NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS HÖSTMÖTE 2008

Transkript

1 Till NLS styrelse NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn NLS HÖSTMÖTE 2008 Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den november i Holte. Jag ber Er särskilt uppmärksamma informationen och frågorna under punkten 5 nationella rapporter, där särskilt utvalda frågeställningar ska besvaras. Vi vill gärna göra era svar tillgängliga för styrelsen före mötet genom att sätta dem på NLS hemsida. Var därför god sänd in dem till NLS kansli nls@dlf.org senast den 20 november. All innehållsmässig och praktisk information inför höstmötet har tidigare sänts ut till styrelsen. Informationen finns också på hemsidan. Varmt välkomna till Holte! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare

2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS höstmöte 2008 i Holte Punkt 1 Anmälda Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Lars Prestien GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Sirén Ann-Charlotte Eriksson Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Per Wadman Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Cathrin Sætre Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eirikur Jonsson Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Chefredaktörerna Lone Ries Karkov Thorkild Thejsen Lucas Vagn Engell Carl-Erik Rusk Sten Svensson Knut Hovland FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI IMAK PIP NLS Børn & Unge Folkeskolen Ehrvervsskolelæreren Läraren Lärarnas Tidning Utdanning

3 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS HÖSTMÖTE Köpenhamn Tid: Måndagen den 24 november - tisdagen den 25 november 2008 Mötet börjar dag 1 kl och avslutas dag 2 senast kl Plats: Comwell Holte a-s, Holte nära Köpenhamn ( FÖRSLAG TILL DAGORDNING (version 2) Punkt 1 Mötet öppnas Punkt 2 Dagordningen fastställs Punkt 3 Godkännande av protokoll från den 5-6 maj 2008 Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Tema: Utbildningspolitiska tendenser Finans- och lågkonjunktur- Vad händer i de nordiska länderna? Utbildningspolitiska tendenser - En första analys inför nästa års arbete Punkt 5 Nationella rapporter en rapport i utvalda frågor Diskussion Punkt 6 Punkt 7 Tema: Vad vill vi med NLS? En första idédiskussion om NLS och framtiden Hur kan vi skapa en mer gemensam nordisk medlemsservice i NLS? Punkt 8 Förslag till verksamhetsplan för år 2009 Adresse Telefon Telefax Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

4 2 Punkt 9 Förslag till budget för år 2009 Punkt 10 NLS Förbundsseminarium i Finland år 2009 Punkt 11 Internationella ärenden Punkt 11.1 Rapport från Pan - European Committee/ ETUCE Council i Luxemburg den november Punkt 11.2 Rapport från EI: s styrelsemöte i Bryssel den september Protokoll samt övriga handlingar från mötet Punkt 11.3 Rapport från EI: s konferens om Early Childhood Education på Malta den 4-5 november Punkt 11.4 Övriga internationella rapporter Punkt 12 Val av ordförande och vice ordförande i NLS för år 2009 Punkt 13 Möteskalendarium Punkt 14 Personalärenden Punkt 15 Övriga frågor Punkt 16 Mötet avslutas

5 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll 5-6 maj 2008 Information Protokollet från NLS styrelsemöte på hotell Frederiksdal sändes ut till styrelsen för granskning den 4 juli Lärarförbundet har sänt ändringsförslag till NLS den 9 juli. Det reviderade protokollet med ändringsförslagen sändes ut till styrelsen den 2 september Inga synpunkter har inkommit på det reviderade protokollet. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 5-6 maj Handling Protokoll

6 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS Vårmöte Tid 5-6 maj 2008 Plats Hotel Frederiksdal, Lyngby Närvarande Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Per Wadman Eva-Lis Preisz Ann-Charlotte Eriksson Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Cathrin Sætre Stein Grøtting Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarndóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Steen Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ LR Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FP KI KI KI IMAK PIP NLS Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

7 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Anders Bondo Christensen, DLF hälsade alla ledamöter varmt välkomna till vårmötet i NLS. Han vände sig särskilt till Ann-Charlotte Eriksson, Lärarförbundet och till Cathrin Sætre, Utdanningsforbundet som är nya ledamöter i styrelsen. Därefter förklarades mötet öppnat. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Dagordningen godkändes i föreliggande skick. Punkt 3 Beslut: Protokoll från senaste möte Protokoll från NLS höstmöte den 3-4 december 2007 godkändes i sin helhet. Punkt 4 Lärarutbildningen i Norden och på Europeiskt plan Annemarie Falktoft, Policy Koordinator i ETUCE hälsades varmt välkommen till styrelsen. Annemarie redogjorde för ETUCE:s arbete med lärarutbildningen. Annemarie orienterade också om den generella utvecklingen på EU nivå och vad EU kommissionen och Ministerrådet har sagt om lärarutbildningen de senaste åren. Hon avslutade sin föredragning med att sammanfatta innehållet i ETUCE:s politik på lärarutbildningsområdet och presenterade ett policydokument som ETUCE:s styrelse godkänt i april (Annemaries Power Point presentation medföljer som bilaga till detta protokoll). Efter föredragningen utväxlade styrelsens ledamöter olika erfarenheter och synpunkter på hur lärarutbildningen utvecklas och förändras i respektive land. Styrelsen uttryckte stor tillfredsställelse med kommissionens och ETUCE:s arbete. Krav och önskemål på den framtida lärarutbildningens kvalitet och omfattning diskuterades. Styrelsen enades om att lärarutbildningen måste vara av en betydligt högre kvalitet än i dag om den ska kunna tilldra sig de mest kvalificerade studenternas intresse. Finland och Island är på rätt väg. Läraryrkets autonomi och villkor är en viktig parameter om läraryrkets status ska kunna höjas. Styrelsen tackade Annemarie Falktoft för en utmärkt föredragning och för det viktiga arbete som hon genomfört. Styrelsen menade, att detta område om lärarutbildning och lärarnas fortbildning också fortsättningsvis måste vara en av de viktigaste frågorna för NLS att bevaka. Särskilt ska kapitel 7 i ETUCE:s policypaper uppmärksammas.

8 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 3 Komparativ studie av lärarutbildningarna i Norden Lillemor Darinder informerade om Nordiska Ministerrådets arbete med den komparativa studien om lärarutbildningen i Norden. Denna studie har tagit längre tid än beräknat. Under arbetets gång har premisserna för lärarutbildningen i de olika nordiska länderna förändrats vilket medfört, att en komparativ studie som den var tänkt inte kunde genomföras. Nu vänder sig Nordiska Ministerrådet till en rad forskningsinstitut för att få hjälp med hur arbetet ska struktureras. Nordiska Ministerrådet kommer att vända sig till respektive lands utbildningsdepartement som undersökningens referenter. Lärarorganisationerna kommer av respektive utbildningsdepartement i sin tur att inbjudas som remissinstanser. Arbetet beräknas vara färdigt om ytterligare ett år. Punkt 5 NLS verksamhetsberättelse 2007 Generalsekreteraren föredrog verksamhetsberättelsen och belyste särskilt viktiga områden som året präglats av. Beslut: Efter föredragningen godkände styrelsen verksamhetsberättelsen i föreliggande skick. Punkt 6 Beslut: NLS räkenskaper och revision Generalsekreteraren redovisade NLS räkenskaper för år 2007 samt föredrog revisorns rapport för godkännande. Styrelsen beslöt godkänna NLS räkenskaper för år 2007 i enlighet med revisionsrapporten, bilaga 1 samt den ekonomiska slutrapporten, bilaga 2. Punkt 7 Förslag till medlemsavgift för år 2008 Beslut: Styrelsen beslöt godkänna den redovisade kostnadsfördelningen enligt bilaga 1 samt fördelning av överskott enligt bilaga 2. Styrelsen beslöt därefter fastställa medlemsavgiften till NLS för år 2008 i enlighet med bilaga 3. Punkt 8 Internationella ärenden Rapport från EI:s två styrelserepresentanter EI:s styrelse har inte haft något möte sedan NLS styrelse träffades i december Under perioden har en del viktiga förändringar ägt rum. Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet föredrog ett antal personändringar i EI:s styrelse och i EI:s kvinnokommitté. Eva-Lis redogjorde också för nyligen genomförda personförändringar inom EI:s kansli. Vidare

9 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 4 uppmärksammade Eva-Lis NUT:s tragiska förlust av sin generalsekreterare Steve Sinnott. Steve avled hastigt i april mitt i en kampanj för bättre lön och villkor för lärare. NLS och en rad medlemsorganisationer har till NUT framfört sina kondoleanser. Avslutningsvis uppmärksammade Eva-Lis den traditionella EI:s konferens för OECD länderna som år 2008 ska äga rum den 3-5 december i Åre Holiday Club i Sverige. Inbjudan kommer att sändas ut till berörda. Haldis Holst rapporterade från utvecklingen i två av EI:s viktiga arbetsgrupper. I gruppen Special Committee of Finance and Structure finns nu fyra ledamöter från EI:s styrelse representerade. De fyra representerar fyra regioner Europa, Asien, Latin Amerika och Afrika. Denna arbetsgrupp kommer att innefatta ytterligare representanter från alla EI:s regioner. Gruppens uppdrag är väsentligt då det handlar om finanser och struktur en fördelning av makt och demokrati. Gruppen kommer att ledas av Haldis Holst. Den andra gruppen som också leds av Haldis Holst är arbetsgruppen för Early Childhood Education. Här finns ännu inte representanter utsedda. Denna grupp kommer att arbeta mycket elektroniskt, varför representationen här kommer att bli bredare än styrelsen tidigare planerat. Gruppen kommer att ha två representanter från varje region varav det redan är klart att Europa blir representerat av BUPL och UNSA, Frankrike. Första mötet blir den 3 november på Malta i samband med det EI-seminarium på europeisk nivå för Early Childhood Education som arrangeras den 4-5 november Rapporter från europeiskt plan Haldis Holst och Jörgen Lindholm rapporterade från arbetet på europeiskt plan. Haldis informerade om arbetet i gruppen the Re- view Committee. Alla större organisationer har svarat på den remiss om tre olika modeller för den framtida strukturen på europeisk nivå för EI och ETUCE. Det kunde konstateras, vid remisstidens utgång att ingen av modellerna hade fått klar majoritet, varför gruppen inte kunde arbeta vidare mot ett gemensamt mål. Det var därför omöjligt för gruppen att enas om en linje och att framlägga förslag till en extra kongress i juni Gruppen har därför fått i uppdrag att under hand lösa vissa tekniska frågor samt att förbereda olika problemställningar som kan diskuteras vid ett extra Council i november Alla nu inlämnade remissvar till gruppen finns att läsa på nätet. Jörgen Lindholm rapporterade från mötet i PAN-European Committe/ETUCE Exekutive Board den april. Styrelsen hade vid mötet en öppen diskussion om gruppens fortsatta arbete och vad som kan göras för att föra frågan framåt. Den framtida europeiska strukturen är mycket viktig både ur politiskt och praktiskt perspektiv. De politiskt valda organen kommer nu, i den situation som uppstått, att ta ansvar för uppföljningen av arbetet. Styrelsen förbereder ett ETUCE Council november utvidgat med den PAN-Europeiska organisationen för att kunna diskutera de

10 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 5 framtida strukturfrågorna Council kommer att delas upp i tre delar 10 november - ETUCE Council. 11 november förmiddag - rådslag om strukturfrågorna 11 november eftermiddag Pan-European Committee / ETUCE Executive Board 12 november hela dagen - se ovan Samtliga möten äger rum i Luxemburg Jörgen uppmärksammade ytterligare frågor från styrelsen: Det finns två viktiga permanenta kommittéer i den PAN- Europeiska Strukturen. Kommittén för högre utbildning som arbetar med utvecklingen av Bologna-processen och kommittén för Equality som fått byta namn från Equal Opportunities till Equality för att markera att jämställdhetsfrågorna inte längre ska accentueras bara mellan kvinnor och män utan också gälla alla likabehandlingsfrågor. Jörgen poängterade främst två viktiga rapporter från styrelsemötet. ETUCE:s diskussion om begreppet flexicurity, ett försök från ETU- CE:s generalsekreterare att uppmärksamma ETUCE:s styrelse på det viktiga arbete Europafacket, arbetsgivarna och kommissionen gör med den sociala dimensionen. Misstänksamheten var stor bland ETUCE:s ledamöter. Man bedömde, att arbetsgivarna skulle använda mer flexibility än security. Det talar för att yrkessekretariaten bättre måste uppmärksamma arbetet i ETUC. Den andra rapporten rör stress på lärar- och utbildningsområdet. Ett särskilt EU- projekt har arbetat en längre tid med dessa frågor och nu lagt förslag till aktionsplan för ETUCE. Denna aktionsplan för stress har antagits av styrelsen. I varje land uppmanas nu parterna att implementera ett frivilligt europeiskt avtal om stress i arbetslivet. Avtalet har träffats mellan parterna på EU nivå BUSINESSEUROPE och CEEP/ETUC. Detta är ett viktigt område för lärarorganisationerna att ta ansvar för. Misslyckas parterna med implementeringen i de enskilda länderna, försvagas också partsarbetet på europeiskt plan. Ytterligare ett projekt att uppmärksamma är EU-projektet om våld och hot i arbetslivet. Även i detta fall ligger ett europeiskt avtal mellan BUSI- NESSEUROPE och CEEP/ETUC i botten. Detta avtal ska implementeras på liknande sätt. Lissabon processen efter år 2010 var ytterligare en viktig fråga på styrelsens möte. Lärarutbildningsdokumentet är en positiv upplevelse i detta kommande arbete. ETUCE:s styrelse uttalade sitt stöd för denna framlagda policy. Avslutningsvis uppmanade Jörgen organisationerna att uppmärksamma det arbete som ETUCE och CEEP, den offentliga arbetsgivarorganisationen, gör för att få till stånd en social sektorsdialog på utbildningsområdet. Den 20 maj är ett avgörande datum. Då beslutas om ansökan till kommissionen för en sektorsdialog på utbildningsområdet ska lämnas in eller ej.

11 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 6 ETUCE uppmanar alla medlemsorganisationer att vara aktiva och uppmuntra de arbetsgivare på nationellt plan som är med i CEEP att vara positiva till denna ansökan. Övriga internationella frågor Rapport från NUT:s och NASUWT:s kongresser har lagts fram till styrelsen i dagens handlingar. Inga övriga frågor behandlades. Punkt 9 Temadiskussion - Den politiska dimensionen i avtalsrörelsen Mads Lebech, borgmästare i Frederiksbergs kommun och tillika chefsförhandlare för de danska kommunerna (KL) hälsades varmt välkommen till NLS styrelsemöte. Inför dagens temadiskussion inledde Anders Bondo Christensen med att ge styrelsen en kort orientering om hur den danska förhandlingsstrukturen är uppbyggd. Därefter gavs ordet till dagens gäst. Mads Lebech gav styrelsen en bred och informativ syn på den avtalsrörelse som nu pågår i Danmark. Den har varit mycket komplicerad och långdragen. Fortfarande är inte alla avtal i hamn. Mads Lebech beskrev processerna och hur man nått fram till de resultat som föreligger. Han gav sin mycket personliga syn på resultatet och poängterade, liksom Anders Bondo, den nackdel det innebär för förhandlingsarbetet och för parternas ömsesidiga förtroende, när den politiska dimensionen dras in i avtalsrörelsen. Det är olyckligt med politikernas löften om högre lön i valkampanjer, när förhandlingsapparaten samtidigt får direktiv om att mer pengar inte ska läggas ut. Det lägger extra börda på förhandlarna och leder till onödigt långdragna processer. Mads belyste därefter tre ambitioner som arbetsgivaren gått in i avtalsrörelsen med: -Lokal lönebildning -Mer flexibelt utnyttjande av arbetstiden på lärarområdet -Särskild lönesatsning till grupper på hälsoområdet för rekrytering och fasthållande av den arbetskraften. Viktigt med denna sista ambition är, att alla organisationer inom KTO kunde acceptera detta. Det har varit konflikt och strejker under vägen. I skivandets stund är avtalsrörelsen i sin helhet ännu inte klar. Mads hoppas på arbetsfred i veckan som kommer. Arbetsgivarparten bör därför hålla en låg profil just nu. Kommunerna förhandlar med staten om pengar till avtalsrörelsen. Får man inte tillräckligt ekonomiskt tillskott går det ut över den kommunala budgeten. Därför hänger ändå både stat och kommun samman. När politiker på olika nivåer har ambitioner att förändra innehåll och kvalitet i den offentliga sektorn, måste ett större rådrum företas. Kvalitetsreformen i Danmark är exempel på ett s.k. trepartsavtal mellan arbetsgivare, arbetstagare och representanter för regeringen och Folketing som lagstiftande instans. Kvalitetsreformen och de pengar som följde med, löste därmed en del av de teman som annars parterna skulle ha fått med sig in i avtalsrörelsen. Kvar blev arbetsta-

12 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 7 garnas tre teman: lön, lön och lön. Detta scenario var upptakten till förhandlingarna. Nu har vi snart ett treårs avtal. Mads kunde dock konstatera, att det inte finns en fri lönesättning på den offentliga arbetsmarkanden. Det beror på arbetets karaktär. Det är svårt att mäta vad man gör. Det beror på arbetstagarens utbildning. Det är svårt att flytta arbetskraft med olika förutsättningar till olika arbetsmarknader. Avslutningsvis konstaterade Mads Lebech, att den avtalsform som vi nu har, kanske med undantag av strejk- och lock-out vapnen, fortfarande är den bästa. Kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är de viktigaste incitamenten för goda uppgörelser både på kort och lång sikt och med så lite inblandning av den politiska dimensionen som möjligt. Styrelsen tackade Mads för en utomordentligt intressant genomgång. Efter föredragningen konstaterade styrelsen även, att fri lönesättning inte finns på det offentliga området. Man kan också vara betänksam mot olika trepartsuppgörelser, där de förhandlande organisationerna ärver uppgörelser som man inte fått ta ansvar för. Balansen rycks från de avtalsslutande parterna. Den politiska inblandningen på olika professionella områden är olyckligt. Den personligt politiska profileringen får därmed olyckliga konsekvenser både för kvalitet och innehåll i verksamheten och vid förhandlingsbordet. Efter en omfattande debatt förklarade styrelsen, att detta varit ett innehållsrikt erfarenhetsutbyte mellan arbetsgivare och arbetstagare. Styrelsen hoppades, att även Mads Lebech fått en rad tankar med sig från de nordiska lärarorganisationerna som kan komma framtida avtalsrörelser till del. Punkt 10 Det fackliga medlemskapet i en ny tid Generalsekreteraren sammanfattade styrelsens diskussion om medlemskapets värde från NLS höstmöte 2007 och föreslog att NLS mot denna bakgrund skulle försöka dra nytta av den gemensamma kraft som NLS organisationerna besitter. Den framtida arbetsmarknaden blir alltmer flexibel. Medlemskapet i en facklig organisation är inte längre lika självklar. Den fackliga strukturen i våra organisationer har många likheter. Det är därför ett bra tillfälle för NLS att påbörja ett arbete som kan påvisa nyttan av den fackliga tillhörigheten också på nordiskt plan. Generalsekreteraren föreslog styrelsen, att få i uppdrag att undersöka och vidareutveckla idéer hur medlemmar kan dra nytta av det nordiska lärarsamarbetet i vardagen. Styrelsen konstaterade klart, att medlemskapet i den egna organisationen står fast men att NLS organisationerna kunde orientera sig mot en utökad gemensam medlemsservice. Frågeställningar och möjligheter bör utredas. Vad kan NLS organisationerna erbjuda i medlemsservice? Hur kan en sådan utveckling struktureras? Hur kan det finansieras?

13 NLS vårmöte 2008 i Frederiksdal Protokoll, Sid. 8 Beslut: Styrelsen beslöt ge generalsekreteraren i uppdrag att undersöka och vidareutveckla idéer kring detta tema samt återkomma till styrelsens höstmöte med förslag och målsättning hur vi kan gå vidare. Punkt 11 NLS Sommarkurs i Christiansminde på Fyn Generalsekreteraren presenterade ramprogram och det praktiska genomförandet av NLS Sommarkurs Beslut: Punkt 12 Beslut: Styrelsen godkände innehåll och förslag till genomförande i sin helhet. NLS LEDARFORUM Generalsekreteraren presenterade de frågor som blir aktuella på NLS LEDARFORUM:s möte den november 2008 på Haiko Gård i Finland. Ledarskapsutbildning tillsammans med frågor om behörighet och kompetens är de viktigaste frågorna som ska diskuteras. LEDARFORUM kommer också att behandla arbetsvillkor och lön, främst ur ett arbetsmiljö- och rekryteringsperspektiv men även frågor kring hur uppdraget kan locka redan verksamma ledare att stanna i sin profession. Styrelsen godkände rapporten. Punkt 13 Nationella rapporter De nationella rapporterna kommenterades och kompletterades som en gemensam referensram inför styrelsens temadebatt under punkten 4. Punkt 14 Övriga ärenden Inga ärenden behandlades. Punkt 15 Mötet avslutas NLS ordförande Anders Bondo Christensen tackade styrelsens ledamöter för ett starkt engagemang i frågorna på dagordningen samt tillönskade styrelsen en glad sommar. Styrelsen tackade DLF för ett härligt uppehåll i vackra Frederiksdal och för ett utomordentligt värdskap samt returnerade förhoppningen om en GLAD SOMMAR. Därefter förklarades mötet avslutat. Frederiksdal Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare

14 Punkt 4 Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Tema: Utbildningspolitiska tendenser Att analysera och identifiera kommande tendenser på utbildningsområdet är ett av NLS teman för nästa verksamhetsår. Den rådande finanskrisen och den inväntade lågkonjunkturen för med sig nya parametrar när tendenser på utbildningsområdet ska diskuteras. Dagens diskussion måste involvera dessa händelser när den politiska utvecklingen ska analyseras. Därför kommer styrelsen först att ha en kort information från de nordiska länderna om den rådande finansiella situationen och vad som kan förväntas hända på skolans och utbildningens område. Finans och lågkonjunktur- Vad händer i de nordiska länderna? Utbildningspolitiska tendenser som vi kan se i dag och på längre sikt En första sondering inför nästa års arbete. Diskussionsunderlag bilaga 1

15 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS höstmöte 2008 i Holte Punkt 4, bilaga 1 UTBILDNINGSPOLITISKA TENDENSER Inledning Norden har under de senaste tio åren utvecklats mot en större global arena. För att kunna profilera sig i den internationella konkurrensen, har de nordiska länderna i varierande takt, genomgått stora förändringar inom näringsliv, industri och offentlig verksamhet. På det utbildningspolitiska området har kompetens och forskning varit nyckelord. Den ökade konkurrensen, med krav på ekonomisk tillväxt, har präglat skola och utbildning. Nya regelverk, för att uppnå nationella mål, har haft en marknadsorienterande inriktning, där särskilt två tendenser har gjort sig gällande: målstyrning med fokus på mätbara resultat samt krav på ett större marknadsorienterande ledarskap i de pedagogiska processerna. Kvalitetsbegreppet har fått en laddad betydelse, där test, nationella prov och internationella jämförande resultat blivit viktigare för politikerna än en skola, där likvärdig utbildning kan förverkligas. Lärare och ledare har känt, att rådrummet för den professionella yrkesutövningen minskat i takt med denna utveckling. Den växande politiska inblandningen på professionella områden leder till en smygande avprofessionalisering av tidigare mer självständiga yrken. Dessa förändringar i det politiska klimatet har varit föremål för många diskussioner och erfarenhetsutbyten i NLS och inom EI. Lärarorganisationer runt om i världen har länge uttryckt stark oro mot dessa tendenser. Beskrivning av nuläget I våra nordiska länder har välfärdsmodellen En skola för alla alltid varit en av utbildningsområdets starkaste värderingar. I ljuset av Lissabonprocessens krav och med den öppna samordningsmetodens hjälp har regeringschefer, myndigheter och politiker utvecklat idéer och strategier för ekonomisk tillväxt i sina respektive länder. Resultatstyrning av ekonomin har då lett till olika reformeringar av den offentliga sektorn. I Sverige har under de senaste decennierna decentralisering och avreglering medfört ett större kommunalt ansvarstagande, men också ökade klyftor i samhället. På senare år har en del statliga initiativ tagits för att ange tydligare ramar för kommunerna. Staten lägger fast målsättningarna och kommunerna ska förverkliga dem. Regeringsskiftet 2006, med den borgerliga alliansen, har medfört stora förändringar både på utbildningsområdet och på arbetsmarknaden. Ambitionen är, att fler människor ska i arbete. Förändringar har gjorts i ersättnings - och bidragssystemen med sänkta nivåer och försämrade villkor. På utbildningsområdet sätts större fokus på resultat och mätningar. Nationella prov och en ny myndighet för skolinspektion ska ge tydlig referens för likvärdiga bedömningsgrunder över hela landet. En av nyckelfrågorna under året är ett nytt utredningsförslag om lärarlegitimation, som avses gälla de flesta lärarkategorier. Detta förslag ska ses Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

16 tillsammans med ett utredningsförslag till reformering av lärarutbildningen, som väntas under hösten. 2 I årets budgetproposition satsar regeringen på att förbättra företagandet i landet genom att stimulera till ökat entreprenörskap. Därför ska utbildningsväsendet hjälpa till att utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Regeringens ambition är, att entreprenörskap ska gå som en röd tråd genom hela utbildningsområdet. I Danmark har en omfattande kvalitetsreform inneburit kommunsammanslagningar och skattereformer med ett ökat tryck på ekonomisk prestation. Syftet med reformen är, att effektivisera den offentliga sektorn och att medborgarna ska få ut mer service för sina skattepengar. Reformen innebär att med centrala direktiv bestämma, hur kvalitet ska mätas och hur den offentliga verksamhetens innehåll ska regleras. Hårt styrda nationella tester på skolområdet har införts av regeringen för att kontinuerligt mäta kunskapsutvecklingen. Kvalitetsreformens fokus är satt på service, effektivitet, mätbara resultat och ökad myndighetskontroll. I denna reformeringsanda har politikernas löften om högre lön för de offentligt anställda, inklusive lärarna, skapat stora spänningar i samhället. Arbetsmarknadens parter har irriterats av vallöften och den politiska inblandningen. Avtalsrörelsen på det offentliga området har varit särskilt svår denna gång med upprepade strejker, medling och missnöje. Det politiska systemet är starkt och inflytandet från lärarna har varit svagt. Byråkratin har växt och administrationen ökat. Samtidigt har den hårda regleringen väckt opinion bland medborgarna. Nu börjar man dock kunna se en del tecken till förändring av det politiska klimatet. Vid den senaste löneuppgörelsen på skolområdet fick lärarna till stånd ett professionsavtal med de kommunala arbetsgivarna. Denna uppgörelse kan ses som ett första tecken på att politikerna tycker, att byråkratisering och regelstyrning har gått för långt. En kommunreform är också aktuell i Finland. Det finns totalt 450 kommuner i landet. Detta antal är på väg att skäras ner. Den pågående reformen är av stort intresse för lärarna, då över 90 procent av dem är kommunalt anställda. I övrigt har Finland inte upplevt samma starka tendenser till ökad kontroll och reglering som de övriga nordiska länderna. Ekonomins tillväxt är god och lärarna åtnjuter stort förtroende hos befolkningen. PISA resultaten har satt Finland i topp på den internationella kvalitetskartan, vilket också bidragit till att lärartillväxten är positiv. I Norge har utvecklingen gått i riktning av ökad decentralisering av ansvar och uppgifter till kommunerna. Således har också kommunerna blivit lärarnas arbetsgivare. Det förs en kamp som är främst en kamp om lärarnas status och värde i det kommunala systemet. När lärarna överfördes till kommunerna har lönesättningen av de tidigare statliga lärarna varit en svår uppgift att lösa. I kommunerna finns mycket lågavlönad arbetskraft som kräver löneutrymme i konkurans med lärarnas krav. Den rödgröna regeringen har fört vidare arbetet med Kunnskapslöftet, där läroplanerna lägger fast nationella överordnade målsättningar som skall konkretiseras lokalt, av kommunerna och skolorna. Samtidig med denna decentraliserade innriktningen på implementeringen av nationella målsättningar finns en ökad centralisering när det gäller kvalitetssäkring och ansvarliggöring av kommunerna. Det är utvecklat ett nationalt kvalitetsvärderingssystem där nationala och internationala prov har fått stor plats. Den senaste tiden har myndigheterna gett signalar om starkare krav til kommunerna om å styrke sin kompetens på skoleadministration och om å ha försvarliga system för att värdera att

17 krav i lov og reglement blir oppfyllda och att de fölger opp resultatene av tidigare värderingar. Ett årligt nationalt tillsyn (inspektion) har också blivit viktigare. 3 Om uddannelsespolitiske tendenser i Island. Nye lov blev vedtaget for førskole, grundskole, videregående skole og læreruddannelse (plus auktorisering af førskolelærernes erhvervsbetegnelse og erhvervs rettigheder) sidste forår. Alle fyre lov er trådt i kraft. Der er stor forskel på hvor radikal ændringerne er som de signaliserer. Man har stort set lavet lidt om på den måde lovene for de tre skoletrin er skrevet dvs. selve tekstens opbygning er udgående fra eleven og elevens behov, rettigheder og pligter i større grad end før. Jeg henviser her til forbehold på KÍs side men stort set er der ikke store konflikter i gang om de nye love for de første to skoletrin. Langt de største ændringer kommer til at ske i videregående skole hvor f. eks. elevernes arbejde skal herefter måles i såkaldte ECTS, skolerne får (tilbage) ansvaret for die linjer og fag som tilbydes i enhver skole udgående fra en rammelæseplan og meningen er at eleverne skal få et bredere tilbud af udannelsesveje blandt andet på grund af at almen fag og erhvervs fag kan i større grad en hidtil blandes. Myndighederne påtager sig ifølge loven et større ansvar for ungdomsuddannelserne for 15/16-18 åringerne og kommer i fremtiden muligvis til at finansiere en del af udgaverne f.eks. for bøger som hidtil blev betalt af eleverne selv eller deres forældre. Alle tre love signaliserer klart målet om enhver elevs individuelle ret til at gå i skole og få uddannelse (skolen er for alle) og indebærer lidt bedre eller klarere paragraffer om nogle ting som vedkommer handikappede elevers rettigheder og adgang til skoler og uddannelse. Ny lov om læreruddannelse Der arbejdes nu videre med ny lov om femårig læreruddannelse som er allerede trådt i kraft. Det betyder en forlængelse på to år for førskole- og grundskolelærere og på et år for lærere i videregående skole. Islands Universitet og Islands Læreruniversitet blev slået sammen med ikrafttrædelse fra og med sidste sommer således at al læreruddannelse som var i gang i begge to universiteter nu falder under den samme afdeling i det nye universitet. Jeg sidder nu som KÍs repræsentant i en arbejdsgruppe som blev nedsat af universitetet selv sidste forår med den opgave at skrive målsætning, guiding lights og rammer for indholdet i de nye læreruddannelser med hensyn til ny lov og forhenværende fremtidsplaner som universiteterne allerede var i gang med inden loven ændredes. Vigtige punkter eller temaer i vores diskussion som snart bliver præsenteret i form af konkrete forslag drejer sig blandt andet om specialisering vs. bred udannelse af lærere, om den praktiske del af læreruddannelsen, om vejledning af nye lærere og om hvordan man imødekommer al de nye krav som stilles til lærere, skoleledere, skoler og uddannelse i vores tid krav som også stadig ændrer sig. Det nuværende tidspunkt Om vi på grund af de ekstrem ugunstige økonomiske forhold ser frem til nedskæringer i uddannelsessystemet ved vi ikke på nuværende tidspunkt. Udannelsesministeren har udtrykt sig temmelig klart over at uddannelse og skoler er meget vigtig lige nu og at der ikke får ske noget som gør deres eller vores opgave overfor børn og unge mennesker í skolerne sværere end den allerede er.

18 4 Samhälls- och utbildningspolitiska tendenser som vi ser i dag Den nordiska välfärdsmodellen har utvecklats åt olika håll i de nordiska länderna under de senaste åren. Ändå är det mer som förenar än skiljer samhällsmodellerna åt i Norden om man jämför med utvecklingen till andra europeiska länder. Välfärdsmodellen baseras på en gemensam samhällssyn, även om länderna för en olik välfärdspolitik på olika områden. Den nordiska modellen, som begrepp, väcker ett ökat internationellt intresse med konceptet av ett omfattande trygghetssystem, god social standard, hög skattenivå och ändå internationellt konkurrenseffektiv. I ett globalt scenario diskuterar hela västvärlden och hela Norden välfärdspolitik, utbildningspolitik och samhällsservice och de utmaningar samhällena står inför. Den offentliga sektorns förutsättningar för en god verksamhet blir alltmer konkurrensutsatt. Stora demografiska förändringar väntar. Växande marginaliseringstendenser och ny fattigdom riskerar att öka spänningarna människor emellan. De sociala trygghetsmodellerna skiftar med olika politiska majoriteter och uppvisar också stor variation i de nordiska länderna. Nya lösningar på ser dagens ljus. Den danska flexicurity - modellen på arbetsmarkanden, som ett sätt att förena kraven på rörlighet och trygghet, har rönt stor uppmärksamhet internationellt. Kommunreformer och kostnadseffektiviseringar för att ge ökad service till medborgarna har medfört förändringar på utbildningsområdet och gett lärarna i de nordiska länderna nya utmaningar. Tendenserna från myndigheterna i de nordiska länderna är likartade. Genom centraliserad decentralisering ska målen uppfyllas. Beslutsfattare ställer krav på hög kvalitet i verksamheten, samtidigt som det professionella utrymmet minskar. Läraryrket är högt värderat i de politiska debatterna - ett synsätt som dessvärre inte har fått genomslag i lönesättningen och för villkoren i arbetet. En annan viktig trend på utbildningsområdet är de politiska diskussionerna om att förändra lärarutbildningen till en mer avancerad nivå och att kompetensutveckla den befintliga lärarkåren för att kunna följa med i den internationella utvecklingen. Även på detta område intar de nordiska länderna olika hållningar - från helhetssynen i den isländska modellen till en mer differentierad lösning för de olika lärarkategorierna. Den politiska satsningen på förskoleområdet är en annan viktig trend i Norden och i Europa. Politikerna vill ha en starkare profilering på utbildning framför omsorg vilket har medfört, att nästan alla nordiska länder, utom Danmark, under de senaste åren har överfört förskolan från socialdepartement till utbildningsdepartement. Detta för att accentuera förskolans utbildningspolitiska roll och därmed göra barnen fortare skolberedda. På förskoleområdet är den ekonomiska satsningen därför stor i jämförelse med vad som sker på skolans område i allmänhet. De nordiska länderna har brist på förskollärare och mycket görs nu för att rekryteras till yrket och för att kompetensutveckla de befintliga förskollärarna. På grundskolans område är utvecklingen karakteristisk för den politiska syn som råder. Grundskolan ska satsa resurserna på att förmedla kognitiva kunskaper som är lätta att mäta och vars resultat är lätta att jämföra med andra länder. De mjukare kompetenserna, som inte omedelbart ger synliga resultat i utvärderingsprocesserna, riskerar därmed att få stå tillbaka.

19 Nya gymnasiereformer för bättre konkurrens och ökad entreprenörskap ser dagens ljus. Reformerna på gymnasie- och yrkesutbildningens område ser olika ut i de nordiska länderna, men alla har det gemensamt, att de är influerade av den internationella utvecklingen. Arbetskraftens rörlighet och kompetens är viktiga komponenter på framtidens arbetsmarknad. 5 Framtida utmaningar Den finansiella oro som just nu drar igenom världsekonomin har redan fått synliga effekter i de nordiska länderna. Den fördjupade lågkonjunkturen, med produktionsstörningar, varsel och hot om nerläggningar, slår olika på de nordiska ländernas samhällsekonomier och som kommer att få stora konsekvenser på den offentliga sektorn och därmed också på utbildningsväsendet. Den ekonomiska krisen, som är den värsta på över hundra år, har rubbat förtroendet för bank- och kreditväsendet och fått förödande effekter på aktie- och bostadsmarknaden världen över. I Norden är Island drabbat särskilt hårt. Men även de övriga nordiska länderna kommer att få uppleva kommuner med vikande skatteunderlag och en offentlig sektor med växande svårigheter att finansiera sin verksamhet. Vad innebär dessa förändringar i redan ansträngda samhällsekonomier och därmed också för kommande skatteintäkter till den offentliga skolan? Kommer politiker och myndigheter att prioritera skola och utbildning? Riskerar vi nya entreprenörer på utbildningsområdet, när kommunerna inte kan finansiera verksamheten med egna skattemedel? Vad innebär en sämre skattefinansierad skola för rekryteringen av unga kompetenta lärarkrafter? Hur kommer lönebildningen att utvecklas? I detta scenario måste skola och utbildning värnas och rustas för att möta samhällets utbildningspolitiska konsekvenser och sociala svårigheter. Genom finanskrisen har många framtidsfrågor fått ny aktualitet och blivit ett akut ämne att diskutera i NLS. Vi kommer att möta politiska utmaningar som förmodligen blir ganska omvälvande. Låt oss diskutera olika scenarier och trender på vårt kommande höstmöte i NLS och jämföra våra erfarenheter. Vi behöver utbyta tankar och idéer för att kunna få en bredare facklig beredskap för det som redan är på väg.

20 Punkt 5, Sid. 1 Punkt 5 Nationella rapporter Inledning Efter all turbulens i finans- och bankvärlden är det viktigt, att styrelsen får en första samlad erfarenhet om hur läget är i varje nordiskt land och vilka utbildningspolitiska tendenser vi kan skönja på kort och på lång sikt. Detta kommer styrelsen att analysera och diskutera under punkten 4 på vår dagordning. Men lika viktigt är det, att styrelsen ges kunskap om förhållanden på andra viktiga områden. Verksamhetsåret 2009 har som ny inriktning ett förslag om att styrelsen ska få en bred orientering och en utvecklad kunskap om det land som innehar ordförandeposten. Därför kommer styrelsen, att i programmet för år 2009, få fokus på Finland som land, samhälle, utbildningsnation och som medlem i EU och den monetära unionen. Dessa erfarenheter ska bidra till en bättre kunskap om varje lands politiska system för styrning av resurser, ansvarsfördelning mellan stat och kommun och om nyheter på utbildningsområdet som styrelsen kan ha nytta av i den vardagliga kontakten med medier m.m. Ny utformning av punkten nationella rapporter NLS har under åren haft nationella rapporter som en återkommande punkt på dagordningen. Under åren har vi försökt att strukturera frågeställningarna för att göra erfarenhetsutbytet mer samlat. Ibland har det gått bra ibland sämre. Ambitionen att få mer praktisk kunskap om varje land, kräver en samordning av de viktigaste frågorna, som styrelsen känner behov av. Tanken är, att styrelsen inför varje möte ska välja ut ämnes - områden som ska belysas under denna punkt. Vid vårt styrelsemöte den november har temat Utbildningspolitiska tendenser en viktig funktion att fylla som gemensam referenspunkt till nästa års verksamhetsplan. Nationella rapporter borde också bli inkörsporten till frågor, som styrelsen har behov av att fördjupa sig i på kort och lång sikt. På så sätt formar detta erfarenhetsutbyte bättre det kommande årets verksamhetsplan.

21 Punkt 5, Sid. 2 Höstmötet november 2008 På höstmötet i november skulle det vara en effektivisering av erfarenhetsutbytet om organisationerna till punkten Nationella rapporter gör en kort nationell sammanfattning av de frågor som är rubricerade på bilaga1. Styrelsen kan sedan använda denna referensram i verksamheten under 2009 och dessutom få en erfarenhetsbank till nytta för den egna verksamheten. Ett viktigt område, som NLS bör ha en kraftsamling kring, är Strategier kring lönebildningen. Den frågan finns också i verksamhetsplanen under Vad kommer organisationerna att lägga vikt vid i kommande avtalsrörelser och vilka strategier arbetar man efter? NLS bör också få en bild av tillgången på lärare inom de olika stadierna på utbildningsområdet, eftersom det råder brist i några kategorier och överskott i andra. Styrelsen behöver här en gemensam referensram för att kunna fördjupa diskussionen under 2009 i frågor rörande rekrytering och facklig medlemsutveckling. Sist finns en fråga som kan vara svår att besvara men väl så viktig. Ibland ställer media frågor om nordiska utbildningsförhållanden som är svåra att svara på. Under denna rubrik Nyheter som är bra att känna till, kan nyheter uppmärksammas som förväntas bli föremål för debatt och mediebevakning i ett annat nordiskt land. (Se exempel på dagens fråga 3) Det kan vara spännande att se vilka nyheter som väljs ut och vad som kan komma ut av den informationen. Bilaga: Nationella rapporter i utvalda frågor.

22 Punkt 5, Bilaga 1 Punkt 5 Nationella rapporter i utvalda frågor FRÅGA 1 Strategier kring lönebildningen. Vad kommer lärarorganisationerna att lägga vikt vid i kommande avtalsrörelser och vilka strategier arbetar man efter? FRÅGA 2 Tillgången på lärare Hur ser tillgången på lärare ut i de olika stadierna och vilken utveckling är närmast att vänta? FRÅGA 3 Nyheter som är bra att känna till Finns det en politisk diskussion om ökad satsning av entreprenörskap i skolan? Utvecklas privata skolformer i nya ägandeformer?

23 Punkt 6 Punkt 6 Tema: Vad vill vi med NLS? En första idédiskussion om NLS och framtiden Till denna punkt biläggs ett idéunderlag som notat från Danmarks Laererforening (bilaga 1.1.). Till detta notat fästes generalsekreterarens bedömning av tidsåtgången i det nuvarande uppdraget (bilaga 1.2). Inför idédiskussionen bilägger generalsekreteraren också en orientering om reflektioner och erfarenheter i arbetet. (bilaga 2)

24 Punkt 6, Bilaga 1.1 Danmarks Lærerforening Den 6. november 2008 Notat om NLS arbejdet Siden NLS i sin nuværende form blev etableret i starten af 1990 erne er der ikke sket en egentlig evaluering af arbejdet. Et sådant samarbejde bør med jævne mellemrum evalueres, og da generalsekretæren står over for at skulle fratræde for at gå på pension er dette en god anledning til at foretage en samlet evaluering af samarbejdet i NLS. I nærværende notat er nævnt en række elementer, som kan indgå i disse overvejelser. Udviklingen i de nordiske landes samarbejde Det nordiske samarbejde kan kort beskrives som et regionalt samarbejde, der hviler på geografisk, historisk og kulturel samhørighed. Historisk er det nordiske samarbejde startet som et samarbejde på græsrodsniveau, hvor bl.a. foreningen Norden har skabt et usædvanligt stærkt fundament for samarbejde og samhørighed i Norden. Dette udmærker i øvrigt det nordiske samarbejde i forhold til hovedparten af andet internationalt samarbejde. Man kan skelne mellem et formelt og et uformelt nordisk samarbejde. Inden for begge typer finder samarbejdet sted på flere niveauer: blandt parlamentarikere, ministre og embedsmænd. Det formelle nordiske samarbejde foregår inden for rammerne af Nordisk Råd, som er parlamentarikernes samarbejdsforum og Nordisk Ministerråd, hvor regeringerne samarbejder. I Nordisk Ministerråd har undervisnings- og forskningsministrene det overordnede ansvar for forsknings- og uddannelsespolitikken, IT-politikken og koordinering af sprogsamarbejdet. Udfordringerne fra globaliseringen har fået nordiske politikere til i endnu højere grad at satse på topforskning, kvalitet i uddannelsen og livslang læring, både i det enkelte land og i det nordiske samarbejde. Det uformelle nordiske samarbejde finder sted uden for institutionerne og er af mere ad hoc præget karakter. Det drejer sig først og fremmest om det samarbejde, der finder sted på det udenrigspolitiske, forsvarspolitiske, bistandspolitiske og handelspolitiske område. Derudover er der et uformelt samarbejde blandt fagministrene på enkelte områder. Eksempelvis mødes fagministrene for uddannelse og forskning og drøfter emner, hvor en erfaringsudveksling er nyttig. Yderligere er der tætte kontakter på embeds- 1

25 Punkt 6, Bilaga 1.1 mandsniveau mellem de forskellige hovedstæder og repræsentationerne uden for Norden. Siden slutningen af 1950 erne har der udviklet sig et omfattende uformelt praktisk samarbejde mellem de nordiske landes ambassader og repræsentationer i udlandet. De baltiske lande er i de senere år blevet knyttet til såvel det formelle som uformelle nordiske samarbejde. Hvad angår det uformelle nordiske samarbejde, har der udviklet sig den praksis, at bl.a. de nordiske stats- og udenrigsministre afholder et årligt møde med deres baltiske kollegaer, hvor spørgsmål af fælles interesse drøftes. Den Europæiske Union har været i konstant vækst og udvikling og får større og større betydning. I EU har uddannelsesområdet fået en større og vigtigere placering, selv om de almene uddannelsespolitiske spørgsmål ikke er omfattet af traktaten og derfor principielt er et suverænt nationalt anliggende. Uddannelse samtænkes i dag med beskæftigelses- og vækststrategier. Den politiske koordinering på tværs af landegrænserne er også øget betydeligt på grund af den åbne koordinationsmetode, der i øvrigt ofte omfatter både EU- og EFTA-landene, og dermed påvirker alle de nordiske lande. Fokus er dermed rykket. Politisk har Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd fået mindre betydning, og de to råd har ikke den store indflydelse på de nordiske landes politiske beslutninger. Det skal dog bemærkes, at betydningen af det nordiske samarbejde vurderes forskelligt i de enkelte nordiske lande - en vurdering, der nok til dels afhænger af, hvor vidt det pågældende land er medlem at EU. I det europæiske politiske spil eksisterer den nordiske alliance de facto ikke. Det skal dog ikke undervurderes, at fx danske EU-parlamentarikere på det informelle plan umiddelbart vil søge alliancepartnere blandt nordiske kolleger, hvis de har en sag, de ønsker fremmet. Men i øvrigt etableres de enkelte nordiske landes alliancer på kryds og tværs. Selvom det altså kan konstateres, at de nordiske landes politiske samarbejde har mistet betydning, må det dog konstateres, at der fx på arbejdsmarkedsområdet sker en ideudveksling og en vis form for koordinering mellem de nordiske regeringer og arbejdsgiverne i de nordiske lande. På det uddannelsespolitiske område foregår der de nordiske lande imellem en erfaringsudveksling, ofte bilateralt, hvilket er af politisk betydning i de enkelte lande. På det uddannelsespolitiske område er det imidlertid værd at bemærke, at de nordiske lande ofte betragtes og omtales under ét i den internationale debat. Ude fra set er struktur og indhold i de nordiske uddannelser stort set identiske. Det betyder, at der i internationale fora som regel er mulighed for at indgå alliancer med andre nordiske repræsentanter, hvis man ønsker et nordisk uddannelsessyn fremmet. Såvel i EU-regi som i OECD refereres der nærmere til nordiske værdier og dannelsesidealer, end til det enkelte nordiske land. Og de nordiske uddannelsessystemer herunder især grund- 2

26 Punkt 6, Bilaga 1.1 skolen og førskoleområdet opfattes som i mange henseender ideale af mange internationale eksperter. Dette forhold åbner muligheder for i fællesskab at øve indflydelse, men forudsætter, at nordiske uddannelsespolitikere har mulighed for og ønske om at drøfte principielle spørgsmål om udvikling på det uddannelsespolitiske område. Med globaliseringen sker der en større og større bevægelighed af arbejdskraften, og dette påvirker også de nordiske lande. Dette ses på lærerområdet specielt i visse grænseområder som den finsk-svenske grænse i nord, den norsk-svenske grænse i syd og den dansk-svenske grænse i Øresundsregionen. Men i øvrigt er der en lang og veletableret tradition for, at nordiske lærere ansættes på tværs af grænserne, da læreruddannelserne er gensidigt anerkendt. NLS historisk set Samarbejdet mellem de nordiske lærere daterer sig helt tilbage til 1870, hvor det første nordiske skolemøde blev afholdt i Gøteborg. De nuværende NLS-sommerkurser kan på en måde anses for at være udsprunget af de nordiske skolemøder. På organisationsplan startede samarbejdet som et samarbejde mellem organisationerne i Norge, Sverige og Danmark i 1915 og samarbejdet, nu udvidet med Finland og Island, førte i 1968 til dannelsen af NLS. NLS var oprindeligt et samarbejde alene for lærerne i grundskolen, men det udviklede sig fra starten af 1990 erne med dels ansættelse af en generalsekretær i 1990 og dels i de følgende 2 år med en udvidelse til også at omfatte førskolelærerne, lærerne i erhvervsuddannelserne (yrkeslärarna) og gymnasielærerne, og i 2005 blev samarbejdet udvidet med et lederforum. Oprindelig havde hver medlemsorganisation en plads i styrelsen, men efterhånden som antallet af medlemsorganisationer voksede, blev denne repræsentation uhensigtsmæssig. Det blev derfor besluttet, at Danmark, Finland, Norge og Sverige fik hver syv pladser, Island og Færøerne fik tre pladser hver og Grønland to. Hvert land deler disse pladser imellem sig under hensyntagen til, at alle sektorer skal være repræsenteret. NLS funktion og udvikling NLS har gennem årene haft to hovedopgaver. Den ene opgave har været at påvirke de enkelte landes politikere gennem at påvirke arbejdet i Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. Derudover har det været opgaven at dele viden og udveksle erfaringer på de faglige og pædagogiske områder samt at udvikle politik i fællesskab som grundlag for at påvirke uddannelsespolitikken i det enkelte land. 3