NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD. Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den 3-4 december 2014 i Helsingfors.

Transkript

1 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Till NLS Styrelse Helsingfors Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den 3-4 december 2014 i Helsingfors. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 24 november för att vi ska få in dem på webbsidorna så de är tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Varmt välkomna till Helsingfors. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare

2 2 1. Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL, observatör Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF Bo Holmgaard DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Annette Nordstrøm Hansen GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Christoffer Jørgensen HL Christer Holmlund FSL, Finland Olli Luukkainen OAJ Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anitta Pakanen OAJ Pasi Pesonen OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Kári Jespersen YF Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Thordur Hjaltested KI Haraldur F. Gíslason KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Anne Finborud SL Ingrid Convery Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Anders Almgren LR Bo Jansson LR Paula Engwall Lärarförbundet Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet

3 3 2. Dagordningen fastställs Information Inbjudan till styrelsemöte har skickats till styrelsen Dagordningen har skickats till styrelsen Övriga möteshandlingar har skickats till styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan

4 4 NLS HÖSTMÖTE Bilaga Tid: Plats: Se bifogad tidsplan Radisson Blu Royal, Runebergsgatan 2, Helsingfors 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll 6. 7 maj NLS verksamhetsplan NLS budget Tema Kommunikation och opinionsbildningsarbete Finlands konsensuspolitik 7. Förbundsseminarium Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden EI ETUCE 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast för att kunna sättas in på NLS webbplats inför mötet. 11. Samarbete med Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet 12. Möteskalendarium Styrelsens möten 2016, Island Sommarkurs 2016, Norge 13. Anmälningsärenden Studerandeforum Ledarforum Utvärdering av sommarkursen Övriga ärenden 15. Mötet avslutas

5 5 Bilaga Tidsplan för NLS styrelsemöte Tidpunkt: onsdag den 3 december, kl torsdag den 4 december, kl Plats och logi: Radisson Blu Royal, Runebergsgatan 2, Helsingfors Onsdag Lunch Finlands konsensuspolitik, arbetsminister Lauri Ihalainen Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Kommunikation och påverkansarbete i OAJ, kommunikationschef Marja Puustinen Middag i restaurang Loiste, kabinett Kaarre Torsdag Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Lunch

6 3. Godkännande av föregående mötesprotokoll 6 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Svartå, Finland 6. 7 maj 2014 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter i juni Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den 6. 7 maj Bilagor Bilaga Protokoll från

7 7 Protokoll från NLS vårmöte 2014 Bilaga Ärende NLS Vårmöte Tid Plats Svartå slott, Svartå, Finland Närvarande Henning Pedersen Stig G Lund Anders Bondo Christensen Bo Holmsgaard Christoffer Jørgensen Hanne Pontoppidan Dan Johansson Kari Kinnunen Päivi Koppanen Anne Liimola Pasi Pesonen Olli Luukkainen Maud Wang Hansen Kári Jespersen Herálvur Jacobsen Sivso Dorph Thordur Hjaltested Aðalheiður Steingrimsdottir Ragnhild Lied Ingrid Convery Terje Skyvulstad Hege Elisabeth Valaas Lars Erik Wærstad Anders Almgren Paula Engwall Ann-Charlotte Eriksson Sören Holm Inger Maurin Eva-Lis Sirén Maria Häggman Anders Rusk Taina Aellig Maj Lönnroth BUPL BUPL DLF DLF HL Uddannelsesforbundet FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ FP YF FL IMAK KI KI Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet LR Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet NLS NLS tolk tolk

8 8 1. Mötet öppnas Beslut Olli Luukkainen önskade deltagarna välkomna till Svartå och Finland och förklarade mötet öppnat kl De nya styrelsemedlemmarna Bo Holmsgaard, DLF och Christoffer Jørgensen, HL, och Pasi Pesonen, OAJ presenterade sig. 2. Dagordningen fastställdes Beslut Som teman under mötet behandlades under punkt 7 aktuella utbildningspolitiska reformer och frågor i Finland och OAJ:s framtidsprojekt Toppkunnande i Finland Dagordningen och tidsplanen fastställdes och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll från Lyngby den november 2013 Beslut Protokollet godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS verksamhetsberättelse 2013 Generalsekreteraren presenterade NLS verksamhetsberättelse för år Styrelsen diskuterade i samband med verksamhetsberättelsen samarbetet med Nordiska Ministerrådet och Nordiska rådet. Diskussion Thordur Hjaltested bad om att årtalet i verksamhetsberättelsens punkt 5.1 gällande EI:s konferens i Montreal korrigeras från 2015 till Lars Erik Wærstad bad om att Arvin Gadgils titel i verksamhetsberättelsens punkt 3.4 Internationella Sekreterares möte korrigeras från biståndsminister till biståndsministerns statssekreterare. Beslut Verksamhetsberättelsen godkändes med ovannämnda korrigeringar och bifogades till protokollet som bilaga Styrelsens diskussion om samarbete med Nordiska Ministerrådet och rådet antecknades till kännedom i bilaga Styrelsen gav generalsekreteraren i uppgift att till nästa möte bereda ett diskussionsunderlag där alla organisationer hörts för att kunna diskutera samarbetet med Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet ur ett bredare perspektiv.

9 9 5. NLS räkenskaper och revision för 2013 Generalsekreteraren presenterade NLS räkenskaper och revision för år Beslut Räkenskaperna och revisionsutlåtandet för 2013 godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilagor och Förslag till medlemsavgift 2013 Generalsekreteraren presenterade medlemsavgiftsfördelningen för år Beslut. Medlemsavgiften godkändes enligt föredragning. Fördelningstabellen bifogades till protokollet som bilaga Mötets tema 7.1 Aktuella utbildningspolitiska reformer och frågor i Finland Direktör Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsens enhet för svensk utbildning inledde andra dagen med att berätta för styrelsen om det aktuella utbildningspolitiska reformerna som är aktuella i Finland. Bob Karlssons presentation bifogades till protokollet. Beslut Styrelsen bifogade Bob Karlssons presentation till protokollet som bilaga och antecknade diskussionen till kännedom som bilaga och 7.2 OAJ:s framtidsarbete Toppkunnande i Finland 2030 Olli Luukkainen inledde om framtidsarbetet Toppkunnande i Finland 2030 och berättade att arbetet fortsätter med OAJ:s framtidsmaskin som finns på Den ställer frågor om utbildning till en bred allmänhet och samlar svar. Man vill ha tillgång till en allmän åsikt när regeringsprogrammet skrivs nästa gång och skapa synlighet för utbildningsfrågor. Framtidsmaskinen har också varit på turné runt om i Finland. Sakkunnig Lauri Kurvonen från OAJ presenterade OAJ:s framtidsarbete Toppkunnande i Finland Presentationen bifogades till protokollet. Diskussion Stig G. Lund tackade för det spännande upplägget och konstaterade att han saknade exempel för vad man gör för förskolans del.

10 Anders Bondo Christensen konstaterade att han tror på idén att involvera samhället. Framtidsmaskinen beskriver vilken uppfattning man har om bildningen i samhället. Samhällsdiskussionen präglar allt arbete, samarbete med arbetsgivare, politiker och övriga fackföreningar. 10 Eva-Lis Sirén tackade för ett intressant erfarenhetsutbyte och reflekterade kring läget i Sverige sedan 2008 då man bestämde att man aktivt skulle få alla att tala om skola och lyfta skolan på dagordningen. Det har man lyckas med. Idag har alla åsikter om svensk utbildning och lägger förslag. Det har blivit viktigt att lägga fram förslag på skolområdet och det behövs för att vinna val. Då diskussionen blir så populär blir det svårt för man måste se vilka förslag som är viktiga för lärare och elever. Nu går Lärarförbundet ut med budskapet att politiker ska behärska sig och lägga förslag som gör skillnad. Ragnhild Lied berättade att man inför val är engagerad i utbildningsfrågor också i Norge och politikerna ofta kommer till Utdanningsforbundet för råd. Lied poängterade att framtidsmaskinen kunde vara ett bra arbete att lyfta fram inom EI:s Unite-kampanj. Olli Luukkainen berättade att framtidsmaskinen finns på EI:s webbsidor. Anne Liimola berättade om förskolans roll i framtidsarbetet. Man har i arbetet betonat att förskolan är grunden till livslångt lärande. I Finland är det nära till hands att man gör inskränkningar på den subjektiva rätten till dagvård. En stor diskussion är också hur stor andel av personalen som ska vara högutbildad. Målet för förskollärarna har varit att utbildningen bör ligga på magisternivå. Politiskt försöker man nu dra ner på ambitionen. En utmaning är den privata sidans hejdlösa tillväxt. Det finns kommunala beslut på att 40 procent av vissa kommuners dagvård ska vara privat. Offentliga resurser flyttas till det privata. Området har många stora utmaningar. Olli Luukkainen berättade att en utmaning i framtidsarbetet är hur man får med andra organisationer och politiker i arbetet. OAJ har utmanat alla på bred front och försöker få med arbetsgivarsidan för att stöda utbildning. Man söker stöd för framtiden från dem. Under tre års tid har man genomfört en regional turné där man åker runt om i landet på torg och andra offentliga ställen för att träffa folk. Nästa år kommer framtidsmaskinen att vara med i turnén. OAJ samarbetar kontinuerligt med de politiska partierna och träffar alla parlamentariska partigrupper inför valet. Ordförande försöker träffa alla partiledare. På

11 utbildningsmässan Educa har man ambitionen att ordna en valdebatt för partiordförandena Av Finlands 200 riksdagsledamöter är 26 lärare. Tyvärr har ingen politiker profilerat sig genom utbildning utan man går fram andra vägar i politiken, t.ex. genom social- och hälsovårdsfrågor som är resurskrävande och har tagit över agendan. 11 Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och bifogade Lauri Kurvonens presentation till protokollet som bilaga NLS sommarkurs 2014 i Bålsta Generalsekreteraren presenterade det aktuella läget i förberedelserna inför sommarkursen. Diskussion Hege Valås berättade att man i Norge fått in färre ansökningar till sommarkursen denna gång och att man tror att orsaken kanske beror på att kursveckan flyttats framåt med en vecka. Ur norsk synvinkel vore det bra att flytta tillbaka veckan till veckan efter midsommar. Anders Rusk konstaterade att deltagarantalet för årets kurs är aningen mindre än tidigare år och att man allvarligt ska överväga att gå tillbaka till veckan efter midsommar (St. Hans) som kurstidpunkt. Kursens tidpunkt slås fast på nästa möte. Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och bifogade sommarkursens preliminära program till protokollet som bilaga Internationella ärenden 9.1 Education International Diskussion Eva-Lis Sirén konstaterade att EI styrelsens senaste möte var precis efter NLS-styrelsens möte i december 2013 och att EI:s nästa möte är först i oktober Under våren har det varit Special Officers meeting och kvinnokonferens i Dublin. Nästa EI-styrelse kommer att diskutera förslag till kongressresolutioner och resolutionsbearbetningen. EIstyrelsen utser i mars en Ad hoc-kommittee, med en representant från varje region för att bearbeta resolutionerna på förhand. Representanterna utses av de regionala kommittéerna eller regionala konferenser. I Europa utser ETUCE en representant. Representanten bör kunna engelska och ha resolutionshanteringskunskap. Förslag till ändringar ska beaktas och tanken är att göra ett bra förarbete med resolutionerna så att allt inte sker på kongressen. Kongressen kommer sedan att föreslå en justering av i EI:s By laws för att man ska hinna med arbetet. En tidsplan för arbetet har skickats ut.

12 12 Special Officers-mötet lyfte fram Uganda som har starka lagar mot homosexualitet. EI har skrivit till den lokala lärarorganisationen UNATU. UNATU är icke-diskriminerande. I många länder i Afrika finns redan stark lagstiftning på området och den görs delvis som motreaktion på västerländska frågor. Det är viktigt att vi är tydliga med vad lärarorganisationernas uppgift är i det här sammanhanget och betonar dialogens betydelse. Också läget i Ukraina diskuterades på officers och en högnivådelegation från EI har besökt landet för att undersöka situationen och se vilka behov lärarorganisationen där har. Det politiska läget är känsligt också ur fackföreningsperspektiv. Det är viktigt att vi är tydliga som lärarorganisationer vad vi arbetar med, dvs. utbildning och fackliga rättigheter och att vi inte går in i andra politiska frågor. EI planerar finansiellt stöd genom EI:s solidaritetsfond. Unite-kampanjen, som diskuterades på NLS styrelsens förra möte, syftar till att se till att utbildning finns kvar på FN- agendan bland post målen. Hur utbildning definieras kommer att avgöra hur utbildning diskuteras och definieras globalt de kommande femton åren. I detta arbete bör vi alla trycka på våra regeringar. Sverige har bland annat skrivit brev till sin biståndsminister eftersom många av besluten fattas nationellt. Vi måste komma ihåg att även på det internationella planet är beslutsfattarna nationella. Unite-kampanjen kulminerar i samband med världslärardagen den 5 oktober Planeringen för detta diskuteras i Montreal i maj. Ett förslag är att FN-skrapan i New York projiceras med bilder och budskap om utbildning. Ragnhild Lied berättade att EI upprättat en fond där alla organisationer ska kunna bidra ekonomiskt för att hjälpa de organisationer som inte har resurser till nationella Unite-aktiviteter. Tanken är att organisationer får söka bidrag för att täcka procent av kostnader för att synliggöra Unite-kampanjen nationellt. Fonden finns också för att täcka deltagande i EI-aktiviteter till exempel på lärarnas dag. Lied konstaterade att våra nordiska länders konkreta deltagande i kampanjen är lite annorlunda. Det är inte nordiskt att gå ut på gatan utan man arbetar på andra sätt. Många av de uppgifter vi jobbar med varje dag faller inom ramen för Unite-kampanjen, svårigheten för oss är

13 att synliggöra det. Frågan är om vi borde göra något samnordiskt inom ramen för Unite, till exempel sända in en krönika eller på något annat vis sätta NLS-stämpel på Unite-kampanjen. 13 Lied tog ytterligare upp kvinnokonferensen i Dublin i april Konferensen hade 400 deltagare och hela världen var representerad. Det övergripande temat var From Words to Action. Konferensen var den andra globala kvinnokonferensen och var närmast uppbyggd som ett seminarium med en mängd workshops och grupparbeten som kompletterades av plenumdebatter. All verksamhet rapporterades i slutet av dagarna. Konferensen besöktes av Finlands tidigare president Tarja Halonen som verkligen satte sin stämpel på konferensen genom att hålla ett engagerat tal. Halonen talade om att nyckeln till jämställdhet börjar i förskolan och att Norden har ett ansvar och en roll i det större globala sammanhanget med detta arbete. Konferensen kom med rekommendationer till EI om att alla EI-kampanjer ska ha en jämlikhetsdimension. Anders Rusk konstaterade att det går utmärkt att sända ett NLSuttalande inom ramarna för Unite eller exempelvis en artikel till EI:s webbsida. Eva-Lis Sirén konstaterade att ett gemensamt uttalande kunde vara bra som kontrast till andra organisationers aktiviteter. Det är viktigt att vi trycker på för att utbildning ska vara ett prioriterat mål för världens regeringar. Beslut Rapporteringen och diskussionen kring aktuella EI-ärenden antecknades till kännedom. 9.2 ETUCE Paula Engwall inledde om ETUCE:s verksamhet där Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP varit på agendan. ETUCE följer frågan och arbetar för att utbildning ska uteslutas ur avtalet. En person i ETUCE arbetar med detta på heltid.. En annan stor fråga är överklagansmekanismen (ISDS) i avtalet. Privata aktörer kan nämligen överklaga nationer som en gång öppnat upp sina marknader om de vill återföra restriktioner och inte öppnar upp sin marknad inom ett område tillräckligt mycket. Man samarbetar med de amerikanska organisationerna NEA och AFT i dessa frågor. Bureaun har i december gjort ett uttalande om Opening up Education med fokus i synnerhet på ICT i utbildning. På ETUCE styrelsen hade

14 man besök från kommissionen för att behandla ämnet. Avsaknaden av social dialog på området har kritiserats. Diskussion om smygprivatisering i samband med ICT i skolan har också förts. 14 Unite for Quality Education är på agendan också på Europanivå, där styrelsen enats om 10 nyckelindikatorer för en kvalitativ utbildning. ETUCE har påverkat EU-valen genom att olika kandidater fått skriva under dessa prioriteringar och publicerat detta på ETUCEs webbsidor. Medlemsorganisationer har uppmanats att diskutera med sina kandidater. Man har också diskuterat Professional Card. Tre yrkesgrupper utreder möjligheten att införa certifikatet. ETUCE har ställt frågan om man kan utreda detta för lärare i och med att lärare är den tredje mest mobila gruppen i Europa men detta sker tidigast Solidaritetsfrågor har varit framme mycket under senare tid och man diskuterade att solidaritetsbrev är viktiga och har stor effekt för många organisationer därför att lärarorganisationerna är under stor press i många länder. Läget i Ukraina diskuterades på officersmötet och man har tagit fram en plan. Gällande Ukraina har man fått en förfrågan om finansiellt stöd då lärarnas fackföreningshus brändes ner under oroligheterna. ETUCE har tillsammans med sina ukrainska representanter diskuterat hur detta kan göras. Just nu hyr organisationen en våning på ett hotell. ETUCE har lovat betala hyran 6 mån. Man lånar också euro till organisationen för att hyra ett nytt hus där hälften betalas tillbaka över 10 år. Det som inte går åt betalas tillbaka till EIs solidaritetsfond. Ett utvecklings- och demokratiseringsprojekt utreds efter att läget stabiliserats. Läget är känsligt och man försöker stå över nationella politiska synpunkter för att inte skapa splittring. Vidare planerar ETUCE en specialkonferens i Wien som föregås av en EI-ETUCE förskolekonferens. Temat för konferensen är The Future of the Teaching Profession. I anslutning till konferensen ordnas olika workshops, en om högre utbildning, en om finanskrisen och en om jämställdhet. Man har beslutat att jämställdhetskonferensen inte ska ligga parallellt med högre utbildning eftersom det påverkar könsfördelningen bland dem som deltar. Enligt stadgarna kan varje medlemsorganisation sända två representanter och två observatörer per organisation. Styrelsemedlemmar kan delta utöver detta.

15 Thordur Hjaltested berättade att atmosfären under mötet påverkades av läget i Ukraina. Han tackade också för den solidaritet de isländska gymnasielärarna fick under sin strejk från EI, ETUCE och NLS. 15 Beslut Rapporteringen och diskussionen kring aktuella ETUCE-ärenden antecknades till kännedom. 9.3 Övriga internationella möten Eva-Lis Sirén konstaterade att man i år deltagit i den 4:e International Summit for the Teaching Profession. International Summit är en unik arena där ministrar och lärarorganisationer diskuterar tillsammans. Vi ska arbeta hårt för att hålla detta! Efter Nya Zeeland kan man konstatera att International Summit är etablerat som forum. Viktigt är att ministrarna fortsättningsvis ska tycka att det är intressant och att de ser de fackliga representanterna som representanter för professionen. Vi måste vara beredda att diskutera frågor ministrarna tycker är intressanta och vara konstruktiva. Det är viktigt att kolla hur många ministrar som kommer och den här gången var det fler än i Amsterdam. Nordiskt var det svagt då enbart Danmarks minister deltog. Det är positivt att man redan nu har information om var de kommande konferenserna kommer att vara. År 2015 är mötet i Kanada och 2016 i Tyskland. Summit tar i sig inga beslut utan varje land bestämmer själv tre mål som man vill jobba med. I Sverige jobbar man nu för att locka fler att bli lärare, styrningen av resurser och särskilt stöd för elever. Det är viktigt att de bästa lärarna undervisar de elever som har de största utmaningarna. Olli Luukkainen understödde Siréns uppskattning att forumet är viktigt med tanke på statusen och att Summit ser ut att bli årligt återkommande. För Finlands del var det tråkigt att undervisningsministern var tvungen att bli borta på grund av regeringens budgetria för de kommande åren. Bland annat utbildningsresurser beskars under rian och vänsterpartiet lämnade regeringssamarbetet. Med hjälp av EI lyckades Finland ändå hålla sin plats vid runda bordet trots att ministern inte deltog. För Finlands del lyfte man som första punkt fram en reflektiv lärarprofession. Man vill betona lärarnas starka kunnande, autonomi och självständighet. Lärararbetet baserar sig på självständiga uppskattningar och analytiska överväganden. Det behövs inte övervakning utifrån eller politiska dekret. Som andra punkt lyfte man fram förtydligandet av professionens kärna som blivit relevant i och med nya uppgifter för lärare. Finlands tredje punkt var skolornas ledning och utvecklandet av ledarskapet. Andreas Schleicher lyfte under sitt inlägg fram

16 16 skolledningens pedagogiska kunskaper. Just nu går utvecklingen i Finland inte åt det här hållet. Anders Bondo Christensen konstaterade att Summit är ett spännande arrangemang där man sitter med sin utbildningsminister och framstående forskare. Vi kan använda oss av den kunskap som vi får via forskningen. I en jämförelse i elevkontakt mellan Shanghai som toppar Pisa-mätningarna och USA finns till exempel en skillnad i elevkontakt på nästan de dubbla mellan Shanghais 16 timmar och USAs 30. Statistik som denna kan vara mycket användbar i diskussioner i våra hemländer. Intressant för Danmarks del är att när man kommer hem gör ministern helt annat än det man talat om. Singapore som är ett annat land som gått framåt har ställt upp 5-6 mål för utbildning som handlar om integritet och ansvarsfullhet i stället för att införa primitiva mätningar. Det här är viktiga exempel som vi får via Summit-mötet. Danska utbildningsministern hade inför konferensen avtalat med DLF om vad man skulle diskutera. Ett mål för Danmark är att återskapa det goda samarbetet mellan regeringen och lärarna. Det är viktigt att diskutera hur man kan vara med och sätta dagordningen inför nästa möte och samla upp de diskussioner som ska vara tongivande. Det är inte en självklarhet att man vill diskutera med lärarorganisationer utan kanske med lärarrepresentanter. I samband med Summit hålls också ett möte om kommersialisering av utbildningen. Bolaget Pearsons äger mer och mer inflytande på stora delar av utbildningen i många länder. De erbjuder lösningar för utbildning, bl.a. säljer de tester. Utvecklingen är mycket skrämmande. De som var på plats var eniga om att man måste arbeta mot detta. Dennis van Roekel från NEA jämförde Pearsons ställning på utbildningsområde med Microsoft på IT-området. Pearsons börjar med andra ord få monopol. Ragnhild Lied konstaterade att som tidigare nämndes prioriterade varken statsrådet eller statssekreteraren i Norge konferensen eftersom man var upptagen med budgetarbete i Norge. Det är en utmaning när ministern inte deltar och i Norges fall har ministern i diskussioner låtit förstå att International Summit skulle vara lättare att prioritera om det inte ordnades varje år. Lied poängterade att det är mycket värdefullt att få möta också forskarna från OECD eftersom våra ministrar använder sig av dem. I Norge måste man arbeta för att få vara med. De gemensamma mötesplatserna är mycket värdefulla.

17 Thordur Hjaltested berättade att man i Island redan i januari beslutade att inte delta i International Summit. Dessutom sammanföll mötet med KI:s kongress. Man hoppas kunna delta i framtiden. 17 Stig G Lund rapporterade om arbetet i EI:s tematiska arbetsgrupp för förskola. Gruppen har avslutat arbetet med Quality Framework for Early Childhood Education. Man inkallar till konferens juni 2014 i Athen där man ber ämbetsmän och ministrar diskutera vilka mätinstrument som kan användas för att mäta kvalitet i förskolan. Ett sätt har varit att utarbeta dokument med olika indikatorer, t.ex. att det finns tillgång till förskola för alla barn och utbudet är av bra kvalitet. Arbetet görs i samarbete med OECD och UNESCO och behandlas sedan vidare i kommissionen och i ministerrådet. Det är oklart hur det här kommer att behandlas framöver då det blir europaparlamentsval och en ny kommission tillsätts. Vad gäller utbildning och ungdom diskuteras nu mycket de prioriteringar man ska arbeta med framöver. Just nu ser det ut som att man vill arbeta vidare med att utveckla politik på förskolområdet. Man vill också integrera diskussionerna om förskolan i den generella utbildningsdiskussionen, vilket är en markering att man erkänner förskolans betydelse i utbildningsförloppet. Det är bra att följa upp på det nationella planet att man lever upp till de rekommendationer som görs på EU-nivå. Två dokument som är intressanta för området kommer att presenteras i samband med konferensen i Athen. Den ena är en Eurydice-rapport som samlat nyckelfaktorer om hur förskolan ser ut i Europa. Det är bra att kontrollera att den nationella kommittén för det egna landet fått in rätt data. Den andra rapporten har gjorts av Eurofoundation som tittat på arbetsvillkor för anställda i förskolan. De har också tittat på kvalitetsfrågan och diskuterat antalet barn per grupp eller antalet barn per vuxen samt utbildningsnivån på personalen i förskolorna. Det är viktigt att följa med hur dessa tas emot i våra ministerier. Resten av Europa är mycket intresserade av att ta del av de nordiska erfarenheterna på förskolområdet. Beslut Rapporteringen och diskussionen om övriga internationella möten antecknades till kännedom.

18 Nationella rapporter De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt. Beslut Styrelsen antecknade de nationella rapporterna till kännedom. Bilagorna bifogades till protokollet. 11. Möteskalendarium Möte i sektorn för förskola och fritidshem Möte i sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Sommarkurs, Aronsborg, Sverige Ledarforum i Norge Gemensamt sektorsmöte Studerandeforum, Finland Styrelsemöte Styrelsemöte Styrelsemöte Beslut Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom och beslöt att förbundsseminariet 2015 ordnas i Sverige. 12. Anmälningsärenden Generalsekreteraren presenterade rapporten och utvärderingen från seminariet Lärarnas yrkesetik i Norden i Helsingfors Beslut Styrelsen antecknade informationen till kännedom. Seminariedokumentationen bifogades till protokollet som bilaga Övriga ärenden Beslut Inga övriga ärenden behandlades under mötet 14. Mötet avslutas Beslut Ordförande Olli Luukkainen avslutade med att tacka för ett bra möte och för täta kontakter mellan NLS organisationerna. NLS styrelse sammanträder nästa gång i Helsingfors

19 19 4. NLS Verksamhetsplan 2015 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsplanen för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsplan för år 2015 Bilagor Bilaga Verksamhetsplan för år 2015

20 Bilaga Verksamhetsplan 2015 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Helsingfors

21 21 Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan Inledning A.Temat för året NLS tyngdpunktsområden under A. Mätningarna kommit för att stanna... 4 B. Den nordiska kollektivavtalsmodellen fungerar Styrelsen A. Styrelsens möten B. Styrelsens arbete Sektorernas verksamhet Kurs- och konferensverksamhet A. NLS Förbundsseminarium B. LEDARFORUM C. STUDERANDEFORUM Informationsutbyte Internationellt lärarsamarbete A. Education International B. ETUCE Nordiska samarbetsorgan A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet B. Nordens Fackliga Samorganisation... 30

22 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 22 / Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS utgår i sin verksamhet från bestämmelserna från sina stadgar och linjedragningarna i sin strategi- och strukturplan. De slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett strukturerat och aktivt erfarenhetsutbyte kring gemensamt beslutade teman, strategier och idéer inom aktuella verksamhetssektorer. Målet är en kvalificerad facklig- och utbildningspolitisk samverkan, som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen särskilt i Norden, men också på europeisk och global nivå. Målet är också att främja en kvalitativt högtstående och likvärdig utbildning. NLS står som aktör och koordinator för erfarenhetsutbytet, liksom för den övriga verksamheten inom ramen för samrådet. Verksamhetsåret kommer att struktureras enligt de i NLS vedertagna principerna att spegla de aktuella frågorna utifrån utvecklingen och förhållandena i värdlandet. Verksamhetsåret 2015 kommer med mycket stor sannolikhet att domineras av den globala, speciellt den europeiska finanskrisens kraftiga inverkan på den offentliga sektorn finansiella ramar och därmed på utbildningens kvalitet och resurser. Finanskrisen inverkar på ett eller annat sätt också på de nordiska länderna och deras beslut i både arbetsmarknads- och utbildningspolitiska frågor. I kölvattnet av finanskrisen kommer också lärarna att få tampas med misstillit och en allt större arbetsbelastning, som påverkar lärare i tjänst men också yrkets status och därmed söktrycket till lärarutbildningen. Kan vi som representanter för de nordiska lärarna öka tilliten till läraryrket kommer intresset för yrket att öka och på sikt också utbildningens kvalitet. Detta kan lärarna inte göra ensam utan vi behöver samhällets stöd. I finansiellt krassa tider är det lärarnas och deras organisationers uppgift att plädera för utbildning och påminna om utbildningens betydelse för likvärdighet och välfärd i samhället. Speciellt för små nationer som de nordiska är utbildningen kanske den viktigaste hörnstenen för ökad likvärdighet och konkurrenskraft och därmed för välfärdsbygget enligt nordisk modell. Utbildningen får aldrig ses som en kostnad utan som en investering i en bättre framtid. A. Temat för året: Tillit vägen till en starkare lärarprofession Lärarnas arbete har historiskt sett präglats av stark tillit från samhällets sida. Utbildning, fostran och skola har varit en viktig del av del av nationsbygget i Norden och lärarprofessionen har varit ett uppskattat yrke, som samhället haft tillit till. Under de senaste decennierna har en flod av reformer sköljt över skolans värld, vilket bland annat lett till ökad valfrihet för eleverna och att lärarna förväntas tänka och agera mer i ekonomiska termer. Som ett led i detta arbete har användningen av olika former av prestationsmätningar ökat, såväl på nations- som organisations- och individnivå. Olika former av rankingar, betygsättningar, kvalitetsindex, standardiserade prov och digitala kursutvärderingar är idag lärarnas vardag. Det har också visat sig att arbetsuppgifter som normalt ligger utanför den pedagogiska rollen hamnat på lärarnas agenda. Politiker och arbetsgivare, som inte får tillräckliga belägg

23 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 23 / 51 för en bra skola annars pålägger lärarna och deras arbetsresultat mätningar, som anstränger resurser både i tid och pengar. Kontroll har ersatt tillit. Är lärarna på väg att tappa kontrollen över innehållet i, kvalitetssäkringen av, och prestationskraven på den egna verksamheten? 2. NLS tyngdpunktsområden under 2015 A. Mätningarna kommit för att stanna Lärarprofessionen är en självständig profession och läraren har en krävande expertroll när hen utövar yrket. Yrkesetiken är därför central, när det gäller att kvalitetssäkra professionen och med hjälp av god yrkesetik kan läraren svara mot samhällets krav på tillit. Samhället bör kunna lita på lärarens yrkeskunskap och på att yrket utövas i enlighet med gemensamt fastslagna yrkesetiska principer. Den ändrade lärarrollen har fört läraren närmare eleven och förutsätter en allt aktivare samverkan med aktörer, som också ansvarar för elevens utveckling. En stark tilltro till lärarprofessionen ger utövaren av yrket en högre status och en stor grad av autonomi. Vad som utgör den goda läraren avgörs inte längre i lika hög grad av lärarprofessionen, utan tenderar att tas över av skolkonsumenterna, cheferna och de standardiserade mätningarna. Utvärderingen är idag en central del av den nationella utbildningspolitiken och påverkar och styr planeringen på många plan. Aktörerna på utvärderingsarenan blir allt fler. De är internationella, nationella, statliga, kommunala och privata. Den tidigare normstyrda skolan, jämte öronmärkt finansiering ersattes på 1990-talet av resultatstyrning. I många länder fick utvärderingen en kontrollerande och övervakande funktion medan andra länder, som till exempel Finland använder utvärderingen som redskap för självreflektion. Utvärderingen blir allt viktigare, som grund för styrning och ledning av skolan. Utvärderingarna kan på grund av sitt stora antal, olika karaktär och inriktning leda till olika uppfattningar om kvalitet på utbildning och hur man åstadkommer det. Forskaren Jonas Koppel talar om Multiple Accountability Disorder (MAD). MAD kan leda till att organisationen pendlar mellan olika uppfattningar om vad som är god kvalitet. Det kan leda till att organisationen anpassar sin verksamhet till en tvivelaktig uppfattning om kvalitet eller, än värre att den försöker motsvara många olika, kanske motstridiga, sådana. Vi ser vilken inverkan undersökningar som PISA, PIRLS, TIMSS och TALIS har på skolutvecklingen och därmed på tilliten till läraren. Allt fler länder sätter sina mål för utbildningen i förhållande till dessa stora internationella undersökningar utan att i tillräcklig grad ta hänsyn till skolans kulturella karaktär och utbildningens betydelse historiskt i nationsbygget. Risken blir att utvecklingen fokuseras på att bli bra i test, undersökningar och mätningar. Detta samtidigt som vi vet att det viktiga många gånger inte går att mäta. Frågan är om alla dessa aktörer, som regelbundet genomför olika former av utvärderingar ställer större tillit till utvärderingarna än till lärarprofessionen. Om det är

24 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 24 / 51 så kan man anta, att lusten att lägga sig i och nagga professionens autonomi i kanterna anses vara rätt väg för att bygga kvalitet i undervisningen. En viktig fråga är därför hur lärarna i Norden i egenskap av sin profession och utvecklingen av densamma skall formulera sin syn på vilket slag av utvärdering, tillit, autonomi och medel som behövs för att uppnå kvalitet i utbildningen samtidigt som man tillfredsställer samhällets behov av insyn och ansvarsutkrävande. B. Den nordiska kollektivavtalsmodellen fungerar Vår gemensamma nordiska kollektivavtalsmodell är en stor del av den nordiska modellen, med den gemensamma grundtanken att arbetsmarknaden fungerar som bäst när arbetsmarknadens parter tecknar avtal och sätter spelreglerna gemensamt på arbetsmarknaden. Den nordiska kollektivavtalsmodellen förutsätter att arbetsmarknadsparterna utan yttre inblandning förhandlar på jämbördiga villkor för att uppnå ett avtal som tillfredsställer alla parter. Arbetsmarknadens reglering genom kollektivavtal leder till fredliga lösningar och skapar öppenhet för gemensamma resultat också i svåra lägen. Ingen part har rätt till att påtvinga annan part lösning utan utgångspunkten skall vara äkta, förutsättningslösa förhandlingar på jämbördig bas. Alla de nordiska regeringarna framhåller ofta att social dialog mellan självständiga arbetsmarknadsparter bidrar till en smidigt fungerande arbetsmarknad. Under de senaste åren har vi också i Norden upplevt sprickor i tilliten till våra förhandlingspartners. Danmark upplevde 2013 en förhandlingsrunda med lockout och ett regeringsingrepp man inte trodde var möjligt i nordiska förhållanden och Norge upplevde en strejk 2014 som också tärde på tilliten mellan de förhandlande. Också i Island, Grönland och Färöarna har tilliten i förhandlingarna satts på prov genom att arbetsgivaren velat påverka principiella frågor ur ett ensidigt perspektiv, som en del av förhandlingslösningen. Norden har byggt sin förhandlingsmodell på en hög organisationsgrad från båda sidor och på en ömsesidig respekt och tillit som goda förutsättningar för rimliga lösningar också i krissituationer. Det har skapat social trygghet, som lagt ett säkerhetsnät, som bidrar med högre mobilitet och anpassningsvilja på arbetsmarknaden. När du till detta adderar en politisk kultur som bygger på gemensamma värderingar och normer om både vad vi försökt uppnå och hur vi skall uppträda har vi nått våra historiska framgångar. Den nordiska kollektivavtalsmodellen och ramverket kring den har å sin sida skapat tillit till förutsägbara förhandlingar och till lugn och ro på arbetsmarknaden, vilket i sin tur skapat trygghet och tillit för skolan och lärarna, som de som står för utbildning av hög kvalitet. Frågan är om vi just nu upplever ett paradigmskifte eller om det bara på grund av det svåra finansiella läget ser ut så. Förändringarna är i vilket fall så stora att vi inte kan frånse dem med axelryckning och hoppas på det bästa. Vi vet att arbetsgivarna samlas nordiskt för att lära av varandra. Därför bör vi också i NLS under den kommande verksamhetsperioden ta upp frågan om den nordiska kollektivavtalsmodellen ur speciellt tillits- och professionssynpunkt. För NLS är det mycket viktigt att lärarna i hela Norden kan lita på att den nordiska kollektivavtalsmodellens principer följs.

25 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 25 / 51 NLS ska: följa med och informera om den ekonomiska utvecklingens inverkan inom utbildningen i Norden inspirera och uppmuntra de nordiska lärarna till utveckling av sin lärarroll och professionalitet genom erfarenhetsutbyte följa upp vad som händer inom utbildningen i Norden genom att i styrelsen och sektorerna utbyta erfarenheter och verksamhetsstrategier och genom att inbjuda relevanta, sakkunniga politiker, forskare och arbetsmarknadsrepresentanter till diskussion skapa diskussion och annat erfarenhetsutbyte om ovan nämnda tyngdpunktsområden byta idéer och växla erfarenheter om hur vi förbättrar tilliten till lärarprofessionen genom sitt arbete motverka nedskärningarna på utbildningens område 3. Styrelsen A. Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2015 är Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet med Thordur Hjaltested från KI som viceordförande. Styrelsens möten kommer att äga rum i Norge. NLS och värdlandet kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den maj Styrelsens höstmöte äger rum den 1. 2.december 2015 B. Styrelsens arbete Styrelsen skall under året i sitt arbete koncentrera sig på frågor kring årets tema, genom ett erfarenhetsutbyte kring de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Styrelsen kommer dessutom i traditionell stil att ha erfarenhetsutbyte kring de nordiska och internationella ärendena. NLS -familjen är idag välrepresenterad både på den globala och på den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse får dagsaktuella internationella rapporter på alla nivåer. Styrelsen samarbetar under året med sektorerna samt LEDARFORUM och STUDERANDEFORUM.

26 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 26 / Sektorernas verksamhet Sektorerna kommer under verksamhetsåret att anordna ett möte/sektor i ordförandelandet. Samtliga sektorer utgår i sitt arbete från de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Till sektorernas uppgift hör också sektorspecifika frågor, som tas upp efter behov och på förslag av ordförandelandet. Mötet i gymnasie- och yrkesutbildningssektorn och grundskolsektorn hålls samtidigt Mötet i förskolsektorn hålls Kurs- och konferensverksamhet A. NLS förbundsseminarium Förbundsseminariet anordnas i Sverige den och har som arbetsrubrik - Kommunikation och opinionsbildning en väg till bättre lärarstatus Målgrupp för förbundsseminariet är medlemsorganisationernas politiska ledning och högre tjänstemän samt handläggare på områden som behandlas under seminariet. Till lärarorganisationernas viktigaste uppgifter hör att höja lärarprofessionens status. Som fackföreningar bör vi ligga i framkant när det gäller att tala för lärarprofessionens betydelse. Vi har alla chanser att stå för en bättre framtid genom att utveckla och befästa finansieringen av utbildningen och läraryrkets attraktionskraft genom nya idéer och genom ett framgångsrikt kommunikations- och opinionsbildningsarbete. Våra medlemmar har rätt att av sin organisationer kräva nya lösningar på gamla problem. Ett centralt krav är då att lärarorganisationerna lyckas med att sälja sitt budskap. Vi är inte ensamma på planen, men vi har ett starkt varumärke i form av lärarprofessionen att falla tillbaka på. Opinionsarbetet är mycket centralt för att vi skall kunna skapa nya möjligheter för oss att verka och för att vi skall kunna befästa redan uppnådda resultat, som den nordiska kollektivavtalsmodellen och den nordiska välfärden med krav på likvärdighet och rättvisa. Att återfå tilliten för lärarprofessionen blir en av våra viktigaste uppgifter. Förslag till program utformas just nu med värdlandet och godkänns av styrelsen på vårmötet. Fördelningen av platser mellan de nordiska länderna är densamma som tidigare: Danmark, Finland, Norge, Sverige 20 platser, Island 7, Färöarna och Grönland 4. Inbjudan till seminariet sänds ut i mars 2015.

27 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 27 / 51 B. LEDARFORUM LEDARFORUM är NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte. Den årliga konferensen LEDARFORUM 2015 hålls i Sverige. LEDARFORUM har sedan grundandet 2005 befäst sina arbetsformer och deltagarantalet har stigit till ca 40 per möte. Skolledarna i Norden upplever det som mycket viktigt att få ta del av varandras vardag och professionella utveckling genom att mötas till ett erfarenhetsutbyte en gång i året. C. STUDERANDEFORUM NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt möte kallat STUDERANDEFORUM. STUDERANDEFORUM är ett rådgivande organ i NLS, som utgör en mötesplats och ett diskussionsforum för lärarstuderande inom NLS medlemsorganisationer representerande alla pedagogiska områden och skolformer. Under verksamhetsåret 2015 kommer STUDERANDEFORUM att mötas den i Sverige. 6. Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. Informationsutbytet är en viktig del av NLS erfarenhetsutbyte. För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna fungerar NLS webbsidor som informationskanal med relevanta nyheter och aktuell information medlemsorganisationerna tillhanda. Utöver det fortsatta utvecklandet av webbsidorna kommer kansliet att fortsätta med att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning, facklig verksamhet och samhälle i de nordiska länderna. NLS hoppas att alla medlemsorganisationer delar med sig av de viktigaste nyheterna till NLS. Det ökar nyhetsförmedlingens aktualitet och balans mellan de nordiska länderna. NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet Informera om utbildningspolitiska förhållanden med vikt på den nordiska utbildningstraditionen Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen

28 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 28 / Internationellt lärarsamarbete NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av nyheter och händelser samt ett aktivt erfarenhetsutbyte. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektormöten eller ad hoc-möten av internationell karaktär. NLS anordnar under verksamhetsåret 2014 ett traditionsenligt möte för internationella sekreterare den i Danmark. Mötet för internationella sekreterare anordnas som ett erfarenhetsutbytessamarbete mellan de deltagande organisationernas internationella funktionärer. Mötet är viktigt för att vid behov koordinera frågor i anslutning till exempelvis utvecklingssamarbete eller andra internationella frågor av nordisk betydelse. A. Education International Education International håller sin sjunde världskongress i Ottawa Kongressen är EIs högsta beslutande organ och den utarbetar EIs politiska strategier, handlingslinjer och program. Den utser styrelse och generalsekreterare för de kommande fyra åren. Världskongressen antar också den allmänna budgeten och fastställer medlemsavgifter. Varje EI medlemsorganisation har rätt att vara representerad vid kongressen med minst en delegat. Education Internationals styrelse beslöt i mars 2013 att temat för den 7:e världskongressen är Unite for Quality Education". " Temat ger en ram för diskussionerna på kongressen. Unite for Quality Education" är också namnet på det stora initiativ som EI under 2013 tog för att mobilisera stöd för offentlig utbildning. Beredningen av kongressärenden sker vid behov vid NLS styrelsemöte i Norge i maj 2015 samt på den nordiska delegationens möte i Ottawa. Nästa internationella toppmöte, International Summit on Teaching Profession (ISTP), det femte i raden kommer att ordnas i Banff, Alberta i Kanada Liksom under tidigare toppmöten är EI och OECD med som samarbetspartners till värdlandets regering. B. ETUCE ETUCE:s arbete fokuserar stort på den fortsatta ekonomiska krisens inverkan på utbildning, lärarprofession och lärarnas arbetsvillkor. Många lärare är arbetslösa, lönevillkoren försämras och skolklasser och barngrupper förstoras. Genomförandet av ETUCE:s program för nästa verksamhetsperiod samordnas med EI:s programverksamhet och följer EI:s prioriteringar. Som ett led i EI:s initiativ Unite for Quality Education och ETUCE:s kongressbeslut, som klart identifierade framtida arbete kring den europeiska ekonomiska krisens inverkan på lärarnas arbets- och tjänstvillkor, lönerna för lärare, lärarnas status,

29 NLS höstmöte 2014 i Helsingfors, s. 29 / 51 vikten av social dialog, likvärdig skola och privatisering av skolan aktiverar ETUCE sig i kampen för en bättre kvalitet i undervisningen. ETUCE kommer också att arbeta med de av kongressen godkända policydokumenten om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna åtgärder och förmedla erfarenheter från det internationella lärarfackliga arbetet i EI Följa arbetet i ETUCE genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till ETUCE:s tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna Följa med undervisningssektorns socialdialogkommittés arbete och enligt behov aktivera frågorna i NLS arbete. Följa med det utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska politiska läget i Östersjöregionen I mån av resurser hålla sig à jour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet 8. Nordiska samarbetsorgan A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 66:e session i Stockholm Island som varit ordförande i Ministerrådet tar över ordförandeskapet i Nordiska Rådet och Danmark blir Ministerrådets nya ordförande. Det danska ordförandeprogrammet Vækst, velfærd og værdier kommer att ha tillväxt och sysselsättning i högsätet, det vill värna om den nordiska välfärden, öka kännedomen om de nordiska värderingarna genom att stärka det nordiska varumärket och dessutom fokusera på samarbetet kring Arktis. Programmet fokuserar på att det finns områden som är baserade på kreativitet och nytänkande som kan skapa ytterligare tillväxt och sysselsättning. Bland specifika områden nämns hållbar utveckling och klimatområdet, utveckling av hållbar stadsplanering, unika styrkepositioner i design- och textilbranschen och bioekonomisk tillgång. Programmet betonar också vikten av utbildning och att få ungdomar i varaktigt arbete. Programmet uppmanar Norden att samarbeta så att barn och unga garanteras de bästa alternativen för välbefinnande, utbildning och sysselsättning. Detta kommer att ske genom spridning av metoder som har maximal effekt, och genom att samarbeta på områden där kunskap saknas. Programmet uppmanar också att etablera ett nordiskt forum för att säkerställa ett strukturerat kunskapsarbete för god undervisning och god pedagogisk praktik för utövarna till nytta. Projektet kommer att bana väg för spridning av bättre undervisning