PROTOKOLL. Närvarande Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort Gorm Leschly. Sonja Åström. Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir

Transkript

1 PROTOKOLL NLS vårmöte 2005 i Svalbard Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS Vårmöte Tid maj 2005 Plats Radisson SAS Longyearbyen Närvarande Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Jörgen Lindholm Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Haldis Holst Mimi Bjerkestrand Hugo Hallum Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Kristinbjørg Høgnesen Ingunn Winther Olsen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP YF YF Observatör KI KI IMAK PIP NLS NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

2 Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Helga Hjetland hälsade styrelsen välkommen till Svalbard och Longyearbyen. Hon uttryckte en varm förhoppning om att styrelsen under vistelsen i Svalbard skulle få en känsla för hur det är att leva så högt uppe i norr, hur det är att vara barn och vuxen, vilka livbetingelser man har och hur det är att vara lärare för en så stor mångfald barn och ungdomar. Helga Hjetland hälsade Anne Ellingsen, rektor för Longyearbyen skola, hjärtligt välkommen till styrelsen, för att informera om skolan, en viktig aktör i samhällslivet här uppe. Anne Ellingsens presentation av skola och universitet i Longyearbyen är byggd på fyra års vistelse och erfarenhet av livet i Svalbard. Presentation av samhället och skolan i Longyearbyen Skolan i Longyearbyen är, förutom att vara skola, också en viktig kulturell institution för hela samhället. Det har den varit alltid ända sen den grundades Mångfalden i Longyearbyen Mörker-Ljus Näring Service Det bor cirka människor i Longyearbyen från många olika nationer. Det finns som exempel på det, en grupp på personer från Thailand som arbetar i serviceyrken m.m. Universitetet har studenter från 20 nationer. Skolan, som omfattar förskola, skola och vuxenundervisning representerar 10 nationer i dagsläget. Hela samhället är en färgrik gemenskap av invånare från Norge, Polen, Österrike, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Australien m.m. och de som naturligt finns här, från de nordiska grannländerna och Ryssland. Varför kommer man hit? Är man äventyrare, har man en dröm, är det en utmaning? Svaren på alla frågorna är ja och de flesta som kommer trivs mycket bra. Mörkerperioden i Svalbard varar från slutet av november till slutet av januari. Köldgraderna kan gå ner till 50 C. Då kan det vara tungt och svårt för många, men snart kommer belöningen. Den 19 april kommer midnattssolen fram och den varar till den 23 augusti. Då är det ljust dygnet om. Näringslivet på Svalbard domineras historiskt sett av gruvdriften. De gruvor som är i drift nu, producerar cirka 6 miljoner ton kol av finaste kvalitet, per år. Många av invånarna har arbetat och arbetar i gruvorna. På senaste tid har upplevelseindustrin medfört att turism och reseliv blomstrar på Svalbard. Många kommer hit för sitt livs äventyr. Turistsäsongen är kort, därför är det höga priser. Men besökarna blir stadigt fler. Det offentliga utbudet domineras av skola och universitet. Många egenföretagare etablerar sig här också för att skattereglerna är så gynnsamma.

3 Protokoll, Sid. 3 Vad händer när man blir pensionär och gammal, kan man bo här då? Det finns förutsättningar för det om man har ett ställe att bo, en god ekonomi och hälsa, så att man kan ta vara på sig själv. Det finns ingen äldreomsorg eller annan social service av längre karaktär. När åldern tar ut sin rätt reser man tillbaka till fastlandet. Trots detta finns det flera generationer som bott här uppe länge. Detta skapar starka band till Svalbard som är svåra att bryta. De som har varit här så länge, kämpar för att denna plats ska bli ett livssamfund. Ännu är det inte det. Svalbard traktaten Skolan Historik Norge har suveräniteten över Svalbard genom Svalbardtraktaten. Norska staten satsar mycket på att samhället ska fungera och de offentliga verksamheterna får sina resurser direkt från staten. Norsk lag gäller så långt det är möjligt, och anpassas till livet och mångfalden här uppe. Skolan i dag består av grundskola med cirka 200 elever, en gymnasieskola med cirka 38 elever, vuxenundervisning med norska som främmande språk läses av 45 elever, en kulturskola för cirka 120 personer och fritidshem med ett tillbud för grundskolans elever på timmar. På fritidshemmet finns en pedagogisk ledare och fyra assistenter för cirka elever. Verksamheten har en egen bas inom skolans lokaler och verkar i integrerad form med skolan. Longyearbyens skola är statlig. Statliga myndigheter har stort intresse för verksamheten här uppe och besöker skolan cirka 2 gånger om året. Gruvsamhället har funnits här sen År 1916 övertog Store Norske gruvdriften och har sedan dess haft huvudansvaret för den. Longyearbyen har alltid varit ett manssamhälle, dit man bara kunde resa och lämna under sommaren. Den långa vintern gjorde livet tufft och detta ledde till att hustrur och barn så småningom följde med dit kom en blivande präst till Longyearbyen. Han såg att samhället behövde en skola och en kyrka. Den första skolan drevs av Store Norske och av Inre Mission i gemenskap. Store Norske ägde från början hela samhället och det offentliga utbudet fram till Skolan utvecklades och under 1960-talet kom realskola. Tidigare fick ungdomar resa till fastlandet. På 1970-talet startade gymnasieskolan, först med mekanisk inriktning och nu med många andra tillbud hade Longyearbyen fått en hel skola och slapp därmed sända tillbaka sina ungdomar till fastlandet. Longyearbyen blev då ett fullständigare samhälle. Med universitetets tillkomst fick Longyearbyen äldre ungdomar än åringar. Detta blev en bra balans för hela ungdomslivet som tidigare helt dominerats av gymnasieleverna.

4 Protokoll, Sid. 4 60% av befolkningen är män i Svalbard, 38 % är kvinnor. Genom att starta upp en linje för hälsa och social, hoppas man på fler kvinnor till Longyearbyen. Utvecklingen går framåt i Svalbard. År 2004 hade skolan 229 elever i grund- och gymnasieskolan. År 2005 finns 238 elever och trenden fortsätter. Elevsammansättningen Flexibilitet Klimat och liv I dag finns barn från Norge, Thailand, Ryssland, Bosnien, Ukraina, Finland, Island, Danmark och Sverige. Det finns också norska elever med särskilda behov som kommer från fastlandet för att utveckla sin sociala kompetens. Detta är en god möjlighet för elever som behöver en annorlunda skolgång med mycket naturupplevelser och praktiskt arbete. Några elever har också kommit på eget initiativ och då är skolan skyldig att ta emot dem. Skolan måste vara mycket flexibel i sitt arbetssätt och omdisponera resurser och arbetsmetoder ständigt för att anpassa sig till varje elevs behov. Några elever har hem där man är analfabeter, andra kan inte tala engelska eller göra sig förstådda. Skolbakgrunden och kulturen skiftar mycket och elevomsättningen är cirka 38% per år. Skolan utfordrar klimatförhållandena och en sträng natur genom att ha en välutvecklad uteskola med fångsthytter för renjakt, ripjakt m.m. Eleverna får vara med att skjuta, slakta och bereda fångsten samt delta i alla naturliga arktiska processer. Barnen får vistas ute till temperaturen når -30 C. De är vana vid att vara ute även under den mörka tiden. De får en livserfarenhet som ger dem en stor självkännedom att klara svåra utmaningar. Hela samhället värnar om skolan och mycket görs för att motverka mobbing och social utslagning. Detta är viktigt då skolan har en så stor elevomsättning under hela läsåret. Det finns rutiner hur man tar emot nya elever och varje elev följs upp noggrant för att integreras. Alla barn stannar inte hela skoltiden och separationen från vännerna kan vara en extra påfrestning av och till. Det finns mycket skiftande familjeförhållanden med barn som pendlar mellan Svalbard och fastlandet till föräldrar som bor på skilda håll. Detta sätter press på deras själsliv och kräver särskild omsorg från lärare och vuxna. Skolan ska vara ett tryggt och gott ställe, en medelpunkt i samhället. Kulturen och mångfalden ger skolan och samhället en särskild själ i en plats på jorden som ingen äger, men som alla vårdar.

5 Protokoll, Sid. 5 Lärarnas villkor Visioner Framtiden Skolan har c:a 48 heltidstjänster och förskolan cirka 30 tjänster. Lärarna är statligt anställda. Uppehållstiden för en lärare är i genomsnitt 4-5 år. Lärarna anställdes tidigare på s.k. åremål (tidsbegänsad anställning), med lönetillägg och fri bostad. Detta har upphört och nu blir lärarna kommunaliserade. Longyearbyens skola ska vara Norges mest moderna utkantsskola. Detta kräver en skola som är under kontinuerlig utveckling. Det kostar mycket att driva kompetensutveckling för lärarna med resor till fastlandet, övernattningar m.m. Detta sätter lärarkrafterna på hårda prov men vill man vara en välutrustad skola måste detta få kosta. Bredband finns här sedan 2 år och videokonferensutrustning för att slippa resa. Det finns internetuppkopplade datorer på alla arbetsplatser. Byggnaderna måste ha koppling till modern pedagogik och nu inleds en stor ombyggnadsprocess med detta ändamål. Den 1 januari 2006 ska skolan föras över i kommunal regi. Detta ska förhoppningsvis inte påverka resurstilldelningen men farhågor finns. Framtiden för Longyearbyens skolan är ljus och positiv. Alla trivs och utvecklingen går stadigt framåt, avslutade Anne Ellingsen. Helga Hjetland framförde styrelsens tack till Anne Ellingsen för ett utomordentligt spännande föredrag samt förklarade styrelsens ordinarie möte för öppnat. Efter denna utförliga och informativa redogörelse om Longyearbyen, besökte styrelsen också förskolan, skolan och universitetet. Punkt 2 Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes med tilläggsärendet 13 b Begäran från SFHL om utträde ur NLS. Punkt 3 Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokollet från NLS höstmöte den november. Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2004 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsberättelsen för år Styrelsen godkände verksamhetsberättelsen.

6 Protokoll, Sid. 6 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2004 Generalsekreteraren föredrog den ekonomiska slutrapporten för år 2004 och presenterade revisorernas granskning av räkenskaperna. Styrelsen godkände NLS räkenskaper för år 2004 i enlighet med bilagorna 1 och 2. Punkt 6 Fastställande av medlemsavgift för år 2005 Generalsekreteraren redovisade överskottet från år Det baseras bland annat på den återbetalning NLS fått från de europeiska lärarorganisationerna för European Night vid EI:s kongress i Porto Alegre. Generalsekreteraren redogjorde för kostnadsfördelningen av den budgeterade summan för år 2005 samt för förslag till återbetalning av överskottsmedlen till organisationerna. Därefter presenterades förslag till medlemsavgift för år Styrelsen beslöt godkänna den redovisade kostnadsfördelningen enligt bilaga 1 samt fördelning av överskott enligt bilaga 2 Styrelsen beslöt därefter fastställa medlemsavgiften för år 2005 enligt bilaga 3. Punkt 7 Förhandlings- och avtalsfrågor Helga Hjetland inledde punkten med att referera till den föregående diskussionen om lönestrategier från mötet i Helsingfors vilket också har dokumenterats i protokollet från det mötet på sidorna 5-7. Organisationerna gav en orientering om vilka förhandlingar och uppgörelser som ägt rum sen Helsingforsmötet. Särskilt uppmärksammades de olika strategierna angående individuell lönesättning kontra centrala löneöverenskommelser. En stark individ i ett starkt kollektiv har varit paroll i Sverige. Vi har att välja mellan lika mycket och lite, eller mer och olika mycket. Löneutfallet i Sverige har gett så mycket mer att arbetsgivaren vill backa ut ur systemet. De lokala kollektivavtalen ökar inflytandet på lokal nivå. Sammanfattning Trenderna i lönebildningen består. Det viktiga är att få ut så mycket pengar ur systemet som är möjligt. Nya frågor väcktes. Hur skapar vi avtal så att vi tar hand om de pengar som inte finns på förhandlingsbordet? Hur får vi tag på dessa löneglidningspengar? Med dessa frågeställningar sammanfattades diskussionen.

7 Protokoll, Sid. 7 Punkt 8 Lärarutbildningen och läraryrkets professionsutveckling Generalsekreteraren föredrog ärendet och presenterade de olika områden som NLS arbetsgrupp vill vidareutveckla för att stärka lärarutbildningen i Norden. Gruppen föreslår tre viktiga områden där gemensamma strategier kar formuleras: - bättre samband mellan lärarutbildningens grundutbildning och den professionella yrkesverksamheten - förstärkt samband mellan lärarutbildningens teoretiska och praktiska delar - en förstärkt och mer utvecklad professionsbaserad forskning Efter genomgången behandlade styrelsen de tre föreslagna områdena. Vad vill vi i NLS att en lärarutbildning ska ge? Viktigt är att formulera det som är väsentligt för en lärarutbildning oavsett i vilket land den bedrivs och oavsett vilken lärarkategori det gäller. Vad är det som gör en lärare till en lärare? Vad är det som kännetecknar en professionsutbildning? Styrelsen värderade de frågeställningar som arbetsgruppen formulerat. Styrelsediskussionen kan sammanfattas enligt följande: I Finland kommer lärarstuderande i kontakt med en övningsskola under hela utbildningstiden varför gapet mellan utbildning och yrkesverksamheten inte upplevs som en brist. I Sverige är lärarutbildningens kvalitet just nu en stor debatterad fråga. Hur bidrar den fackliga organisationen till bilden av vad lärare behöver? Vi har som fackliga organisationer ett stort ansvar för att medlemmarna klarar denna debatt. Den nya lärarutbildningen i Sverige har precis utexaminerat de nya lärarna i en struktur som lärarorganisationerna sanktionerat. Här finns problem att lösa. Den verksamhetsförlagda utbildningen är ett sådant stort område. Lärarna i den verksamhetsförlagda praktiken har en ny roll och ett stort ansvar jämställt med lärarutbildarna på högskolorna. Det medför högre krav på medlemmarna och på arbetsgivaren, än tidigare. Dessa frågor måste lösas. Studenterna skräddarsyr sin utbildning i den nya strukturen men en uppstramning måste till. Det finns inte en tillräckligt god examensordning ännu för att fullt ut kunna göra så. Lärarutbildningen i Sverige förenar nu en seminarietradition med en universitetskultur och detta kräver mycket arbete. Men med de höjda krav på skolan som läroplanerna ställer, krävs nya kunskaper och gör en ny lärarutbildning nödvändig.

8 Protokoll, Sid. 8 I Norge finns lärarutbildningar för olika lärargrupper. Dessa lärarutbildningar har olika kvaliteter och svagheter och går inte att jämföra. Ett gemensamt problem är vad som ska ske det första året efter lärarutbildningen. När är man färdig lärare? Är man det efter utbildningen eller efter ett introduktionsår? Hur ska detta år se ut? Vilka krav och villkor ska gälla? Detta är frågor som diskuteras i Norge där vi måste ha fackligt inflytande. Lärarutbildning måste ses i det livslånga lärandeperspektivet. I detta perspektiv måste man ha både skyldighet och rättighet till utbildning. Det finns krafter som vill tona ner grundutbildningen och lägga tyngdpunkten på senare utbildningsinsatser. Detta måste vi uppmärksamma. I Danmark vill BUPL ha en bred pedagogisk utbildning, en utbildning som ska kvalificeras för hela människans livscykel och utgöra en bred pedagogisk tillgång i samhället. Forskning får inte bli akademiserad. Den ska spegla arbetet i verkligheten men ända hålla hög vetenskaplig kvalitet. Hur kombineras detta? Hur ska vi se på generalist- och specialistutbildning? Här, liksom på andra kulturella och traditionella områden skiljer sig utbildningarna åt i de nordiska länderna. Dessa frågor är aktuella i Danmark, på Färöarna och Grönland. Man vill göra specialister till generalister. Därför har vi inte en gemensam lärarprofession. Hur pedagogutbildningen ska organiseras är nu under utredning. Efter denna genomgång gick styrelsen över till att diskutera definitionen av forskningsbaserad utbildning. Gemensamt för lärare är att vi vill ha tid för reflektion och utvärdering. Vi ska ha kvalitet och forskning, men hur får vi resurserna? Hur utvecklar vi läraryrket till en profession som behärskar det egna kunskapsområdet och inte bara är problemlösare åt andra. Vi är i denna professionsdiskussion på väg att återerövra vår egen kunskapsbas som lärare. Det är vi som ska formulera problem och lösningar i det vardagliga arbetet och därmed stå för vår egen teoribildning om yrkesutövningen. Fler lärare måste därför bedriva forskning om sitt eget arbete. Fler disputerade lärare behövs. Insatser och resurser måste till för detta. I Finland finns mycket forskningsbaserad utbildning. Dettá får dock inte överteoretisera lärarutbildningen. Därför är det viktigt att NLS organisationerna har nära samarbete med lärarutbildningarna i respektive land.

9 Protokoll, Sid. 9 På yrkesutbildningens område i Danmark föregår lärarutbildningen medan man undervisar som lärare. Viktigt är att få denna kategori att inse att de skiftat profession från hantverkare till lärare. Forskningen på yrkesutbildningens område måste bättre knytas till våra egna erfarenheter. Därför har det skapats ett forskarpraktiskt nätverk, knutet till Danmarks Pedagogiska Universitet, med möte en gång per år. Detta ska underlätta processen. Läraruppgiften är att ha kunskap om sin profession och att ha metodfrihet och autonomi över sin yrkesutövning. I den professionsbaserade forskningen är det de skolnära frågorna som ska ta plats. Öronmärkta resurser till sådan forskning stärker lärarnas egen forskning och bidrar till att förena praktik och teori. Lärarutbildningen sedd ur ett livslångt lärarperspektiv ställer krav på arbetsgivaren om kvalificerad kompetensutveckling genom hela yr- keslivet. Detta stärker lärarnas inflytande över sitt eget yrke. Klinisk forskning måste vila på vetenskaplig grund. Den kliniska forskning som lärare bedriver på sin egen verksamhet ska ske med forskarutbildning och forskarkompetens i botten. Forskning är inget neutralt begrepp. Olika intressenter definierar forskning utifrån sina egna behov och vi lärare måste definiera våra behov för att driva fram god yrkeskvalitet. Efter denna diskussion beslöt styrelsen ge generalsekreteraren i uppdrag att arbeta vidare med dessa frågor mot bakgrund av styrelsediskussionen. Punkt 9 Möte med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet Generalsekreteraren redogjorde för de ansträngningar som gjorts för att utforma mötet med de nordiska utbildningsministrarna. Det planerade mötet den 9 juni inställdes då ministrarna träffas den maj med Bolognaprocessen i Bergen. Generalsekreteraren orienterade om vilka förutsättningar som nu finns att förverkliga den ursprungliga tanken. Mötet har ett värde i sig. Det är därför viktigt att arbeta vidare på att få det till stånd, men med nya strategier. Generalsekreteraren redogjorde för några framkomliga vägar som kan bearbetas inför det norska ordförandeåret 2006 i Ministerrådet. Generalsekreteraren återkommer under hösten med förslag och idéer för genomförande. Styrelsens beslöt godkänna rapporten.

10 Protokoll, Sid. 10 Punkt 10 NLS förbundsseminarium Generalsekreteraren redogjorde för ramprogrammet för seminariet och syftet med temat: Utveckling och professionalisering av läraryrket i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Syftet med seminariet är att fördjupa diskussionerna om yrkesutveckling och att kritiskt värdera den mätbarhet av lärarprofessionen och elevprestationerna som nu är på den politiska dagordningen. I den efterföljande styrelsediskussionen framfördes behov av att, i programmet, ha inslag av mer kritisk värdering av metodiken i Pisaundersökningarna samt att försöka uppnå en bättre könsfördelning när det gäller föreläsarna. Generalsekreteraren förklarade att programpunkten PISA ska ses som ett exempel i diskussionen om yttre och inre utvärdering, ett exempel som väl belyser problematiken i det rådande politiska klimatet. PISA bör därför inte bli föremål för en diskussion i sig, men det är viktigt att belysa de kritiska synpunkterna om PISA, för att främja huvuddiskussionen om balansen mellan mätbarhet och utvärdering.. Styrelsen gav generalsekreteraren i uppdrag att utforma förbundsseminariet i enlighet med de föreslagna riktlinjerna och med hänsyn tagen till de synpunkter som kommit fram. Punkt 11 Punkt 11.1 Punkt Punkt Internationella ärenden Lärarsamarbetet runt Östersjön Generalsekreteraren föredrog ärendet Östersjökonferensen i Vilnius september Generalsekreteraren meddelade att invitationerna till denna konferens sker genom EI:s försorg men att innehållet planerats i en nordiskbaltisk arbetsgrupp. Målgruppen för konferensen är lärarorganisationerna i NLS och i länderna runt Östersjön. Baltic Labour Law Generalsekreteraren föredrog ärendet Punkt 11.2 PAN Europeiska frågor

11 Protokoll, Sid. 11 Punkt Punkt Etuce:s projekt Europe needs Teachers Ei:s Round Table Roger Bodin rapporterade från konferensen i Dublin Punkt 11.3 EI:s styrelsemöte i Byrssel Jörgen Lindholm redogjorde för mötet och kommenterade den rapport som han lämnat till styrelsen. Haldis Holst och Eva-Lis Preisz redogjorde för sina erfarenheter och nämnde särskilt GATS-rapporterna och milleniummålen. Punkt 11.4 Punkt Punkt Punkt Punkt Övriga internationella frågor Bolognaprocessen Jörgen Lindholm orienterade om det möte som äger rum i Bergen den maj mellan 45 europeiska utbildningsministrar angående Bolognaprocessen. Detta är inte ett EU initiativ men EU-kommissionen spelar en viktig roll i processen. Aktörerna i Bolognaprocessen har i och med mötet i Bergen nu utökats med representanter för lärarna, något som är nödvändigt då det är vi som ska genomföra besluten. Nu har, på grund av kraftiga påtryckningar, den PAN-Europeiska nivån blivit representerad i en särskild grupp the Bologna Follow-up group, där lärarutbildningen också är bland de viktiga frågorna. EGITIM SEN Jörgen Lindholm väckte frågan om Högsta Domstolens beslut i Turkiet att upplösa lärarorganisationen EGITIM-SEN. Många lärarorganisationer har utövat starka påtryckningar. Vi bör fortsätta att uppmärksamma domstolsbeslutet och protestera mot upplösningen av lärarorganisationen. Early Childhood Education Haldis Holst rapporterade från arbetsgruppens möte. ENSAC konferens i Köpenhamn juni Stig G Lund orienterade om ENSAC-konferensen angående barns rätt till meningsfull fritid samt uppmanade NLS intressenter att anmäla sig till konferensen.

12 Protokoll, Sid. 12 Punkt 12 LEDARFORUM:s första år Genaralsekreteraren redogjorde för det arbete som NLS och Utdanningsforbundet gjort i samband med konstitutionen av LEDARFO- RUM och den konferens som ska äga rum den juni i Fredrikstad. Punkt 13 Revision av NLS stadgar Genaralsekreteraren orienterade om bakgrunden till komplettering av NLS stadgar. NLS LEDARFORUM som från och med den 1 januari 2005 nu är ett nytt organ i NLS, föranleder att stadgarna kompletteras på denna punkt. Styrelsen beslöt att av praktiska skäl hänskjuta alla kompletteringar i stadgan till höstmötet 2005 eftersom stadgan ändå vid det tillfället ska kompletteras enligt beslut under punkten 13b. Därigenom fattas beslut om revision av NLS stadgar vid ett och samma tillfälle. Punkt 13 b Begäran från SFHL om utträde ur NLS Generalsekreteraren presenterade frågeställningen om utträdesparagrafer i NLS stadgar samt redogjorde för bakgrunden till begäran som inkommit från SFHL om utträde ur NLS. Ärendet och brev från SFHL har varit utsänt till styrelsen före mötet. Generalsekreteraren föreslog att frågan om utträdesparagrafen bereds och beslutas vid höstmötet samt att SFHL:s begäran behandlas vid samma tidpunkt och att utträdet beviljas från och med årsskiftet 2005/2006. Efter diskussionen beslöt styrelsen att Lärarförbundet och LR tar kontakt med SFHL för vidare beredning av detta ärende och att general- förslag till utträdesregler. sekreteraren i samråd med de svenska lärarorganisationerna utformar Tyngdpunkten i förslaget till utträde måste vara att utträde ska ske så att NLS inte kan drabbas av stora ekonomiska förluster under innevarande verksamhetsår. Punkt 14 Vad har hänt sen sist Helga Hjetland hänvisade till de utsända rapporterna och tackade ledamöterna för deras bidrag. Styrelsens ledamöter kompletterade de insända rapporterna på några punkter.

13 Protokoll, Sid. 13 Punkt 15 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades. Punkt 16 Mötet avslutas NLS ordförande Helga Hjetland tackade styrelsen för ett gott och engagerat möte. Styrelsen framförde ett varmt tack till Helga Hjetland och till Utdanningsforbundet för utmärkt ledning och för den fina inramningen av mötet i Svalbard. Därefter förklarades mötet avslutat. Longyearbyen 22 maj 2005 Helga Hjetland Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare