Resultat av utvärdering av råd för regionalt LPA

Transkript

1 Resultat av utvärdering av råd för regionalt LPA Det regionala lärlingsrådet följdes upp av en enkät för att utvärdera deltagarnas åsikter och för att få feedback för att kunna få lärdom av dessa för att kunna göra förbättringar. Baserat på de inkomna svaren har GR fått följande i respons. Svarsalternativen redovisas i procent och sedan följer en sammanfattning av kommentarerna. Antal inkomna svar: 7 Fråga 1. Vad hade du för allmänt intryck av mötet? Flera valbara alternativ. Mycket nytt: Spännande: Utan värde: Tråkigt: Inget nytt: Ointressant: Det var OK: 11% Värdefullt: 56% Trevligt: 33% Fråga 2. Vad har du för befattning? Andel kärnämneslärare: Andel karaktärsämneslärare: 28,5% Andel kommunrepresentanter: 14,5% Andel arbetslivsrepresentanter: 28,5% Andel skolledare: 28,5% Andel elever: Andel annat: Fråga 3. Vad anser du om syftet och uppdraget att arrangera ett regionalt lärlingsråd på prov? Mycket bra: 100% Ganska bra: Det anses bra av deltagarna med ett gemensamt forum i regionen där skola och arbetsliv samt olika kommuner kan mötas. Det möjliggör för att kunna samla gemensamma erfarenheter och kunskaper genom diskussion och sprida dessa till fler. Detta gör att fler kvalitativa beslut kan tas och förbättrar problemlösningen. Detta anses kunna leda till att höja kvaliteten på utbildningar hos de deltagande skolorna. Även kopplingarna till den regionala arbetsmarknaden effektiviseras.

2 Det behövs en bättre uppslutning från bransch och fack, annars blir det för mycket arbete för dem att besöka alla lokala lärlingsråd. Det behövs tydligare kommunikation om vem som kallar till möte. Mycket bra om man kan ta upp övergripande frågor som t ex Arbetsmiljö och på så sätt få aktuell information i ett viktigt/aktuellt ämnesområde som man sedan kan föra till det egna lokala lärlingsrådet. Fråga 4. Vad anser du om att GR inbjöd såväl kommunala som fristående anordnares lokala lärlingsråd att delta i det regionala rådet? Mycket bra: 86% Ganska bra: 14% Både kommunala och fristående skolor bör få delta för att få en effektiv samverkan, men det kan anses vara svårt att diskutera känsliga frågor. Att kunna träffas gemensamt gör att man kan arbeta fram arbetssätt som kan användas i framtiden. Detta gör att man kan finna skillnader och likheter i arbetsmetoder. Eftersom det sker en delning av resurser på vissa orter är det viktigt för eleven att de skolor som har den bästa utbildningen överlever. Friskolor skulle kunna bli bättre på att fånga upp svagare elever och ge dem stöd. En myndighetssatsning kan göra att denna elevgrupp blir intressant även för friskolor. Fråga 5. Vad anser du om innehållet i punkt 4 på dagordningen? Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning Organisationen inom GR Mycket bra: 43% Ganska bra: 29% 14% 14% Denna punkt ansågs vara viktig att gå igenom redan på första mötet, eftersom det är en av grunderna för vidare diskussioner.

3 Fråga 6. Vad anser du om innehållet i punkt 5 på dagordningen? Resultat av elevernas val inför läsåret 2009/2010 Mycket bra: 17% Ganska bra: 83% Resultatet stämmer överens med de förväntningar man har haft. Det kan bli platsbrist, eftersom det tillkommet elever under vår/sommar som blir behöriga senare. Inom energiområdet är söktrycket betydligt större än antalet erbjudna platser. Viktigt att gå igenom om man vill diskutera åtgärder som GR kan vidta som att informera politiker eller föra andra diskussioner gällande lärlingsutbildning. Fråga 7. Vad anser du om innehållet i punkt 6 på dagordningen? GR:s nätverk för lärande på arbetsplats Mycket bra: 57% Ganska bra: 29% 14% Det anses vara bra med ett nätverk för att kunna få till en information och erfarenhetsspridning för det fortsatta arbetet. Det är viktigt för en region att kunna samarbeta. Man måste släppa revirtänkandet för att få till en bra gymnasial utbildning för eleverna. Fråga 8. Vad anser du om innehållet i punkt 7 på dagordningen? Organisationen Företagarnas engagemang i försöksverksamheten Mycket bra: 28,5% Ganska bra: 43% 28,5% Det anses vara bra med kontakten till näringslivet eftersom det är dessa som anställer eleverna efter skolan. Företagens representation är nyttig då man får en inblick i verkligheten. Då är det viktigt att organisationer som jobbar för företagen vet vad som anses vara viktig kunskap. Det gör att eleverna kan få rätt kompetens för att kunna få jobb. Lärarna har möjlighet att lära ut mycket i skolan men har inte alltid tid att gå på möten för att diskutera framtida kompetenser.

4 Alla kontakter mellan skola, företag och branschorganisationer är bra ur utvecklingssynpunkt. Men kontakter med företag gör att man kan diskutera mer konkreta yrkesfrågor och behov och kunna koppla dessa till skola och utbildning. Fråga 9. Vad anser du om innehållet i punkt 8 på dagordningen? Modul för lärlingsplatser inom GR:s webbverktyg Mycket bra: Ganska bra: 50% 33% 17% För att få en större betydelse krävs det att verktyget används av flertalet företag. Verktyget borde omfatta även lärlingar. Det anses dåligt att flera elever kan boka samma plats. Om en plats bokas borde den låsas så att eleven vet om den har någon plats. Det är viktigt att ackvireringen av lärlingsplatser samordnas för att nå en högre effektivitet och om möjligt säkra kvaliteten på dessa. Punkten blev lidande av tidsbrist. En deltagare tror på det personliga mötet med arbetsgivarna. Gemensamma listor på arbetsplatser kan skapa förvirring och konkurrens som är onödig. Fråga 10. Vad anser du om innehållet i punkt 9 på dagordningen? Lagar och regler kring försöksverksamhet med lärlingsutbildning Mycket bra: 86% Ganska bra: 14% Skulle vara intressant med en ny genomgång när förslaget är klart för att se vilka regler som gäller. En frågestund bör kopplas till detta för att få en kunskapsspridning eftersom det är ett komplext ämne. Ett förtydligande av lagen gör att man kan undvika missförstånd och på detta sätt se till att alla skolhuvudmän arbetar i enlighet med lagen. Kvällens absoluta höjdpunkt.

5 Fråga 11. På vilket sätt anser du att arbetet med försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning bör fortsätta, med endast lokala råd eller med lokala råd kompletterat av ett regionalt råd? Endast lokala råd: Lokalt och regionalt råd: 100% Endast regionalt råd: Respondenterna har enhälligt uttryckt att arbetet med försöksverksamheten bör fortsätta i ett lokalt och regionalt råd. Båda råden anses ha ett viktigt syfte att fylla. Att endast ha ett regionalt råd skulle påverka utbildningarna negativt då man inte skulle ta hänsyn till lokala förhållanden. Att i ett regionalt råd diskutera de gemensamma problemen skulle ge ett mervärde vilket skulle stärka skola, elev och handledare på lärlingsplatserna. Det är de lokala förutsättningarna som formar utbildningen för de enskilda eleverna men de lokala förutsättningarna är viktiga att förankra i ett regionalt perspektiv. Fråga 12. Anser du att det fanns något ämne som inte togs upp under mötet, i så fall vad? Resursfördelning mellan kommunala och fristående skolor Ersättningsfrågan Diskussionen om lokala eller regionala lärlingsråd Regional handledarutbildning Fråga 13. Hur var mötet utifrån vad du förväntat dig? Trots att de som svarat på enkäten inte hade några speciella förväntningar gav mötet en del nytt i form av information och nya kontakter. Saknades viktiga personer som t.ex. från byggbranschen. Det var bra att en handledare och elev deltog. Mötet initierade den regionala samverkan kring lärlingsfrågor. Fråga 14. Vad var det bästa med det regionala lärlingsrådet? En vanlig åsikt bland deltagarna är att det skapades ett gemensamt forum där man kan mötas vilket gör att man kan arbeta tillsammans och diskutera gemensamt för att kunna stärka lärlingsutbildningar på de egna skolorna. Informationen från Arbetsmiljöverket Fråga 15. Vad var det sämsta med det regionala lärlingsrådet? Det blev tidsbrist.

6 Övrigt Vad anser du att man eventuellt ska göra med de lärlingsplatser som blir lediga inom Göteborgsregionen? (Frågan ligger utanför utvärderingen av det regionala lärlingsrådet.) 1. Återlämna till Skolverket och avvakta verkets omfördelning: 17% 2. Verka för en fördelning inom regionen mellan kommunala gymnasieskolor: 33% 3. Verka för en fördelning inom regionen mellan samtliga anordnare, kommunala/fristående anordnare: 50% 4. Det rådet olika åsikter i denna fråga bland deltagarna vilket visar på olika synsätt. De tre olika alternativen för hur platserna ska fördelas har olika argument. Argumenten är som följer: Verka för en fördelning mellan kommunala gymnasieskolor om det är kommunala platser som skall fördelas, annars kan platserna fördelas mellan samtliga anordnare. Återlämna till Skolverket eftersom de har den bästa överblicken av behoven. Skolverket bör utvärdera hur platserna använts om det är så att det skett ett översök av vissa skolor och skaffat sig fler platser än man behöver. Verka för en fördelning inom regionen mellan kommunala gymnasieskolor för att se till att de som är i gång med det första året även ska få platser till ett andra år. Det bör diskuteras om viktningen av platser mellan kommunala och fristående skolor om det är så att kommunala skolor endast söker ett par platser per program eller kurs och en fristående skola söker till hela klasser. Verka för en fördelning inom regionen mellan samtliga anordnare. Samverkan är viktigt för att kunna ge tillgång till bästa möjliga utbildningsalternativ för eleverna. Om det blir platser över efter att detta har diskuterat och prövats inom regionen kan dessa platser lämnas över till Skolverket för fördelning över riket.