1982/83: Motion

Transkript

1 9 Motion 1982/83: 2150 Margot Wallström m. fl. Sysselsättningsfrämjande åtgärder för ungdom Den här motionen tar upp några frågor som rör i första hand ungdomars villkor i dag. Vi är naturligtvis djupt oroade över den höga ungdomsarbetslösheten- som är en av de största politiska utmaningarna för närvarandesåväl som över de höga boendekostnaderna och bostadsbristen på vissa håll, vilket i hög grad drabbar ungdomar. Kommersialismen, med pryl- och modehets som främsta kännemärken, stärker sitt grepp kring barns och ungdomars tillvaro. Det är därför viktigt att ge stöd åt alternativ barn- och ungdomsverksamhet och verksamhet med kvalitet. Om man, som vi, vill se ungdomar som en resurs och inte bara som ett problem, blir bra utbildning därmed en framtidsinvestering. Åtrets budgetproposition innebär att regeringen framför allt inriktar sig på att komma til rätta med landets djupa ekonomiska problem. Samtidigt görs politiska prioriteringar och markeringar som är viktiga även på sikt. satsningarna på t. ex. ungdomsplatser, uppföljningsplaner och ungdomscentra hälsar vi med tillfredsställelse. Vi har länge önskat en ungdomsbostadsutredning och ser fram emot resultaten från den bostadspolitiska utredning som nyligen tillsatts. Våra förslag i det följande rör fyra områden där vi anser det speciellt angeläget med ytterligare insatser för barn och ungdomar: arbetsmarknads-, bostads-, kultur- och utbildningsområdena. Arbete At alla! Ungdomsarbetslösheten är ett av vår tids största samhällsproblem. Allt fler ungdomar känner misströstan inför framtiden. En mycket oroande utveckling är att allt fler blir arbetslösa under allt längre tid. Efter ett beredskapsarbete på 6 månader, blir många av dem som inte erhåller ordinarie arbete utestängda från ytterligare möjligheter till tillfälliga arbeten. detta bl. a. beroende på de nuvarande reglerna för beredskapsarbeten. Det vore önskvärt med mer generösa regler för beredskapsarbeten, som ger möjlighet att förlänga dessa efter 6 månader. Om vi skall lyckas med den nödvändiga uppgiften att ta fram fler arbetsuppgifter som är lämpade för ungdomar krävs ett intimt samspel mellan näringsliv. skola, föreningsliv, folkrörelser och kommuner. Inom föreningslivet och folkrörelserna finns både ledarbrist och ett stort utbud av meningsfulla arbetsuppgifter. Möjligheter att sysselsätta ungdomar begränsa ofta av ekonomiska orsaker. Att anställa fler ungdomar inom föreningsliv och folkrörelser skulle vara ett

2 Mot. 1982/83: bra alternativ till sysslolöshet och en aktiv stimulans till engagemang. För att klara detta ekonomiskt föreslås att ett 100-procentigt statsbidrag utgår till föreningar och folkrörelser som anställer ungdom. Ett annat område där det finns arbetsuppgifter lämpade för ungdomar är inom miljövården. Här skulle ett samspel mellan naturvårdsorgan och kommuner kunna leda till att ett stort antal arbetsuppgifter kunde tas fram och ge ungdomar meningsfulla arbeten. Detta skulle ligga väl i linje med kraven på ökade insatser för bättre miljö och ungdomars krav på arbete. Finansieringen kan klaras genom gemensamma insatser från stat och kommuner. Men också ett särskilt avgiftssystem för miljövårdande insatser kan vara en väg. För att stimulera ungdomars eget engagemang och företagande, behövs ökade insatser och ökat stöd för s. k. arbetskollektiv. I denna företagarform kan unga människor tillsammans finna vägar till kunskaper och träning i företagande. Särskilt angeläget är det att stimulera denna typ av verksamhet i glesbygderna där möjligheterna till traditionella arbeten inom industrin är små. Det kan t. ex. gälla inom jordbruk, hantverk, turism och mindre företagsamhet över huvud taget. Det är angeläget att försöksverksamhet på detta område initieras och stimuleras. Det är nödvändigt att vi ständigt försöker finna nya och meningsfulla arbetsuppgifter för ungdomar, när den traditionella arbetsmarknaden viker. Det krävs ett stort mått av politisk vilja och ett brett samarbete inom olika funktioner i samhället för att ungdomen skall kunna ges möjligheter till arbete. De kostnader åtgärderna för med sig är en investering för framtiden. Alternativet är att samhället får bära de kostnader som arbetslöshet och sociala problem innebär. Förslagen i denna motion är i huvudsak åtgärder på kort sikt, men resursutnyttjande, planering och utvecklingsinsatser måste självklart inriktas på att skapa fler fasta arbeten. Många av de nya jobben står att finna i den offentliga sektorn. Investeringar i bostäder, barnomsorg och äldrevård är därför nödvändigt med tanke på de stora behov som finns och bidrar samtidigt till att stimulera ekonomin. Ungdomens bostadsproblem På de orter i landet där bostadsbrist råder är ungdomar bland dem som drabbas hårdast. Priserna på bostadsrätter håller i storstäderna på att snedvrida bostadsmarknaden och leder till att plånbokens tjocklek avgör om man får en bostad eller ej. Det är därför nödvändigt att bostadsbyggandet ökar. Men samtidigt måste bostadskostnaderna i nyproduktion pressas ned. De höga hyrorna i nya lägenheter medför att vi också får en stigande dold bostadsbrist efterosm ungdomar och andra grupper med låga inkomster inte har råd att efterfråga de bostäder som byggs. Den socialdemokratiska regeringen har tillsatt en bostadspolitisk utred-

3 Mot. 1982/83:2150 Il ning som skall se över bostadsfinansieringen. Den utredningen bör särskilt studera ungdomens bostadssituaiton eftersom ungdomen tillhör de grupper som drabbas hårdast. Utredningen bör komma med förslag till en totalfinansiering av boendet så att hyrorna i nyare lägenheter kan sänkas. Medel till det finns inom bostadssektorn och kan åstadkommas dels genom en omfördelning av kapitalkostnaderna mellan äldre och nyare hus och mellan upplåtelseformerna. och dels genom en skärpt realisationsvinstbeskattning vid försäljning av villor och bostadsrätter. Den bostadspolitiska utredningen bör också se över möjligheterna att stimulera ett alternativt boende i kollektiva former ute i kommunerna. Den statliga långivningen bör anpassas så att den medger experiment i olika former. Likaså bör hyreslagstiftningen ses över så att den medger s. k. sam kontrakt. Det börjar bli allt vanligare i dag att ungdomar delar på stora lägenheter. men eftersom de inte gemensamt kan skriva kontrakt får de ett bristfälligt besittningsskydd. Svårigheten för ungdomar att skaffa egen bostad ökade också kraftigt när den borgerliga regeringen avskaffade bosättningslånen. Med tanke på reallöneutvecklingen och eftersläpningen av studiemedlen tär det mycket hårt på den enskildes ekonomi att skaffa möbler, linne och husgeråd. De vanliga banklånen har också höga räntor. l en särskild motion krävs att bosättningslånen skall återinföras. Kultur för och med barn och ungdomar Det kommersiella trycket på barn och ungdomar har hårdnat. För att "hänga med" behöver man pengar. Kläder, prylar och disco är för många ett ''måste''. På mediaområdet är utvecklingen också snabb. Dessvärre är videooch filmutbudet till just barn och ungdomar ofta späckat med våldsinslag och/eller en förvriden människosyn. Detta borde tvinga fram en diskussion om hur samhället skall motverka en utveckling mot passiviserade barn och ungdomar vars främsta roll är som konsumenter. Hur skall ungdomarna finna och skapa alternativ till t. ex. kommersiella nöjen? Hur skall barn- och ungdomsorganisationerna stärkas? Samhälle. folkrörelser och enskilda bör bilda front mot kommersialismen för att återge barn och ungdomar en naturlig plats och uppgifter i framtidsbyggandel Statens Ungdomsråd har i utredningsrapporten "Ej till salu"' på ett utmärkt och uppfordrande sätt beskrivit verkligheten och också föreslagit framkomstvägar som med säkerhet kommer att diskuteras intensivt den närmaste tiden. l anslagsframställningen 1983/84 har Statens Kulturråd begärt medel för att starta ett projekt om kultur i närmiljö med särskild tonvikt på barn och ungdomars situation. Förslaget motiveras så här: skall de starka kommersiella krafterna som verkar i samhället motverkas krävs nya modeller för

4 Mot. 1982/83: samhällets sätt att arbeta. Kulturverksamhet i ordets vidaste mening bör kunna spela en annan roll än hittills. Den allmänna bakgrunden har utförligt beskrivits i ungdomsrådets rapport Ej till salu. På flera ställen i anslagsframställningen hänvisas till statens ungdomsråds arbete och kulturrådet anser det naturligt att i första hand samarbeta med ungdomsrådet. Analyserna och förslagen i rapporten "Ej till salu" kan ge viktiga impulser för uppläggning och inriktning av ett närmiljöprojekt, anser kulturrådet. l budgetpropositionen 1982/83:100, bilaga 10, föreslås bl. a. att statens kulturråd skall ges i uppdrag att inventera pågående närmiljöprojekt, utveckla metoder för hur sådana projekt kan läggas upp och stödja pågående projekt, särskilt de som bedrivs av barn- och ungdomsorganisationer. l budgetpropositionen 1982/83:100, bilaga 10, föreslås bl. a. att statens naturråd skall ges i uppdrag att inventera pågående närmiljöprojekt, utveckla metoder för hur sådana projekt kan läggas upp och stödja pågående projekt, särskilt de som bedrivs av barn- och ungdomsorganisationer. Mot bakgrund av vad som framförs i kulturrådets anslagsframställning och med tanke på att statens ungdomsråd som ledningsorgan för FN:s ''Världsungdomsår'' 1985 bl. a. startat ett forskningsprojekt om barns och ungdomars delaktighet, är det en aning förvånande att ungdomsrådet inte ens omnämns under rubriken "Kultur i närmiljö" i budgetpropositionen. Vi föreslår att uppdraget att inventera, utveckla metoder för och stödja närmiljöprojekt med inriktning på barn och ungdom, skall delas mellan Statens Kulturråd och Statens Ungdomsråd. Som ett första steg bör en gemensam ledningsgrupp utses. I budgetpropositionen nämns ingenting om framställningen från statens ungdomsråd om att få initiera en försöksverksamhet i närmiljöerna. Bakgrunden är bl. a. att flera kommuner i sina remissvar till "Ej till salu" rapporten har anmält intresse för försöksverksamhet. I första hand bör statens ungdomsråd ges i uppdrag att återkomma till regeringen med förslag till riktlinjer för hur en sådan försöksverksamhet i närmiljöer kan läggas upp. Det är svårt för kvalitetsfilm för barn och ungdomar att hävda sig i konkurren en med det kommersiella filmutbudet. Därför är det viktigt att filminstitutels nämnd för barn- och ungdomsfilm garanteras tillräckliga medel för import och pridning av värdefull barn- och ungdomsfilm, samt för sin verksamhet med granskning av och information om film och videogram för barn. En skola för alla Ett allvarligt problem i skolan är att alltför många ungdomar lämnar grundskolan med otillräckliga kunskaper i att läsa. skriva och räkna. Det innebär att de får svårare än andra att hävda sina intressen och att delta i olika

5 Mot. 1982/83: aktiviteter i amhället. Det måste vara en riktig prioritering att, så som regeringen föreslår i budgetpropositionen, ge extra resurser till lågstadiet där baskunskaperna grundläggs. Den fria resursanvändningen verkar ha drabbat de svaga eleverna hårdast då det oftast är de som går mi te om resurser. Förslaget om s. k. lärarlösa lektioner mötte starkt motstånd när det presenterades och opinionen har inte tystnat. När de lärarlösa lektionerna infördes, gjordes det med vissa "pedagogiska förtecken" så som att självständiga studier skulle uppmuntras, övergången till högskolans arbetsformer underlättas etc. Den socialdemokratiska kritiken av förslaget går ut på att de lärarlösa lektionerna i stället sänker kvaliten på gymnasieutbildningen och drabbar de svaga eleverna, som behöver lärarstöd. extra hårt. Detta strider mot viktiga mål för utbildningspolitiken och de lärarlösa lektionerna bör därför avskaffas. Ett första steg i den riktningen är att snarast utvärdera effekterna av de s. k. lärarlösa lektionerna. Det är viktigt att hålla debatten om en demokratisering av skolan vid liv. De försök som bedrivs med s. k. självförvaltande skolor, där eleverna får ett större mått av inflytande och ett större ansvar för den praktiska förvaltningen av skolan. verka!å väl ut. Det skapar samhörighet mellan eleverna och ger dem ansvarskänsla för sin skola. Men det finn mer att göra för att främja skoldemokratin, som ju också handlar om att utveckla barns och ungdomars uppfattningar om rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Olika former för inflytande och samarbete i skolorna bör prövas. Regeringen bör aktivt uppmuntra och stödja verksamhet som syftar till att stärka demokrati och självförvaltning i skolan. Hemställan Med hänvisning till ovanstående hemställs l. att riksdagen ger regeringen till känna vad om i motionen anförts om att generösare bestämmelser för förlängning av beredskapsarbeten införs, 2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ökat statsbidrag skall utgå till föreningar och folkrörelser som anställer arbetslösa ungdomar. 3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ett ökat stöd t. ex. via försöksverksamhet ges till arbetslöså ungdomar som vill starta/arbeta i jordbruks- eller andra arbetskollektiv och liknande företagsformer.

6 Mot. 1982/83:2150 l <l Stockholm den 25 januari 1983 MARGOT WALLSTRÖM (s) SÖREN HÄGGROTH (s) MONA SAHLIN (s) MARGARETA HEMMINGSSON (s) MONICA ANDERSSON (s) ANNA LINDH (s) BERIT OSCARSSON (s) Se även motionerna 1982/83: