till stånd forskning och vidareutveckling inom det egna yrkesområdet. NLS organisationernas sakkunskap inom detta område ska tas tillvara. NLS behöver utöka kunskapen om varandras insatser och hur man arbetar i organisationerna. En del organisationer har inrättat expertorgan, vetenskapliga råd m.m. för att stimulera framkomligheten och ta tillvara olika erfarenheter. Ett informations- och erfarenhetsutbyte kring dessa frågor i NLS syftar till att skärpa kraven på detta område. Vetenskaplig forskning på utbildningsområdet bör i hög grad inriktas mot den praxisnära forskningen om lärare och ledare ska få större inflytande över sin yrkesutövning. Gemensamma insatser för att utveckla arbetet med yrkesinriktad forskning i Norden bör diskuteras i NLS under året. Målsättning Målsättningen med årets tema Läraryrkets professionalisering är att lyfta fram frågor som förstärker läraryrkets legitimitet och ta vara på det arbete som finns i organisationerna. NLS kommer under året att använda medlemsorganisationernas sakkunskap och kompetens för att få olika områden belysta. Syftet är också att knyta nätverk mellan organisationernas forskningsarbeten och göra dem synliga för att på sikt kunna driva gemensamma krav om mer yrkesriktad forskning. Facklig verksamhet och politisk demokrati Välfärdsstaten griper in i varje del av vårt personliga och arbetsmässiga liv. De offentliga trygghetssystemen är under förändring, arbetsmarknadspolitiken likaså. Hur fungerar den nya fördelningspolitiken i ett kunskapssamhälle? Hur förskjuts fördelningen av makt över den egna tillvaron, över den egna ekonomin och över det egna inflytandet på arbetsmarknaden? Den globala ekonomin skapar nya vinnare och förlorare. När rikspolitiken byter inriktning kan välståndet i den gemensamma sektorn få en annan ekonomisk utveckling. Om sociala klyftor vidgas i rasande takt, lever vi då i den bästa av världar? Skolan och lärarna har blivit sårbara mot systemskiften. Det behövs ett reflekterat tänkande som konsoliderar grundtryggheten i ett välfärdssamhälle och en nationell mobilisering som bygger

25 Punkt 7, Sid. 4 ett kunskapssamhälle där individ och kollektiv kompletterar varandra. Den liberalisering vi genomgår i de nordiska länderna sätter många fackliga grundvärderingar i fokus. Nerskärningar och moderniseringar av den offentliga sektorn tvingar de fackliga organisationerna att ta ansvar för beslut som kan kritiseras i de egna medlemsleden. Vad händer med det fackliga arbetet när politiska beslut rubbar den interna verksamheten? Kan vi förebygga negativa trender? Åtgärd Ett erfarenhetsutbyte i NLS om hur systemskiften påverkar läraryrket, de fackliga grundvärderingarna och den fackliga organisationen är därför ett aktuellt ämne. Det finns mycket expertis i de egna fackliga leden som styrelse och sektorer kan nyttja. NLS kommer under året att ha informations- och erfarenhetsutbyten i dessa frågor. Styrelsens möten 2007 År 2007 är Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet ordförande i NLS med Anders Bondo Christensen, DLF som vice ordförande. Styrelsens höstmöte är beslutat att äga rum den november Styrelsens vårmöte äger rum den 2-3 maj Lärarförbundet och NLS kommer gemensamt att planlägga mötenas uppläggning och genomförande.

26 Punkt 7, Sid. 5 Sektorernas verksamhet Under det gångna året har NLS sektorer haft ett gemensamt möte i Selfoss, Island den 4-6 september för att diskutera sektorsövergripande frågor. Denna arbetsform blev mycket uppskattad och kommer att användas i de frågor som kräver övergripande behandling. Preferens att hålla egna möten vann dock mest gehör inför det kommande sektorsarbetet. Utöver det gemensamma mötet höll varje sektor också ett eget möte där de olika verksamhetsplanerna för år 2007 fastställdes. Verksamhetsplan för sektorn för förskola och fritidshem Följande områden ska behandlas nästa verksamhetsår: professionalisering av förskolläraryrket. Vår yrkesroll Forskning och kompetensutveckling Vem kan ansvara för vad, myndighetsnivåer och ägare? Förskoleutvecklingen Hur se den ut? Utbildar vi oss ut ur arbetet i förskolan? Fritidshemssektorn stöd till skolan eller kamratskap på fritiden? Heldagsskolan (temat bör diskuteras tillsammans med sektorn för grundskola). Övergång förskola skola. Innehållet i förskolan kontra skolan. Vilka strukturer finns för att underlätta övergången? (Temat bör diskuteras tillsammans med grundskolan). Innehållet i förskolan. Vilket är det pedagogiska arbetet? Makt eller ideologi förskolan sett ur det politiska perspektivet med ändringar i välfärdssamhället. Verksamhetsplan för sektorn för grundskola Teman för året kommer att vara: Marknadsstyrningen av grundskolan. Varför väljer vi skolmodell med USA och England som förebilder, när traditionella skandinaviska modeller bevisligen fungerar minst lika bra? Professionsstrategier. Vilka strategier är mest gynnsamma i förhållande till marknadsmekanismerna? Vilka strategier bör vi som lärarorganisationer använda, då de politiska besluten går emot våra intressen (ex. Danmark)?

27 Punkt 7, Sid. 6 Läraryrket med utgångspunkt från ett genusperspektiv. Läraryrket är idag kvinnodominerat. Vilken betydelse har det när det gäller profession och löneutveckling? Organiseringen av undervisning i främmande språk. Djupdykning i detta område. Minoritetsspråkens roll i grundskolan. Krav på differentierad undervisning, etc. Grundskolans obligatorium. Dagspolitiken i förhållande till lärarnas yrkesetik. Marknadsanpassningen och organisering av undervisningen i främmande språk (Sverige har ansvar för denna fråga). Verksamhetsplan för sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Förslag till teman för året: Erfarenheter med EQF (European Qualification Framework) Lärarutbildningen sedd ur bristen på behöriga gymnasielärare LEDARFORUM LEDARFORUM:s senaste möte hölls i Ystad, Sverige den juni 2006 under svenskt värdskap. Ibland de frågor som behandlades var: Ledarskapspolitik fokusområden för framgång Resurser: ekonomi, utbildning, kompetens Evalueringskultur Kommunikation med berörda intressenter Kompetensutveckling för ledare Certifiering av ledare Samverkan Handlingsplan, ledningsutrymme Verksamhetsplan för LEDARFORUM Uppföljning av mötet 2006 med ovanstående frågor Ledarskap ur främst tre perspektiv: - Allmänt vad kan vi lära av varandras verksamheter? - Att leda utbildningsverksamhet. - Skolformsinriktat ledarskap.

28 Punkt 7, Sid. 7 Kurs- och konferensverksamhet Verksamhetsåret 2007 är året för NLS Förbundsseminarium. Temat för Förbundsseminariet föreslås vara: Läraryrkets professionalisering forskning och utveckling. Målgruppen för seminariet är NLS organisationernas förbundsledningar och högre tjänstemän samt tjänstemän som är handläggare på sakområdet. Målsättningen med temat är, att fördjupa kunskapen om vad som professionaliserar ett yrke och utmana till idéer och förslag som kan användas i det lärarfackliga arbetet. Den yrkesnära forskningen ska lyftas fram och fokus ska sättas på de forsknings- och utvecklingsfrågor som främjar yrkets professionalisering. (Ärendet finns för särskild behandling under punkt 9 på styrelsens dagordning punkten 9). Internationellt lärarsamarbete Bevakningen av och arbetet med internationella frågor får allt större betydelse både fackligt och yrkesmässigt. Den internationella arenan tar alltmer karaktär av en nära internationell lärarsamverkan i frågor som drivs av olika internationella institutioner och organisationer som ILO, UNESCO, Världsbanken, WTO med flera. Åtgärd År 2007 är ett viktigt internationellt år för NLS. Den juli håller EI Education International världskongress i Berlin. Beredning av kongressärenden kommer att ske vid NLS vårmöte i Sverige samt i den nordiska delegationen i Berlin. NLS kommer också att ta sin del av ansvaret för den Europeiska Aftonen som är planerad att äga rum tillsammans med värdorganisationerna på kongressens första kväll. Beslut från generalförsamlingen år 2006 i den Pan-Europeiska Strukturen / ETUCE kommer att följas upp under verksamhetsperioden. NLS kommer att arbeta och bevaka dessa frågor främst genom NLS representanterna i EI:s och ETUCE:s olika organ.

29 Punkt 7, Sid. 8 Östersjösamarbetet Samarbetet med lärarorganisationerna i den nordliga delen av Europa måste intensifieras. Den sociala dialogen måste stärkas ytterligare i dessa länder och här kan NLS organisationerna vara till stor hjälp. Processerna med den sociala dialogen i Europa får stöd och hjälp av EI och ETUCE. Detta arbete blir allt viktigare, i takt med den senaste utvidgningen av EU, med Bulgarien och Rumänien som nya medlemsländer. Lärarorganisationerna runt Östersjön har förutom detta arbete också behov av ett starkt nätverk med de nordiska lärarorganisationerna och med varandra. Östersjöregionens regeringar och parlamentariker intensifierar sitt samarbete och vi måste gemensamt bevaka de politiska trenderna. Åtgärd Under år 2007 planeras den kommande Östersjökonferensen. NLS höll i september 2006 ett möte mellan representanter för de baltiska lärarorganisationerna samt från lärarorganisationerna i Polen, Ryssland och Tyskland angående utformningen av nästa Baltic Conference. Baltic Conference är planerad att äga rum under våren 2008 i Polen. Viktiga frågor för Östersjösamarbetet under år 2007 kommer att vara den sociala dialogen på lärarområdet, rekrytering av medlemmar till fackliga organisationer samt lärarnas status och arbetsvillkor. Åtgärd NLS kommer också att aktualisera politiska och yrkesrelevanta frågor som behandlas inom CBSS (Council of Baltic Sea States) till NLS styrelse.

30 Punkt 7, Sid. 9 Arbetet med nordiska organ Nordiska Rådet Nordiska Rådets 58:e session i Köpenhamn i oktober/november 2006 invigde en ny arbetsform: nordiska toppmötet, ett diskussionsforum på politisk toppnivå om verksamheten i Rådet de kommande åren. Utmaningarna i Norden är många - en åldrande befolkning, arbetsmarknadens utanförskap och behov av ökad integration av invandrare från andra länder och kulturer. En stor fråga för framtiden är, hur Norden ska hantera globaliseringen och den växande konkurrensen från nya ekonomier såsom Indien, Kina m.fl. Rapporten: Norden som global vinnarregion, som tagits fram till Rådets session i Köpenhamn av Ministerrådet, har blivit utgångspunkten för de gemensamma nordiska ambitionerna. Rådet kommer att utreda förutsättningarna för att inrätta ett gemensamt nordiskt globaliseringsråd, där erfarenheter och idéer från de nordiska länderna ska behandlas. Rådet vill också utreda vilka gemensamma kompetenser som en gemensam nordisk region kan profilera sig med. Ett utökat nordiskt samarbete inom en rad spetskompetenser kan göra Norden till en vinnare på den globala marknaden. Den nordiska välfärdsmodellen är central i detta arbete, men Norden måste också öppna sig inför en globalt växande marknad. Ett nordiskt globaliseringsråd ska ge konkreta möjligheter till samarbetsområden och stärka Norden inom områden, där länderna var för sig inte kan vara så konkurrenskraftiga. Nordiska Rådets satsningar för Temat: Norden som vinnarregion beskriver Nordens inneboende kraft och gemenskap. Tiden springer alltmer ifrån de rent nationella strategierna. Ett regionalt samarbete är goda betingelser för att utveckla de nordiska samhällena, säger Ministerrådsrapporten. Norden ska därför främst satsa på följande fem gemensamma områden: 1. Samspel mellan de nordiska ländernas globaliseringsstrategier. - Skapa en gemensam plattform, kanske ett gemensamt globaliseringsråd.

31 Punkt 7, Sid Innovations och forskningssamarbete. - Samarbete kring nordiska spetskompetenser, särskilt på miljöoch energiområdet. 3. Kulturell kompetens och social dialog. - Stärka den sociala tryggheten och arbeta för ökad tolerans för andra kulturer främst på institutioner och arbetsplatser. 4. Ökat samspel för ökad tillväxt - OECD visar att regioner med högt samspel klarar den globala konkurrensen bättre än länderna var för sig. 5. Insourcing av tillväxt i Norden - De nordiska länderna ska starta en profilering av Norden som region. En insourcing till Norden av kapital och tillväxt ska göra Norden kapabel att behålla sin position som en konkurrenskraftig region. Strategier för att förvandla Norden till en märkesvara för god utbildning, social trygghet, rättvisa, jämlikhet och demokrati. Nordens välfärdsproduktion ska marknadsföras. Den ökade globaliseringen har gjort Norden uppmärksam på, att de nordiska länderna har en rad unika värden som tillsammans ger positiva incitament för ökat välstånd. Men Norden ska därmed också ta sitt ansvar som vinnande region, menar Rådet och vara behjälplig att skingra fattigdom och intolerans i världen samt anstränga sig att skapa fred och ökad välstånd för utsatta länder. Åtgärd NLS ska ta del av diskussionerna och erfarenhetsutbytet kring globaliseringsfrågorna och bilda ytterligare opinion. Kvalitet i utbildningen och kompetenta lärare är hörnstenar i att utveckla ett kunskapssamhälle. NLS ska sprida informationen till styrelse, sektorer och LEDARFORUM om de nordiska globaliseringsrådens utveckling och innehåll. Genom att ta tillvara kunskapen som egna fackliga representanter besitter samt ta initiativ till att inbjuda representanter till NLS olika möten, kan NLS följa detta arbete. NLS kommer att återkommande rapportera hur framväxten av ett gemensamt globaliseringsråd i Norden tar form.

32 Punkt 7, Sid. 11 Åtgärd Nordiska Ministerrådet De senaste åren har Lissabonprocessen präglat det europeiska ministersamarbetet. Detta har även fått konsekvenser för det arbete som bedrivs inom Nordiska Ministerrådets olika organ i frågor som rör lärarutbildning, högre utbildning och forskningsarbete. Dessa frågor kommer NLS kontinuerligt bevaka och återrapportera till styrelsen. Under det norska ordförandeåret 2006 har Ministerrådet satsat mycket på barn och ungdomars välfärd. Särskilt har demokratiutveckling och jämställdhet mellan könen varit viktiga områden för denna ungdomssatsning. Nordiska Ministerrådet kommer att följa upp utvecklingen för barn och ungdomar med konkreta åtgärder under Främst ska satsningarna riktas mot bekämpning av rasism och fördomar mot människor från olika kulturer. I detta arbete kommer de baltiska länderna också att delta. Det finska året I det finska ordförandeprogrammet för år 2007 kommer Nordiska Rådets beslut om att förstärka Nordens möjligheter att svara på de globala utmaningarna, att följas upp. I programmet belyses vikten av att den nordiska modellen fungerar och intentionen är, att arbeta hårt för utvecklingen av Nordens konkurrenskraft och välfärd. Utbildning, kultur, sociala tjänster och hälsovårdstjänster, liksom frågor om jämställdhet, betonas särskilt. Stor kraft ska ägnas åt att synliggöra Norden på dessa områden och utveckla de positiva särdragen till ett varumärke om vår region. Den nordliga dimensionen ska ges särskild uppmärksamhet. Samarbetet med Östersjöländerna, Västnorden, Arktis och Barentsområdet ska stärkas ytterligare. Den nordiska energipolitiken, klimatfrågor, avskaffandet av gräns- hinder mellan Nordens länder och en ökad nordisk mobilitet är områden som särskilt ska främjas. Finland ska sträva efter att effektivisera det nordiska samarbetet och förbättra de nordiska innevånarnas möjligheter att påverka det som sker. Särskilt ska barn- och ungdomsperspektivet sättas i centrum. Det finns färdiga planer på att utveckla en särskild nordisk ungdomsinformation. Nordplus-programmen ska utvidgas och fördjupas för att öka utbytet mellan barn och ungdomar i Norden. Från och med år 2008 kommer Nordplus-programmen också att omfatta de baltiska länderna.

33 Punkt 7, Sid. 12 Integrationen i Norden är en tillgång som gagnar hela Europa. Allt fler branscher integreras och utvecklar Norden som en hemmamarknad i Europa. Ett ökat samarbete inom forskning och innovation ska också bidra till att göra Norden mer attraktivt. Det finska året kommer att lyfta fram denna forsknings- och innovationsverksamhet och ge stöd till den nordiska forskningsinstitutionen NORDFORSK. Denna forskningsinstitution etablerades den 1 januari 2006 och är ett självständigt organ inom Nordiska Ministerrådet. Finland vill också ha ett intensivare samarbete med norra Europa. I detta samarbete bör skyddet av miljön i Östersjön förstärkas. Under år 2007 vill Finland också utveckla det politiska samarbetet i den nordliga dimensionen mot en mer gemensam politik för arbetet i EU. Det kommande året ska präglas av smidighet och rörlighet mellan länderna och förstärka avvecklingen av olika hinder för mobiliteten mellan länderna. Det nordiska tjänstemannautbytet ska öka i den yngre generationen. Det är viktigt, då äldre tjänstemän snart går i pension. Sammanfattningsvis ska Nordiska Ministerrådets arbete präglas av större effektivitet inom alla organ genom att informationsteknologin ska användas bättre. Temat för det finska året är: Möjligheternas Norden nära Dig ett år byggt på kontinuitet och förnyelse. Det nya året 2007 inleds också med byte på generalsekreterareposten. Haldór Àsgrimsson, Island tillträder sin post den 1 januari Åtgärd I detta politiska landskap, där den nordiska modellen visat sig stark i åtskilliga internationella konkurrensmätningar är det viktigt, att NLS åter igen visar på nödvändigheten av kvalitet i utbildningen och kravet på kvalificerade lärare inom hela utbildningsområdet. Behovet av forskning på utbildningsområdet måste lyftas fram. Ska Norden bli en stark konkurrensfaktor i den globala utvecklingen måste utbildning, lärande och bildning få en framskjuten plats. NLS tema för år 2007, som syftar till att stärka lärare och ledares ställning i samhället, harmonierar väl med de ambitioner för Norden som de nordiska parlamentarikerna och regeringsföreträdarna uttalar för de kommande åren.