STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI 2011.

Transkript

1 STADGAR FÖR SUOMEN RAUHANLIITTO - FINLANDS FREDSFÖRBUND RY. STADGARNA HAR GODKÄNTS AV PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN DEN 22 AUGUSTI DEN SVENSKA TEXTEN ÄR EN ÖVERSÄTTNING. Suomen Rauhanliitto - Finlands Fredsförbund STADGAR 1 Förbundets namn och hemort Föreningens namn är Suomen Rauhanliitto Finlands Fredsförbund ry. I dessa stadgar kallas föreningen förbundet. Förbundets hemort är Helsingors. På engelska andvänds namnet Peace Union of Finland. 2 Förbundets ändamål Förbundets mål är en global, bestående fred, som baserar sig på frihet, rättvisa, respekt för de mäskliga rättigheterna och internationell solidaritet. Förbundet är en partipolitiskt och religiöst obunden centralorganisation för organisationer som arbetar för fred. Dess verksamhet är en fortsättning på det arbete som det år 1907 grundade Finlands Fredsförbund bedrev och man upprätthåller detta förbunds traditioner. Organisationen var förbjuden under första världskriget och grundades på nytt år 1920 under namnet Finlands Fredsförbund Förening för Nationernas Förbund. Efter andra världskriget och fram till år 2010 var förbundets namn Finlands Fredsförbund Förening för FN. Förbundet sprider kännedom om Förenta Nationernas principer och verksamhet samt främjar enligt FN:s principer samförstånd och fredligt samarbete mellan människor och nationer. Förbundet verkar för upprättandet av en internationell rättsordning som utesluter krig, och arbetar sålunda för förverkligande av en allmän och total nedrustning. 3 Formerna för förbundets verksamhet För att förverkliga sina mål kan förbundet idka informations-, publikations-, utbildnings- och förlagsverksamhet arrangera möten, seminarier, kurser, föreläsningar och kulturevenemang ansluta sig till eller medverka i sådana inhemska och internationella organisationer vilkas målsättning överensstämmer med förbundets egen målsättning. För att stöda sin verksamhet kan förbundet efter att ha inhämtat vederbörligt tillstånd anordna penninginsamlingar, basarer och lotterier, bedriva motsvarande ekonomisk verksamhet för insamling av medel, samt ta emot donationer, understöd och testamenten. Förbundet kan anskaffa och äga fastigheter och lösegendom som är behövliga för dess verksamhet.

2 Förbundet främjar sina målsättningar på det internationella planet genom sitt medlemskap i IPB (International Peace Bureau), dvs. Internationella Fredsbyrån. 4 Förbundets medlemmar Förbundets egentliga medlemmar är registrerade samfund, som önskar stöda och främja Fredsförbundets målsättningar. Förbundet kan ha understödande medlemmar, som kan vara privatpersoner eller rättsgiltiga samfund. Förbundsmötet kan till hedersmedlem kalla privatpersoner på grund av deras särskilt värdefulla insatser för fredsarbetet; Förbundets styrelse godkänner på ansökan egentliga medlemmars och understödande medlemmars medlemskap. Utträde ur förbundet sker genom att medlemmen skriftligt meddelar om saken till föreningens styrelse eller dess ordförande eller genom att anmäla om saken till protokollet vid ett förbundsmöte. Styrelsen bör upprätthålla ett adressregister över medlemmarna, av vilket bör framgå även betalningen av medlemsavgifterna. Medlemmarna skall årligen betala den medlemsavgift som föregående höstmöte fastställt. Medlemsavgifternas storlek kan variera mellan olika medlemsgrupper och understödande medlemmar och medlemssamfund. Hedersmedlemmar är inte skyldiga att betala medlemsavgift. Om en medlem inte har erlagt medlemsavgiften senast två år efter att den förfallit till betalning, kan styrelsen anse att medlemmen har avgått. Styrelsen har rätt att utesluta en medlem som skadar förbundet eller som verkar mot förbundets principer. Den uteslutna medlemmen har rätt att vädja till förbundets följande ordinarie möte genom att till styrelsen lämna en besvärsskrivelse inom en månad efter att ha fått besked om uteslutning. Beviljade medlemsrättigheter består. 5 Förbundets verksamhetsperiod Förbundets verksamhets- och räkenskapsperiod är kalenderåret. 6 Förbundets möten Förbundet håller under sin verksamhetsperiod två ordinarie möten, vårmötet i mars-april och höstmötet i oktober-november. Styrelsen kan sammankalla extraordinarie möten. Styrelsen bör sammankalla ett extraordinarie möte omgående, ifall minst tre egentliga medlemmar i förbundet skriftligen så kräver för behandling av ett särskilt omnämnt ärende eller annars med hänvisning till föreningslagen. På förbundets möten behandlas ärendena enligt styrelsens föredragningslista. De ärenden som medlemmarna önskar få behandlade på mötena bör som motion sändas till styrelsen minst fyra veckor före mötet för att styrelsen skall kunna bereda sitt utlåtande i saken.

3 Förbundets sammanträdesspråk är finska och svenska. Det officiella protokollspråket är finska. Av protokollen skall en svensk översättning göras, som tillställs medlemsföreningarna. På förbundets vårmöte behandlas styrelsens verksamhets- och räkenskapsberättelse över föregående verksamhetsperiod fastställs föregående verksamhetsperiods bokslut samt besluts om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och de övriga redovisningsskyldiga, eller besluts om andra åtgärder som granskningen av förbundets bokföring och förvaltning kan förutsätta. På förbundets höstmöte fastställs förbundets verksamhetsplan och budget för följande verksamhetsperiod fastställs medlemsavgifterna för följande verksamhetsperiod väljs ordförande för förbundets styrelse och två vice ordförande för följande verksamhetsperiod samt fem(5) ordinarie styrelsemedlemmar för de två följande verksamhetsperioderna i stället för de fem (5) av styrelsens tio (10) ordinarie medlemmar som är i tur att avgå, samt därutöver 2-4 suppleanter för följande verksamhetsperiod, turordningen för avgång lottas första gången väljs en revisor och en revisorssuppleant för följande verksamhetsperiod. 7 Rösträtt vid förbundets möten Egentliga medlemmar i förbundet, som betalat sin medlemsavgift för föregående år, har en röst per påbörjat hundratal (100) medlemmar, dock högst fem röster. Medlemssamfund kan till förbundets möte befullmäktiga det antal delegater som motsvarar dess röstetal, var och en med en röst. Förbundets hedersmedlemmar, styrelsemedlemmar, anställda och understödande medlemmar har yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Styrelsen har rätt att inbjuda representanter för förbundets projekt- och aktionsgrupper att närvara vid förbundets möten och redogöra för sina gruppers verksamhet. Mötet besluter särskilt om beviljandet av närvaro- och yttranderätt för övriga än ovannämnda personer som anlänt till ordinarie möte. Enligt ett särskilt beslut i styrelsen kan ett möte ordnas så att det finns möjligheter att delta i det på distans. Om det är möjligt att delta på distans bör det meddelas i kallelsen. 8 Kallelse till förbundets möten Kallelse till ett förbundsmöte bör sändas senast sex veckor före mötet. Föredragningslistan och övriga möteshandlingar bör sändas till medlemmarna två veckor före mötet.

4 9 Förbundets styrelse och anställd personal Till styrelsen hör ordförande och två vice ordförande som väljs för en verksamhetsperiod samt tio (10) ordinarie medlemmar, som väljs för två verksamhetsperioder i taget och av vilka fem årligen är i tur att avgå, samt 2-4 suppleanter, som väljs för en verksamhetsperiod. Styrelsemedlemmarna bör vara medlemmar i något av förbundets medlemssamfund eller vara understödande medlemmar i förbundet. Styrelsen leder förbundets verksamhet och ansvarar för dess ekonomi. Styrelsen bör verka i enlighet med dessa stadgar och i enlighet med de anvisningar som getts på förbundets möten. Styrelsen kan tillsätta ett arbetsutskott för att bereda ärenden och verkställa styrelsens beslut. Styrelsemöte sammankallas av ordföranden, eller, då denna är förhindrad, av någondera vice ordföranden. Kallelse till styrelsemöte bör sändas till både de ordinarie medlemmarna och till suppleanterna minst en vecka före mötet. Styrelsen är beslutför då ordföranden eller någondera vice ordföranden och minst sex andra medlemmar är närvarande vid mötet. Suppleanterna har alltid yttranderätt på styrelsemötena, och erhåller rösträtt i den ordning de är valda ifall ordinarie styrelsemedlemmar är frånvarande vid mötet. Styrelsen anställer och avskedar förbundets verksamhetsledare, som ansvarar för beredningen inför mötena och verkställandet av mötesbesluten samt fungerar som chef för förbundets anställda. Om anställning av övrig personal bestämmer styrelsen. Beslut i fråga om kortvariga arbetsförhållanden kan styrelsen delegera till verksamhetsledaren. För mötes- och protokollspråkens del gäller samma praxis som vid förbundets möten. 10 Rätt att teckna förbundets namn Ordföranden, vice ordförandena, verksamhetsledaren och andra personer som styrelsen utser tecknar förbundets namn, var och en för sig. 11 Ändring av stadgarna För att ett ärende som gäller ändring av stadgarna skall kunna behandlas på ett förbundsmöte måste stadgeändringsärendet nämnas i kallelsen till mötet. Ett godkännande av en stadgeändring förutsätter minst två tredjedels majoritet av de på förbundets ordinarie möte avgivna rösterna. 12 Upplösning av förbundet För att godkännas måste ett förslag om upplösning av förbundet omfattas av minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna vid två på varandra följande förbundsmöten. Om förbundet upplöses eller nedläggs bör dess tillgångar användas för att stöda fredsarbetet på det sätt som förbundets sista förbundsmöte besluter. Dessa stadgar har godkänts vid förbundets vårmöte den 16 april 2011 i Helsingfors.

5